OHJELMA 1 StarSoft Primus W4.49e MERKKISARJA 1 UTF8 KOULU 1 xAsettelut peruskoulu SIIRTOHEADER 18 Förkortning Namn på svenska Tilläggsuppgifter 2 Typ->Namn Studieveckor Vitsordets räknesätt St-ämne->Läroämne Lärokurs Det andra inhemska språket GA ämne->Läroämne GA rad GA språk->Namn GA modersmål Beskrivning Grunderna för bedömning Målsättningar Innehåll Läroplan, observera SIIRTO 18 BI Biologi gy lärokurs Medeltal av kursvitsorden Biologi Nej Biologi förberedande/påbyggnadsund. gemensamma Gymnasiets biologi ska hjälpa de studerande att utveckla ett naturvetenskapligt tänkande. Undervisningen ska öka förståelsen för biologins betydelse som byggsten i en naturvetenskaplig världsbild. Den ska dessutom väcka intresse för bio- och miljövetenskaper. Biologiundervisningen hjälper de studerande att förstå de möjligheter som biovetenskaperna erbjuder för att förbättra såväl människosläktets som övriga organismers och hela ekosystemens välmående. De studerande ska få möjlighet att ta del av insikten om nödvändigheten av en hållbar livsstil och betydelsen av en kretsloppsekonomi som sparar naturresurser.#13#10Biologiundervisningen hjälper den studerande att förstå hur den levande naturen är uppbyggd, fungerar och växelverkar på allt från molekyl- och cellnivå till biosfären som helhet. Den hjälper också de studerande att förstå evolutionens betydelse för organismernas utveckling.#13#10Gymnasiets biologi ska synliggöra för de studerande att biovetenskaperna är ett snabbt växande kunskapsområde vars tillämpningar, såsom genteknologi, används på många olika sätt inom jordbruket, industrin och medicin. Biologiundervisningen ska också ge de studerande insikter om hur kunskaper i biologi kan användas i vardagslivet, i fortsatta studier och i arbetslivet.#13#10Utmärkande för gymnasiets biologi är att de studerande ska inhämta kunskap genom observationer och experiment, att studierna är forskningsinriktade och att arbetssätten ska vara aktiverande och betona interaktion. I undervisningen ingår laborationer, och en del av studierna sker i digitala studiemiljöer och i studiemiljöer utanför skolan. I undervisningen ska man samarbeta särskilt med läroämnet hälsokunskap, men också med andra läroämnen. I gymnasiets biologiundervisning ska man bedöma hur väl den studerande når målen för undervisningen med fokus på de specifika målen för och innehållet i kursen i fråga. Bedömningen ska vägleda den studerande till medvetenhet om sina arbetsmetoder och till att utveckla sitt kunnande. Centrala föremål för bedömningen är den studerandes kunskaper, såsom behärskandet av de centrala begreppen inom biologin, och den studerandes färdigheter, såsom förmågan att tänka, argumentera och undersöka. I bedömningen beaktas förmågan att förstå, tillämpa, analysera, kombinera, bedöma, åskådliggöra och presentera biologisk kunskap i olika situationer. Bedömningen ska fästa uppmärksamhet vid förståelsen av naturvetenskapliga lagbundenheter och samband mellan orsak och verkan, insikten om betydelsen av växelverkan samt förmågan att uppfatta helheter. I bedömningen ska man också beakta förmågan att kritiskt utvärdera information.#13#10Sina kunskaper och färdigheter i biologi kan den studerande visa förutom i skriftliga prov även muntligt i olika interaktionssituationer, i experimentellt arbete och genom att på egen hand eller i grupp utarbeta en biologisk undersökningsrapport eller ett biologiskt projektarbete, såsom en videofilm, ett spel, en motannons eller webbsidor. Målen för undervisningen i biologi är att den studerande ska#13#10- bli intresserad av biologisk kunskap och få motivation att följa med nyheter som har anknytning till biologin#13#10- få handledning i att ställa upp egna mål samt stöd och uppmuntran i lärprocessens olika faser#13#10- förstå vad som karakteriserar biologin som vetenskap, känna till biologiska strukturer och processer samt ärftlighet och förstå evolutionens betydelse#13#10- sätta sig in i olika metoder som används när man söker biologisk kunskap och bedriver biologisk forskning#13#10- kunna formulera frågeställningar och forskningsproblem för de fenomen som studeras#13#10- planera och genomföra experimentella undersökningar självständigt eller i samarbete med andra#13#10- kunna ta fram, behandla, analysera och tolka forskningsmaterial samt utvärdera och presentera forskningsresultat#13#10- kunna arbeta i en digital studiemiljö, i ett laboratorium och ute i fält#13#10- kritiskt utvärdera biologisk kunskap som presenteras i massmedia#13#10- använda informations- och kommunikationsteknik mångsidigt som ett stöd i biologistudierna#13#10- sätta sig in i tillämpningen av biologi inom olika områden#13#10- kunna tillämpa och använda kunskap och färdigheter som biologistudierna ger i vardagen#13#10- lära sig sätta värde på mångfalden av organismer, vara medveten om nödvändigheten av en hållbar utveckling och inse sitt ett eget ansvar för ekosystemens framtid. VVGLP2016 SIIRTO 18 BI01 Livet och evolutionen gy obligatorisk kurs 1 Nej I kursen sätter de studerande in sig i livets förutsättningar och de karakteristiska dragen hos alla organismer. Under kursen bekantar sig de studerande också med sättet att inhämta och beskriva kunskap inom biologin och med biologin som en del av det naturvetenskapliga tänkandet. Det centrala perspektivet i kursen är förståelse av evolutionen och dess betydelse. Kursens mål är att den studerande ska#13#10- få erfarenheter som fördjupar intresset för biologin och biologistudierna#13#10- kritiskt använda och bedöma biologiska kunskapskällor och uttrycka och motivera olika synsätt på ett sätt som är karakteristiskt inom biologin#13#10- veta vad som kännetecknar liv, grundförutsättningar för liv och hur man undersöker livets fenomen#13#10- förstå evolutionens kontinuitet, mekanismer och betydelse#13#10- kunna beskriva den nuvarande strukturen hos biosfären och tyda dess utveckling#13#10- arbeta experimentellt och genomföra en liten undersökning eller ett litet projekt tillsammans med andra. Centralt innehåll#13#10Biologin som vetenskap#13#10- livets egenskaper, grundförutsättningar och organisationsnivåer#13#10- de biologiska vetenskapsområdena och forskningsmetoderna#13#10- presentation av biologisk kunskap med hjälp av modeller#13#10Cellen som livets grundenhet#13#10- livets uppkomstfaser#13#10- cellernas uppbyggnad och energihushållning#13#10- DNA och genuttryck#13#10Organismens livscykel#13#10- könlig och könlös förökning#13#10- variation#13#10- tillväxt, utveckling och död#13#10Evolutionen#13#10- naturligt urval och anpassning#13#10- arternas uppkomst och undergång#13#10- organismvärldens släktträd#13#10En mindre undersökning eller ett projekt som anknyter till biologins experimentella natur. VVGLP2016 SIIRTO 18 BI02 Ekologi och miljö BI3 Ekologi och miljö gy obligatorisk kurs 1 Nej I kursen studeras ekologins grunder och livets mångfald samt hoten mot denna mångfald i Finland och annanstans i världen. Centrala teman är de faktorer som hotar mångfalden i naturen samt möjligheterna att bevara mångfalden. Genom kursen blir de studerande förtrogna även med andra ekologiska miljöproblem. I kursen ingår en liten undersökning eller ett litet utvecklingsprojekt som gäller ekologin eller miljöns tillstånd och som görs självständigt eller i samarbete med andra. Kursens mål är att den studerande ska#13#10- förstå principerna för populationernas, organismsamhällenas och ekosystemens strukturer, växelverkan och funktioner#13#10- kunna jämföra, analysera och bedöma effekterna av mänsklig verksamhet i ekosystemen#13#10- förstå betydelsen av naturens mångfald för mänsklighetens framtid#13#10- skapa sig en bild av orsakerna till miljöproblem och deras följder i ekosystemen och känna till metoder med vilka miljöns tillstånd kan observeras och uppkomna problem lösas#13#10- förstå nödvändigheten av en ekosocial bildning och en hållbar livsstil och lära sig handla i enlighet med detta#13#10- kunna planera och genomföra självständigt eller i samarbete med andra en liten undersökning som gäller ekologi eller miljöns tillstånd eller ett litet utvecklingsprojekt som gäller miljöns tillstånd. Centralt innehåll#13#10 Ekologins grunder#13#10- växelverkan mellan levande och icke-levande natur#13#10- ekosystemens struktur och återhämtningsförmåga#13#10- ämnens kretslopp och energiflödet i ett ekosystem#13#10- naturens mångfald#13#10- populationernas egenskaper#13#10- förhållandet mellan olika arter#13#10- organismernas anpassning till sin omgivning och deras utbredning#13#10Miljöproblem, deras orsaker och tänkbara lösningar#13#10- de ekologiska konsekvenserna av klimatförändringen#13#10- hoten mot naturens mångfald och ekosystemen#13#10- problem i anknytning till ämnenas kretslopp och energiflödet#13#10- lokala miljöproblem#13#10En hållbar framtid#13#10- ekosystemtjänsternas betydelse#13#10- ekologiskt hållbar utveckling, kretsloppsekonomi och ekosocial bildning#13#10- verksamhet för att främja en hållbar livsstil i den egna närmiljön#13#10En undersökning som gäller ekologi eller miljöns tillstånd eller ett miljöutvecklingsprojekt. VVGLP2016 SIIRTO 18 BI03 Cellen och ärftligheten BI2 Cellen och ärftligheten gy fördjupad kurs 1 Nej Kursen ger den studerande en djupare förståelse av cellens uppbyggnad och funktion. Kursen behandlar också styrningen av cellens funktion, cellernas förökning och ärftlighetens grunder. Centralt för kursen är experimentella arbetssätt och undersökningar som de studerande utför. Kursens mål är att den studerande ska#13#10- använda begrepp, modeller och teorier vid undersökning av fenomen som har att göra med celler och ärftlighet#13#10- fördjupa sin kunskap om funktionen hos cellens olika delar och förstå att organismernas strukturer och funktioner har sin grund i processer på cellnivå#13#10- undersöka olika celler och vävnader och tyda deras strukturer#13#10- bedöma vad kunskapen om cellernas och genernas funktion innebär ur individens och samhällets synvinkel#13#10- planera och genomföra experimentella undersökningar i samarbete med andra. Centralt innehåll#13#10Cellen som forskningsobjekt#13#10- hur celler undersöks#13#10- behovet av cellbiologisk kunskap och kunskap om genom samt användningen av denna kunskap#13#10Organismerna är uppbyggda av celler#13#10- biomolekyler#13#10- uppbyggnaden av celler med och utan cellkärna och deras funktion#13#10- DNA:s och RNA:s struktur#13#10- proteinsyntesen och epigenetisk reglering#13#10Cellernas förökning#13#10- mitosen och dess betydelse#13#10- celldelning, cellernas tillväxt och differentiering#13#10Ärftlighetens grunder#13#10- gener och alleler#13#10- könscellerna och deras uppkomst genom meios#13#10- hur gener ärvs och hur egenskaper överförs från en generation till en annan#13#10- mutationer och mutagener#13#10En cellbiologisk undersökning i laboratorium eller med hjälp av digitalt material. VVGLP2016 SIIRTO 18 BI04 Människans biologi BI4 Människans biologi gy fördjupad kurs 1 Nej Under kursen blir de studerande förtrogna med människans anatomi och fysiologi. Centrala frågor är människans livsfunktioner och fortplantning samt arvsmassans och miljöns betydelse för människans hälsa. Under kursen behandlas människokroppens förmåga att anpassa sig till förändringar och försvara sig mot yttre hot. Kursens mål är att den studerande ska#13#10- kunna analysera funktionsprinciperna hos vävnadernas och organens strukturer#13#10- förstå regleringsmekanismerna i den kemiska jämvikten i människokroppen och hur de påverkas av yttre och inre faktorer#13#10- förstå betydelsen av nervsystemets processer och hormonsignaler som reglerare av kroppens funktioner#13#10- förstå de fysiologiska förändringar som sammanhänger med fortplantningen och människans livscykel#13#10- kunna förklara människokroppens förmåga att anpassa sig till förändringar och försvara sig mot yttre hot#13#10- förstå hur arvsanlagen och miljön tillsammans inverkar på människans hälsa#13#10- kunna genomföra en liten undersökning där kroppsfunktioner mäts och presentera resultaten av undersökningen. Centralt innehåll#13#10Energin, ämnesomsättningen och regleringen av den#13#10- näringsämnena och matsmältningen#13#10- blodcirkulationssystem#13#10- andningsorganen och regleringen av andningen#13#10Rörelse#13#10- stöd- och rörelseorganen#13#10Regleringen av livsfunktionerna#13#10- nervsystemet och sinnena#13#10- de inresekretoriska körtlarna och hormonerna#13#10- värmereglering#13#10- kemisk jämvikt#13#10- kroppens anpassningsförmåga och försvarsmekanismer#13#10Fortplantningen#13#10- befruktning, graviditet och förlossning#13#10- könsutvecklingen och sexualiteten#13#10- arvsanlagens och miljöns betydelse#13#10En undersökning där funktioner i människokroppen mäts. VVGLP2016 SIIRTO 18 BI05 Biologins tillämpningar gy fördjupad kurs 1 Nej Syftet med kursen är att de studerande ska få förståelse av den biologiska forskningens betydelse för lösningen av framtidens problem. I kursen blir de studerande förtrogna med olika tillämpningar av biologin inom medicinen, industrin och livsmedelsproduktionen samt inom hållbar användning av naturtillgångarna. Centrala frågor är olika tillämpningar av genteknologi och mikrobiologi. I kursen planerar och genomför den studerande ett experiment eller en undersökning med anknytning till biologins tillämpningar. Kursens mål är att den studerande ska#13#10- förstå betydelsen av biologiska innovationer och biologins tillämpningar i samhället#13#10- bekanta sig med bioteknologins metoder och produkter och möjligheterna att använda bioteknologi för att främja en hållbar framtid#13#10- förstå genteknologins möjligheter inom medicin och industri#13#10- förstå mikrobernas betydelse i naturen och i olika biotekniska processer#13#10- förstå betydelsen av växt- och djurförädling i näringsproduktionen#13#10- kunna bedöma de möjligheter, hot och etiska frågor som är förknippade med bioteknologins och genetikens tillämpningar#13#10- kunna planera och genomföra ett experiment eller en undersökning som anknyter till tillämpning av biologi på egen hand eller tillsammans med andra. Centralt innehåll#13#10Bioteknologins tillämpningar och betydelse#13#10- produktion av näring, energi, produkter och tjänster med hjälp av förnybara naturresurser#13#10- biotekniska tillämpningar i industrin och inom miljövården#13#10Mikrobiologins tillämpningar och betydelse#13#10- bakteriernas och virusens uppbyggnad och funktion#13#10- odling, behandling och identifiering av bakterier#13#10- mikroberna i naturen och i människans tjänst#13#10Genteknologins tillämpningar och betydelse#13#10- genteknikens metoder#13#10- genominformation#13#10- mikrober inom genteknologin#13#10Växt- och djurförädling#13#10Ett försök eller en undersökning inom ett av biologins tillämpningsområden. VVGLP2016 SIIRTO 18 SPB2 Spanska, B2-lärokurs gy lärokurs Medeltal av kursvitsorden Spanska B2-lärokurs Nej förberedande/påbyggnadsund. gemensamma Bedömningen i främmande språk ska basera sig på de gemensamma målen för främmande språk och de specifika målen för varje språk och lärokurs. De kursspecifika målen, liksom de nära sammanknutna gemensamma målen och de lärokursspecifika målen ska beaktas i varje kurs. I alla kurser ska den studerande ges mångsidig respons på sina framsteg i de olika faserna av lärprocessen. Den studerande ska få respons på sin progression inom språkets olika delområden och i fråga om övriga mål för språkinlärningen, såsom färdigheter för språkstudier och förmåga att fungera i miljöer där målspråket används. Den studerande ska handledas i självvärdering och kamratvärdering. Portföljarbete kan användas i alla kurser, också i ämnesintegrerade studier.#13#10Nivåskalan för språkkunskap och språkutveckling som grundar sig på den gemensamma europeiska referensramen ska i tillämpliga delar användas som stöd för bedömningen och som verktyg för läraren och för den studerandes självvärdering och för kamratvärdering. I början av studierna ska responsen fokusera på den studerandes förmåga att utveckla sina lärstrategier för språkstudier. Under studiernas gång kan nivåskalan för språkkunskap och språkutveckling i tilltagande grad användas för att fastställa nivån på den studerandes kommunikativa färdigheter samt förmåga att tolka och producera texter.#13#10Bedömningen av den fördjupade kursen 8 i A-lärokursen och den fördjupade kursen 6 i B1-lärokursen ska basera sig på vitsordet i det prov i muntlig språkfärdighet som utarbetas av Utbildningsstyrelsen och annat kunnande som den studerande visat under kursen. Kurserna bedöms med siffror enligt skalan 4–10. Också provet i muntlig språkfärdighet som ingår i kursen bedöms enligt skalan 4–10. Över provet i muntlig färdighet ges ett separat intyg som bilaga till avgångsbetyget från gymnasiet. De specifika målen för undervisningen i B2-lärokursen i främmande språk är att den studerande ska#13#10- få lust och vilja att utöka sin språkliga repertoar#13#10- utvecklas som språkbrukare i målspråket och som aktör i en kulturellt mångskiftande värld i såväl nationella och europeiska som globala sammanhang#13#10- kunna ställa sin språkkunskap i relation till nivå A2.2 (övriga språk) eller B1.1 (engelska) i nivåskalan för språkkunskap och språkutveckling, utvärdera hur de egna färdigheterna utvecklats och vidareutveckla dem. Under de första kurserna ska tyngdpunkten ligga på muntliga kommunikationssituationer och enkla skriftliga övningar som på ett naturligt sätt anknyter till dem. Också hörförståelse övas. Andelen skriftliga övningar ska småningom öka men muntlig kommunikation övas fortsättningsvis under alla kurser. Det centrala är att utveckla grundläggande språkfärdighet som behövs i vardagen. I mån av möjlighet reserveras tid för att behandla gemensamt överenskomna eller aktuella teman. Den studerandes multilitteracitet kan utvecklas under alla kurser genom att behandla litteratur, film, musik, teater, bildkonst eller medier. Olika textgenrer ska introduceras. Ämnesintegrerad undervisning kan ingå i de olika kurserna. Strukturer behandlas, övas och repeteras på ett flexibelt sätt i samband med lämpliga teman. Det är viktigt att från början fästa vikt vid ett gott uttal. VVGLP2016 SIIRTO 18 SPB21 Viktiga frågor i livet och vardagen gy fördjupad kurs 1 Nej Under kursen reflekterar den studerande över målspråkets betydelse i hens eget liv, nu och i framtiden. Den studerandes kunskaper i målspråket kartläggs. Den studerande analyserar och utvärderar sina färdigheter för språkstudier, ställer upp mål för sitt språklärande och hittar sätt att utveckla sina kunskaper individuellt och i grupp. De kommunikativa färdigheterna utvecklas med hjälp av olika medier. Under kursen behandlas teman och situationer som anknyter till de ungas dagliga liv, mänskliga relationer och nätverk, intressen, fritid och hobbyer. VVGLP2016 SIIRTO 18 SPB22 Liv och levnadssätt gy fördjupad kurs 1 Nej Under kursen fästs uppmärksamhet vid olika sociala koder och deras eventuella skillnader i kommunikation. Skriftlig kommunikation övas i någon mån. Kursens teman är interkulturell kommunikation och kulturmöten i Finland och utomlands. VVGLP2016 SIIRTO 18 SPB23 Välbefinnande och omsorg gy fördjupad kurs 1 Nej Under kursen lär sig den studerande att med hjälp av olika medier diskutera och lyssna på andra i olika kommunikationssituationer. Hen utvecklar sin förmåga att formulera åsikter och tillsammans diskutera betydelser i frågor som gäller vardagslivet. Den studerande bekantar sig med olika texter om välbefinnande, mänskliga relationer och livsskeden samt övar sig att diskutera frågor i anknytning till dem. Den studerande reflekterar också över vilka förändringar teknologin och digitaliseringen har inneburit för kommunikation och välbefinnande. VVGLP2016 SIIRTO 18 SPB24 Kultur och medier gy fördjupad kurs 1 Nej Kursen stärker den studerandes multilitteracitet. Den studerande lär känna aktuella och ur de ungas synvinkel intressanta kulturella fenomen och medier inom målspråkets språkområde eller -områden. VVGLP2016 SIIRTO 18 SPB25 Studier, arbete och framtid gy fördjupad kurs 1 Nej Under kursen fästs vikt vid att kommunikationen är kulturellt lämplig. Kursens teman är skola, fortsatta studier och arbetsliv samt de ungas framtidsplaner. VVGLP2016 SIIRTO 18 SPB26 Vår gemensamma jord SPB26 Vår gemensamma jord gy fördjupad kurs 1 Nej Under kursen fortsätter man att öva sig i interaktion och repeterar språkkunskapen utgående från de studerandes behov. Den studerande bekantar sig med möjligheterna att delta i internationellt samarbete. Kursens teman ska anknyta till naturen, olika boendemiljöer och hållbar livsstil. VVGLP2016 SIIRTO 18 SPB27 Internationell verksamhet gy fördjupad kurs 1 Nej Under kursen använder den studerande sin språkkunskap och stärker förståelsen för olika kulturer genom att lära känna eller delta i internationellt samarbete, volontärarbete eller arbetslivet, vid behov med hjälp av fjärruppkoppling. De språkliga målen bestäms på basis av kursinnehållet. De studerande rapporterar om eventuellt deltagande i internationell verksamhet på gemensamt överenskommet sätt. VVGLP2016 SIIRTO 18 SPB28 Muntlig och skriftlig kommunikation gy fördjupad kurs 1 Nej Kursen stärker den studerandes förmåga att producera text som behövs i olika kommunikationssituationer. Den studerande övar sig att producera och tolka olika textgenrer. Teman som behandlats tidigare repeteras eller kompletteras enligt de studerandes behov. VVGLP2016 SIIRTO 18 SPB3 Spanska, B3-lärokurs gy lärokurs Medeltal av kursvitsorden Spanska B3-lärokurs Nej förberedande/påbyggnadsund. gemensamma spanska Bedömningen i främmande språk ska basera sig på de gemensamma målen för främmande språk och de specifika målen för varje språk och lärokurs. De kursspecifika målen, liksom de nära sammanknutna gemensamma målen och de lärokursspecifika målen ska beaktas i varje kurs. I alla kurser ska den studerande ges mångsidig respons på sina framsteg i de olika faserna av lärprocessen. Den studerande ska få respons på sin progression inom språkets olika delområden och i fråga om övriga mål för språkinlärningen, såsom färdigheter för språkstudier och förmåga att fungera i miljöer där målspråket används. Den studerande ska handledas i självvärdering och kamratvärdering. Portföljarbete kan användas i alla kurser, också i ämnesintegrerade studier.#13#10Nivåskalan för språkkunskap och språkutveckling som grundar sig på den gemensamma europeiska referensramen ska i tillämpliga delar användas som stöd för bedömningen och som verktyg för läraren och för den studerandes självvärdering och för kamratvärdering. I början av studierna ska responsen fokusera på den studerandes förmåga att utveckla sina lärstrategier för språkstudier. Under studiernas gång kan nivåskalan för språkkunskap och språkutveckling i tilltagande grad användas för att fastställa nivån på den studerandes kommunikativa färdigheter samt förmåga att tolka och producera texter.#13#10Bedömningen av den fördjupade kursen 8 i A-lärokursen och den fördjupade kursen 6 i B1-lärokursen ska basera sig på vitsordet i det prov i muntlig språkfärdighet som utarbetas av Utbildningsstyrelsen och annat kunnande som den studerande visat under kursen. Kurserna bedöms med siffror enligt skalan 4–10. Också provet i muntlig språkfärdighet som ingår i kursen bedöms enligt skalan 4–10. Över provet i muntlig färdighet ges ett separat intyg som bilaga till avgångsbetyget från gymnasiet. De specifika målen för undervisningen i B3-lärokursen i främmande språk är att den studerande ska#13#10- få lust och vilja att utöka sin språkliga repertoar#13#10- utvecklas som språkbrukare i målspråket och som aktör i en kulturellt mångskiftande värld i såväl nationella och europeiska som globala sammanhang#13#10- kunna ställa sin språkkunskap i relation till nivå A2.1 (övriga språk) eller B1.1/A2.2 (engelska) i nivåskalan för språkkunskap och språkutveckling, utvärdera hur de egna färdigheterna utvecklats och vidareutveckla dem. Under de första kurserna ska tyngdpunkten ligga på muntliga kommunikationssituationer och enkla skriftliga övningar som på ett naturligt sätt anknyter till dem. Också hörförståelse övas. Andelen skriftliga övningar ska småningom öka men muntlig kommunikation övas fortsättningsvis under alla kurser. Det centrala är att utveckla grundläggande språkfärdighet som behövs i vardagen. I mån av möjlighet reserveras tid för att behandla gemensamt överenskomna eller aktuella teman. Den studerandes multilitteracitet kan utvecklas under alla kurser genom att behandla litteratur, film, musik, teater, bildkonst eller medier. Olika textgenrer ska introduceras. Ämnesintegrerad undervisning kan ingå i de olika kurserna. Strukturer behandlas, övas och repeteras på ett flexibelt sätt i samband med lämpliga teman. Det är viktigt att från början fästa vikt vid ett gott uttal. VVGLP2016 SIIRTO 18 SPB31 Vi bekantar oss med varandra och det nya språket gy fördjupad kurs 1 Nej Under kursen får den studerande en bild av målspråkets ställning i världen och i förhållande till de språk hen behärskar eller har studerat tidigare. Den studerande övar sig att kommunicera i vardagliga situationer och att använda lämpliga kommunikationsstrategier samt lär sig de viktigaste artighetsfraserna. VVGLP2016 SIIRTO 18 SPB32 På resa i världen gy fördjupad kurs 1 Nej Under kursen övar sig den studerande att klara sig i olika sociala situationer som anknyter till resande och uträttande av vardagliga ärenden. Den studerande utvecklar användningen av kompensationsstrategier och andra kommunikationsstrategier. VVGLP2016 SIIRTO 18 SPB33 Viktiga frågor i livet och vardagen gy fördjupad kurs 1 Nej Den studerande övar sina kommunikativa färdigheter med hjälp av olika medier. Under kursen behandlas teman och situationer som anknyter till de ungas dagliga liv, mänskliga relationer och nätverk, intressen, fritid och hobbyer. VVGLP2016 SIIRTO 18 SPB34 Liv och levnadssätt gy fördjupad kurs 1 Nej Under kursen fästs uppmärksamhet vid olika sociala koder och deras eventuella skillnader i kommunikation. Skriftlig kommunikation övas i någon mån. Kursens teman är interkulturell kommunikation och kulturmöten i Finland och utomlands. VVGLP2016 SIIRTO 18 SPB35 Välbefinnande och omsorg gy fördjupad kurs 1 Nej Under kursen lär sig den studerande att med hjälp av olika medier diskutera och lyssna på andra i olika kommunikationssituationer. Hen utvecklar sin förmåga att formulera åsikter och tillsammans diskutera betydelser i frågor som gäller vardagslivet. Den studerande undersöker olika texter om välbefinnande, mänskliga relationer och livsskeden samt övar sig att diskutera frågor i anknytning till dem. Man reflekterar också över vilka förändringar tekniken och digitaliseringen har inneburit för kommunikation och välbefinnande. VVGLP2016 SIIRTO 18 SPB36 Kultur och medier gy fördjupad kurs 1 Nej Kursen stärker den studerandes multilitteracitet. Den studerande lär känna aktuella och ur de ungas synvinkel intressanta kulturella företeelser och medier inom målspråkets språkområde eller -områden. VVGLP2016 SIIRTO 18 SPB37 Studier, arbete och framtid gy fördjupad kurs 1 Nej Under kursen fästs vikt vid att kommunikationen är kulturellt lämplig. Kursen behandlar skola, fortsatta studier och arbetsliv samt de ungas framtidsplaner. VVGLP2016 SIIRTO 18 SPB38 Vår gemensamma jord gy fördjupad kurs 1 Nej Under kursen fortsätter man med diskussionsövningar och repeterar språkkunskapen utgående från de studerandes behov. Den studerande bekantar sig med möjligheterna att delta i internationellt samarbete. Kursens teman ska anknyta till naturen, olika boendemiljöer och hållbar livsstil. VVGLP2016 SIIRTO 18 ENA Engelska, A-lärokurs gy lärokurs Medeltal av kursvitsorden Engelska A1-lärokurs Nej förberedande/påbyggnadsund. gemensamma engelska Bedömningen i främmande språk ska basera sig på de gemensamma målen för främmande språk och de specifika målen för varje språk och lärokurs. De kursspecifika målen, liksom de nära sammanknutna gemensamma målen och de lärokursspecifika målen ska beaktas i varje kurs. I alla kurser ska den studerande ges mångsidig respons på sina framsteg i de olika faserna av lärprocessen. Den studerande ska få respons på sin progression inom språkets olika delområden och i fråga om övriga mål för språkinlärningen, såsom färdigheter för språkstudier och förmåga att fungera i miljöer där målspråket används. Den studerande ska handledas i självvärdering och kamratvärdering. Portföljarbete kan användas i alla kurser, också i ämnesintegrerade studier. Nivåskalan för språkkunskap och språkutveckling som grundar sig på den gemensamma europeiska referensramen ska i tillämpliga delar användas som stöd för bedömningen och som verktyg för läraren och för den studerandes självvärdering och för kamratvärdering. I början av studierna ska responsen fokusera på den studerandes förmåga att utveckla sina lärstrategier för språkstudier. Under studiernas gång kan nivåskalan för språkkunskap och språkutveckling i tilltagande grad användas för att fastställa nivån på den studerandes kommunikativa färdigheter samt förmåga att tolka och producera texter.#13#10Bedömningen av den fördjupade kursen 8 i A-lärokursen och den fördjupade kursen 6 i B1-lärokursen ska basera sig på vitsordet i det prov i muntlig språkfärdighet som utarbetas av Utbildningsstyrelsen och annat kunnande som den studerande visat under kursen. Kurserna bedöms med siffror enligt skalan 4–10. Också provet i muntlig språkfärdighet som ingår i kursen bedöms enligt skalan 4–10. Över provet i muntlig färdighet ges ett separat intyg som bilaga till avgångsbetyget från gymnasiet. De specifika målen för undervisningen i A-lärokursen i engelska är att den studerande ska#13#10- utvecklas som språkbrukare i engelska och som aktör i en kulturellt mångskiftande värld i såväl lokala och nationella som europeiska och globala sammanhang#13#10- förstå engelskans betydelse och roll som internationellt kommunikationsspråk#13#10- kunna bedöma huruvida de egna kunskaperna är tillräckliga för fortsatta studier#13#10- kunna planera sina språkstudier för framtida behov, såsom arbetsliv och internationell verksamhet#13#10- få erfarenheter av att läsa, tolka och behandla längre texter på engelska#13#10- kunna ställa sin språkkunskap i relation till nivå B2.1 i nivåskalan för språkkunskap och språkutveckling, utvärdera hur de egna färdigheterna utvecklats och vidareutveckla dem. I de obligatoriska kurserna 1 och 2 är målet att stärka den studerandes studiefärdigheter samt förmåga att utveckla sina kunskaper individuellt och i grupp och att delta i olika kommunikationssituationer. Från och med kurs 3 ska man i tilltagande grad fästa uppmärksamhet vid olika textgenrer och hurdant språk de förutsätter. I kurserna 4–6 ska språket betonas som verktyg för att söka, komprimera och dela information.#13#10I varje kurs ska man reservera tid för att behandla aktuella eller lokala frågor, som kan väljas tillsammans med de studerande. Ämnesintegrerad undervisning eller undervisning som anknyter till temaområdena kan ingå i alla kurser. Muntlig och skriftlig kommunikation ska mångsidigt övas under kurserna, även om tyngdpunkterna kan variera från kurs till kurs. VVGLP2016 SIIRTO 18 ENA01 Engelskan och min värld gy obligatorisk kurs 1 Nej Den studerandes kunskaper inom språkets olika delområden kartläggs. Den studerande analyserar sina utvecklingsområden och utvärderar sina lärstrategier för språkstudier, ställer upp mål för studierna i engelska och hittar sätt att utveckla sina kunskaper både individuellt och i grupp. Under kursen reflekterar man kring den språkliga mångfalden i världen, engelskan som globalt fenomen samt språkkunskap som redskap för att utveckla den kulturella kompetensen. Kursens teman och situationer ska anknyta till studielivet, den ungas livsmiljö och behov av språkkunskap. VVGLP2016 SIIRTO 18 ENA02 Människans sociala nätverk gy obligatorisk kurs 1 Nej Under kursen övar den studerande att med hjälp av olika medier delta i olika kommunikationssituationer av varierande språklig och kulturell svårighetsgrad, också i en internationell kontext. Den studerande fördjupar sin förmåga att diskutera aktivt och lyssna på andra. Hen utvecklar sin förmåga att formulera åsikter och tillsammans diskutera betydelser. Mångsidiga strategier utvecklas för olika kommunikationssituationer. Under kursen behandlas teman som anknyter till mänskliga relationer och i samband med dem även psykiskt, fysiskt och socialt välbefinnande. Man reflekterar också över teknologins och digitaliseringens betydelse för kommunikation och välbefinnande. VVGLP2016 SIIRTO 18 ENA03 Kulturella fenomen gy obligatorisk kurs 1 Nej Under kursen fördjupas och utvecklas den studerandes multilitteracitet. Den studerande producerar texter inom olika genrer med betoning på de språkliga drag som kännetecknar genren. Kursens teman utgår från olika kulturella fenomen, engelskspråkiga medier och kreativ verksamhet. VVGLP2016 SIIRTO 18 ENA04 Samhället och omvärlden ENA4 Samhället och omvärlden gy obligatorisk kurs 1 Nej Under kursen utvecklar den studerande sin förmåga att söka information och läsa kritiskt samt övar sig att aktivt använda engelska. Man bekantar sig med olika debatter om samhälleliga fenomen, och fokuserar i synnerhet på hur man kan påverka som aktiv medborgare. Under kursen reflekterar man även över individens och gruppens ansvar och möjligheter att påverka i medborgarsamhället, till exempel då det gäller människorättsfrågor. VVGLP2016 SIIRTO 18 ENA05 Vetenskap och framtid gy obligatorisk kurs 1 Nej Kursen fördjupar den studerandes förmåga att tolka och producera texter samt den studerandes kompetens att söka information om för hen intressanta kunskaps- och vetenskapsområden. De studerande övar sin förmåga att dela med sig av synpunkter som grundar sig på egna kunskaper eller åsikter. De reflekterar kring olika framtidsvisioner, i synnerhet i ett teknologi- och digitaliseringsperspektiv, samt över engelskans ställning som internationellt språk inom vetenskap och teknik. Temana väljs från olika fack- och vetenskapsområden. VVGLP2016 SIIRTO 18 ENA06 Studier, arbete och ekonomi gy obligatorisk kurs 1 Nej Kursen fördjupar den studerandes förståelse för språkkunskap som ett socialt kapital och en färdighet för arbetslivet. Den studerande bekantar sig med textgenrer som kan komma till nytta i eventuella fortsatta studier eller i arbetslivet. Under kursen överväger och diskuterar den studerande planer för fortsatta studier, karriär och arbete även i en internationell kontext. Under kursen behandlas ekonomiska frågor som är relevanta för den unga som står på tröskeln till arbetslivet samt ekonomiska företeelser i ett större perspektiv. VVGLP2016 SIIRTO 18 ENA07 Hållbar livsstil gy fördjupad kurs 1 Nej Under kursen fördjupar den studerande sin förmåga att tolka och producera engelska i olika skriftliga kommunikationssituationer och för olika slag av mottagare. Den studerande analyserar eller producerar texter inom olika genrer, såsom fiktiva och icke-fiktiva, berättande, beskrivande, reflekterande, instruerande eller ställningstagande texter. Man fortsätter behandla de obligatoriska kursernas teman ur ett ekologiskt, ekonomiskt, socialt och kulturellt hållbarhetsperspektiv med beaktande av de studerandes behov eller intressen. VVGLP2016 SIIRTO 18 ENA08 Muntlig kommunikation och påverkan gy fördjupad kurs 1 Nej Under kursen fördjupar den studerande sin förmåga att producera muntlig engelska, förstå talad engelska och bygga upp en dialog. Hen stärker sin förmåga att tala flytande och övar muntlig produktion som förutsätter förberedelse. Teman som behandlats i de obligatoriska kurserna repeteras eller kompletteras enligt de studerandes behov. VVGLP2016 SIIRTO 18 ENB1 Engelska, B1-lärokurs gy lärokurs Medeltal av kursvitsorden Engelska B1-lärokurs Nej förberedande/påbyggnadsund. gemensamma engelska Bedömningen i främmande språk ska basera sig på de gemensamma målen för främmande språk och de specifika målen för varje språk och lärokurs. De kursspecifika målen, liksom de nära sammanknutna gemensamma målen och de lärokursspecifika målen ska beaktas i varje kurs. I alla kurser ska den studerande ges mångsidig respons på sina framsteg i de olika faserna av lärprocessen. Den studerande ska få respons på sin progression inom språkets olika delområden och i fråga om övriga mål för språkinlärningen, såsom färdigheter för språkstudier och förmåga att fungera i miljöer där målspråket används. Den studerande ska handledas i självvärdering och kamratvärdering. Portföljarbete kan användas i alla kurser, också i ämnesintegrerade studier.#13#10Nivåskalan för språkkunskap och språkutveckling som grundar sig på den gemensamma europeiska referensramen ska i tillämpliga delar användas som stöd för bedömningen och som verktyg för läraren och för den studerandes självvärdering och för kamratvärdering. I början av studierna ska responsen fokusera på den studerandes förmåga att utveckla sina lärstrategier för språkstudier. Under studiernas gång kan nivåskalan för språkkunskap och språkutveckling i tilltagande grad användas för att fastställa nivån på den studerandes kommunikativa färdigheter samt förmåga att tolka och producera texter.#13#10Bedömningen av den fördjupade kursen 8 i A-lärokursen och den fördjupade kursen 6 i B1-lärokursen ska basera sig på vitsordet i det prov i muntlig språkfärdighet som utarbetas av Utbildningsstyrelsen och annat kunnande som den studerande visat under kursen. Kurserna bedöms med siffror enligt skalan 4–10. Också provet i muntlig språkfärdighet som ingår i kursen bedöms enligt skalan 4–10. Över provet i muntlig färdighet ges ett separat intyg som bilaga till avgångsbetyget från gymnasiet. De specifika målen för undervisningen i B1-lärokursen i främmande språk är att den studerande ska#13#10- utvecklas som språkbrukare i målspråket och som aktör i en kulturellt mångskiftande värld i såväl nationella och europeiska som globala sammanhang#13#10- kunna ställa sin språkkunskap i relation till nivå B1.1 (övriga språk) eller B1.2 (engelska) i nivåskalan för språkkunskap och språkutveckling, utvärdera hur de egna färdigheterna utvecklats och vidareutveckla dem. I de obligatoriska kurserna 1 och 2 är målet att stärka den studerandes studiefärdigheter samt förmåga att utveckla sina kunskaper individuellt och i grupp och att delta i olika kommunikationssituationer. Från och med kurs 3 ska man i tilltagande grad fästa uppmärksamhet vid olika textgenrer och hurdant språk de förutsätter. I kurserna 4–5 ska språket betonas som verktyg för att söka, komprimera och dela information.#13#10I varje kurs ska man reservera tid för att behandla aktuella eller lokala frågor, som kan väljas tillsammans med de studerande. Ämnesintegrerad undervisning eller undervisning som anknyter till temaområdena kan ingå i alla kurser. Muntlig och skriftlig kommunikation ska övas mångsidigt under kurserna, även om tyngdpunkterna kan variera från kurs till kurs. VVGLP2016 SIIRTO 18 ENB11 Språket och min värld gy obligatorisk kurs 1 Nej Under kursen reflekterar den studerande över målspråkets betydelse i hens eget liv, nu och i framtiden. Den studerandes kunskaper i målspråket kartläggs. Den studerande analyserar och utvärderar sina färdigheter för språkstudier, ställer upp mål för sitt lärande och hittar sätt att utveckla sina kunskaper individuellt och i grupp. Den studerande fördjupar sin förmåga att kommunicera i vardagliga och bekanta situationer som anknyter till resor och vardag. Under kursen behandlas teman som relaterar till de ungas intressen och behov av språkkunskap i synnerhet i muntliga kommunikationssituationer. Teman väljs också tillsammans med de studerande. VVGLP2016 SIIRTO 18 ENB12 Välbefinnande och mänskliga relationer gy obligatorisk kurs 1 Nej Under kursen övas olika kommunikationssituationer och strategier som de förutsätter med hjälp av olika medier. Den studerande övar sig att diskutera aktivt och lyssna på andra. Den studerande utvecklar även sin förmåga att formulera åsikter och tillsammans diskutera betydelser i frågor som gäller vardagslivet. Under kursen reflekterar man ur olika perspektiv över vad ett gott liv är och vilken betydelse välbefinnande och mänskliga relationer har i en människas liv. Man reflekterar också över vilka förändringar teknologin och digitaliseringen har inneburit för kommunikation och välbefinnande. VVGLP2016 SIIRTO 18 ENB13 Kultur och medier gy obligatorisk kurs 1 Nej Kursen stärker den studerandes multilitteracitet och förmåga att tolka och producera olika textgenrer med hjälp av olika medier. Den studerande lär känna aktuella och ur de ungas synvinkel intressanta kulturella fenomen och medier inom språkområdet. VVGLP2016 SIIRTO 18 ENB14 Vår mångskiftande livsmiljö gy obligatorisk kurs 1 Nej Under kursen utvecklas den studerandes förmåga att tolka och producera texter inom olika genrer. Teman är den kulturellt mångskiftande livsmiljön samt aktuella fenomen i samhället, som i första hand undersöks ur de ungas perspektiv. VVGLP2016 SIIRTO 18 ENB15 Studie- och arbetsliv gy obligatorisk kurs 1 Nej Under kursen utvecklar den studerande språkkunskap som behövs i studie- och arbetslivet. Man reflekterar över vilka möjligheter språkkunskap ger för fortsatta studier i språk eller med hjälp av språket. Den studerande utvecklar sina kunskaper i målspråket som behövs i olika arbetsuppgifter för unga. Hen bekantar sig med möjligheterna att delta i internationellt samarbete, exempelvis studentutbyte. Kursens teman är skola, fortsatta studier och arbetsliv samt de ungas framtidsplaner. VVGLP2016 SIIRTO 18 ENB16 Muntlig kommunikation och påverkan gy fördjupad kurs 1 Nej Under kursen fördjupar den studerande sin förmåga att producera muntligt språk, förstå talat språk och bygga upp en dialog. Hen stärker sin förmåga att tala flytande och övar muntlig produktion som förutsätter förberedelse. Teman som behandlats i de obligatoriska kurserna repeteras eller kompletteras enligt de studerandes behov. VVGLP2016 SIIRTO 18 ENB17 Hållbar livsstil gy fördjupad kurs 1 Nej Under kursen fördjupar den studerande sin förmåga att tolka och producera målspråket i olika skriftliga kommunikationssituationer och för olika slag av mottagare. Under kursen behandlas texter inom olika genrer, såsom fiktiva och icke-fiktiva, berättande, beskrivande, reflekterande, instruerande eller ställningstagande texter. Man fortsätter att behandla de obligatoriska kursernas teman ur ett ekologiskt, ekonomiskt, socialt och kulturellt hållbarhetsperspektiv med beaktande av de studerandes behov eller intressen. VVGLP2016 SIIRTO 18 ENB2 Engelska, B2-lärokurs gy lärokurs Medeltal av kursvitsorden Engelska B2-lärokurs Nej förberedande/påbyggnadsund. gemensamma engelska Bedömningen i främmande språk ska basera sig på de gemensamma målen för främmande språk och de specifika målen för varje språk och lärokurs. De kursspecifika målen, liksom de nära sammanknutna gemensamma målen och de lärokursspecifika målen ska beaktas i varje kurs. I alla kurser ska den studerande ges mångsidig respons på sina framsteg i de olika faserna av lärprocessen. Den studerande ska få respons på sin progression inom språkets olika delområden och i fråga om övriga mål för språkinlärningen, såsom färdigheter för språkstudier och förmåga att fungera i miljöer där målspråket används. Den studerande ska handledas i självvärdering och kamratvärdering. Portföljarbete kan användas i alla kurser, också i ämnesintegrerade studier.#13#10Nivåskalan för språkkunskap och språkutveckling som grundar sig på den gemensamma europeiska referensramen ska i tillämpliga delar användas som stöd för bedömningen och som verktyg för läraren och för den studerandes självvärdering och för kamratvärdering. I början av studierna ska responsen fokusera på den studerandes förmåga att utveckla sina lärstrategier för språkstudier. Under studiernas gång kan nivåskalan för språkkunskap och språkutveckling i tilltagande grad användas för att fastställa nivån på den studerandes kommunikativa färdigheter samt förmåga att tolka och producera texter.#13#10Bedömningen av den fördjupade kursen 8 i A-lärokursen och den fördjupade kursen 6 i B1-lärokursen ska basera sig på vitsordet i det prov i muntlig språkfärdighet som utarbetas av Utbildningsstyrelsen och annat kunnande som den studerande visat under kursen. Kurserna bedöms med siffror enligt skalan 4–10. Också provet i muntlig språkfärdighet som ingår i kursen bedöms enligt skalan 4–10. Över provet i muntlig färdighet ges ett separat intyg som bilaga till avgångsbetyget från gymnasiet. De specifika målen för undervisningen i B2-lärokursen i främmande språk är att den studerande ska#13#10- få lust och vilja att utöka sin språkliga repertoar#13#10- utvecklas som språkbrukare i målspråket och som aktör i en kulturellt mångskiftande värld i såväl nationella och europeiska som globala sammanhang#13#10- kunna ställa sin språkkunskap i relation till nivå A2.2 (övriga språk) eller B1.1 (engelska) i nivåskalan för språkkunskap och språkutveckling, utvärdera hur de egna färdigheterna utvecklats och vidareutveckla dem. Under de första kurserna ska tyngdpunkten ligga på muntliga kommunikationssituationer och enkla skriftliga övningar som på ett naturligt sätt anknyter till dem. Också hörförståelse övas. Andelen skriftliga övningar ska småningom öka men muntlig kommunikation övas fortsättningsvis under alla kurser. Det centrala är att utveckla grundläggande språkfärdighet som behövs i vardagen. I mån av möjlighet reserveras tid för att behandla gemensamt överenskomna eller aktuella teman. Den studerandes multilitteracitet kan utvecklas under alla kurser genom att behandla litteratur, film, musik, teater, bildkonst eller medier. Olika textgenrer ska introduceras. Ämnesintegrerad undervisning kan ingå i de olika kurserna. Strukturer behandlas, övas och repeteras på ett flexibelt sätt i samband med lämpliga teman. Det är viktigt att från början fästa vikt vid ett gott uttal. VVGLP2016 SIIRTO 18 ENB21 Viktiga frågor i livet och vardagen gy fördjupad kurs 1 Nej Under kursen reflekterar den studerande över målspråkets betydelse i hens eget liv, nu och i framtiden. Den studerandes kunskaper i målspråket kartläggs. Den studerande analyserar och utvärderar sina färdigheter för språkstudier, ställer upp mål för sitt språklärande och hittar sätt att utveckla sina kunskaper individuellt och i grupp. De kommunikativa färdigheterna utvecklas med hjälp av olika medier. Under kursen behandlas teman och situationer som anknyter till de ungas dagliga liv, mänskliga relationer och nätverk, intressen, fritid och hobbyer. VVGLP2016 SIIRTO 18 ENB22 Liv och levnadssätt gy fördjupad kurs 1 Nej Under kursen fästs uppmärksamhet vid olika sociala koder och deras eventuella skillnader i kommunikation. Skriftlig kommunikation övas i någon mån. Kursens teman är interkulturell kommunikation och kulturmöten i Finland och utomlands. VVGLP2016 SIIRTO 18 ENB23 Välbefinnande och omsorg gy fördjupad kurs 1 Nej Under kursen lär sig den studerande att med hjälp av olika medier diskutera och lyssna på andra i olika kommunikationssituationer. Hen utvecklar sin förmåga att formulera åsikter och tillsammans diskutera betydelser i frågor som gäller vardagslivet. Den studerande bekantar sig med olika texter om välbefinnande, mänskliga relationer och livsskeden samt övar sig att diskutera frågor i anknytning till dem. Den studerande reflekterar också över vilka förändringar teknologin och digitaliseringen har inneburit för kommunikation och välbefinnande. VVGLP2016 SIIRTO 18 ENB24 Kultur och medier gy fördjupad kurs 1 Nej Kursen stärker den studerandes multilitteracitet. Den studerande lär känna aktuella och ur de ungas synvinkel intressanta kulturella fenomen och medier inom målspråkets språkområde eller -områden. VVGLP2016 SIIRTO 18 ENB25 Studier, arbete och framtid gy fördjupad kurs 1 Nej Under kursen fästs vikt vid att kommunikationen är kulturellt lämplig. Kursens teman är skola, fortsatta studier och arbetsliv samt de ungas framtidsplaner. VVGLP2016 SIIRTO 18 ENB26 Vår gemensamma jord ENB26 Vår gemensamma jord gy fördjupad kurs 1 Nej Under kursen fortsätter man att öva sig i interaktion och repeterar språkkunskapen utgående från de studerandes behov. Den studerande bekantar sig med möjligheterna att delta i internationellt samarbete. Kursens teman ska anknyta till naturen, olika boendemiljöer och hållbar livsstil. VVGLP2016 SIIRTO 18 ENB27 Internationell verksamhet gy fördjupad kurs 1 Nej Under kursen använder den studerande sin språkkunskap och stärker förståelsen för olika kulturer genom att lära känna eller delta i internationellt samarbete, volontärarbete eller arbetslivet, vid behov med hjälp av fjärruppkoppling. De språkliga målen bestäms på basis av kursinnehållet. De studerande rapporterar om eventuellt deltagande i internationell verksamhet på gemensamt överenskommet sätt. VVGLP2016 SIIRTO 18 ENB28 Muntlig och skriftlig kommunikation gy fördjupad kurs 1 Nej Kursen stärker den studerandes förmåga att producera text som behövs i olika kommunikationssituationer. Den studerande övar sig att producera och tolka olika textgenrer. Teman som behandlats tidigare repeteras eller kompletteras enligt de studerandes behov. VVGLP2016 SIIRTO 18 ENB3 Engelska, B3-lärokurs gy lärokurs Medeltal av kursvitsorden Engelska B3-lärokurs Nej förberedande/påbyggnadsund. gemensamma engelska Bedömningen i främmande språk ska basera sig på de gemensamma målen för främmande språk och de specifika målen för varje språk och lärokurs. De kursspecifika målen, liksom de nära sammanknutna gemensamma målen och de lärokursspecifika målen ska beaktas i varje kurs. I alla kurser ska den studerande ges mångsidig respons på sina framsteg i de olika faserna av lärprocessen. Den studerande ska få respons på sin progression inom språkets olika delområden och i fråga om övriga mål för språkinlärningen, såsom färdigheter för språkstudier och förmåga att fungera i miljöer där målspråket används. Den studerande ska handledas i självvärdering och kamratvärdering. Portföljarbete kan användas i alla kurser, också i ämnesintegrerade studier.#13#10Nivåskalan för språkkunskap och språkutveckling som grundar sig på den gemensamma europeiska referensramen ska i tillämpliga delar användas som stöd för bedömningen och som verktyg för läraren och för den studerandes självvärdering och för kamratvärdering. I början av studierna ska responsen fokusera på den studerandes förmåga att utveckla sina lärstrategier för språkstudier. Under studiernas gång kan nivåskalan för språkkunskap och språkutveckling i tilltagande grad användas för att fastställa nivån på den studerandes kommunikativa färdigheter samt förmåga att tolka och producera texter.#13#10Bedömningen av den fördjupade kursen 8 i A-lärokursen och den fördjupade kursen 6 i B1-lärokursen ska basera sig på vitsordet i det prov i muntlig språkfärdighet som utarbetas av Utbildningsstyrelsen och annat kunnande som den studerande visat under kursen. Kurserna bedöms med siffror enligt skalan 4–10. Också provet i muntlig språkfärdighet som ingår i kursen bedöms enligt skalan 4–10. Över provet i muntlig färdighet ges ett separat intyg som bilaga till avgångsbetyget från gymnasiet. De specifika målen för undervisningen i B2-lärokursen i främmande språk är att den studerande ska#13#10- få lust och vilja att utöka sin språkliga repertoar#13#10- utvecklas som språkbrukare i målspråket och som aktör i en kulturellt mångskiftande värld i såväl nationella och europeiska som globala sammanhang#13#10- kunna ställa sin språkkunskap i relation till nivå A2.1 (övriga språk) eller B1.1/A2.2 (engelska) i nivåskalan för språkkunskap och språkutveckling, utvärdera hur de egna färdigheterna utvecklats och vidareutveckla dem. Under de första kurserna ska tyngdpunkten ligga på muntliga kommunikationssituationer och enkla skriftliga övningar som på ett naturligt sätt anknyter till dem. Också hörförståelse övas. Andelen skriftliga övningar ska småningom öka men muntlig kommunikation övas fortsättningsvis under alla kurser. Det centrala är att utveckla grundläggande språkfärdighet som behövs i vardagen. I mån av möjlighet reserveras tid för att behandla gemensamt överenskomna eller aktuella teman. Den studerandes multilitteracitet kan utvecklas under alla kurser genom att behandla litteratur, film, musik, teater, bildkonst eller medier. Olika textgenrer ska introduceras. Ämnesintegrerad undervisning kan ingå i de olika kurserna. Strukturer behandlas, övas och repeteras på ett flexibelt sätt i samband med lämpliga teman. Det är viktigt att från början fästa vikt vid ett gott uttal. VVGLP2016 SIIRTO 18 ENB31 Vi bekantar oss med varandra och det nya språket gy fördjupad kurs 1 Nej Under kursen får den studerande en bild av målspråkets ställning i världen och i förhållande till de språk hen behärskar eller har studerat tidigare. Den studerande övar sig att kommunicera i vardagliga situationer och att använda lämpliga kommunikationsstrategier samt lär sig de viktigaste artighetsfraserna. VVGLP2016 SIIRTO 18 ENB32 På resa i världen gy fördjupad kurs 1 Nej Under kursen övar sig den studerande att klara sig i olika sociala situationer som anknyter till resande och uträttande av vardagliga ärenden. Den studerande utvecklar användningen av kompensationsstrategier och andra kommunikationsstrategier. VVGLP2016 SIIRTO 18 ENB33 Viktiga frågor i livet och vardagen gy fördjupad kurs 1 Nej Den studerande övar sina kommunikativa färdigheter med hjälp av olika medier. Under kursen behandlas teman och situationer som anknyter till de ungas dagliga liv, mänskliga relationer och nätverk, intressen, fritid och hobbyer. VVGLP2016 SIIRTO 18 ENB34 Liv och levnadssätt gy fördjupad kurs 1 Nej Under kursen fästs uppmärksamhet vid olika sociala koder och deras eventuella skillnader i kommunikation. Skriftlig kommunikation övas i någon mån. Kursens teman är interkulturell kommunikation och kulturmöten i Finland och utomlands. VVGLP2016 SIIRTO 18 ENB35 Välbefinnande och omsorg gy fördjupad kurs 1 Nej Under kursen lär sig den studerande att med hjälp av olika medier diskutera och lyssna på andra i olika kommunikationssituationer. Hen utvecklar sin förmåga att formulera åsikter och tillsammans diskutera betydelser i frågor som gäller vardagslivet. Den studerande undersöker olika texter om välbefinnande, mänskliga relationer och livsskeden samt övar sig att diskutera frågor i anknytning till dem. Man reflekterar också över vilka förändringar tekniken och digitaliseringen har inneburit för kommunikation och välbefinnande. VVGLP2016 SIIRTO 18 ENB36 Kultur och medier gy fördjupad kurs 1 Nej Kursen stärker den studerandes multilitteracitet. Den studerande lär känna aktuella och ur de ungas synvinkel intressanta kulturella företeelser och medier inom målspråkets språkområde eller -områden. VVGLP2016 SIIRTO 18 ENB37 Studier, arbete och framtid gy fördjupad kurs 1 Nej Under kursen fästs vikt vid att kommunikationen är kulturellt lämplig. Kursen behandlar skola, fortsatta studier och arbetsliv samt de ungas framtidsplaner. VVGLP2016 SIIRTO 18 ENB38 Vår gemensamma jord gy fördjupad kurs 1 Nej Under kursen fortsätter man att öva sig i interaktion och repeterar språkkunskapen utgående från de studerandes behov. Den studerande bekantar sig med möjligheterna att delta i internationellt samarbete. Kursens teman ska anknyta till naturen, olika boendemiljöer och hållbar livsstil. VGLP2016 SIIRTO 18 LK Religion/livsåskådningskunskap gy lärokurs Medeltal av kursvitsorden Livsåskådningskunskap Nej Åskådningsämne förberedande/påbyggnadsund. gemensamma Livsåskådningskunskap är ett tvärvetenskapligt läroämne som bygger på humanistiska vetenskaper, kultur- och samhällsvetenskaper samt filosofi. I undervisningen i livsåskådningskunskap betraktas människan som en naturlig aktör som skapar och reproducerar betydelser tillsammans med andra. Olika livsåskådningar och mänskliga sedvänjor ses som resultat av interaktion och samverkan mellan individer, samfund och traditioner. Undervisningen i livsåskådningskunskap bygger på en människosyn som betonar människors möjlighet att leva som fria, jämlika, aktiva och målmedvetna individer. I läroämnet betonas också människans förmåga att undersöka sin omvärld och utveckla sin kunskap om den samt att medvetet styra sitt liv i samverkan med andra. Med dessa mål som utgångspunkt ska läroämnet hjälpa de studerande att forma sin livsåskådning och identitet samt att bygga sina ideal och handlingsmönster för ett socialt gott liv. De möjligheter som digitala verktyg ger ska mångsidigt användas i undervisningen.#13#10Undervisningen i livsåskådningskunskap ska genom reflektion och samtal öka de studerandes kulturella allmänbildning och kunskap om olika livsåskådningar, deras omdömesförmåga och sensibilitet i olika situationer, deras respekt för andra människor och jämställdhet samt deras förmåga att diskutera, lyssna och uttrycka sig. I livsåskådningskunskap ska man bedöma såväl den studerandes förmåga att skickligt och mångsidigt kunna analysera och uttrycka livsåskådningsfrågor som den allmänna förståelsen för begreppet livssyn. Livsåskådningsfrågor är ofta personliga, men reflektionen kring dem bygger på intellektuella dygder, såsom kritiskt tänkande, konsekvens, entydighet och systematik. Vid bedömning och beskrivning av olika livsåskådningar, värderingar och föreställningar är det viktigare att kunna beakta olika synvinklar och alternativa synsätt än att enbart framföra sina åsikter.#13#10Bedömningen ska stödja och utveckla den studerandes förmåga att utvärdera hur den egna livsåskådningen och identiteten utvecklas samt uppmuntra den studerande att planera och utveckla sina studier. Den studerandes kommunikativa färdigheter och allmänbildning i livsåskådningsfrågor ska betonas och beaktas på ett mångsidigt sätt i bedömningen av kurserna. Målen för undervisningen i livsåskådningskunskap är att den studerande ska#13#10- få stöd och underlag för att bygga sin identitet och livsåskådning#13#10- utveckla kommunikativa färdigheter och kunna tillämpa dem för att behandla frågor där målet är att hitta en gemensam hållbar linje oberoende av synsätt#13#10- bredda och fördjupa sin kulturella allmänbildning och kunskap om olika livsåskådningar#13#10- utveckla sin omdömes- och handlingsförmåga genom att lära sig reflektera över sitt eget och andras tänkande och handlande#13#10- respektera och kunna motivera principer och handlingssätt som främjar de mänskliga rättigheterna, positiva möten mellan olika kulturer, samhällelig och global rättvisa samt en hållbar utveckling. VGLP2016 SIIRTO 18 LK01 Världsåskådning och kritiskt tänkande gy obligatorisk kurs 1 Nej Kursens mål är att den studerande ska#13#10- förstå och kunna tillämpa begrepp som beskriver världsåskådningar, uppfatta samband mellan dem och kunna beskriva olika världsåskådningars särdrag och utgångspunkter#13#10- förstå hur individuella och samhälleliga faktorer påverkar formandet av en världsåskådning och kunna beskriva hur ens egen världsbild och olika föreställningar som hänger samman med den har formats#13#10- kunna kritiskt granska både sina egna och andras föreställningar samt information i olika medier#13#10- kunna dra nytta av sina kunskaper i olika läroämnen för att forma sin livsåskådning och skilja mellan en vetenskaplig, icke vetenskaplig och ovetenskaplig världsbild. Centralt innehåll#13#10- begrepp som anknyter till världsåskådning, världsbild och livsåskådning, deras inbördes samband och roll i den egna livsåskådningen#13#10- olika världsåskådningar – till exempel sekulära, religiösa, politiska och livsstilsrelaterade – samt undersökning av deras särdrag och utgångspunkter med hjälp av olika vetenskapliga verktyg#13#10- undersökning av typiska kognitiva förvrängningar i samband med behandling av information och gestaltning av den omgivande verkligheten, såväl i eget som andras tänkande#13#10- skolans, mediernas, politikens, vetenskapens, konstens, nöjesindustrins samt religiösa och kulturella samfunds inverkan på världsbilder och -åskådningar samt den egna livsåskådningen#13#10- logiken enligt vilken medier och andra informationskällor fungerar, kritisk granskning av dem ur ett livsåskådningsperspektiv samt argumentationsanalys kring livsåskådningsfrågor, ur olika synvinklar VGLP2016 SIIRTO 18 LK02 Människan, identiteten och ett gott liv gy fördjupad kurs 1 Nej Kursens mål är att den studerande ska#13#10- känna till olika människosyner och kunna beskriva och bedöma hur olika människosyner och -ideal leder till olika och ibland motstridiga svar på viktiga livsfrågor#13#10- kunna reflektera över faktorer som bidragit till den egna identiteten samt tillämpa alternativa människosyner och livsåskådningar i viktiga frågor som berör det egna livet#13#10- förstå den etiska grunden för människovärdet, känna till de centrala dokumenten om mänskliga rättigheter och kunna tillämpa människorättstänkande i olika sammanhang, till exempel i frågor som gäller religions- och yttrandefrihet#13#10- få kunskap om olika uppfattningar om ett gott liv och kunna beskriva och bedöma de världsåskådningar dessa uppfattningar bygger på#13#10- utveckla sin förmåga att uttrycka sin identitet och livsåskådning, sina åsikter och känslor logiskt och kreativt och med respekt för jämställdhet och andra människor. Centralt innehåll#13#10- natur- och humanvetenskapliga, sekulära och religiösa, filosofiska och populärkulturella människosyner och -ideal#13#10- grundläggande existentiella frågor: människorelationer, könsroller och sexualitet, studier och arbete, åldrande och död#13#10- identitet, livsval och livsbalans: individens möjligheter att påverka sitt liv, arvsanlagens och miljöns betydelse#13#10- människovärdet, mänsklig värdighet och mänskliga rättigheter, dokument om mänskliga rättigheter: FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna, FN:s konvention om barnets rättigheter och Europakonventionen#13#10- olika uppfattningar om ett gott liv samt vilken roll andra människor, djur och miljö spelar i ett gott liv VGLP2016 SIIRTO 18 LK03 Individen och samhället LK3 Individen och samhället gy fördjupad kurs 1 Nej Kursens mål är att den studerande ska#13#10- inse betydelsen av social gemenskap för mänskligheten och för den egna identiteten och få insikt i hur man kan dra nytta av positiva sociala sammanhang för att utveckla sin identitet#13#10- förstå att man kan undersöka sociala företeelser, samhällsstrukturer och -förändringar vetenskapligt och inse att de har stor betydelse för individens livsval#13#10- kunna uppfatta sin egen position som individ i olika grupper, som medborgare i en stat och som aktör i ett ekonomiskt system samt bedöma individens ansvar och möjligheter att påverka inom olika områden och utveckla sin förmåga att delta i samhället på ett konstruktivt sätt#13#10- förstå och kunna motivera utgångspunkterna och principerna för mänskliga rättigheter, religions- och samvetsfrihet, jämställdhet, demokrati, fred, samhällelig och global rättvisa samt en hållbar utveckling#13#10- kunna granska samhället och dess strukturer kritiskt samt utveckla sin fantasi och aktivitet när det gäller samhällsfrågor för att uppfatta framtida möjligheter och alternativa händelseförlopp som man också själv kan påverka. Centralt innehåll#13#10- människan som social varelse, interaktion och gemenskap mellan individer: det privata och det offentliga, erkännanderelationer och signifikanta andra, roller och gemensamma normer#13#10- samhällsforskningens grunder, såsom sociala realiteter, samhällsstrukturer, och kännetecken för det moderna västerländska samhället samt hur dessa grunder påverkar individens liv#13#10- sambandet mellan ekonomisk och politisk makt i dagens Finland och i den globala marknadsekonomin, följderna av individens val som konsument och medborgare på olika samhällsnivåer#13#10- mänskliga rättigheter, religions- och samvetsfrihet, global rättvisa och en hållbar utveckling som moraliska och politiska villkor samt synsätt och handlingar som utgör hot mot dessa villkor, inklusive kränkningar av de mänskliga rättigheterna och förintelsen#13#10- samhälleliga utopier och dystopier samt deras kritiska potential: ideal och skräckbilder som förstoringsglas och drivfjädrar i dagens samhälle VGLP2016 SIIRTO 18 LK04 Kulturens inverkan på människans livsåskådning gy fördjupad kurs 1 Nej Kursens mål är att den studerande ska#13#10- förstå kulturens betydelse för mänskligheten och den egna livsåskådningen och få verktyg för att utveckla sin kulturella identitet på ett positivt sätt#13#10- kunna använda begrepp inom kulturforskning och bilda sig en egen välgrundad åsikt i frågor som gäller kulturer samt kunna känna igen hatretorik och kunna skilja den från ansvarsfull yttrandefrihet#13#10- uppfatta finskhet som en kontinuitet som utvecklas och förändras genom historien och som omfattar såväl yttre influenser som inre mångfald och minoritetskulturer#13#10- förstå att kulturer befinner sig i interaktion med varandra och att ingen kultur har utvecklats isolerat, utan yttre influenser på de kulturella särdragen, såsom livsstil, språk, teknik och olika uppfattningar#13#10- kunna förstå olika livsåskådnings- och identitetsrelaterade val och beslut samt se den kulturella mångfalden i världen som en rikedom och försvara jämlik behandling av alla kulturer. Centralt innehåll#13#10- begreppet kultur och kulturens betydelse, olika kulturella klassificeringar och sätt att ta del av kultur, kultur som meningsbaserad mänsklig verksamhet, olika teorier om kulturers utveckling och förhållande till varandra#13#10- kulturarvet: olika seder och bruk, kulturellt självuttryck, kulturens inverkan på individens världsbild och livsåskådning, Unescos världsarvskonvention#13#10- den finländska kulturens och identitetens historiska utveckling, mångfald och minoritetskulturer i Finland#13#10- växelverkan mellan kulturer och civilisationer samt monokulturalismens omöjlighet: kulturell mångfald och global kultur samt deras olika inverkan på livsåskådningar och samhällen#13#10- etnocentrism och rasism samt ömsesidig respekt och jämställdhet i olika kulturer i ett historiskt perspektiv VGLP2016 SIIRTO 18 LK05 Livsåskådningarnas värld gy fördjupad kurs 1 Nej Kursens mål är att den studerande ska#13#10- utveckla sin förmåga att läsa, tolka och förstå olika religiösa och icke religiösa världsåskådningar samt jämföra deras utgångspunkter och livsstil med sin egen livsåskådning#13#10- förstå att världsåskådningar, religion och religiositet är historiskt uppkomna, mångfasetterade och föränderliga fenomen med stor kulturell och samhällelig betydelse#13#10- få kunskap om vetenskaplig forskning, definition och förklaring av religioner, religiositet och irreligiositet samt uppfatta forskningens utgångspunkter och mål#13#10- behärska begrepp samt kunskaper och färdigheter som behövs för att kunna analysera och reflektera kring världsåskådningsfrågor, till exempel frågor med anknytning till sekulär humanism och religioner, och kunna bilda sig en egen välgrundad åsikt i frågorna#13#10- fördjupa sig i religionskritikens centrala argument och lära känna humanismens och fritänkandets historia#13#10- fördjupa sig i Mellanösterns religioner och i några andra religioner och världsåskådningar och uppfatta deras särdrag, inre mångfald samt inflytande på kulturen och samhället, i synnerhet ur finländskt perspektiv. Centralt innehåll#13#10- undersökning, definition och förklaring av livsåskådning och religion samt religiositet och irreligiositet, olika uppfattningar om religioners ursprung#13#10- begrepp som används vid tolkning av religiösa fenomen, såsom myt, rit, symbol teism och helig#13#10- de världsåskådningar som religionskritik, ateism, agnosticism och sekulär humanism grundar sig på#13#10- kristendomens, islams, judendomens samt några andra religioners och världsåskådningars historiska och geografiska utbredning och uppdelning, heliga skrifter, lära, livsstil och förhållande till samhället#13#10- hur vår tids mest betydande världsåskådningar, såsom sekulär humanism och de stora världsreligionerna förhåller sig till samhället, seder och bruk, moral, politik och vetenskap; liberal och fundamentalistisk religiositet, sekularisering och irreligiositet VGLP2016 SIIRTO 18 LK06 Teknologi, världsåskådningar och mänsklighetens framtid gy fördjupad kurs 1 Nej Kursens mål är att den studerande ska#13#10- känna till historiskt, kulturellt och ideologiskt viktiga vändpunkter i mänsklighetens sätt att leva och hur de påverkat och påverkar nutida världsåskådningar#13#10- förstå kulturers och samhällsformers kontingenta och strukturella natur#13#10- kunna bedöma betydelsen av evolutionen, abstrakta etiska system, upplysningen och den vetenskapstekniska revolutionen för nutida världsåskådningar och för sin egen livsåskådning#13#10- förstå olika attityder till teknologin och dess utveckling samt förstå hur de teknologiska och tekniska förändringarna står i relation till förändringar i miljön, samhället och kulturen#13#10- kunna bedöma vilken roll den teknologiska utvecklingen spelar för en hållbar framtid samt kunna ta del av diskussioner om mänsklighetens och jordens framtid. Centralt innehåll#13#10- människans evolution och den kulturella evolutionen: språkets roll för uppkomsten av mänskliga kulturer och innovativitet#13#10- utvecklingen av de stora filosofernas, världsåskådningarnas och religionernas etiska och ideologiska grunder till abstrakta och allmänmänskliga fenomen#13#10- vändpunkter gällande människans världsbilder och världsåskådningar samt tekniska genombrott som påverkat människans uppfattning om världen och sig själv: människan som en aktör som aktivt påverkar sitt liv och sin omgivning#13#10- från myten om Prometheus till tekniska utopier och dystopier, människans förhållande till upplysningens ideal och den tekniska utvecklingen#13#10- framtidsforskning, artificiell intelligens, humanism, transhumanism och kritik av dessa med stöd av de nyaste forskningsresultaten VGLP2016 SIIRTO 18 FI Filosofi gy lärokurs Medeltal av kursvitsorden Filosofi Nej Filosofi förberedande/påbyggnadsund. gemensamma Det filosofiska tänkandet omfattar hela verkligheten och olika sätt att gestalta den. Att känna till filosofiska frågeställningar ingår som en väsentlig del i allmänbildningen. Inom filosofin formulerar och klargör man problem med hjälp av begrepp och genom diskussion. Studier i filosofiskt tänkande utvecklar förmågan att rationellt reflektera över motiveringarna till olika uppfattningar. Utmärkande för filosofin är att den ifrågasätter och söker motiv, vilket hjälper de studerande att få grepp om och strukturera dagens ständigt växande informationsflöde. På så sätt främjar studierna i filosofi de studerandes förmåga att tänka och lära sig.#13#10Inom filosofin lär sig de studerande att med hjälp av begrepp formulera frågor om värderingar, normer och betydelser. Detta främjar de studerandes förmåga till etiskt tänkande och förmågan att förstå vilken betydelse olika kunskaper och färdigheter har för individen och samhället. Genom studier i filosofi lär sig de studerande att uppfatta större begreppsliga helheter och samband. Detta hjälper dem att se hur uppfattningar inom olika vetenskapsområden och tanketraditioner är uppbyggda och hur de skiljer sig från varandra.#13#10 Studierna i filosofi ska utveckla omdömesförmågan och främja kreativt och självständigt tänkande. I undervisningen i filosofi ska de studerande stödjas att formulera välgrundade personliga åsikter och lära sig att delta i en rationell diskussion. Genom att sätta sig in i filosofiska frågor som saknar enkla svar lär sig de studerande att formulera och motivera sina ståndpunkter. Samtidigt utvecklar de respekt för andra välgrundade ståndpunkter. Genom att reflektera kring invecklade frågor tillsammans med andra utvecklar de studerande tilltro till sin egen tankeförmåga och sina egna möjligheter att lösa även svåra problem. Studierna i filosofi ska stödja de studerande att bli aktiva och ansvarsfulla medborgare som visar respekt för andra individer och respekterar jämlikhet. Bedömningen i filosofiämnet ska fokusera på den studerandes kognitiva förmåga samt på förmågan att behärska centrala begrepp och uttrycka filosofiskt tänkande. Det innebär att man bedömer förmågan att kritiskt analysera och problematisera information, uppfatta och precisera informationens begreppsliga struktur och framföra ett motiverat omdöme i olika frågor. Bedömningen ska stödja och utveckla den studerandes förmåga att kritiskt granska sitt eget tänkande och uppmuntra den studerande att planera sina studier. Kursbedömningen ska basera sig på mångsidiga bedömningsmetoder. Målen och det centrala innehållet i de olika kurserna ska vara utgångspunkt för bedömningen av hur den studerande har uppnått de allmänna målen i filosofi. Målen för undervisningen i filosofi är att den studerande ska#13#10- kunna gestalta filosofiska problem och tänkbara lösningar på dem inom den filosofiska traditionen och att kunna tillämpa problemformuleringarna på olika aktuella frågor#13#10- kunna strukturera, analysera och bedöma information begreppsligt, i synnerhet olika påståenden, deras betydelser och motiveringar till dem#13#10- behärska grundläggande logisk argumentation och därigenom lära sig att lita på och kritiskt granska sitt eget tänkande samt reflektera över dess begränsningar inom olika vetenskapsgrenar och i vardagslivet#13#10- lära sig att reflektera över och begreppsligt analysera större helheter samt att tänka och handla på ett omdömesgillt sätt i såväl etiska frågor som inom andra livsområden, även då informationen är motstridig eller otillförlitlig. VGLP2016 SIIRTO 18 FI01 Introduktion i filosofiskt tänkande gy obligatorisk kurs 1 Nej Kursens mål är att den studerande ska#13#10- bilda sig en underbyggd uppfattning om filosofins natur och metoder genom att sätta sig in i filosofiska problem och tänkbara lösningar på dem#13#10- lära sig att bedöma sanningshalten i påståenden och att framföra och förutsätta motiveringar till åsikter och påståenden samt att uppfatta strukturen i framförda motiveringar och bedöma deras giltighet#13#10- känna till och genom olika övningar lära sig att tillämpa filosofiska arbetssätt, såsom att ifrågasätta antaganden, klassificera och definiera begrepp samt använda tankeexperiment och motexempel#13#10- fördjupa sig i några centrala filosofiska frågor och begreppsliga distinktioner i anslutning till dem#13#10- känna till grundläggande kunskapsteoretiska distinktioner, kunna analysera och värdera olika tankeföreställningar och bekanta sig med kunskapsinnehållet i något av gymnasiets läroämnen. Centralt innehåll#13#10- vad filosofi är, de filosofiska frågornas och det filosofiska tänkandets natur i den filosofiska traditionen och tillämpning av filosofiskt tänkande i aktuella frågor#13#10- grunderna för logisk argumentation och giltig slutledning samt muntlig och skriftlig övning inom området#13#10- centrala filosofiska grundfrågor och distinktioner: ande och materia, frihet och tvång, begreppslig och empirisk, objektiv och subjektiv#13#10- skillnaden mellan kunskap och information, vardagskunskap och vetenskaplig kunskap samt vetenskap och pseudovetenskap#13#10- kunskapens och argumentationens natur inom olika vetenskapsgrenar: hur man formulerar påståenden samt testar och motiverar dem i några av gymnasiets läroämnen VGLP2016 SIIRTO 18 FI02 Etik gy fördjupad kurs 1 Nej Kursens mål är att den studerande ska#13#10- lära känna den filosofiska etikens centrala begrepp, frågor och teorier samt grunderna i miljöfilosofi#13#10- förstå vad som kännetecknar normativa påståenden och förhållandet till deskriptiva påståenden och kunna motivera uppfattningar om det goda och det rätta#13#10- kunna analysera meningen med sitt liv och sina livsval med hjälp av filosofiska begrepp#13#10- kunna motivera moralens förpliktande karaktär samt tillämpa filosofiska begreppsdistinktioner och logisk argumentation i moralfrågor#13#10- kunna analysera och bedöma handlingar ur etisk synvinkel samt klargöra sina egna moraliska beslut och värderingar utgående från den filosofiska etiken. Centralt innehåll#13#10- moral samt normativ och tillämpad etik i moralfrågor; grunderna i dygd-, konsekvens-, kontrakts-, rättighets- och pliktetik#13#10- moralen som normsystem och skillnaden i förhållande till juridiska system och system som grundar sig på gängse normer, moralisk relativism#13#10- filosofiska teorier om ett gott liv, meningen med livet och en god livsstil#13#10- etik och individens moraliska beslut: mänskliga relationer och livsval#13#10- etiska frågor som gäller djur och miljö VGLP2016 SIIRTO 18 FI03 Samhällsfilosofi FI4 Samhällsfilosofi gy fördjupad kurs 1 Nej Kursens mål är att den studerande ska#13#10- bli förtrogen med centrala begrepp och inriktningar inom samhällsfilosofin samt de grundläggande samhällsfilosofiska uppfattningarna om individens relation till gruppen, samhället och staten#13#10- lära sig använda centrala filosofiska begrepp för att analysera samhällelig och politisk verksamhet och för att motivera sina egna lösningar på samhällsproblem#13#10- lära sig att beskriva rättvisa, maktutövning och arbetsfördelning i individers, gruppers och institutioners verksamhet#13#10- lära sig att begreppsligt bedöma samhällsordningens uppbyggnad, grunder och legitimitet#13#10- kunna tillämpa sina kunskaper på aktuella samhällsfrågor. Centralt innehåll#13#10- samhällsordningens och centrala samhällsinstitutioners existens och legitimitet: teorier om samhällsfördrag och individ- och grupporienterade teorier om samhället#13#10- olika former av rättvisa samt motivering och tillämpning av dem#13#10- begreppet makt och olika former av makt, maktens legitimitet, olika former av demokrati och diktatur samt anarkism#13#10- arbetsfördelning, ekonomi och välfärd, legitimering av ekonomiska verksamhetsprinciper och ägande#13#10- politiska ideal och förverkligande av dem: frihet, jämlikhet och solidaritet; konservatismen, liberalismen och socialismen; nationalstater och det globala perspektivet#13#10- spänningar och konflikter i samhället och hur man löser dem: rättsstaten och alternativ till den och upplösning av samhällsordningen; krig, inbördeskrig, terror samt förintelsen och andra brott mot mänskligheten som samhällsfilosofiska problem#13#10- aktuella samhällsfilosofiska frågor: genus och könsroller, informationsteknik, kulturmöten, att skapa en hållbar framtid VGLP2016 SIIRTO 18 FI04 Kunskap, vetenskap och verklighet gy fördjupad kurs 1 Nej Kursens mål är att den studerande ska#13#10- gestalta filosofiska uppfattningar baserade på olika vetenskaper och vardagslivet om hur verkligheten är uppbyggd#13#10- kunna analysera och bedöma filosofiska teorier om verkligheten, sanning, kunskap och vetenskap#13#10- kunna strukturera och analysera kännetecken för vetenskaplig forskning, slutledning och tolkning#13#10- kunna analysera hur observationer och kunskap samt vetenskapliga teorier och modeller förhåller sig till verkligheten#13#10- lära sig att uppfatta vetenskapsfilosofiska frågor inom någon specialvetenskap i några av gymnasiets läroämnen. Centralt innehåll#13#10- metafysikens centrala frågor och begrepp, olika uppfattningar om metafysikens väsen samt verklighetens fundamentala uppbyggnad#13#10- existentiella frågor: förändring och beständighet, entitet och egenskaper, det möjliga och det nödvändiga, det reella och det virtuella#13#10- uppfattning och gestaltning av verkligheten#13#10- det sannas natur och sanningsteorierna#13#10- kunskapens möjligheter och gränser, kunskapens berättigande#13#10- den vetenskapliga forskningens natur och metoder, vetenskaplig slutledning; begreppen fenomen, forskningsmaterial, modell och teori samt förhållandet mellan dem#13#10- tolkning och kunskap inom natur- och humanvetenskaper samt formella vetenskaper: att veta och förutspå, förstå och tolka VGLP2016 SIIRTO 18 FY Fysik gy lärokurs Medeltal av kursvitsorden Fysik Nej Fysik förberedande/påbyggnadsund. gemensamma Undervisningen i fysik ska hjälpa den studerande att utveckla ett naturvetenskapligt tänkande och en naturvetenskaplig världsbild som en del av en mångsidig allmänbildning. Undervisningen ska ge den studerande insikter om fysikens betydelse i vardagen och för miljön, samhället och teknologin. De studerande utvecklar sina färdigheter att bedriva studier inom naturvetenskapliga områden och inom områden där naturvetenskaper tillämpas. I undervisningen ska fysiken tillämpas i många olika situationer, vilket också främjar de studerandes jämlikhet och jämställdhet inom utbildningen. Undervisningen ska förmedla en bild av fysikens betydelse när vi bygger en hållbar framtid: fysiken behövs i utvecklingen av nya tekniska lösningar och när man ska trygga miljöns och människornas välmående. Undervisningen ska vägleda de studerande att ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön.#13#10Undervisningen i fysik ska stödja de studerande att uppfatta och förstå fysikens begrepp både kvalitativt och kvantitativt. De studerande bearbetar sina tidigare erfarenheter, nya observationer och synvinklar i växelverkan med lärarna till en logiskt sammanhängande helhet som närmar sig en sådan uppfattning av den omgivande verkligheten som står i samklang med fysikaliska teorier. I undervisningen ska de studerande lära sig att tänka på ett naturvetenskapligt sätt, söka och använda information, komma med egna idéer, bedöma informationens tillförlitlighet och betydelse samt att växelverka. Informations- och kommunikationsteknik används bland annat som verktyg för att skapa modeller, göra undersökningar och producera arbeten.#13#10Undervisningen i fysik ska utgå från observationer av omgivningen. Experiment i olika former gör det lättare för de studerande att tillägna sig och förstå begrepp, lära sig forskningsmetoder och förstå naturvetenskapernas karaktär. Genom experimentellt arbete utvecklar de studerande sina arbetssätt, sin samarbetsförmåga och sin förmåga till kreativt och kritiskt tänkande. Samtidigt inspirerar experimenten till studier i fysik. Under studiernas gång utvecklas de studerandes undersökningsfärdigheter både generellt och inom de centrala områden som behandlas i respektive kurs. I experimentellt arbete ska man följa arbetarskyddslagstiftningen. Bedömningen ska basera sig på de allmänna målen för lärokursen i fysik med betoning på kursspecifika mål och centrala innehåll. Bedömning och respons som ges under lärprocessen ska stödja de studerande att utveckla och bli medvetna om sina kunskaper och färdigheter i fysik. Kursvitsordet baseras på olika slags prestationer samt på observation av den studerandes begreppsliga och metodiska kunskaper och färdigheter. Kunskaperna i fysik och förmågan att tillämpa dem kan visas på olika sätt, såsom genom förklaringar, grafiska modeller och matematiska modeller. Förutom olika arbeten kan läraren bedöma arbetsmoment, såsom formulering av frågor, strukturerade redogörelser för problemlösningsprocesser och undersökningsfärdigheter. Vid bedömningen ska man beakta den studerandes förmåga att arbeta experimentellt och att inhämta och behandla information. Målen för undervisningen i fysik är att den studerande ska#13#10- få handledning i att identifiera sina kunskaper i fysik, ställa upp egna mål, möta utmaningar i lärandet och tillämpa olika studiestrategier i läroämnet fysik#13#10- få möjligheter att sätta sig in i fysikens tillämpningar i olika sammanhang, exempelvis i naturen, näringslivet, organisationer och forskarsamfundet#13#10- kunna formulera frågor om de fenomen som studeras och vidareutveckla frågeställningarna som utgångspunkt för undersökningar, problemlösning eller annan verksamhet#13#10- kunna planera och genomföra experimentella undersökningar i samarbete med andra#13#10- kunna behandla, tolka och presentera undersökningsresultat samt bedöma dem och hela undersökningsprocessen#13#10- kunna ställa upp, tolka och bedöma olika modeller och använda dem för att beskriva fenomen och göra förutsägelser#13#10- kunna använda mångsidiga informationskällor och bedöma dem kritiskt utifrån sina kunskaper i fysik#13#10- kunna uttrycka slutsatser och synpunkter på sådana sätt som är karakteristiska för fysiken#13#10- kunna strukturera sin uppfattning om naturens byggstenar och fenomen med hjälp av fysikaliska begrepp och principer#13#10- förstå den naturvetenskapliga kunskapens karaktär och utveckling samt vetenskapliga sätt att producera kunskap#13#10- kunna bedöma vilken betydelse fysiken och teknologin har för individen och samhället. VGLP2016 SIIRTO 18 FY01 Fysiken som naturvetenskap FY1 Fysiken som naturvetenskap gy obligatorisk kurs 1 Nej Kursens mål är att den studerande ska#13#10- få erfarenheter som väcker och fördjupar intresset för fysik och fysikstudier#13#10- förstå hur naturvetenskaplig kunskap byggs upp genom experimentell verksamhet och modeller som ställs upp med hjälp av resultaten av experimenten#13#10- kunna planera och genomföra enkla naturvetenskapliga försök#13#10- bekanta sig med grundbegrepp som gäller materiens och universums struktur och bilda sig en uppfattning om de grundläggande strukturerna i naturen#13#10- kunna använda och tillämpa fysikaliska begrepp för rörelse på fenomen i vardagen#13#10- kunna använda informations- och kommunikationsteknik som stöd för studierna. Centralt innehåll#13#10- fysikens betydelse i nutiden, i fortsatta studier och i arbetslivet#13#10- stifta bekantskap med grundformerna för växelverkan, universums strukturer och uppkomst samt materiens uppbyggnad#13#10- kraft som orsak till att en rörelse förändras samt kinetiska fenomen#13#10- betydelsen av experiment och modeller då fysikalisk kunskap byggs upp#13#10- insamling och grafisk presentation av resultat samt bedömning av deras tillförlitlighet VGLP2016 SIIRTO 18 FY02 Värme FY2 Värme gy obligatorisk kurs 1 Nej Kursens mål är att den studerande ska#13#10- kunna använda och tillämpa värmelärans begrepp på fenomen i det dagliga livet, miljön, samhället och tekniken#13#10- kunna undersöka fenomen som gäller materiens termodynamiska tillstånd och förändringar i aggregationstillstånd#13#10- fördjupa sin förståelse av energi som centralt begrepp i fysiken#13#10- utveckla sin förmåga att fatta beslut i frågor som gäller miljö och teknologi. Centralt innehåll#13#10- fysikens betydelse för energiproduktionslösningar och en hållbar utveckling#13#10- värme och temperatur#13#10- gasernas tillståndsförändringar, värmeutvidgning och tryck#13#10- uppvärmning och avkylning av kroppar, förändringar i aggregationstillstånd och värmeenergi#13#10- mekaniskt arbete, effekt och verkningsgrad#13#10- energins bevarande i värmeläran och värmens riktning#13#10- framtagning av idéer och planering i experimentellt arbete eller i problemlösning VGLP2016 SIIRTO 18 FY03 Elektricitet FY6 Elektricitet gy fördjupad kurs 1 Nej Kursens mål är att den studerande ska#13#10- kunna använda och tillämpa ellärans begrepp på fenomen i det dagliga livet, miljön, samhället och tekniken#13#10- få rutin i att ställa upp matematiska modeller och använda ekvationer som anger samband mellan storheter#13#10- kunna undersöka fenomen med anknytning till elektricitet experimentellt och kunna utföra grundläggande mätningar inom elläran#13#10- kunna använda informations- och kommunikationsteknik i samband med experiment. Centralt innehåll#13#10- fysikens och teknologins betydelse i det dagliga livet och i samhället#13#10- elektrisk ström och spänning samt resistans och Ohms lag#13#10- enkla likströmskretsar och Kirchhoffs lagar#13#10- elektrisk effekt och Joules lag#13#10- kondensatorn, dioden och lysdioden som komponenter#13#10- elektrostatisk växelverkan, Coulombs lag och elektriskt fält#13#10- elsäkerhet, att göra kopplingar och undersöka strömkretsar VGLP2016 SIIRTO 18 FY04 Kraft och rörelse gy fördjupad kurs 1 Nej Kursens mål är att den studerande ska#13#10- kunna använda och tillämpa begrepp för kraft och rörelse på fenomen i det dagliga livet, miljön, samhället och tekniken#13#10- förstå konservationslagarnas betydelse i fysiken#13#10- experimentellt kunna undersöka fenomen som anknyter till kraft och rörelse#13#10- få vana att använda och producera grafiska framställningar. Centralt innehåll#13#10- fysikens betydelse för individens och samhällets säkerhet#13#10- växelverkan som orsak till att en rörelse förändras, likformig och likformigt accelererad rätlinjig rörelse#13#10- Newtons lagar, kraftdiagram och krafters sammanlagda verkan#13#10- distanskrafter och kontaktkrafter: tyngd, friktion och lyftkraft samt mediets motstånd kvalitativt#13#10- rörelseekvationen#13#10- moment och jämvikt vid rotation i enkla fall#13#10- lagen om rörelsemängdens bevarande, impulsprincipen och endimensionella kollisioner#13#10- kinetisk och potentiell energi samt lagen om den mekaniska energins bevarande#13#10- användning och uppgörande av modeller samt deras begränsningar och brister VGLP2016 SIIRTO 18 FY05 Periodisk rörelse och vågor gy fördjupad kurs 1 Nej Kursens mål är att den studerande ska#13#10- kunna använda och tillämpa begrepp för periodisk rörelse och vågor på fenomen i det dagliga livet, miljön, samhället och tekniken#13#10- göra sig förtrogen med svängningsrörelsens och vågrörelsens grunder genom att undersöka mekanisk svängning och ljud#13#10- kunna använda informations- och kommunikationsteknik som hjälpmedel för att ställa upp modeller. Centralt innehåll#13#10- fysikens betydelse inom medicin och musik#13#10- likformig cirkelrörelse#13#10- gravitationsväxelverkan#13#10- harmonisk kraft och svängningsrörelse#13#10- vågrörelsers uppkomst och utbredning#13#10- vågrörelsens reflektion, brytning, diffraktion och interferens samt stående vågor#13#10- ljudet som vågrörelsefenomen#13#10- förhållandet mellan modeller och simuleringar och verkligheten VGLP2016 SIIRTO 18 FY06 Elektromagnetism FY7 Elektromagnetism gy fördjupad kurs 1 Nej Kursens mål är att den studerande ska#13#10- kunna använda och tillämpa begrepp för elektromagnetism och ljus på fenomen i det dagliga livet, miljön, samhället och tekniken#13#10- kunna använda informations- och kommunikationsteknik för att producera arbeten#13#10- få vana att uttrycka sig på sådana sätt som är karakteristiska för fysiken och att analysera argumenteringen i olika informationskällor. Centralt innehåll#13#10- fysikens betydelse i energitekniken och kommunikationstekniken#13#10- magnetism, magnetisk växelverkan och magnetfält#13#10- en laddad partikels rörelse i el- och magnetfält#13#10- elektromagnetisk induktion, magnetfält, induktionslagen och Lenz lag#13#10- generatorn, transformatorn, uppkomsten av växelström och överföring av energi med hjälp av elektrisk ström#13#10- spektrum för elektromagnetisk strålning, ljusets reflektion, brytning, interferens och diffraktion#13#10- strukturerad redogörelse för en undersökning eller en problemlösningsprocess VGLP2016 SIIRTO 18 FY07 Materie och strålning gy fördjupad kurs 1 Nej Kursens mål är att den studerande ska#13#10- kunna använda och tillämpa begrepp för materia och strålning på fenomen i det dagliga livet, miljön, samhället och tekniken#13#10- fördjupa sin helhetsbild av fysiken som den vetenskap som förklarar materiens och universums uppbyggnad. Centralt innehåll#13#10- perspektiv på fysikens och kosmologins utveckling#13#10- energins kvantifiering#13#10- den elektromagnetiska strålningens kvantifiering och fotoner#13#10- våg-partikeldualitet#13#10- atomkärnans uppbyggnad#13#10- kärnreaktioner, kärnenergi, kärnans bindningsenergi och ekvivalensen mellan massa och energi#13#10- radioaktivitet och sönderfallslagen#13#10- strålsäkerhet och nyttoanvändning av strålning#13#10- inhämtning, presentation och bedömning av information VGLP2016 SIIRTO 18 GE Geografi gy lärokurs Medeltal av kursvitsorden Geografi Nej Geografi förberedande/påbyggnadsund. gemensamma Undervisningen i geografi ska utveckla de studerandes geografiska världsbild och ge dem verktyg att förstå globala, regionala och lokala företeelser och problem och möjligheterna att lösa dessa. Undervisningen ska vägleda de studerande till insikt om de faktorer som bidrar till att världen förändras, lära sig att formulera motiverade åsikter, ta ställning till förändringar som sker i den egna miljön, i närområdet och i hela världen samt att arbeta aktivt för att främja naturens och människans välmående. Undervisningen övar upp den studerandes färdigheter att delta och påverka samt stöder den studerande i byggandet av en hållbar framtid.#13#10Geografiundervisningen hjälper de studerande att bli medvetna om växelverkan mellan naturen och mänsklig verksamhet och att betrakta världen som en föränderlig och kulturellt pluralistisk livsmiljö. I geografiundervisningen integreras de naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga elementen. Undervisningen ger den studerande färdigheter att granska miljö- och människorättsfrågor och stödjer den studerandes utveckling till en ekosocialt bildad medborgare.#13#10Undervisningen ska ta avstamp i de ungas levnadsvärld och i den studerandes vardagliga erfarenheter och observationer. Ett undersökande angreppssätt hjälper den studerande att fördjupa sitt geografiska tänkande och att förstå de förändringar som sker i vardagsmiljön på det lokala, regionala och globala planet. En mångsidig användning av geomedia hjälper den studerande att hämta, analysera och tolka information och presentera den visuellt. Med geomedia avses en mångsidig användning av kartor, geodata, diagram, bilder, videofilmer, skriftliga källor, olika medier, muntliga presentationer och andra sätt att ta fram och presentera geografisk information. Genom att man behandlar aktuella nyheter i undervisningen får den studerande stöd för att utveckla sin världsbild och sitt kritiska tänkande och att förstå de förändringar som sker i närmiljön och på andra håll i världen. I undervisningen utnyttjas också studiemiljöer utanför skolan och digitala studiemiljöer. I gymnasiets geografi bedöms hur väl den studerande når målen för undervisningen med fokus på de specifika målen för och innehållet i kursen i fråga. Bedömningen ska vägleda de studerande till att utveckla sina kunskaper. Centrala föremål för bedömningen är kunskap om centrala begrepp och förmågan att tänka och argumentera geografiskt och att bearbeta geografisk information. I bedömningen beaktas den studerandes förmåga att förstå, tillämpa, analysera, kombinera, utvärdera, åskådliggöra och presentera geografisk kunskap i olika situationer. Centrala färdigheter som ska bedömas i geografi är förmågan att läsa och tolka kartor, förmågan att presentera information grafiskt samt andra geomediala färdigheter.#13#10Sina kunskaper och färdigheter i geografi kan den studerande visa förutom i skriftliga prov även muntligt i olika interaktionssituationer och genom att på egen hand eller tillsammans med andra utarbeta en geografisk undersökningsrapport eller ett geografiskt projektarbete, såsom en videofilm, ett spel, en motannons eller webbsidor. I bedömningen kan läraren även beakta de kunskaper och färdigheter som den studerande visar i ett projekt som handlar om delaktighet och påverkan i skolan. Målen för undervisningen i geografi är att den studerande ska#13#10- förstå vad som karakteriserar geografin som vetenskap#13#10- utveckla sin förmåga till geografiskt tänkande och bilda sig en uppfattning om världen och dess mångfald#13#10- förstå, tolka, tillämpa och bedöma geografisk kunskap och använda geomedia mångsidigt för att söka, analysera och presentera information#13#10- kunna observera vardagsmiljöer och beskriva regionala fenomen och strukturer samt regional växelverkan i naturen och i mänsklig verksamhet#13#10- kunna kritiskt diskutera aktuella händelser i världen och faktorer som inverkar på dessa#13#10- kunna observera och bedöma tillståndet i naturliga och byggda miljöer och de förändringar som pågår i dem samt människornas välmående lokalt, regionalt och globalt#13#10- förstå vad regional utveckling innebär och kunna diskutera olika möjligheter att lösa jämlikhetsproblem#13#10- förstå innebörden i begreppet mänskliga rättigheter och uppskatta kulturell mångfald#13#10- känna till olika metoder för regionplanering och kunna delta i och påverka utvecklingen av sin närmiljö#13#10- intressera sig för geografisk kunskap och bli motiverad att följa aktuella händelser i olika delar av världen#13#10- kunna använda geografisk kunskap och geografiska färdigheter i vardagslivet#13#10- veta i vilka yrken och arbetsuppgifter geografisk kompetens behövs#13#10- handla som aktiv världsmedborgare som tar ställning i olika lokala, regionala och globala frågor och främjar hållbar utveckling. VGLP2016 SIIRTO 18 GE01 En värld i förändring gy obligatorisk kurs 1 Nej Kursen lär den studerande granska vår föränderliga värld och dess regionala problem. Under kursen följer de studerande med aktuella nyheter från olika delar av världen och skapar sig en bild av globala riskområden med hänsyn till risker som rör naturen, miljön och mänskligheten. Kursen behandlar också den positiva utveckling som sker i olika delar av världen och möjligheter att hantera risker, skapa behövlig beredskap, förutse risker och anpassa sig till dem. Till de centrala synvinklarna hör ekosocial hållbarhet, kretsloppsekonomi och globala utvecklingsfrågor. Kursens mål är att den studerande ska#13#10- få upplevelser och erfarenheter som fördjupar den studerandes intresse för geografi och geografins sätt att gestalta och utforska världen#13#10- identifiera de riskområden på jorden som anknyter till naturfenomen, till människans verksamhet samt till växelverkan mellan människan och naturen#13#10- förstå vilka slags risker som förekommer i olika områden på jorden och vilka faktorer som inverkar på dem#13#10- kunna jämföra och bedöma hur riskkänsliga olika områden är och hur stor inverkan riskerna har med hänsyn till regionernas naturtillgångar och graden av utveckling#13#10- veta vilka lösningar det finns för att hantera risker eller lindra deras följder och känna till möjligheterna att förutse och gardera sig mot risker och följa principerna för hållbar utveckling#13#10- kunna analysera positiv utveckling i olika delar av världen och de faktorer som inverkar på denna#13#10- inse att människan med sin verksamhet påverkar vår planets livsduglighet och människans välmående#13#10- kunna använda digitala verktyg för att söka information om globala frågor, analysera och presentera informationen och kunna följa och kritiskt bedöma aktuella regionala nyheter i olika medier. Centralt innehåll#13#10Geografin som vetenskap#13#10- hur geografin studerar miljön och världen#13#10- den studerandes vardagliga erfarenheter och observationer av sin egen närmiljö och av en värld som förändras#13#10- geografiska forskningsfärdigheter och geomedia#13#10- hur geografin används i arbetslivet och i vardagen#13#10- aktuella nyheter från olika delar av världen om regionala risker, positiv utveckling och innovationer#13#10- fördjupning av kunskaperna om jordens kartbild och om ortnamn#13#Centrala globala riskområden gällande naturens system, identifiering av risker och riskberedskap#13#10Centrala globala riskområden gällande naturresurserna och miljön samt riskhantering, riskberedskap och riskanpassning#13#10- klimatförändringen och andra globala miljörisker#13#10- förnuftig resursanvändning samt kretslopps- och bioekonomi#13#10- möjligheter och styrkor i olika områden på jorden#13#10Globala riskområden gällande mänskligheten och centrala utvecklingsfrågor#13#10- de globala problemen i fråga om den mänskliga utvecklingen, välståndets fördelning, ojämlikhet, sårbarhet, hunger och flyktingskap VGLP2016 SIIRTO 18 GE02 Den blå planeten GE1 Den blå planeten gy obligatorisk kurs 1 Nej Kursen behandlar naturgeografiska fenomen och fördjupar de studerandes kunskaper om atmosfärens, hydrosfärens och litosfärens struktur och processer. Den centrala infallsvinkeln är processerna i naturen och de orsakssamband som är förknippade med dessa. Under kursen bekantar sig de studerande med naturgeografins forskningsmetoder och övar sig i att tolka naturlandskap och deras uppkomst med hjälp av geomedia. Kursen ger förtrogenhet i att använda naturgeografisk information i samhället och i vardagen. Kursens mål är att den studerande ska#13#10- kunna använda centrala naturgeografiska begrepp#13#10- kunna inhämta, analysera, tolka, bedöma och presentera naturgeografisk information med hjälp av geomedia#13#10- förstå de fenomen som beror på jordklotets planetariska natur#13#10- förstå den zonvisa indelningen av den icke-levande och den levande naturen på jordklotet#13#10- förstå hur och varför naturlandskap förändras och kunna utläsa naturlandskapens struktur, uppkomst och utveckling via kartor och bilder#13#10- förstå betydelsen av naturgeografisk kunskap i samhället och i människors vardag. Centralt innehåll#13#10Geografiskt tänkande#13#10- naturgeografiska frågeställningar samt inhämtande, analys, bedömning och presentation av naturgeografisk information#13#10- geomedia och andra naturgeografiska informationskällor och användningen av dem samt naturgeografiska forskningsmetoder#13#10Jordens planetariska rörelser och de fenomen som beror på dem#13#10Atmosfären och hydrosfären i rörelse samt indelningen i zoner#13#10- atmosfärens struktur och vindarna#13#10- regn#13#10- havsvattnets rörelse#13#10- väder och väderprognoser#13#10- klimat- och vegetationszoner#13#10Jordklotets uppbyggnad och föränderliga ytformer#13#10- endogena och exogena processer som bearbetar jordens yta#13#10- tolkning av naturlandskap med hjälp av kartor och bilder#13#10- värdefulla naturlandskap#13#10Tillämpning av naturgeografisk kunskap i samhället och i vardagslivet VGLP2016 SIIRTO 18 GE03 En gemensam värld GE2 En gemensam värld gy fördjupad kurs 1 Nej Kursen behandlar humangeografins fenomen och fördjupar de studerandes kunskap om regionala drag i den mänskliga verksamheten. Det centrala fokusområdet är analys av de möjligheter som naturresurserna och miljön erbjuder med tanke på den mänskliga verksamheten. I kursen bekantar sig den studerande med humangeografins forskningsmetoder och övar sig i att tolka hur den mänskliga verksamheten gestaltar sig på jordklotet med hjälp av geomedia. Kursen gör den studerande förtrogen med användningen av humangeografisk kunskap i samhället och i vardagslivet. Kursens mål är att den studerande ska#13#10- kunna använda de centrala humangeografiska begreppen#13#10- kunna inhämta, analysera, tolka, bedöma och presentera humangeografisk information med hjälp av geomedia#13#10- kunna analysera de regionala dragen i mänsklig verksamhet och bedöma deras beroende av de möjligheter som naturresurserna och miljön erbjuder#13#10- känna till olika kulturer och uppskatta deras mångfald samt sätta värde på de mänskliga rättigheterna#13#10- kunna bedöma det mänskliga välståndet och miljöns tillstånd i olika delar av världen#13#10- förstå betydelsen av en ekologiskt, ekonomiskt, kulturellt och socialt hållbar utveckling för världens framtid#13#10- förstå betydelsen av humangeografisk kunskap i samhället och i människornas vardag. Centralt innehåll#13#10Geografiskt tänkande#13#10- humangeografiska frågeställningar samt inhämtande, analys, bedömning och presentation av humangeografisk information#13#10- de centrala begreppen inom humangeografin#13#10- geomedia och andra humangeografiska informationskällor och forskningsmetoder#13#10- tankekartor, upplevelse av platser och regional identitet#13#10Befolkning och bosättning#13#10- befolkningstillväxt, bosättning, flyttningsrörelser, urbanisering#13#10- kulturell mångfald och genomförande av de mänskliga rättigheterna#13#10Primärproduktion och miljö#13#10- ett hållbart jord- och skogsbruk och en hållbar fiskerinäring#13#10Industri och energi#13#10- råvaror, energikällor, bioekonomi och industrins lokalisering#13#10Tjänster, rörelser och växelverkan#13#10- trafiken, turismen, den globala ekonomin och informationsteknikens utveckling#13#10Den mänskliga verksamhetens regionala struktur#13#10- markanvändning, centralorter och periferier#13#10- tolkning av kulturlandskap med hjälp av kartor, bilder och andra geomedia#13#10Användningen av humangeografisk kunskap i samhället och i vardagen VGLP2016 SIIRTO 18 GE04 Geomedia – undersök, delta och påverka gy fördjupad kurs 1 Nej Kursen lär de studerande att tillämpa de geografiska kunskaper och färdigheter som de skaffat sig i de tidigare kurserna för att utarbeta en undersökningsrapport eller genomföra ett delaktighets- eller påverkansprojekt. Centrala infallsvinklar i kursen är involverande planering, globala utvecklingstrender och användningen av geomedia i forskning och påverkansarbete. Kursens mål är att den studerande ska#13#10- kunna formulera geografiska frågeställningar och använda geomedia för att lösa geografiska problem#13#10- utveckla sina färdigheter att inhämta, behandla, analysera, tolka, utvärdera och presentera geografisk information#13#10- kunna använda applikationer inom geodata#13#10- förstå betydelsen av geomedia i sin egen vardag och inom olika områden i samhället#13#10- känna till globala utvecklingstrender och målen för Finlands utvecklingsbistånd#13#10- förstå betydelsen av hållbar utveckling som grundprincip vid områdesplaneringen och känna till medborgarnas möjligheter att påverka planeringen och utvecklingen av sin egen miljö#13#10- kunna använda geomedia för att utarbeta en geografisk undersökningsrapport eller i ett delaktighets- och påverkansprojekt som har en lokal, regional eller global dimension. Centralt innehåll#13#10Användningen av geomedia i vardagen och arbetslivet och för att främja hållbar utveckling#13#10Geomedia och geografiska forskningsfärdigheter#13#10- grunderna i kartografi och användning av geodata samt användning av andra geomedia i geografiska undersökningar#13#10- att formulera problem och skaffa, behandla, analysera, tolka, utvärdera, åskådliggöra och presentera forskningsmaterial#13#10Styrning av utvecklingen och hållbar utveckling#13#10- områdesplanering och principerna för involverande planering#13#10- skillnader i utvecklingsnivå på olika regionala nivåer samt internationellt samarbete, världsomfattande utvecklingstrender och åtaganden som anknyter till hållbar utveckling#13#10En geografisk undersökning eller ett delaktighets- och påverkansprojekt utarbetande av en småskalig geografisk studie med hjälp av geomedia eller genomförande av ett delaktighets- eller påverkansprojekt på lokal, regional eller global nivå med hjälp av geomedia självständigt eller i samarbete med andra VGLP2016 SIIRTO 18 HI Historia gy lärokurs Medeltal av kursvitsorden Historia Nej Historia förberedande/påbyggnadsund. gemensamma Undervisningen i historia ska stärka de studerandes allmänbildning och ge förutsättningar att förstå dagens värld och förändringsprocesser. Undervisningen ska även ge dem verktyg att förstå och förklara nutiden på historisk grund och med utblick mot framtiden. Historia är ett kulturorienterande ämne som ska fördjupa de studerandes individuella, nationella, europeiska och globala identitet. Historieämnet ska även stödja deras utveckling till aktiva och fördomsfria samhällsmedlemmar som inser att mångfald berikar.#13#10Undervisningen ska utgå från historia som vetenskap, Man ska fästa uppmärksamhet vid hur historisk kunskap är uppbyggd, vid att kritiskt bedöma dess tillförlitlighet och vid att historiska företeelser kan tolkas på olika sätt. Undervisningen i historia ska utveckla förmåga att söka information, skilja på väsentliga och oväsentliga fakta och hantera stora kunskapsmängder. De studerande ska i synnerhet undersöka samband mellan det förflutna, nutid och framtid samt hur historiska fakta kan tolkas och brukas på olika sätt i samhället. Tid, förändring, kontinuitet, orsak och verkan samt empati utgör centrala begrepp i ämnet historia.#13#10I undervisningen i historia studerar man den utveckling som har format nutiden, förhållandet mellan människan och miljön samt växelverkan mellan kultur, maktutövning och ekonomi. De studerande ska undersöka individens betydelse som samhällsaktör samt reflektera kring drivkrafter bakom, intentioner och motiv för individers och kollektivs agerande i historien. Undervisningen ska lyfta fram betydelsen av mänskliga rättigheter, jämlikhet och jämställdhet samt de möjligheter som demokrati och internationellt samarbete ger för att lösa dagens och framtidens utmaningar. Finlands historia ska studeras i ett globalt perspektiv. Bedömningen i historieämnet ska fokusera på hur väl den studerande behärskar kunskaper och färdigheter som är specifika för historia samt hur väl de allmänna målen för läroämnet uppnåtts. Bedömning och respons under lärprocessen stödjer och utvecklar den studerandes förmåga att utgående från sina kunskaper i historia se historiska förlopp i ett större perspektiv som strukturerade helheter, att skilja på väsentliga och oväsentliga fakta, att överblicka tidsförlopp och orsakssammanhang och att kunna bedöma historiska fenomen och användningen av historia. Kursvitsordet ska grunda sig på kontinuerlig och mångsidig bedömning av den studerandes kunskaper och förmåga att tillämpa sina kunskaper i praktiken, såsom förmåga att använda historia för att bygga upp en argumentation, historiska fakta för att bilda sig en välgrundad åsikt och förmåga att kritiskt bedöma tolkningar och bruk av historia. Målen för undervisningen i historia är att den studerande ska#13#10- få insikt i att historiska företeelser har en mångfald av aspekter och olika kulturella uttrycksformer#13#10- behärska huvuddragen och de viktigaste händelserna och processerna i Finlands historia och i världshistorien, samt bakgrunden till och följderna av dem, och kunna kritiskt analysera och utvärdera deras orsaker och verkningar#13#10- förstå nuet som resultat av en historisk utveckling och som utgångspunkt för framtiden, kunna relatera sin egen tid och sig själv till det historiska skeendet och därmed fördjupa sitt historiemedvetande#13#10- kunna, som en ansvarsfull medborgare, skapa sig en idé om att respekt för mänskliga rättigheter, jämlikhet och demokrati är förutsättningar för en god värld#13#10- kunna analysera historiska händelser och mänskliga handlingar mångsidigt och ur ett samtida perspektiv#13#10- kunna producera kunskap om det förflutna genom att använda relevanta källor, bedöma information kritiskt samt förstå att historisk kunskap är relativ och därmed kan tolkas på olika sätt#13#10- kunna använda historia för att bilda sig en välgrundad åsikt samt kritiskt bedöma olika historiebruk för att påverka i samhället och i andra sammanhang#13#10- kunna tillämpa sina kunskaper i historia för att bedöma kulturella, samhälleliga och ekonomiska problem i dag och i framtiden och finna alternativa lösningar. VGLP2016 SIIRTO 18 HI01 Människan i en föränderlig omvärld gy obligatorisk kurs 1 Nej Under kursen granskas växelverkan mellan individen, samhället och naturen i den europeiska och globala kulturmiljön. Tyngdpunkten i undervisningen ska ligga på att förklara nutiden och granska historiska fenomen i ett långtidsperspektiv. Under kursen bekantar sig den studerande med centrala förändringar i de socioekonomiska strukturerna samt social- och miljöhistorien från jordbrukets början till nutid. Den studerande övar sig att använda olika typer av historiska källor. Kursens mål är att den studerande ska#13#10- förstå beroendeförhållandet mellan människan, naturen och samhället samt vilka utmaningar det innebär med tanke på en hållbar framtid#13#10- förstå centrala processer som format europeiska kulturkretsar och samhällen samt det globala ekonomiska systemet#13#10- kunna analysera beroendeförhållanden mellan befolkningsutveckling, ekonomi och samhällsstrukturer samt vilka utmaningar de innebär#13#10- kunna kritiskt bedöma hur tekniken, vetenskapen och ny kunskap formar människors levnadsförhållanden#13#10- kunna producera historisk information självständigt eller i grupp genom att använda mångsidiga, kritiskt granskade källor. Centralt innehåll#13#10Historia som vetenskap#13#10- historieforskning, forskningsmetoder och användning av källor#13#10Från fångstkultur till högkulturer och handelsstater#13#10- jordbruket, arbetsfördelningen och kulturens uppkomst#13#10- kulturerna i de stora floddalarna#13#10- Medelhavets ekonomiska sfär och samhällena under antiken#13#10Medeltidens ekonomi och samhälle#13#10- feodalsamhället#13#10- befolkningen, handeln och städerna under medeltiden#13#10Uppkomsten av en världsekonomi#13#10- Upptäcktsfärdernas förutsättningar och deras påverkan på samhällena#13#10- kolonialismen och de första stegen mot en global ekonomi#13#10Förutsättningarna för industrialiseringen samt de ekonomiska och samhälleliga följderna av den#13#10- utvecklingen av modern vetenskap och teknik, ökad produktivitet och högre levnadsstandard#13#10- förändringar i könsrollerna och arbetsfördelningen mellan könen#13#10- flyttningsrörelser och miljökonsekvenser#13#10Utvecklingen av det moderna konsumtionssamhället och gränserna för ekonomisk tillväxt#13#10- ökat välbefinnande och uppkomsten av servicesamhället#13#10- demografisk transition och de samhälleliga förutsättningarna för och effekterna av den#13#10- 2000-talets nätverkssamhälle VGLP2016 SIIRTO 18 HI02 Det självständiga Finlands historia gy obligatorisk kurs 1 Nej Kursens syfte är att analysera viktiga förändringsprocesser och utvecklingslinjer i Finlands historia från slutet av den autonoma tiden till nutid. Centrala föremål för granskning är utvecklingen av Finlands politiska och internationella ställning, kriser i anslutning till förändringarna, övergången från ståndssamhälle till medborgarsamhälle samt politiska, ekonomiska och kulturella brytningar. Under kursen undersöker den studerande olika källor, nya tolkningar och bruk av historia med avseende på Finlands historia. Kursens mål är att den studerande ska#13#10- känna till utvecklingsförlopp som format den finländska kulturen och det finländska samhället samt kunna reflektera över framtida möjligheter#13#10- känna till de viktigaste samhälleliga och ekonomiska förändringarna och deras betydelse i det finländska samhället från 1860-talet fram till i dag#13#10- kunna ställa den politiska utvecklingen i Finland mot den allmäneuropeiska och världspolitiska bakgrunden#13#10- förstå sambanden mellan olika företeelser i det ekonomiska, sociala, kulturella, ideologiska och politiska livet förr och i dag#13#10- kunna bedöma tolkningar av Finlands historia och motiven bakom dem i en historisk kontext#13#10- kunna analysera ideal och föreställningar som förknippas med finländskhet och finländsk kultur under olika tider och hur de påverkat dagens Finland. Centralt innehåll#13#10Hur Finland blev Finland#13#10- arvet från den svenska tiden och autonomins betydelse samt 1860-talets brytningstid#13#10- kulturella och samhälleliga förändringar vid övergången från 1800- till 1900-talet#13#10Finlands väg till självständighet och de första åren av självständighet#13#10- självständigheten i en internationell kontext#13#10- inbördeskrigets orsaker och följder samt återuppbyggnadstiden#13#10Finland i internationella konflikter#13#10- säkerhetspolitiska alternativ före andra världskriget#13#10- Finland i andra världskriget#13#10- Finlands inrikespolitik och ställning i den internationella politiken under och efter kalla kriget#13#10Utvecklingen mot dagens Finland#13#10- samhälleliga och ekonomiska strukturomvandlingar, välfärdsstaten#13#10- kultur, vetenskap och kunskap#13#10- det kulturellt mångskiftande och internationella Finland VGLP2016 SIIRTO 18 HI03 Internationella relationer gy obligatorisk kurs 1 Nej Kursen behandlar centrala fenomen och förändrade maktförhållanden inom den internationella politiken från och med början av 1900-talet fram till i dag. Den internationella politiken analyseras utifrån olika ekonomiska och ideologiska modeller. Centrala teman är konflikten mellan konkurrens och samarbete, strävan efter balans och säkerhet samt konkurrensen mellan olika politiska system. Under kursen fördjupar den studerande sin förmåga att söka, analysera och producera information och att tolka och bedöma olika typer av källor som berör internationella relationer. Kursens mål är att den studerande ska#13#10- behärska grundläggande begrepp och de viktigaste teoretiska modellerna inom internationell politik#13#10- kunna använda mångsidiga informationskällor och urskiljapropaganda som spritts i media under olika tider#13#10- kunna beskriva betydelsen av ideologiska och ekonomiska intressekonflikter för de internationella relationernas utveckling och kunna bedöma hur de påverkar i dag och i framtiden#13#10- kunna analysera orsakerna till och följderna av internationellt samarbete och internationella konflikter internationella samarbetsstrukturer och motsättningar#13#10- följa med medierna aktivt och kritiskt granska aktuella internationella frågor samt kunna utreda och bedöma orsaker till konflikter och hur de kunde lösas. Centralt innehåll#13#10Grunderna i internationell politik#13#10- bruket av historia som politiskt verktyg#13#10Nationalstaternas blomstringstid och världskrigen#13#10- imperialismens, nationalismens och andra ideologiers inflytande på internationell politik och samhällen#13#10- följderna av första världskriget#13#10- demokratiska och totalitära stater i internationell politik#13#10- människorättsfrågor, förintelsen och andra folkmord#13#10- andra världskriget och dess följder#13#10En delad värld#13#10- den ideologiska, ekonomiska och militära kampen mellan supermakterna under kalla kriget#13#10- avkoloniseringen och dess följder#13#10- kalla krigets slut och följder#13#10En värld av ömsesidigt beroende#13#10- Mellanöstern och andra konfliktområden#13#10- nya maktkoncentrationer i världen och växelverkan mellan dem#13#10- FN och övriga internationella fredsorganisationer VGLP2016 SIIRTO 18 HI04 En europeisk världsbild växer fram gy fördjupad kurs 1 Nej Under kursen granskas utvecklingen av samhälleligt tänkande, ideologier och mänskliga rättigheter samt mytiska, religiösa och vetenskapliga världsförklaringar från antiken till i dag. Under kursen fördjupar sig den studerande i kulturarvet, konsten och vetenskapen som uttryck för sin tid i Europa. Föremål för granskning är: den europeiska människan, förhållandet mellan individ och samhälle, kön och vardagsliv. Kursens mål är att den studerande ska#13#10- känna till det viktigaste europeiska kulturarvet och förstå vilka faktorer som påverkat den europeiska kulturen#13#10- kunna analysera betydelsen av vetenskapliga rön och världsbilder under olika tidsperioder#13#10- kunna bedöma utvecklingen av olika ideologier samt deras effekter på den omgivande världen#13#10- kunna analysera kultur i dess historiska kontext samt förstå växelverkan mellan kultur och politik#13#10- kunna granska europeisk kultur som en del av den kulturella globaliseringen. Centralt innehåll#13#10Antikens kulturkrets#13#10- kulturer och levnadssätt#13#10- vetenskapens första steg och demokratins uppkomst#13#10Den medeltida kulturen#13#10- den medeltida världsbilden#13#10- interaktion mellan religion, kultur och kulturkretsar#13#10Den nya tidens genombrott#13#10- renässansen och kunskapsrevolutionen#13#10- reformationens betydelse#13#10- kulturen under enväldets tid#13#10Upplysningens tidevarv#13#10- uppkomsten av en naturvetenskaplig världsbild#13#10- upplysningens ideologiska grund och inflytande#13#10- uppkomsten av mänskliga rättigheter och jämlikhetstänkande#13#10Ideologiernas och industrialiseringens tid#13#10- centrala idéer och konstströmningar#13#10- vetenskapen utmanar religionen#13#10- samhällsförändringar under borgerskapets århundrade#13#10Den mångfasetterade nutiden#13#10- massrörelsernas tid och den kommersialiserade populärkulturens uppkomst#13#10- kulturell globalisering#13#10- könsrollernas förändring#13#10- vetenskapens utveckling och mediernas ökade betydelse VGLP2016 SIIRTO 18 HI05 Sveriges östra rikshalva blir Finland gy fördjupad kurs 1 Nej Kursen behandlar Finlands utveckling som en del av Östersjöområdets historia ända fram till autonomins tid. Under kursen undersöker den studerande utöver samhälle, ekonomi och miljö även växelverkan mellan grupper och individer, vardagshistoria och människors levnadssätt samt näringsgrenar under olika historiska tidsperioder. Man fördjupar sig i synnerhet i näromgivningens historiska källor och i olika forskningsmetoder. Kursens mål är att den studerande ska#13#10- känna till det finländska kulturarvet#13#10- känna till de historiska utvecklingslinjerna i Finland och deras koppling till Östersjöområdet#13#10- kunna förknippa de historiska utvecklingslinjerna med sin hembygds historia och se utvecklingen också ur den enskilda människans synvinkel#13#10- känna till befolkningens, de sociala förhållandenas och ekonomins utveckling i Finland#13#10- kunna se och förstå sambanden mellan den finländska bildningen och den västerländska kulturen. Centralt innehåll#13#10Finlands område före korstågen#13#10- forskningsmetoder och uppfattningar om folkgruppers ursprung i Finland#13#10- det finländska stamsamhället under järnåldern#13#10Medeltiden#13#10- den statliga utvecklingen i Östersjöområdet#13#10- fördelningen mellan religiös och världslig makt#13#10- samhälle, näringar, levnadssätt och kultur#13#10Nya tiden#13#10- reformationen och en starkare regeringsmakt#13#10- hur Finland påverkades av Sveriges stormaktssträvanden#13#10- stånds- och jordbrukssamhället#13#10- den växande ekonomin#13#10En del av Sverige blir en del av Ryssland#13#10- Finlands förändrade ställning och samhällsreformer i slutet av den svenska tiden#13#10- Finlands införlivande med Ryssland och autonomins uppkomst#13#10- det nationella uppvaknandet, bildning, vetenskap och konst VGLP2016 SIIRTO 18 HI06 Globala kulturmöten gy fördjupad kurs 1 Nej Under kursen fördjupar sig den studerande i begreppet kultur och hur tänkandet i fråga om kulturella skillnader förändrats samt undersöker hur inställningen till olika kulturer har varierat i takt med att tänkandet och samhällsstrukturen förändrats. Kultur ska ses som ett övergripande begrepp. Under kursen granskas möten och växelverkan mellan europeiska och utomeuropeiska kulturer under olika historiska tidsperioder. Kursens mål är att den studerande ska#13#10- behärska grundläggande begrepp inom kulturforskning och olika sätt att dela in världen i kulturområden#13#10- uppfatta hur kulturella värderingar och världsbilder kommer till uttryck i vardagslivet och sociala relationer#13#10- förstå den historiska utvecklingen samt olika värderingar och levnadssätt inom det kulturområde som utforskas och kunna analysera kulturella skillnader och likheter som uppstått genom växelverkan med andra kulturer#13#10- kunna analysera kulturella värderingar och bruk som förekommer inom exempelvis konsten, religioner och sociala strukturer#13#10- kunna bedöma kulturell mångfald som en historisk del av europeisk kultur och analysera olika definitioner av kulturell mångfald#13#10- kunna kritiskt granska och värdera påståenden om kulturella skillnader samt stereotyper som kopplas ihop med olika kulturer. Centralt innehåll#13#10Grunder och begrepp inom kulturforskning#13#10Under kursen väljer man att granska ett eller flera av följande kulturområden:#13#10- Amerikas ursprungskulturer#13#10- Australiens och Oceaniens ursprungskulturer#13#10- Asiens kulturer#13#10- Afrikas kulturer#13#10- arktiska kulturer#13#10- Latinamerikas kulturer#13#10- Mellanösterns kulturer. VGLP2016 SIIRTO 18 IAB2 Italienska, B2-lärokurs gy lärokurs Medeltal av kursvitsorden Italienska B2-lärokurs Nej förberedande/påbyggnadsund. gemensamma italienska Bedömningen i främmande språk ska basera sig på de gemensamma målen för främmande språk och de specifika målen för varje språk och lärokurs. De kursspecifika målen, liksom de nära sammanknutna gemensamma målen och de lärokursspecifika målen ska beaktas i varje kurs. I alla kurser ska den studerande ges mångsidig respons på sina framsteg i de olika faserna av lärprocessen. Den studerande ska få respons på sin progression inom språkets olika delområden och i fråga om övriga mål för språkinlärningen, såsom färdigheter för språkstudier och förmåga att fungera i miljöer där målspråket används. Den studerande ska handledas i självvärdering och kamratvärdering. Portföljarbete kan användas i alla kurser, också i ämnesintegrerade studier.#13#10Nivåskalan för språkkunskap och språkutveckling som grundar sig på den gemensamma europeiska referensramen ska i tillämpliga delar användas som stöd för bedömningen och som verktyg för läraren och för den studerandes självvärdering och för kamratvärdering. I början av studierna ska responsen fokusera på den studerandes förmåga att utveckla sina lärstrategier för språkstudier. Under studiernas gång kan nivåskalan för språkkunskap och språkutveckling i tilltagande grad användas för att fastställa nivån på den studerandes kommunikativa färdigheter samt förmåga att tolka och producera texter.#13#10Bedömningen av den fördjupade kursen 8 i A-lärokursen och den fördjupade kursen 6 i B1-lärokursen ska basera sig på vitsordet i det prov i muntlig språkfärdighet som utarbetas av Utbildningsstyrelsen och annat kunnande som den studerande visat under kursen. Kurserna bedöms med siffror enligt skalan 4–10. Också provet i muntlig språkfärdighet som ingår i kursen bedöms enligt skalan 4–10. Över provet i muntlig färdighet ges ett separat intyg som bilaga till avgångsbetyget från gymnasiet. De specifika målen för undervisningen i B2-lärokursen i främmande språk är att den studerande ska#13#10- få lust och vilja att utöka sin språkliga repertoar#13#10- utvecklas som språkbrukare i målspråket och som aktör i en kulturellt mångskiftande värld i såväl nationella och europeiska som globala sammanhang#13#10- kunna ställa sin språkkunskap i relation till nivå A2.2 (övriga språk) eller B1.1 (engelska) i nivåskalan för språkkunskap och språkutveckling, utvärdera hur de egna färdigheterna utvecklats och vidareutveckla dem. Under de första kurserna ska tyngdpunkten ligga på muntliga kommunikationssituationer och enkla skriftliga övningar som på ett naturligt sätt anknyter till dem. Också hörförståelse övas. Andelen skriftliga övningar ska småningom öka men muntlig kommunikation övas fortsättningsvis under alla kurser. Det centrala är att utveckla grundläggande språkfärdighet som behövs i vardagen. I mån av möjlighet reserveras tid för att behandla gemensamt överenskomna eller aktuella teman. Den studerandes multilitteracitet kan utvecklas under alla kurser genom att behandla litteratur, film, musik, teater, bildkonst eller medier. Olika textgenrer ska introduceras. Ämnesintegrerad undervisning kan ingå i de olika kurserna. Strukturer behandlas, övas och repeteras på ett flexibelt sätt i samband med lämpliga teman. Det är viktigt att från början fästa vikt vid ett gott uttal. VGLP2016 SIIRTO 18 IAB21 Viktiga frågor i livet och vardagen gy fördjupad kurs 1 Nej Under kursen reflekterar den studerande över målspråkets betydelse i hens eget liv, nu och i framtiden. Den studerandes kunskaper i målspråket kartläggs. Den studerande analyserar och utvärderar sina färdigheter för språkstudier, ställer upp mål för sitt språklärande och hittar sätt att utveckla sina kunskaper individuellt och i grupp. De kommunikativa färdigheterna utvecklas med hjälp av olika medier. Under kursen behandlas teman och situationer som anknyter till de ungas dagliga liv, mänskliga relationer och nätverk, intressen, fritid och hobbyer. VGLP2016 SIIRTO 18 IAB22 Liv och levnadssätt gy fördjupad kurs 1 Nej Under kursen fästs uppmärksamhet vid olika sociala koder och deras eventuella skillnader i kommunikation. Skriftlig kommunikation övas i någon mån. Kursens teman är interkulturell kommunikation och kulturmöten i Finland och utomlands. VGLP2016 SIIRTO 18 IAB23 Välbefinnande och omsorg gy fördjupad kurs 1 Nej Under kursen lär sig den studerande att med hjälp av olika medier diskutera och lyssna på andra i olika kommunikationssituationer. Hen utvecklar sin förmåga att formulera åsikter och tillsammans diskutera betydelser i frågor som gäller vardagslivet. Den studerande undersöker olika texter om välbefinnande, mänskliga relationer och livsskeden samt övar sig att diskutera frågor i anknytning till dem. Man reflekterar också över vilka förändringar tekniken och digitaliseringen har inneburit för kommunikation och välbefinnande. VGLP2016 SIIRTO 18 IAB24 Kultur och medier gy fördjupad kurs 1 Nej Kursen stärker den studerandes multilitteracitet. Den studerande lär känna aktuella och ur de ungas synvinkel intressanta kulturella företeelser och medier inom målspråkets språkområde eller -områden. VGLP2016 SIIRTO 18 IAB25 Studier, arbete och framtid gy fördjupad kurs 1 Nej Under kursen fästs vikt vid att kommunikationen är kulturellt lämplig. Kursen behandlar skola, fortsatta studier och arbetsliv samt de ungas framtidsplaner. VGLP2016 SIIRTO 18 IAB26 Vår gemensamma jord IAB26 Vår gemensamma jord gy fördjupad kurs 1 Nej Under kursen fortsätter man att öva sig i interaktion och repeterar språkkunskapen utgående från de studerandes behov. Den studerande bekantar sig med möjligheterna att delta i internationellt samarbete. Kursens teman ska anknyta till naturen, olika boendemiljöer och hållbar livsstil. VGLP2016 SIIRTO 18 IAB27 Internationell verksamhet gy fördjupad kurs 1 Nej Under kursen använder den studerande sin språkkunskap och stärker förståelsen för olika kulturer genom att lära känna eller delta i internationellt samarbete, volontärarbete eller arbetslivet, vid behov med hjälp av fjärruppkoppling. De språkliga målen bestäms på basis av kursinnehållet. De studerande rapporterar om eventuellt deltagande i internationell verksamhet på gemensamt överenskommet sätt. VGLP2016 SIIRTO 18 IAB28 Muntlig och skriftlig kommunikation gy fördjupad kurs 1 Nej Kursen stärker den studerandes förmåga att producera text som behövs i olika kommunikationssituationer. Den studerande övar sig att producera och tolka olika textgenrer. Teman som behandlats tidigare repeteras eller kompletteras enligt de studerandes behov. VGLP2016 SIIRTO 18 IAB3 Italienska, B3-lärokurs gy lärokurs Medeltal av kursvitsorden Italienska B3-lärokurs Nej förberedande/påbyggnadsund. gemensamma italienska Bedömningen i främmande språk ska basera sig på de gemensamma målen för främmande språk och de specifika målen för varje språk och lärokurs. De kursspecifika målen, liksom de nära sammanknutna gemensamma målen och de lärokursspecifika målen ska beaktas i varje kurs. I alla kurser ska den studerande ges mångsidig respons på sina framsteg i de olika faserna av lärprocessen. Den studerande ska få respons på sin progression inom språkets olika delområden och i fråga om övriga mål för språkinlärningen, såsom färdigheter för språkstudier och förmåga att fungera i miljöer där målspråket används. Den studerande ska handledas i självvärdering och kamratvärdering. Portföljarbete kan användas i alla kurser, också i ämnesintegrerade studier.#13#10Nivåskalan för språkkunskap och språkutveckling som grundar sig på den gemensamma europeiska referensramen ska i tillämpliga delar användas som stöd för bedömningen och som verktyg för läraren och för den studerandes självvärdering och för kamratvärdering. I början av studierna ska responsen fokusera på den studerandes förmåga att utveckla sina lärstrategier för språkstudier. Under studiernas gång kan nivåskalan för språkkunskap och språkutveckling i tilltagande grad användas för att fastställa nivån på den studerandes kommunikativa färdigheter samt förmåga att tolka och producera texter.#13#10 Bedömningen av den fördjupade kursen 8 i A-lärokursen och den fördjupade kursen 6 i B1-lärokursen ska basera sig på vitsordet i det prov i muntlig språkfärdighet som utarbetas av Utbildningsstyrelsen och annat kunnande som den studerande visat under kursen. Kurserna bedöms med siffror enligt skalan 4–10. Också provet i muntlig språkfärdighet som ingår i kursen bedöms enligt skalan 4–10. Över provet i muntlig färdighet ges ett separat intyg som bilaga till avgångsbetyget från gymnasiet. De specifika målen för undervisningen i B3-lärokursen i främmande språk är att den studerande ska#13#10- få lust och vilja att utöka sin språkliga repertoar#13#10- utvecklas som språkbrukare i målspråket och som aktör i en kulturellt mångskiftande värld i såväl nationella och europeiska som globala sammanhang#13#10- kunna ställa sin språkkunskap i relation till nivå A2.1 (övriga språk) eller B1.1/A2.2 (engelska) i nivåskalan för språkkunskap och språkutveckling, utvärdera hur de egna färdigheterna utvecklats och vidareutveckla dem. Under de första kurserna ska tyngdpunkten ligga på muntliga kommunikationssituationer och enkla skriftliga övningar som på ett naturligt sätt anknyter till dem. Också hörförståelse övas. Andelen skriftliga övningar ska småningom öka men muntlig kommunikation övas fortsättningsvis under alla kurser. Det centrala är att utveckla grundläggande språkfärdighet som behövs i vardagen. I mån av möjlighet reserveras tid för att behandla gemensamt överenskomna eller aktuella teman. Den studerandes multilitteracitet kan utvecklas under alla kurser genom att behandla litteratur, film, musik, teater, bildkonst eller medier. Olika textgenrer ska introduceras. Ämnesintegrerad undervisning kan ingå i de olika kurserna. Strukturer behandlas, övas och repeteras på ett flexibelt sätt i samband med lämpliga teman. Det är viktigt att från början fästa vikt vid ett gott uttal. VGLP2016 SIIRTO 18 IAB31 Vi bekantar oss med varandra och det nya språket gy fördjupad kurs 1 Nej Under kursen får den studerande en bild av målspråkets ställning i världen och i förhållande till de språk hen behärskar eller har studerat tidigare. Den studerande övar sig att kommunicera i vardagliga situationer och att använda lämpliga kommunikationsstrategier samt lär sig de viktigaste artighetsfraserna. VGLP2016 SIIRTO 18 IAB32 På resa i världen gy fördjupad kurs 1 Nej Under kursen övar sig den studerande att klara sig i olika sociala situationer som anknyter till resande och uträttande av vardagliga ärenden. Den studerande utvecklar användningen av kompensationsstrategier och andra kommunikationsstrategier. VGLP2016 SIIRTO 18 IAB33 Viktiga frågor i livet och vardagen gy fördjupad kurs 1 Nej Den studerande övar sina kommunikativa färdigheter med hjälp av olika medier. Under kursen behandlas teman och situationer som anknyter till de ungas dagliga liv, mänskliga relationer och nätverk, intressen, fritid och hobbyer. VGLP2016 SIIRTO 18 IAB34 Liv och levnadssätt gy fördjupad kurs 1 Nej Under kursen fästs uppmärksamhet vid olika sociala koder och deras eventuella skillnader i kommunikation. Skriftlig kommunikation övas i någon mån. Kursens teman är interkulturell kommunikation och kulturmöten i Finland och utomlands. VGLP2016 SIIRTO 18 IAB35 Välbefinnande och omsorg gy fördjupad kurs 1 Nej Under kursen lär sig den studerande att med hjälp av olika medier diskutera och lyssna på andra i olika kommunikationssituationer. Hen utvecklar sin förmåga att formulera åsikter och tillsammans diskutera betydelser i frågor som gäller vardagslivet. Den studerande undersöker olika texter om välbefinnande, mänskliga relationer och livsskeden samt övar sig att diskutera frågor i anknytning till dem. Man reflekterar också över vilka förändringar tekniken och digitaliseringen har inneburit för kommunikation och välbefinnande. VGLP2016 SIIRTO 18 IAB36 Kultur och medier gy fördjupad kurs 1 Nej Kursen stärker den studerandes multilitteracitet. Den studerande lär känna aktuella och ur de ungas synvinkel intressanta kulturella företeelser och medier inom målspråkets språkområde eller -områden. VGLP2016 SIIRTO 18 IAB37 Studier, arbete och framtid gy fördjupad kurs 1 Nej Under kursen fästs vikt vid att kommunikationen är kulturellt lämplig. Kursen behandlar skola, fortsatta studier och arbetsliv samt de ungas framtidsplaner. VGLP2016 SIIRTO 18 IAB38 Vår gemensamma jord gy fördjupad kurs 1 Nej Under kursen fortsätter man att öva sig i interaktion och repeterar språkkunskapen utgående från de studerandes behov. Den studerande bekantar sig med möjligheterna att delta i internationellt samarbete. Kursens teman ska anknyta till naturen, olika boendemiljöer och hållbar livsstil. VGLP2016 SIIRTO 18 JPB3 Japanska, B3-lärokurs gy lärokurs Medeltal av kursvitsorden B3-lärokurs Nej förberedande/påbyggnadsund. gemensamma japanska Bedömningen i främmande språk ska basera sig på de gemensamma målen för främmande språk och de specifika målen för varje språk och lärokurs. De kursspecifika målen, liksom de nära sammanknutna gemensamma målen och de lärokursspecifika målen ska beaktas i varje kurs. I alla kurser ska den studerande ges mångsidig respons på sina framsteg i de olika faserna av lärprocessen. Den studerande ska få respons på sin progression inom språkets olika delområden och i fråga om övriga mål för språkinlärningen, såsom färdigheter för språkstudier och förmåga att fungera i miljöer där målspråket används. Den studerande ska handledas i självvärdering och kamratvärdering. Portföljarbete kan användas i alla kurser, också i ämnesintegrerade studier.#13#10Nivåskalan för språkkunskap och språkutveckling som grundar sig på den gemensamma europeiska referensramen ska i tillämpliga delar användas som stöd för bedömningen och som verktyg för läraren och för den studerandes självvärdering och för kamratvärdering. I början av studierna ska responsen fokusera på den studerandes förmåga att utveckla sina lärstrategier för språkstudier. Under studiernas gång kan nivåskalan för språkkunskap och språkutveckling i tilltagande grad användas för att fastställa nivån på den studerandes kommunikativa färdigheter samt förmåga att tolka och producera texter.#13#10 Bedömningen av den fördjupade kursen 8 i A-lärokursen och den fördjupade kursen 6 i B1-lärokursen ska basera sig på vitsordet i det prov i muntlig språkfärdighet som utarbetas av Utbildningsstyrelsen och annat kunnande som den studerande visat under kursen. Kurserna bedöms med siffror enligt skalan 4–10. Också provet i muntlig språkfärdighet som ingår i kursen bedöms enligt skalan 4–10. Över provet i muntlig färdighet ges ett separat intyg som bilaga till avgångsbetyget från gymnasiet. De specifika målen för undervisningen i B3-lärokursen i utomeuropeiska språk är att den studerande ska#13#10- få lust och vilja att utöka sin språkliga repertoar#13#10- utvecklas som språkbrukare i målspråket och som aktör i en kulturellt mångskiftande värld#13#10- hitta intressanta miljöer där målspråket används#13#10- kunna ta hänsyn till viktiga kulturella konventioner i sin kommunikation#13#10- bilda sig en uppfattning om målspråkets särdrag i jämförelse med europeiska språk samt utveckla sina kunskaper i målspråkets skriftsystem#13#10- kunna ställa sin språkkunskap i relation till nivå A2.1 i nivåskalan för språkkunskap och språkutveckling när det gäller förmåga att kommunicera samt förstå och producera talat språk och i relation till nivå A1.3 när det gäller förmåga att förstå och producera skriven text samt kunna utvärdera hur de egna färdigheterna utvecklas och vidareutveckla dem. Under de första kurserna ska tyngdpunkten ligga på muntliga kommunikationssituationer och enkla skriftliga övningar som på ett naturligt sätt anknyter till dem. Också hörförståelse övas. Andelen skriftlig kommunikation ska småningom öka och den studerande ska handledas att använda hjälpmedel som behövs för att förstå och producera skriven text. Muntlig kommunikation övas fortsättningsvis i alla kurser. Det centrala är att utveckla grundläggande språkfärdighet som behövs i vardagen.#13#10Under kurserna ska man behandla många olika teman, som stödjer kunskapen om målspråkets kultur, geografi, historia och samhällen. Det ger möjlighet till en naturlig integrering i olika läroämnen. Under kurserna reserveras tid för att behandla teman som de studerande tar upp, gemensamt överenskomna eller aktuella teman.#13#10Den studerandes multilitteracitet kan utvecklas under alla kurser genom att behandla litteratur, film, musik, teater, bildkonst eller medier. Strukturer behandlas och övas på ett flexibelt sätt i samband med lämpliga teman. Under alla kurser ska vid behov reserveras tid för att uppnå en god hörförståelse och ett gott uttal. VGLP2016 SIIRTO 18 JPB31 Vi bekantar oss med varandra och det nya språket gy fördjupad kurs 1 Nej Under kursen får den studerande en bild av målspråkets ställning i världen och i förhållande till de språk hen behärskar eller har studerat tidigare. Den studerande övar sig att kommunicera i vardagliga situationer och använda lämpliga kommunikationsstrategier samt lär sig de viktigaste artighetsfraserna. Småningom bekantar hen sig med skrivtecknen och övar sig att känna igen och läsa dem. VGLP2016 SIIRTO 18 JPB32 På resa i världen gy fördjupad kurs 1 Nej Under kursen övar sig den studerande att klara sig i olika sociala situationer och att uträtta vardagliga ärenden. Den studerande utvecklar användningen av kommunikationsstrategier och olika kompensationsstrategier. Man bekantar sig också med några nonverbala uttryck som används i sociala situationer. Den studerande övar sig att skriva flera (förenklade) tecken och korta meddelanden. I mån av möjlighet får den studerande lära sig hur språket skrivs på dator. VGLP2016 SIIRTO 18 JPB33 Viktiga frågor i livet och vardagen gy fördjupad kurs 1 Nej Den studerande övar sina kommunikativa färdigheter med hjälp av olika medier. Under kursen behandlas teman och situationer som anknyter till de ungas dagliga liv, mänskliga relationer och nätverk, intressen, fritid och hobbyer. Den studerande övar sig att läsa allt flera av de vanligaste skrivtecknen. Hen lär sig att använda teckenlexikon. Den studerande övar sig att skriva förenklade skrivtecken och producera egna korta texter med skrivtecken, vid behov med hjälp av digitala verktyg. VGLP2016 SIIRTO 18 JPB34 Kulturmöten gy fördjupad kurs 1 Nej Under kursen fästs uppmärksamhet vid olika sociala koder och deras eventuella skillnader i kommunikation. Kursens teman ska handla om kommunikation i olika sociala situationer i Finland och utomlands. Användningen av skrivtecken utökas småningom. Den studerande använder både traditionella och digitala lexikon och ordlistor för att skriva och läsa texter. VGLP2016 SIIRTO 18 JPB35 Välbefinnande och omsorg gy fördjupad kurs 1 Nej Under kursen lär sig den studerande att med hjälp av olika medier diskutera och lyssna på andra i olika kommunikationssituationer. Hen utvecklar sin förmåga att formulera åsikter och tillsammans diskutera betydelser i frågor som gäller vardagslivet. Den studerande undersöker olika texter om välbefinnande, mänskliga relationer och livsskeden samt övar sig att diskutera frågor i anknytning till dem. Man reflekterar också över vilka förändringar tekniken och digitaliseringen har inneburit för kommunikation och välbefinnande. VGLP2016 SIIRTO 18 JPB36 Kultur och medier gy fördjupad kurs 1 Nej Under kursen ligger tyngdpunkten på att öva strategier för läs- och hörförståelse. Den studerande lär känna aktuella och ur de ungas synvinkel intressanta kulturella fenomen och medier inom målspråkets språkområde eller -områden. Den studerande utvecklar sin förmåga att producera egna texter med skrivtecken både för hand och med hjälp av digitala verktyg. VGLP2016 SIIRTO 18 JPB37 Studier, arbete och framtid gy fördjupad kurs 1 Nej Under kursen fästs vikt vid att kommunikationen är kulturellt lämplig. Kursen behandlar skola, fortsatta studier och arbetsliv samt de ungas framtidsplaner. VGLP2016 SIIRTO 18 JPB38 Vår gemensamma jord gy fördjupad kurs 1 Nej Under kursen fortsätter man att öva sig i interaktion och repeterar språkkunskapen utgående från de studerandes behov. Den studerande bekantar sig med möjligheterna att delta i internationellt samarbete. Kursens teman ska anknyta till naturen, olika boendemiljöer och hållbar livsstil. VGLP2016 SIIRTO 18 KE Kemi gy lärokurs Medeltal av kursvitsorden Kemi Nej Kemi förberedande/påbyggnadsund. gemensamma Undervisningen i kemi ska hjälpa de studerande att utveckla ett naturvetenskapligt tänkande och en modern världsbild som en del av en mångsidig allmänbildning. Undervisningen ska ge de studerande insikter i betydelsen av kemi och dess tillämpningar i vardagen och för miljön, samhället och teknologin. De studerande utvecklar sina färdigheter att bedriva studier inom naturvetenskapliga områden och områden där naturvetenskaper tillämpas. I undervisningen ska kemin tillämpas i mångsidiga situationer, vilket också främjar de studerandes jämlikhet och jämställdhet i utbildningen. Undervisningen ska förmedla en bild av kemins betydelse när vi bygger en hållbar framtid: kemin behövs i utvecklingen av nya lösningar och när man ska trygga miljöns och människornas välmående. Undervisningen ska vägleda de studerande att ta ansvar för sitt eget agerande och för miljön.#13#10Undervisningen i kemi ska stödja de studerande att förstå hur kemins begreppsapparat är uppbyggd och skaffa sig en förståelse av kemiska fenomen där den makroskopiska och mikroskopiska nivån och symbolnivån tillsammans bildar en logisk helhet. I undervisningen utgår man från de studerandes tidigare erfarenheter och observationer. Därefter beskrivs och förklaras fenomen, och modeller för materiens uppbyggnad och för kemiska reaktioner behandlas matematiskt och genom att använda kemins symbolspråk. De studerande lär sig tänka på ett naturvetenskapligt sätt, söka och använda information, komma med egna idéer, samt växelverka och bedöma informationens tillförlitlighet och betydelse. Informations- och kommunikationsteknik ska användas bland annat som verktyg för att skapa modeller, göra undersökningar och producera arbeten.#13#10Undervisningen i kemi ska utgå från observation och undersökning av ämnen och fenomen som anknyter till de studerandes livsmiljö. Experiment i olika former gör det lättare för de studerande att tillägna sig och förstå begrepp, lära sig forskningsmetoder och förstå naturvetenskapernas karaktär. Genom experimentellt arbete utvecklar de studerande sina arbetssätt, sin samarbetsförmåga och sin förmåga till kreativt och kritiskt tänkande. Samtidigt inspirerar experimenten till studier i kemi. Under studiernas gång utvecklas de studerandes undersökningsfärdigheter både generellt och inom de centrala områden som behandlas i respektive kurs. I experimentellt arbete ska man följa kemikalie-, avfalls- och arbetarskyddslagstiftningen. Bedömningen ska basera sig på de allmänna målen för lärokursen i kemi med betoning på kursspecifika mål och centrala innehåll. Bedömningen och den respons som ges under lärprocessen ska stödja de studerande att utveckla och bli medvetna om sina kunskaper och färdigheter i kemi. Kursvitsordet baseras på olika slags prestationer samt på observation av den studerandes begreppsliga och metodiska kunskaper och färdigheter. Den studerande kan visa sin förmåga att förstå och tillämpa kemisk kunskap på olika sätt. Förutom olika arbeten kan läraren bedöma olika arbetsmoment, såsom formulering av frågor och undersökningsfärdigheter. Vid bedömningen ska man beakta den studerandes förmåga att arbeta experimentellt och att inhämta och behandla information. Målen för undervisningen i kemi är att den studerande ska#13#10- få handledning i att identifiera sina kunskaper i kemi, ställa upp egna mål, möta utmaningar i lärandet och tillämpa olika studiestrategier i läroämnet kemi#13#10- få möjligheter att sätta sig in i kemins tillämpningar i olika sammanhang, exempelvis i naturen, näringslivet, organisationer och forskarsamfundet.#13#10- kunna formulera frågor om de fenomen som studeras och vidareutveckla frågeställningarna som utgångspunkt för undersökningar, problemlösning eller annan verksamhet#13#10- kunna planera och genomföra experimentella undersökningar i samarbete med andra på ett säkert sätt#13#10- kunna behandla, tolka och presentera undersökningsresultat samt bedöma dem och hela undersökningsprocessen#13#10- kunna använda olika modeller för att beskriva och förklara fenomen och göra förutsägelser#13#10- kunna använda mångsidiga informationskällor och bedöma dem kritiskt utifrån sina kunskaper i kemi#13#10- kunna uttrycka slutsatser och synpunkter på sådana sätt som är karakteristiska för kemin#13#10- kunna strukturera sin syn på fenomen i det dagliga livet, miljön, samhället och teknologi med hjälp av begrepp från kemin#13#10- förstå den naturvetenskapliga kunskapens karaktär och utveckling samt vetenskapliga sätt att producera kunskap#13#10- kunna bedöma vilken betydelse kemin och den teknologi som anknyter till kemin har för individen och samhället. VGLP2016 SIIRTO 18 KE01 Kemi överallt gy obligatorisk kurs 1 Nej Kursens mål är att den studerande ska#13#10- få erfarenheter som väcker och fördjupar intresset för kemi och kemistudier#13#10- utveckla sina förutsättningar att delta i samhällsdebatten i frågor som anknyter till kemi#13#10- kunna använda och tillämpa sina kunskaper om ämnens egenskaper i fråga om fenomen i det dagliga livet och i miljön#13#10- kunna undersöka olika kemiska fenomen experimentellt och med hjälp av olika modeller samt beakta arbetarskyddsaspekterna#13#10- kunna använda modeller av ett ämnes struktur, grundämnenas periodiska system och olika informationskällor för att dra slutsatser om ämnets egenskaper. Centralt innehåll#13#10- kemins betydelse i nutiden, i fortsatta studier och i arbetslivet#13#10- atomens uppbyggnad och grundämnenas periodiska system i huvuddrag#13#10- egenskaper hos grundämnen och kemiska föreningar#13#10- beskrivning av ämnens egenskaper utgående från ämnets struktur, kemiska bindningar och polaritet#13#10- frågor som utgångspunkt för informationssökning#13#10- säkert arbete, metoder för att separera ämnen från varandra, att undersöka och observera ämnens egenskaper och dra slutsatser om dem VGLP2016 SIIRTO 18 KE02 Människans kemi och kemin i livsmiljön gy obligatorisk kurs 1 Nej Kursens mål är att den studerande ska#13#10- kunna använda och tillämpa begrepp som gäller organiska föreningar och substansmängd på fenomen i det dagliga livet, miljön, samhället och teknologin#13#10- kunna undersöka fenomen som är förknippade med organiska föreningar, substansmängd och haltmått experimentellt och med hjälp av olika modeller#13#10- förstå hur kunskap inom kemin byggs upp genom experiment och modeller som sammanhänger med dem#13#10- kunna använda informations- och kommunikationsteknik som hjälpmedel för att ställa upp modeller. Centralt innehåll#13#10- kemins betydelse för hälsa och välmående#13#10- strukturmodeller för organiska föreningar, såsom kolväten och syre- och kväveföreningar, och beskrivning av föreningarna med hjälp av olika modeller#13#10- rymdstruktur och isomeri#13#10- förklaring av egenskaper hos organiska föreningar utgående från strukturen#13#10- substansmängd och haltmått#13#10- användning av redskap och reagens samt framställning av lösningar#13#10- metoder för analys av ett ämnes struktur, såsom spektroskopi VGLP2016 SIIRTO 18 KE03 Reaktioner och energi KE3 Reaktioner och energi gy fördjupad kurs 1 Nej Kursens mål är att den studerande ska#13#10- kunna använda och tillämpa begrepp för kemiska reaktioner på fenomen i det dagliga livet, miljön, samhället och teknologin#13#10- kunna undersöka fenomen i samband med reaktioner experimentellt och med hjälp av olika modeller#13#10- förstå innebörden av materiens och energins oförstörbarhet i kemin. Centralt innehåll#13#10- kemins betydelse för energilösningar och miljön#13#10- symbolisk framställning och balansering av kemiska reaktioner#13#10- oorganiska och organiska kemiska reaktioner och deras tillämpningar#13#10- materiens oförstörbarhet i kemiska reaktioner och enkel tillämpning av detta i beräkningar#13#10- energins oförstörbarhet i kemiska reaktioner, bindningsenergi och Hess lag#13#10- gasernas egenskaper och idealgaslagen#13#10- experimentell undersökning av reaktioner, titrering som analysmetod, behandling, tolkning och presentation av undersökningsresultat VGLP2016 SIIRTO 18 KE04 Material och teknologi gy fördjupad kurs 1 Nej Kursens mål är att den studerande ska#13#10- kunna använda och tillämpa kemiska begrepp som gäller material och teknologi på fenomen i det dagliga livet, miljön och samhället#13#10- kunna undersöka fenomen som berör material och elektrokemi med hjälp av experiment och modeller#13#10- få vana att uttrycka sig på sådana sätt som är karakteristiska för kemin och analysera argumenteringen i olika informationskällor#13#10- kunna använda informations- och kommunikationsteknik för att producera arbeten. Centralt innehåll#13#10- kemins betydelse inom teknologi och samhälle#13#10- egenskaper hos metaller och polymerer, deras användning och livscykel#13#10- uppbyggnaden av atomens valensskal, och grundämnenas periodiska system som förklaring på periodiska egenskaper hos grundämnena#13#10- oxidationstal och redoxreaktioner#13#10- centrala principer i elektrokemin: metallernas elektrokemiska spänningsserie, normalpotential, elektrokemisk cell och elektrolys#13#10- stökiometriska tillämpningar#13#10- framtagning av idéer och planering i experimentellt arbete eller i problemlösning#13#10- samarbetets betydelse i produktion av kemisk kunskap VGLP2016 SIIRTO 18 KE05 Reaktioner och jämvikt KE5 Reaktioner och jämvikt gy fördjupad kurs 1 Nej Kursens mål är att den studerande ska#13#10- kunna använda och tillämpa begrepp som gäller reaktioner och kemisk jämvikt på fenomen i det dagliga livet, miljön, samhället och teknologin#13#10- kunna undersöka fenomen i anknytning till reaktioner och kemisk jämvikt med hjälp av experiment och modeller#13#10- kunna använda matematiska och grafiska modeller för att beskriva och förklara reaktionshastighet och kemisk jämvikt och för att göra förutsägelser. Centralt innehåll#13#10- kemins betydelse i bygget av en hållbar framtid#13#10- kemisk reaktionshastighet och de faktorer som inverkar på reaktionshastigheten#13#10- homogen och heterogen jämvikt och påverkan på jämviktstillståndet#13#10- syra-basjämvikt, starka och svaga protolyter och buffertlösningar#13#10- grafisk framställning av jämviktstillstånd#13#10- matematisk behandling av homogen jämvikt och syra-basjämvikt#13#10- bedömning av undersökningsresultat och undersökningsprocesser VGLP2016 SIIRTO 18 KIB3 Kinesiska, B3-lärokurs gy lärokurs Medeltal av kursvitsorden B3-lärokurs Nej förberedande/påbyggnadsund. gemensamma kinesiska Bedömningen i främmande språk ska basera sig på de gemensamma målen för främmande språk och de specifika målen för varje språk och lärokurs. De kursspecifika målen, liksom de nära sammanknutna gemensamma målen och de lärokursspecifika målen ska beaktas i varje kurs. I alla kurser ska den studerande ges mångsidig respons på sina framsteg i de olika faserna av lärprocessen. Den studerande ska få respons på sin progression inom språkets olika delområden och i fråga om övriga mål för språkinlärningen, såsom färdigheter för språkstudier och förmåga att fungera i miljöer där målspråket används. Den studerande ska handledas i självvärdering och kamratvärdering. Portföljarbete kan användas i alla kurser, också i ämnesintegrerade studier.#13#10Nivåskalan för språkkunskap och språkutveckling som grundar sig på den gemensamma europeiska referensramen ska i tillämpliga delar användas som stöd för bedömningen och som verktyg för läraren och för den studerandes självvärdering och för kamratvärdering. I början av studierna ska responsen fokusera på den studerandes förmåga att utveckla sina lärstrategier för språkstudier. Under studiernas gång kan nivåskalan för språkkunskap och språkutveckling i tilltagande grad användas för att fastställa nivån på den studerandes kommunikativa färdigheter samt förmåga att tolka och producera texter.#13#10 Bedömningen av den fördjupade kursen 8 i A-lärokursen och den fördjupade kursen 6 i B1-lärokursen ska basera sig på vitsordet i det prov i muntlig språkfärdighet som utarbetas av Utbildningsstyrelsen och annat kunnande som den studerande visat under kursen. Kurserna bedöms med siffror enligt skalan 4–10. Också provet i muntlig språkfärdighet som ingår i kursen bedöms enligt skalan 4–10. Över provet i muntlig färdighet ges ett separat intyg som bilaga till avgångsbetyget från gymnasiet. De specifika målen för undervisningen i B3-lärokursen i utomeuropeiska språk är att den studerande ska#13#10- få lust och vilja att utöka sin språkliga repertoar#13#10- utvecklas som språkbrukare i målspråket och som aktör i en kulturellt mångskiftande värld#13#10- hitta intressanta miljöer där målspråket används#13#10- kunna ta hänsyn till viktiga kulturella konventioner i sin kommunikation#13#10- bilda sig en uppfattning om målspråkets särdrag i jämförelse med europeiska språk samt utveckla sina kunskaper i målspråkets skriftsystem#13#10- kunna ställa sin språkkunskap i relation till nivå A2.1 i nivåskalan för språkkunskap och språkutveckling när det gäller förmåga att kommunicera samt förstå och producera talat språk och i relation till nivå A1.3 när det gäller förmåga att förstå och producera skriven text samt kunna utvärdera hur de egna färdigheterna utvecklas och vidareutveckla dem. Under de första kurserna ska tyngdpunkten ligga på muntliga kommunikationssituationer och enkla skriftliga övningar som på ett naturligt sätt anknyter till dem. Också hörförståelse övas. Andelen skriftlig kommunikation ska småningom öka och den studerande ska handledas att använda hjälpmedel som behövs för att förstå och producera skriven text. Muntlig kommunikation övas fortsättningsvis i alla kurser. Det centrala är att utveckla grundläggande språkfärdighet som behövs i vardagen.#13#10Under kurserna ska man behandla många olika teman, som stödjer kunskapen om målspråkets kultur, geografi, historia och samhällen. Det ger möjlighet till en naturlig integrering i olika läroämnen. Under kurserna reserveras tid för att behandla teman som de studerande tar upp, gemensamt överenskomna eller aktuella teman.#13#10Den studerandes multilitteracitet kan utvecklas under alla kurser genom att behandla litteratur, film, musik, teater, bildkonst eller medier. Strukturer behandlas och övas på ett flexibelt sätt i samband med lämpliga teman. Under alla kurser ska vid behov reserveras tid för att uppnå en god hörförståelse och ett gott uttal. VGLP2016 SIIRTO 18 KIB31 Vi bekantar oss med varandra och det nya språket gy fördjupad kurs 1 Nej Under kursen får den studerande en bild av målspråkets ställning i världen och i förhållande till de språk hen behärskar eller har studerat tidigare. Den studerande övar sig att kommunicera i vardagliga situationer och använda lämpliga kommunikationsstrategier samt lär sig de viktigaste artighetsfraserna. Småningom bekantar hen sig med skrivtecknen och övar sig att känna igen och läsa dem. VGLP2016 SIIRTO 18 KIB32 På resa i världen gy fördjupad kurs 1 Nej Under kursen övar sig den studerande att klara sig i olika sociala situationer och att uträtta vardagliga ärenden. Den studerande utvecklar användningen av kommunikationsstrategier och olika kompensationsstrategier. Man bekantar sig också med några nonverbala uttryck som används i sociala situationer. Den studerande övar sig att skriva flera (förenklade) tecken och korta meddelanden. I mån av möjlighet får den studerande lära sig hur språket skrivs på dator. VGLP2016 SIIRTO 18 KIB33 Viktiga frågor i livet och vardagen gy fördjupad kurs 1 Nej Den studerande övar sina kommunikativa färdigheter med hjälp av olika medier. Under kursen behandlas teman och situationer som anknyter till de ungas dagliga liv, mänskliga relationer och nätverk, intressen, fritid och hobbyer. Den studerande övar sig att läsa allt flera av de vanligaste skrivtecknen. Hen lär sig att använda teckenlexikon. Den studerande övar sig att skriva förenklade skrivtecken och producera egna korta texter med skrivtecken, vid behov med hjälp av digitala verktyg. VGLP2016 SIIRTO 18 KIB34 Kulturmöten gy fördjupad kurs 1 Nej Under kursen fästs uppmärksamhet vid olika sociala koder och deras eventuella skillnader i kommunikation. Kursens teman ska handla om kommunikation i olika sociala situationer i Finland och utomlands. Användningen av skrivtecken utökas småningom. Den studerande använder både traditionella och digitala lexikon och ordlistor för att skriva och läsa texter. VGLP2016 SIIRTO 18 KIB35 Välbefinnande och omsorg gy fördjupad kurs 1 Nej Under kursen lär sig den studerande att med hjälp av olika medier diskutera och lyssna på andra i olika kommunikationssituationer. Hen utvecklar sin förmåga att formulera åsikter och tillsammans diskutera betydelser i frågor som gäller vardagslivet. Den studerande undersöker olika texter om välbefinnande, mänskliga relationer och livsskeden samt övar sig att diskutera frågor i anknytning till dem. Man reflekterar också över vilka förändringar tekniken och digitaliseringen har inneburit för kommunikation och välbefinnande. VGLP2016 SIIRTO 18 KIB36 Kultur och medier gy fördjupad kurs 1 Nej Under kursen ligger tyngdpunkten på att öva strategier för läs- och hörförståelse. Den studerande lär känna aktuella och ur de ungas synvinkel intressanta kulturella fenomen och medier inom målspråkets språkområde eller -områden. Den studerande utvecklar sin förmåga att producera egna texter med skrivtecken både för hand och med hjälp av digitala verktyg. VGLP2016 SIIRTO 18 KIB37 Studier, arbete och framtid gy fördjupad kurs 1 Nej Under kursen fästs vikt vid att kommunikationen är kulturellt lämplig. Kursen behandlar skola, fortsatta studier och arbetsliv samt de ungas framtidsplaner. VGLP2016 SIIRTO 18 KIB38 Vår gemensamma jord gy fördjupad kurs 1 Nej Under kursen fortsätter man att öva sig i interaktion och repeterar språkkunskapen utgående från de studerandes behov. Den studerande bekantar sig med möjligheterna att delta i internationellt samarbete. Kursens teman ska anknyta till naturen, olika boendemiljöer och hållbar livsstil. VGLP2016 SIIRTO 18 KO Bildkonst gy lärokurs Medeltal av kursvitsorden Nej Bildkonst förberedande/påbyggnadsund. gemensamma Undervisningen i bildkonst tar avstamp i en kulturellt mångskiftande verklighet. Denna utforskas genom att man producerar och tolkar bilder. De studerandes upplevelser, fantasi, kreativa tänkande och målinriktade arbete utgör grunden för ett konstnärligt lärande som sker med alla sinnen. Ett centralt syfte är att de studerande ska lära sig förstå fenomen inom bildkonst och annan visuell kultur i sitt eget liv och i samhället. De studerandes kännedom om kulturarvet fördjupas genom att de bekantar sig med traditioner och når insikt i hur traditioner förnyas. De studerande ska utforska estetiska, ekologiska och etiska värden och värderingar inom konsten och inom andra visuella kulturuttryck. Undervisningen ska ge förutsättningar för att utveckla ett kritiskt tänkande, för att påverka livsmiljön och främja en hållbar livsstil.#13#10I undervisningen i bildkonst ska de studerande betrakta, skapa, tolka och värdera bilder med hjälp av visuella uttryck och andra metoder för att skapa kunskap. Undervisningen ska även utveckla de studerandes multilitteracitet. De studerande ska undersöka individuella, samhälleliga och globala betydelser inom bildkonst och annan visuell kultur samt fördjupar sig i olika konstsyner. Det centrala innehållet ska utgöras av de studerandes egna bildkulturer, bildkulturer i omgivningen och inom konstens olika världar och dessa granskas genom att man skapar samband mellan dem. Innehållet ska fokusera på bildkulturer som är relevanta men obekanta för de studerande och de studerande ska delta i valet av innehåll och uttryckssätt. I undervisningen fördjupar man sig i aktuella visuella kulturfenomen, förfaringssätt och olika former av delaktighet.#13#10Undervisningen ska ge förutsättningar för en mångsidig användning av olika arbetssätt och studiemiljöer. De studerande ska uppmuntras att experimentera med olika redskap, material och uttryckssätt och att tillämpa dem på ett kreativt sätt. Ny teknologi och nya mediemiljöer ska betraktas både som fenomen som ska utforskas och som redskap för visuellt skapande. De studerandes kulturella kompetens ska fördjupas i samarbete med museer och andra lokala aktörer. Undervisningen i bildkonst ska erbjuda möjligheter att utveckla gymnasiets verksamhetskultur och ge de studerande förutsättningar för vidare studier efter gymnasiet. Bedömningen i bildkonst ska vara uppmuntrande, långsiktig, interaktiv och utveckla den studerandes bildkonstnärliga färdigheter. Bedömningen ska stödja den studerandes personliga förhållande till bildkonst och annan visuell kultur. Mångsidig bedömning under alla faser av lärprocessen ska stödja den studerande att nå målen som ställts upp för studierna. Detta stödjer den studerande att fördjupa sin förmåga att lära sig lära. Bedömningen ska även omfatta självvärdering och kamratvärdering. Bedömningen ska fokusera på den studerandes förmåga att iaktta och tänka visuellt, skapa bilder samt tolka och värdera visuell kultur ur estetisk, ekologisk och etisk synvinkel. I bedömningen ska läraren beakta hur den studerandes bildkonstnärliga färdigheter utvecklats, de olika arbetsprocesserna och resultaten av arbetet. Bedömningen ska sporra den studerande att använda arbetssätt och studiemiljöer på ett ändamålsenligt sätt, individuellt och i grupp. Målen för undervisningen i bildkonst är att den studerande ska#13#10- förstå konstens, omgivningens och den övriga visuella kulturens betydelse i sitt eget liv, i samhället och i en global värld#13#10- utveckla sin kulturella identitet genom att producera och tolka olika bilder#13#10- fördjupa sin multilitteracitet och kulturella kompetens genom att utveckla sin visuella läskunnighet, mediekunskap och förmåga att tolka omgivningen#13#10- uttrycka sina iakttagelser, tankar och sin fantasi genom bilder och på andra sätt#13#10- fördjupa sin förmåga att skapa bilder genom att använda olika material, tekniker och uttryckssätt på ett ändamålsenligt sätt#13#10- lära sig att arbeta tematiskt, process- och målinriktat samt att utvärdera sig själv och samarbeta med andra#13#10- förstå betydelsen av sinnlig njutning, känslor, skönhetsupplevelser och kreativt tänkande för det egna lärandet#13#10- använda ett undersökande arbetssätt för att skapa bilder självständigt eller i samverkan med andra#13#10- tillämpa visuella kommunikationsmedel för att delta och påverka med hjälp av bilder#13#10- tolka bildkonst och annan visuell kultur genom att använda olika bildtolkningsmetoder och -begrepp#13#10- utforska vilken betydelse konst och annan visuell kultur haft för individen, gruppen och samhället under olika tider och i olika kulturer#13#10- undersöka nutid och framtid i sina bilder med fokus på kulturell mångfald och hållbar utveckling. VGLP2016 SIIRTO 18 KO01 Bilder och kulturer gy obligatorisk kurs 1 Nej Kursens mål är att den studerande ska#13#10- undersöka innehåll, fenomen, processer och förfaringssätt inom bildkonsten och annan visuell kultur#13#10- använda uttryckssätt som är typiska för bildkonsten och annan visuell kultur i sina bilder och fattar egna beslut#13#10- iaktta sina egna och andras bildkulturer samt aktuella fenomen inom konst, i medier och annan visuell kultur#13#10- utforska bildkonst och annan visuell kultur ur individens, gruppens och samhällets perspektiv, individuellt och i grupp#13#10- iaktta olika bilder ur verkets, konstnärens och betraktarens perspektiv med hjälp av olika bildtolkningsmetoder#13#10- förstå bildkonstens och den övriga visuella kulturens betydelse i sitt eget liv, i samhället och i en global värld. Centralt innehåll#13#10- egna bilder som identitetsbyggare, uttryck för kulturell mångfald och förnyare av kulturarvet#13#10- påverkan i egna och andras bilder, inom konst, i medier och andra miljöer#13#10- olika syner på konst och annan visuell kultur#13#10- begrepp, bildtyper och bildsamlingar inom bildkonsten#13#10- visuella, verbala och andra bildtolkningsmetoder#13#10- aktuella fenomen inom konst, medier och annan visuell kultur VGLP2016 SIIRTO 18 KO02 Formgivna och byggda miljöer gy obligatorisk kurs 1 Nej Kursens mål är att den studerande ska#13#10- fördjupa sina färdigheter i visuell kommunikation samt Kursens mål är att den studerande ska#13#10- fördjupa sin visuella uttrycksförmåga genom att undersöka samband mellan omgivningens bildkulturer och kulturarvet, konsten och de egna bilderna#13#10- iaktta byggda och naturliga miljöer ur ett perspektiv av kulturell mångfald och hållbar utveckling#13#10- använda innehåll, processer och förfaringssätt som är typiska inom arkitektur, design och produktifiering som utgångspunkt för att skapa bilder#13#10- delta och påverka i olika miljöer med hjälp av visuella metoder och andra metoder att producera kunskap#13#10- undersöka naturens, arkitekturens och designens betydelser för individen, gruppen, i samhället och globalt#13#10- förstå konstens betydelse i olika miljöer och planeringen av dem samt i aktuella samhällsfrågor. Centralt innehåll#13#10- bildkulturer i omgivningen som identitetsbyggare och förnyare av kulturarvet#13#10- naturen, den byggda miljön, design, produktifiering, tjänster, mediemiljöer och virtuella världar som utgångspunkter för visuellt skapande#13#10- begrepp och bildsamlingar som anknyter till miljöplanering och design#13#10- olika sätt att tolka omgivningens bildkulturer#13#10- aktuella fenomen i naturen, inom arkitektur och design VGLP2016 SIIRTO 18 KO03 Medier och delaktighet gy fördjupad kurs 1 Nej Kursens mål är att den studerande ska#13#10- fördjupa sina färdigheter i visuell kommunikation samt informations- och kommunikationsteknologi genom att utforska samband mellan medier och andra miljöer, egna bilder, konst och kulturarv#13#10- iaktta mediekulturer med fokus på kulturell mångfald och hållbar utveckling#13#10- använda medieinnehåll och – fenomen, olika förfaringssätt och mediala planeringsprocesser som utgångspunkt för att skapa bilder#13#10- delta och påverka i mediemiljöer med hjälp av visuella metoder och genom andra sätt att producera kunskap#13#10- undersöka mediekulturers betydelser för individen, gruppen, i samhället och globalt#13#10- förstå betydelsen av det visuella i mediekommunikation, mediemiljöer och mediepresentationer samt i planeringen och skapandet av dem. Centralt innehåll#13#10- mediekulturer som identitetsbyggare och förnyare av kulturarvet#13#10- medieinnehåll, -produkter, -tjänster, olika förfaringssätt och mediemiljöer som utgångspunktför visuellt skapande#13#10- begrepp, bildtyper och bildsamlingar som anknyter till medier#13#10- olika sätt att tolka mediepresentationer#13#10- aktuella mediefenomen och -frågor VGLP2016 SIIRTO 18 KO04 Konstens olika världar gy fördjupad kurs 1 Nej Kursens mål är att den studerande ska#13#10- undersöka samband mellan konstinnehåll och -fenomen, olika förfaringssätt och egna bilder, omgivningen och kulturarvet på ett fenomenorienterat sätt#13#10- iaktta bildkonst som producerats under olika tider och i olika miljöer med fokus på kulturell mångfald och hållbar utveckling#13#10- tillämpa olika material, tekniker och uttryckssätt för att skapa bilder, individuellt och i grupp#13#10- granska bildkonstens betydelser för individen, gruppen och samhället genom att tillämpa bildtolkningsmetoder#13#10- utforska fenomen i sin egen livsmiljö och i samhället genom bilder och på andra sätt#13#10- förstå konstens betydelse i byggda och naturliga miljöer, egna bilder samt för att påverka och delta. Centralt innehåll#13#10- konstens världar som identitetsbyggare, uttryck för kulturell mångfald och förnyare av kulturarvet#13#10- bildkonst producerad under olika tider, i olika miljöer och kulturer#13#10- begrepp, bildtyper och bildsamlingar inom bildkonsten#13#10- visuella, verbala och andra metoder för att tolka konst#13#10- aktuella konstfenomen och -frågor VGLP2016 SIIRTO 18 LAB2 Latin, B2-lärokurs gy lärokurs Medeltal av kursvitsorden Latin B2-lärokurs Nej förberedande/påbyggnadsund. gemensamma latin Bedömningen av den studerandes kunskaper ska basera sig på de specifika målen för latin och i tillämpliga delar de gemensamma målen för främmande språk. Nivåskalan för språkkunskap och språkutveckling kan användas med hänsyn till latinets särdrag och begränsade användningsområde. I alla kurser ska den studerande ges mångsidig respons på sina framsteg i de olika faserna av lärprocessen. Man ska fästa uppmärksamhet vid den studerandes framsteg inom språkets olika delområden. Den studerande ska handledas i självvärdering och kamratvärdering. Portföljarbete kan användas i alla kurser, även i ämnesintegrerade studier. De specifika målen för undervisningen i B2-lärokursen i latin är att den studerande ska#13#10- få lust och vilja att utöka sin språkliga repertoar#13#10- förstå latinets betydelse i synnerhet inom naturvetenskaperna#13#10- bli medveten om hur latinet påverkat de europeiska språkens utveckling#13#10- lära känna den grekisk-romerska historien, kulturen och mytologin och uppfatta hur de påverkat den europeiska och finländska kulturen#13#10- behärska det centrala ordförrådet och de viktigaste strukturerna samt några idiomatiska uttryck relativt bra#13#10- förstå relativt enkel autentisk text genom att utnyttja hjälpmedel, kunna skaffa ny lätt förutsägbar information om bekanta ämnen och i någon mån kunna dra slutsatser om obekanta ords betydelser på basis av deras språkdräkt och kontexten. I B2-lärokursen utvecklas kännedomen om formlära och användningen av kasus-, tempus- och modusformer samt satsmotsvarigheter i huvuddrag studeras. Det goda uttal som etablerats i den grundläggande utbildningen upprätthålls.#13#10I alla kurser ska den studerande handledas i att jämföra antikens företeelser med motsvarande nutida företeelser och lära sig att iaktta den grekisk-romerska kulturens inverkan på nutida kulturer och latinets inverkan på de moderna språken.#13#10I mån av möjlighet reserveras tid för att behandla gemensamt överenskomna eller aktuella teman. Den studerandes multilitteracitet kan utvecklas under alla kurser genom att behandla litteratur, film, musik, teater, bildkonst eller medier. Ämnesintegrerad undervisning kan ingå i de olika kurserna. VGLP2016 SIIRTO 18 LAB21 Skeden i Roms historia LAB21 Skeden i Roms historia gy fördjupad kurs 1 Nej Den studerande lär känna Roms förhistoria och dess myter i huvuddrag, vändpunkterna i Roms historia och Roms utveckling till ett imperium. VGLP2016 SIIRTO 18 LAB22 Framstående romare gy fördjupad kurs 1 Nej Den studerande lär känna några betydande personer i Roms historia. VGLP2016 SIIRTO 18 LAB23 Vårt kulturarv LAB23 Vårt kulturarv gy fördjupad kurs 1 Nej Den studerande stiftar bekantskap med olika områden inom antikens kultur och granskar deras betydelse för vårt kulturarv. VGLP2016 SIIRTO 18 LAB24 Budskap från det förgångna LAB24 Budskap från det förgångna gy fördjupad kurs 1 Nej Texter som anknyter till antikens litteratur behandlas ur informativ synvinkel. Den studerande undersöker vad texterna kan berätta om romarnas liv och om deras förhållande till olika företeelser i livet. VGLP2016 SIIRTO 18 LAB25 Latinet genom seklerna LAB25 Latinet genom seklerna gy fördjupad kurs 1 Nej Med hjälp av bearbetade texter och enkla autentiska textutdrag undersöks hur latinet har använts under olika tider från senantiken fram till våra dagar. VGLP2016 SIIRTO 18 LAB26 Epik och lyrik LAB26 Epik och lyrik gy fördjupad kurs 1 Nej Den studerande bekantar sig med episk och/eller lyrisk poesi och med några poeter. VGLP2016 SIIRTO 18 LAB27 Retorik och filosofi LAB27 Retorik och filosofi gy fördjupad kurs 1 Nej Den studerande lär känna antikens talarkonst och filosofi närmast genom levnadsbeskrivningar och den litterära produktionen. VGLP2016 SIIRTO 18 LAB28 Latinet under medeltiden och nutiden LAB28 Latinet under medeltiden och nutiden gy fördjupad kurs 1 Nej Den studerande utforskar med hjälp av medeltida texter det medeltida latinets särdrag. Hen undersöker också nutidens globala latinitet, till exempel latinet inom medicinen samt inom zoologin och botaniken. VGLP2016 SIIRTO 18 LAB3 Latin, B3-lärokurs gy lärokurs Medeltal av kursvitsorden Latin B3-lärokurs Nej förberedande/påbyggnadsund. gemensamma latin Bedömningen av den studerandes kunskaper ska basera sig på de särskilda målen för latin och i tillämpliga delar de gemensamma målen för främmande språk. Nivåskalan för språkkunskap och språkutveckling kan användas med hänsyn till latinets särdrag och begränsade användningsområde. I alla kurser ska den studerande ges mångsidig respons på sina framsteg i de olika faserna av lärprocessen. Man ska fästa uppmärksamhet vid den studerandes framsteg inom språkets olika delområden. Den studerande ska handledas i självvärdering och kamratvärdering. Portföljarbete kan användas i alla kurser, även i ämnesintegrerade studier. De specifika målen för undervisningen i B3-lärokursen i latin är att den studerande ska#13#10- få lust och vilja att utöka sin språkliga repertoar#13#10- förstå latinets betydelse i synnerhet inom naturvetenskaperna#13#10- bli medveten om hur latinet påverkat de europeiska språkens utveckling#13#10- lära känna den grekisk-romerska historien, kulturen och mytologin och uppfatta hur de påverkat den europeiska och finländska kulturen#13#10- behärska ett inövat grundläggande ordförråd och centrala strukturer#13#10- förstå enkel autentisk text genom att utnyttja hjälpmedel, kunna plocka ut enskild information och klara av enkel slutledning utgående från kontexten. I B3-lärokursen studeras den centrala formläran samt användningen av kasus-, tempus- och modusformer samt satsmotsvarigheter i huvuddrag. Det är viktigt att från början fästa vikt vid ett gott uttal.#13#10 I alla kurser ska den studerande handledas i att jämföra antikens företeelser med motsvarande nutida företeelser och lära sig att iaktta den grekisk-romerska kulturens inverkan på nutida kulturer och latinets inverkan på de moderna språken.#13#10I mån av möjlighet reserveras tid för att behandla gemensamt överenskomna eller aktuella teman. Den studerandes multilitteracitet kan utvecklas under alla kurser genom att behandla litteratur, film, musik, teater, bildkonst eller medier. Ämnesintegrerad undervisning kan ingå i de olika kurserna. VGLP2016 SIIRTO 18 LAB31 Antiken i fokus LAB31 Antiken i fokus gy fördjupad kurs 1 Nej Italien under antiken, romarna och det latinska språket behandlas ur ett nutida perspektiv. Man går närmare in på latinets olika skeden. VGLP2016 SIIRTO 18 LAB32 Livet under antiken LAB32 Livet under antiken gy fördjupad kurs 1 Nej Den studerande bekantar sig med det privata och offentliga livet samt med arbetet i en stad under antiken. VGLP2016 SIIRTO 18 LAB33 Kunskap, färdigheter och det mytologiska arvet LAB33 Kunskap, färdigheter och det mytologiska arvet gy fördjupad kurs 1 Nej Den studerande undersöker romarnas intressen, den romerska ungdomens fostran och skolgång samt den grekisk-romerska mytologin under antiken. VGLP2016 SIIRTO 18 LAB34 Skeden i Roms historia LAB34 Skeden i Roms historia gy fördjupad kurs 1 Nej Den studerande lär känna Roms förhistoria och dess myter i huvuddrag, vändpunkterna i Roms historia och Roms utveckling till ett imperium. VGLP2016 SIIRTO 18 LAB35 Framstående romare gy fördjupad kurs 1 Nej Den studerande lär känna några betydande personer i Roms historia. VGLP2016 SIIRTO 18 LAB36 Vårt kulturarv LAB36 Vårt kulturarv gy fördjupad kurs 1 Nej Den studerande stiftar bekantskap med olika områden inom antikens kultur och granskar deras betydelse för vårt kulturarv. VGLP2016 SIIRTO 18 LAB37 Budskap från det förgångna LAB37 Budskap från det förgångna gy fördjupad kurs 1 Nej Texter som anknyter till antikens litteratur behandlas ur informativ synvinkel. Den studerande undersöker vad texterna kan berätta om romarnas liv och om deras förhållande till olika företeelser i livet. VGLP2016 SIIRTO 18 LAB38 Latinet genom seklerna LAB38 Latinet genom seklerna gy fördjupad kurs 1 Nej Med hjälp av bearbetade texter och enkla autentiska textutdrag undersöks hur latinet har använts under olika tider från senantiken fram till våra dagar. VGLP2016 SIIRTO 18 GD Gymnasiediplom gy lärokurs Medeltal av kursvitsorden Nej Inom ramen för de kurser som i gymnasiets läroplan definieras som tillämpade kurser kan de studerande avlägga gymnasiediplom i olika ämnen eller ämnesgrupper. Syftet med gymnasiediplomen är att ge den studerande möjlighet att visa en specialkompetens och ett specialintresse genom ett arbete som den studerande utfört och utvecklat under en längre period. Gymnasiediplomarbetet ska utföras så att det ger en mångsidig bild av den studerandes förmåga att arbeta målinriktat, de färdigheter som den studerande utvecklat och en djupgående kunskap på området i fråga. Den studerande ska i diplomarbetet undersöka och beskriva en kulturellt mångskiftande verklighet på det sätt som kännetecknar respektive läroämne. Gymnasiediplomarbetet ska även avspegla den studerandes frivilliga intresse samt en förmåga att tänka, skapa, tolka och värdera.#13#10Gymnasiediplom kan avläggas i huslig ekonomi, bildkonst, slöjd, gymnastik, mediekunskap, musik, dans och teaterkonst. Gymnasiediplomen ger de studerande möjlighet att utvärdera kunskaper och styrkor som de utvecklat under gymnasietiden, med tanke på fortsatta studier. Gymnasiediplomen kompletterar de kunskaper som framgår av avgångsbetyget från gymnasiet och studentexamensbetyget.#13#10 Gymnasiediplom kan enligt utbildningsanordnarens beslut avläggas i ett eller flera ämnen eller ämnesgrupper i gymnasiet. Utbildningsstyrelsen ger anvisningar om avläggandet av de olika gymnasiediplomen. Bedömningen av gymnasiediplomen ska utgöra en bedömning av ett självständigt arbete som är utfört individuellt eller i grupp under gymnasietiden och som visar specialkompetens och intresse. Gymnasiediplomet ska bedömas som en helhet vid kursens slut. I bedömningen av gymnasiediplomet ska man ge den studerande respons på hur målen som ställts upp för gymnasiediplomet uppnåtts. Bedömningen av gymnasiediplomet ska vara mångsidig och tillförlitlig och motsvara den kunskapsnivå som den studerande visat i ämnet eller ämnesgruppen. Inom ramen för processen då gymnasiediplomet avläggs ska även den studerande själv utvärdera sin prestation. Gemensamma mål för alla gymnasiediplom är att den studerande ska#13#10- ställa upp egna mål och utgångspunkter för avläggandet av gymnasiediplomet#13#10- arbeta målinriktat, självständigt och i samverkan med andra#13#10- undersöka och uttrycka den kulturella verklighet som är kännetecknande för respektive kunskapsområde#13#10- tillämpa kunskaper som inhämtats under gymnasietiden och genom hobbyverksamhet#13#10- välja ändamålsenliga studiemiljöer och arbets- och uttryckssätt#13#10- bedöma arbetet, resultatet och helheten och hur man uppnått målen. VGLP2016 SIIRTO 18 GD01 Gymnasiediplom i huslig ekonomi gy tillämpad kurs 1 Nej Kursens mål är att den studerande under gymnasietiden genom en särskild prestation visar sin kunskap om, sin färdighet i och sitt intresse för huslig ekonomi. Målet för gymnasiediplomet i huslig ekonomi är att främja den studerandes förmåga att samverka, förvärva kunskap tillsammans med andra och dela kunskap, att använda undersökande och tillämpande arbetssätt samt utvärdera arbetet. Det centrala innehållet i kursen ska basera sig på det tema och den idé som den studerande valt samt på planerings- och arbetsprocessen. Gymnasiediplomet i huslig ekonomi omfattar ett diplomarbete, en essä och en portfölj. VGLP2016 SIIRTO 18 GD02 Gymnasiediplom i bildkonst gy tillämpad kurs 1 Nej Kursens mål är att den studerande under gymnasietiden genom en särskild prestation visar sina kunskaper och färdigheter i och sitt intresse för bildkonst. Målet för gymnasiediplomet i bildkonst är att den studerande visar sitt breda kunnande inom bildkonst och annan visuell kultur genom att producera, tolka och värdera olika bilder på ett mångsidigt sätt. Det centrala innehållet i kursen ska basera sig på de mål som den studerande ställt upp för gymnasiediplomet och den uppgift, det perspektiv och det sätt att genomföra uppgiften som den studerande valt. Gymnasiediplomet i bildkonst omfattar ett verk och arbetsprocessen, självvärdering och en portfölj som beskriver kunskapen om bildkonst. VGLP2016 SIIRTO 18 GD03 Gymnasiediplom i slöjd gy tillämpad kurs 1 Nej Kursens mål är att den studerande under gymnasietiden genom en särskild prestation visar sitt kunnande i och sitt intresse för slöjd. Målet för gymnasiediplomet i slöjd är att den studerande utvecklar sin förmåga att självständigt planera och framställa slöjdprodukter av hög kvalitet samt bedöma sitt kunnande. Det centrala innehållet i kursen ska basera sig på den uppgift och idé som den studerande valt, planerings- och framställningsprocessen samt en självvärdering av dem. Gymnasiediplomet i slöjd omfattar en slöjdprodukt eller ett slöjdalster och en portfölj som beskriver planerings- och framställningsprocessen samt självvärderingen. VGLP2016 SIIRTO 18 GD04 Gymnasiediplom i gymnastik gy tillämpad kurs 1 Nej Kursens mål är att den studerande under gymnasietiden genom en särskild prestation visar sitt kunnande i och intresse för gymnastik. Målet för gymnasiediplomet i gymnastik är att den studerande på ett mångsidigt sätt ska kunna reflektera över motionens betydelse i sitt liv och samtidigt utveckla sin fysiska funktionsförmåga, sitt fysiska specialkunnande, intresse och sin samarbetsförmåga. Det centrala innehållet i kursen ska utöver fysisk aktivitet omfatta en undersökning som anknyter till gymnastik och en portfolio. Gymnasiediplomet i gymnastik består av en helhet som innehåller delområdena fysisk prestationsförmåga, kunskap om gymnastik och idrott, specialkunnande, intresse och samarbetsförmåga samt en självvärdering i form av en portfolio. VGLP2016 SIIRTO 18 GD05 Gymnasiediplom i mediekunskap gy tillämpad kurs 1 Nej Kursens mål är att den studerande under gymnasietiden genom en särskild prestation visar sin kompetens i och sitt intresse för mediekunskap. Målet för gymnasiediplomet i mediekunskap är att den studerande ska utveckla mångsidig kommunikations- och mediekompetens samt förmåga att använda medieverktyg, mediala uttrycksformer och möjligheter på ett kreativt sätt. Dessutom förutsätts förmåga att kritiskt välja, tolka, bedöma och strukturera information, reflektera över medierelationer och uppfatta mediernas verksamhetsfält. Det centrala innehållet i kursen ska basera sig på den uppgift, det perspektiv och det arbetssätt som den studerande valt. Gymnasiediplomet i mediekunskap omfattar en portfölj och en mediepresentation. VGLP2016 SIIRTO 18 GD06 Gymnasiediplom i musik gy tillämpad kurs 1 Nej Kursens mål är att den studerande under gymnasietiden ska ge prov på speciell kompetens inom musikens område och visa sitt musikintresse. Den studerande ska visa sitt musikaliska kunnande och intresse genom att förbereda ett projekt som påvisar kunskaper och färdigheter i musik eller genom att sammanställa en portfölj över sina musikstudier och sin musikaliska verksamhet under gymnasietiden. Gymnasiediplomet i musik kan avläggas antingen självständigt eller i grupp. Det centrala innehållet i kursen ska basera sig på de olika sätten att avlägga och de olika delarna av gymnasiediplomet i musik. Gymnasiediplomet i musik består av fyra delar: den studerandes musikaliska självbiografi, ett musikprojekt eller en musikportfölj, ett sammandrag och ett utlåtande av bedömarna. VGLP2016 SIIRTO 18 GD07 Gymnasiediplom i dans gy tillämpad kurs 1 Nej Kursens mål är att den studerande under gymnasietiden genom en särskild prestation visar sitt kunnande och intresse inom dans. Målet för gymnasiediplomet i dans är att stödja och beskriva den studerandes mångåriga dansstudier under gymnasietiden. Det centrala innehållet i kursen är en dansuppgift som den studerande valt, förberedelserna inför den och ett skriftligt arbete. Som dansuppgift kan den studerande välja att antingen uppträda som dansare eller att göra en koreografi. Uppgiften kan vara ett solo- eller grupparbete. Gymnasiediplomet i dans består av dansuppgiften och en essä. VGLP2016 SIIRTO 18 GD08 Gymnasiediplom i teaterkonst gy tillämpad kurs 1 Nej Kursens mål är att den studerande under gymnasietiden genom en särskild prestation visar sitt kunnande och intresse inom teaterkonsten. Målet för gymnasiediplomet i teaterkonst är att stärka den studerandes färdigheter i drama och teaterkonst samt utveckla de kommunikativa färdigheterna och förmågan att utvärdera sina prestationer. Det centrala innehållet i kursen är ett tema som de studerande själv valt inom något område av teaterkonst, en föreställning som anknyter till temat samt arbets- och bedömningsprocessen. Gymnasiediplomet i teaterkonst består av föreställningen och en portfölj. VGLP2016 SIIRTO 18 GY Gymnastik gy lärokurs Medeltal av kursvitsorden Nej Gymnastik förberedande/påbyggnadsund. gemensamma Syftet med undervisningen i gymnastik är att ge de studerande sådana kunskaper och färdigheter som behövs för att kunna upprätthålla och utveckla sin fysiska, sociala och psykiska funktionsförmåga och hälsa. Gymnastikundervisningen ska stödja de studerande att på ett ansvarsfullt sätt upprätthålla sin fysiska aktivitet, funktions- och studieförmåga och motverka en passiv livsstil. Betydelsen av en aktiv livsstil och motion som främjar hälsan och välbefinnandet ska betonas i undervisningen. I undervisningen i gymnastik ska de studerande få uppleva glädje, känslan av att lyckas och känna att de har fysisk kapacitet samt lära sig olika sätt att upprätthålla och utveckla sin kondition. I undervisningen i gymnastik ska man främja alla studerandes jämlikhet, likabehandling, delaktighet, samarbetsförmåga samt färdigheter för en hållbar livsstil och förmåga att ta hänsyn till andra. Gymnastikundervisningen ska även stärka gemenskapen bland de studerande.#13#10Gymnastikens uppdrag och mål ska förverkligas genom undervisning i sommar- och vinteraktiviteter samt inomhus- och utomhusaktiviteter och genom att mångsidigt beakta vilka möjligheter studiemiljöerna erbjuder. Innehållet som gäller funktionsförmåga ska genomföras i samarbete med hälsokunskapen. Den psykiska och fysiska tryggheten och säkerheten ska beaktas i undervisningen och vid gruppbildning. De studerande ska delta i planeringen av aktiviteter samt ta ansvar för sin egen och gruppens aktiviteter. Användning av sportteknologi kan bidra till att nå målen för undervisningen. Vid differentiering av undervisningen ska de studerandes individuella utgångspunkter och utvecklingsbehov beaktas. Syftet med bedömningen i gymnastik är att ge den studerande respons på hur målen för undervisningen nåtts och hur studierna förlöpt och att främja den studerandes lärande. Bedömningen i gymnastik ska beskriva hur målen för undervisningen nåtts såväl i fråga om den fysiska funktionsförmågan som i fråga om den sociala och psykiska funktionsförmågan. Den studerandes fysiska konditionsnivå ska inte användas som grund för bedömningen. Den studerandes hälsotillstånd och specialbehov ska beaktas i undervisningen och bedömningen. Målet för undervisningen i gymnastik är att främja den fysiska, sociala och psykiska funktionsförmågan. Den studerande ska lära sig att röra på sig aktivt och tryggt och att upprätthålla sin fysiska aktivitet och funktionsförmåga.#13#10Beträffande den fysiska funktionsförmågan är målet att lära sig tillämpa sina grundläggande fysiska kunskaper och färdigheter i olika gymnastikövningar, gymnastikformer och idrottsgrenar under olika årstider och i olika förhållanden. Den studerande ska lära sig bedöma och utgående från bedömningen träna sina fysiska egenskaper (styrka, uthållighet, rörlighet och snabbhet). Till gymnastikundervisningens mål för den sociala och psykiska funktionsförmågan hör att lära sig att försöka sitt bästa, arbeta aktivt, utveckla sig själv långsiktigt och respektera andra. Den studerande ska ta ansvar för sina egna och gemensamma aktiviteter, ta hänsyn till andra och lära sig att hjälpa och stödja andra under gymnastiklektionerna. VGLP2016 SIIRTO 18 GY01 Motion ger energi gy obligatorisk kurs 1 Nej Målet är att den studerande förstår att fysisk aktivitet och funktionsförmåga är en grundläggande förutsättning för hälsa och välbefinnande. Den studerande ska utveckla sina fysiska färdigheter och sin kroppsliga uttrycksförmåga och få kunskaper och erfarenheter av mångsidig träning av fysiska egenskaper. Den studerande ska få erfarenheter av att utöva idrott gemensamt enligt principen om rent spel. Uppfattningen om den egna fysiska kapaciteten stärks när den studerande lär sig nytt och upplever glädje och avkoppling i gymnastiken. Centralt innehåll i kursen är tillämpning av grundläggande fysiska färdigheter och träning av fysiska egenskaper i olika gymnastikövningar, gymnastikformer och idrottsgrenar genom att mångsidigt utnyttja möjligheterna i studiemiljön. VGLP2016 SIIRTO 18 GY02 En aktiv livsstil gy obligatorisk kurs 1 Nej Målet är att undervisa och uppmuntra den studerande att tillägna sig en motions- och hälsoinriktad livsstil och få tillräcklig fysisk aktivitet varje dag. Den studerande ska vägledas att förstå att fysisk aktivitet som stödjer funktionsförmågan, hälsan och välbefinnandet förutom idrottsintressen också består av vardagsval och undvikande av långvarigt sittande. Centralt innehåll i kursen: utvärdering av fysiska egenskaper, motion som belastar andnings- och cirkulationsorgan, muskelträning och kroppsvård. De studerande ska vägledas att iaktta sina vanor och val i vardagen ur ett perspektiv av fysisk aktivitet och hälsa. De ska få handledning och respons som uppmuntrar till en motions- och hälsoinriktad livsstil och en aktiv vardag. VGLP2016 SIIRTO 18 GY03 Motion och hälsa gy fördjupad kurs 1 Nej Syftet med kurserna är att utöva motion som främjar det totala välbefinnandet och hälsan, lära sig ta ansvar för egna och gemensamma aktiviteter samt få positiva upplevelser av sin egen kropp, sin fysiska kapacitet och den sociala gemenskapen. Läraren ska precisera innehållet i de fördjupade kurserna tillsammans med gruppen. Kursen ska särskilt fördjupa kunskaper och färdigheter som anknyter till den fysiska funktionsförmågan. Kursens syfte är att främja regelbunden motion samt att iaktta och utveckla sina fysiska egenskaper. Läraren ska leda planeringen och genomförandet av ett motionsprogram. Motionsprogrammet ska i mån av möjlighet genomföras med hjälp av sportteknologi. VGLP2016 SIIRTO 18 GY04 Att motionera tillsammans gy fördjupad kurs 1 Nej Syftet med kurserna är att utöva motion som främjar det totala välbefinnandet och hälsan, lära sig ta ansvar för egna och gemensamma aktiviteter samt få positiva upplevelser av sin egen kropp, sin fysiska kapacitet och den sociala gemenskapen. Läraren ska precisera innehållet i de fördjupade kurserna tillsammans med gruppen. Kursen ska särskilt fördjupa kunskaper och färdigheter som anknyter till den sociala funktionsförmågan. Syftet med kursen är att främja de studerandes sociala gemenskap. Arbetssätten ska präglas av de studerandes delaktighet, aktivitet och samverkan. Kursinnehållet kan bestå av någon gemensam aktivitet, till exempel de gamlas dans eller någon annan projekthelhet. VGLP2016 SIIRTO 18 GY05 Motion och välbefinnande gy fördjupad kurs 1 Nej Syftet med kurserna är att utöva motion som främjar det totala välbefinnandet och hälsan, lära sig ta ansvar för egna och gemensamma aktiviteter samt få positiva upplevelser av sin egen kropp, sin fysiska kapacitet och den sociala gemenskapen. Läraren ska precisera innehållet i de fördjupade kurserna tillsammans med gruppen. Kursen ska särskilt fördjupa kunskaper och färdigheter som anknyter till den psykiska funktionsförmågan. Syftet med kursen är att hjälpa de studerande att orka och att öka sin studieförmåga genom avslappnande och stimulerande upplevelser av motion och idrott. Mångsidiga gymnastikövningar ger möjlighet till delaktighet, känsla av fysisk kapacitet och erfarenheter av att uttrycka sig med kroppen. VGLP2016 SIIRTO 18 MAA Matematik lång lärokurs gy lärokurs Medeltal av kursvitsorden Matematik A lång lärokurs Nej Matematik förberedande/påbyggnadsund. gemensamma Undervisningen i den långa lärokursen i matematik ska ge de studerande sådana matematiska kunskaper och färdigheter som krävs för yrkes- och högskolestudier samt en matematisk allmänbildning. De som studerar lång matematik ges tillfälle att tillägna sig matematiska begrepp och metoder samt att lära sig förstå den matematiska kunskapens natur. Undervisningen syftar också till att ge de studerande en klar uppfattning om matematikens betydelse i samhällsutvecklingen och om dess tillämpningsmöjligheter i vardagslivet, vetenskapen och tekniken. Bedömningen ska vara mångsidig och återkopplingen sporrande. Den ska hjälpa de studerande att utveckla sitt matematiska tänkande och självförtroende och hålla uppe och stärka deras studiemotivation. Bedömningen ska fungera som vägledning när de studerande utvecklar sitt matematiska kunnande, sin matematiska förståelse och sin förmåga att arbeta långsiktigt. Den ska hjälpa de studerande att utveckla sin förmåga att presentera matematiska lösningar, stödja dem i processen att bilda matematiska begrepp och lära dem bedöma sitt arbete. En lyckad återkoppling hjälper de studerande att inse vad som är deras starka sidor samt vilka kunskaper och färdigheter de behöver vidareutveckla och hur de ska göra detta.#13#10Vid bedömningen ska läraren fästa uppmärksamhet på räknefärdigheterna, på valet av metoder och tekniska hjälpmedel och på hur exakt och konsekvent den studerande motiverar sina slutsatser. Målen för undervisningen enligt den långa lärokursen i matematik är att den studerande ska#13#10- få positiva inlärningserfarenheter och vänja sig vid långsiktigt arbete och därigenom lära sig att lita på sin matematiska förmåga, sina matematiska färdigheter och sin förmåga att tänka matematiskt#13#10- få mod till experimentellt och undersökande arbete samt till att hitta och kritiskt bedöma lösningar#13#10- förstå och kunna använda matematikens språk, det vill säga följa en matematisk framställning, läsa matematisk text, diskutera matematik samt lära sig sätta värde på en exakt framställning och på klara motiveringar#13#10- lära sig se matematisk kunskap som en logisk struktur#13#10- utveckla sin förmåga att bearbeta uttryck, dra slutsatser och lösa problem#13#10- bli van att behandla information på ett sätt som är karakteristiskt för matematiken, att göra antaganden, att undersöka deras riktighet och att motivera dem samt att bedöma motiveringarnas giltighet och resultatens generaliserbarhet#13#10- bli van att ställa upp matematiska modeller för praktiska problemsituationer och att utnyttja olika strategier för att lösa dem#13#10- kunna använda ändamålsenliga matematiska metoder, tekniska hjälpmedel och informationskällor. VGLP2016 SIIRTO 18 MAA02 Polynomfunktioner och polynomekvationer gy obligatorisk kurs 1 Nej Kursens mål är att den studerande ska#13#10- få rutin i att använda polynomfunktioner#13#10- kunna lösa polynomekvationer av andra graden och undersöka antalet lösningar#13#10- kunna lösa polynomekvationer av högre grad som kan lösas utan division av polynom#13#10- kunna lösa enkla polynomolikheter#13#10- kunna använda tekniska hjälpmedel vid undersökning av polynomfunktioner och vid lösning av tillämpade problem som anknyter till polynomekvationer, polynomolikheter och polynomfunktioner. Centralt innehåll#13#10- multiplikation av polynom samt binomialformler för uttryck i formen (a+b)^n,n≤3,n∈N#13#10- andragradsekvationer och rotformeln samt undersökning av rötternas antal#13#10- faktorisering av polynom av andra graden#13#10- polynomfunktioner#13#10- polynomekvationer#13#10- lösning av polynomolikheter VGLP2016 SIIRTO 18 MAA03 Geometri MAA3 Geometri gy obligatorisk kurs 1 Nej Kursens mål är att den studerande ska#13#10- öva sig i att gestalta och beskriva rum och former både i två och tre dimensioner#13#10- öva sig i att formulera, motivera och använda geometriska satser#13#10- kunna lösa geometriska problem genom att utnyttja egenskaper hos figurer och kroppar, likformighet, Pythagoras sats samt trigonometrin för rät- och snedvinkliga trianglar.#13#10- kunna använda tekniska hjälpmedel vid undersökning av figurer och kroppar och vid lösning av tillämpade problem med anknytning till geometrin Centralt innehåll#13#10- likformighet hos figurer och kroppar#13#10- sinussatsen och cosinussatsen#13#10- geometrin för cirkeln och dess delar samt räta linjer i anknytning till cirkeln#13#10- beräkning av längder, vinklar, areor och volymer i anknytning till figurer och kroppar VGLP2016 SIIRTO 18 MAA04 Vektorer MAA5 Vektorer gy obligatorisk kurs 1 Nej Kursens mål är att den studerande ska#13#10- förstå vektorbegreppet och bli förtrogen med grunderna i vektorkalkyl#13#10- kunna undersöka figurers egenskaper med hjälp av vektorer#13#10- förstå principen för lösning av ekvationssystem#13#10- kunna undersöka punkter, avstånd och vinklar i två- och tredimensionella koordinatsystem med hjälp av vektorer#13#10- kunna använda tekniska hjälpmedel vid undersökning av vektorer och vid lösning av tillämpade problem där linjer och plan förekommer. Centralt innehåll#13#10- vektorernas grundläggande egenskaper#13#10- addition och subtraktion av vektorer samt multiplikation av en vektor med en skalär#13#10- skalärprodukten av vektorer i ett koordinatsystem#13#10- lösning av ekvationssystem#13#10- räta linjer och plan i rymden VGLP2016 SIIRTO 18 MAA05 Analytisk geometri MAA4 Analytisk geometri gy obligatorisk kurs 1 Nej Kursens mål är att den studerande ska#13#10- förstå hur den analytiska geometrin knyter samman geometriska och algebraiska begrepp#13#10- förstå begreppet ekvation för en punktmängd och kunna undersöka punkter, räta linjer, cirklar och parabler med hjälp av ekvationer#13#10- fördjupa sin förståelse av begreppet absolutbelopp och kunna lösa enkla ekvationer med absolutbelopp av typerna | f(x) | = a och | f(x) | = | g(x) | och motsvarande olikheter#13#10- kunna använda tekniska hjälpmedel för att undersöka ekvationer för punktmängder och för att lösa ekvationer, ekvationssystem, ekvationer och olikheter med absolutbelopp i samband med tillämpade problem. Centralt innehåll#13#10- ekvationen för en punktmängd#13#10- ekvationer för räta linjer, cirklar och parabler#13#10- lösning av ekvationer och olikheter som innehåller absolutbelopp#13#10- avståndet från en punkt till en linje VGLP2016 SIIRTO 18 MAA06 Derivatan MAA7 Derivatan gy obligatorisk kurs 1 Nej Kursens mål är att den studerande ska#13#10- kunna bestämma nollställena för rationella funktioner och lösa enkla rationella olikheter#13#10- få en klar uppfattning av begreppen gränsvärde, kontinuitet och derivata för funktioner#13#10- kunna bestämma derivatan av enkla funktioner#13#10- kunna undersöka förloppet hos en polynomfunktion med hjälp av derivatan och bestämma dess extremvärden#13#10- veta hur en rationell funktions största och minsta värde bestäms#13#10- kunna använda tekniska hjälpmedel för att undersöka gränsvärden, kontinuitet och derivata och för att lösa rationella ekvationer och olikheter samt bestämma derivatan för polynomfunktioner och rationella funktioner i tillämpade problem. Centralt innehåll#13#10- rationella ekvationer och olikheter#13#10- gränsvärden, kontinuitet och derivator#13#10- derivering av polynomfunktioner och av produkter och kvoter av funktioner#13#10- undersökning av förloppet hos en polynomfunktion och bestämning av dess extremvärden VGLP2016 SIIRTO 18 MAA07 Trigonometriska funktioner gy obligatorisk kurs 1 Nej Kursens mål är att den studerande ska#13#10- kunna undersöka trigonometriska funktioner med hjälp av symmetrier i enhetscirkeln#13#10- kunna lösa trigonometriska ekvationer av typen sin f(x) = a och sin f(x) = sin g(x)#13#10- kunna de trigonometriska sambanden sin^2 x + cos^2 x = 1 och tan x = sin x / cos x#13#10- kunna derivera sammansatta funktioner#13#10- kunna undersöka trigonometriska funktioner med hjälp av deras derivator#13#10- kunna använda trigonometriska funktioner när de ställer upp modeller för periodiska fenomen#13#10- kunna använda tekniska hjälpmedel vid undersökning av trigonometriska funktioner och lösning av trigonometriska ekvationer samt vid bestämning av derivatan av trigonometriska funktioner i tillämpade problem. Centralt innehåll#13#10- riktad vinkel och radianer#13#10- trigonometriska funktioner och deras symmetriska och periodiska egenskaper#13#10- lösning av trigonometriska ekvationer#13#10- derivatan av en sammansatt funktion#13#10- derivatan av trigonometriska funktioner VGLP2016 SIIRTO 18 MAA08 Rot- och logaritmfunktioner MAA8 Rot- och logaritmfunktioner gy obligatorisk kurs 1 Nej Kursens mål är att den studerande ska#13#10- repetera räknereglerna för potenser, inklusive potenser med bråk som exponent#13#10- känna till egenskaperna hos rot-, exponential- och logaritmfunktioner och kunna lösa ekvationer i anknytning till dem#13#10- kunna undersöka rot-, exponential- och logaritmfunktioner med hjälp av derivatan#13#10- kunna utnyttja exponentialfunktionen när de ställer upp modeller för olika fenomen där tillväxt eller avtagande förekommer#13#10- kunna använda tekniska hjälpmedel vid undersökningen av rot-, exponential- och logaritmfunktioner, vid lösning av rot-, exponential- och logaritmekvationer och vid bestämning av derivatan av rot-, exponential- och logaritmfunktioner i tillämpade problem. Centralt innehåll#13#10- räknereglerna för potenser#13#10- rotfunktioner och rotekvationer#13#10- exponentialfunktioner och exponentialekvationer#13#10- logaritmfunktioner och logaritmekvationer#13#10- derivatan av rot-, exponential- och logaritmfunktioner VGLP2016 SIIRTO 18 MAA09 Integralkalkyl MAA10 Integralkalkyl gy obligatorisk kurs 1 Nej Kursens mål är att den studerande ska#13#10- förstå begreppet primitiv funktion och kunna bestämma primitiva funktioner till elementära funktioner#13#10- förstå begreppet integral och dess samband med arean#13#10- kunna bestämma areor och volymer med hjälp av integraler#13#10- bli förtrogna med tillämpningar av integralkalkyl#13#10- kunna använda tekniska hjälpmedel vid undersökning av egenskaper hos funktioner och vid bestämning av primitiva funktioner samt vid beräkning av integraler i tillämpade problem. Centralt innehåll#13#10- primitiv funktion#13#10- primitiva funktioner till elementära funktioner#13#10- integraler#13#10- beräkning av areor och volymer VGLP2016 SIIRTO 18 MAA10 Sannolikhet och statistik MAA6 Sannolikhet och statistik gy obligatorisk kurs 1 Nej Kursens mål är att den studerande ska#13#10- kunna åskådliggöra diskreta och kontinuerliga statistiska fördelningar samt bestämma och tolka fördelningarnas karakteristikor#13#10- sätta sig in i kombinatorikens metoder#13#10- bli förtrogen med begreppet sannolikhet och med sannolikhetslärans räkneregler#13#10- förstå begreppet diskret sannolikhetsfördelning och kunna bestämma och tillämpa fördelningens väntevärde#13#10- bli förtrogen med begreppet kontinuerlig sannolikhetsfördelning och kunna tillämpa normalfördelningen#13#10- kunna använda tekniska hjälpmedel för att söka, behandla och undersöka data i digital form och för att bestämma karakteristikorna för fördelningar och beräkna sannolikheter med hjälp av en given fördelning och givna parametrar. Centralt innehåll#13#10- diskret och kontinuerlig statistisk fördelning#13#10- karakteristikor för en fördelning#13#10- klassisk och statistisk sannolikhet#13#10- kombinatorik#13#10- sannolikhetslärans räkneregler#13#10- diskret och kontinuerlig sannolikhetsfördelning#13#10- väntevärdet för en diskret fördelning#13#10- normalfördelning VGLP2016 SIIRTO 18 MAA11 Talteori och bevis gy fördjupad kurs 1 Nej Kursens mål är att de studerande ska#13#10- sätta sig in i logikens grunder, bekanta sig med principerna för bevisföring och öva sig i bevisföring#13#10- behärska talteorins grundbegrepp och göra sig förtrogna med primtalens egenskaper#13#10- kunna undersöka hela tals delbarhet med hjälp av delningsekvationer och kongruens mellan hela tal#13#10- fördjupa sin förståelse av talföljder och deras summor#13#10- kunna använda tekniska hjälpmedel vid undersökning av talens egenskaper. Centralt innehåll#13#10- konnektiv och sanningsvärden#13#10- geometriska bevis#13#10- direkta bevis, kontrapositionsbevis och motsägelsebevis#13#10- induktionsbevis#13#10- hela tals delbarhet och delningsekvationer#13#10- Euklides algoritm#13#10- primtalen och Eratosthenes såll#13#10- aritmetikens grundsats#13#10- kongruens hos hela tal VGLP2016 SIIRTO 18 MAA12 Algoritmer i matematiken gy fördjupad kurs 1 Nej Kursens mål är att de studerande ska#13#10- fördjupa sitt algoritmiska tänkande#13#10- kunna undersöka och förklara hur algoritmer fungerar#13#10- förstå begreppet iteration och kunna lösa icke-linjära ekvationer numeriskt#13#10- kunna undersöka delbarhet hos polynom och bestämma deras faktorer#13#10- kunna bestämma förändringshastigheter och areor numeriskt#13#10- kunna använda tekniska hjälpmedel vid undersökning av algoritmer och vid räkneoperationer. Centralt innehåll#13#10- iteration och Newton-Raphsons metod#13#10- divisionsalgoritmen för polynom#13#10- delningsekvationen för polynom#13#10- Newton-Cotes formler: rektangelregeln, trapetsregeln och Simpsons regel VGLP2016 SIIRTO 18 MAA13 Fortsättningskurs i differential- och integralkalkyl MAA13 Fortsättningskurs i differential- och integralkalkyl gy fördjupad kurs 1 Nej Kursens mål är att de studerande ska#13#10- fördjupa sina insikter i differential- och integralkalkylens teoretiska grunder#13#10- kunna undersöka inversa funktioner till strängt monotona funktioner#13#10- komplettera sina färdigheter i integralkalkyl och tillämpa dem bland annat för att undersöka kontinuerliga sannolikhetsfördelningar#13#10- kunna undersöka gränsvärdet för talföljder samt serier och deras summor#13#10- kunna använda tekniska hjälpmedel vid undersökning av funktioners egenskaper och bestämning av derivator med avseende på en given variabel samt vid beräkning av generaliserade integraler, gränsvärden av talföljder och seriers summor i tillämpade problem. Centralt innehåll#13#10- undersökning av kontinuitet och deriverbarhet för en funktion#13#10- allmänna egenskaper hos kontinuerliga och deriverbara funktioner#13#10- invers funktion#13#10- funktioner av två variabler och partiella derivator#13#10- gränsvärden av funktioner och talföljder när variabelns eller indexets värde går mot oändligheten#13#10- generaliserade integraler#13#10- gränsvärdet för en talföljd samt serier och deras summa VGLP2016 SIIRTO 18 MAB Matematik, kort lärokurs gy lärokurs Medeltal av kursvitsorden Matematik B kort lärokurs Nej Matematik förberedande/påbyggnadsund. gemensamma Syftet med den korta lärokursen i matematik är att lära de studerande ta fram, behandla och förstå matematisk information samt att använda matematiken i olika situationer och i fortsatta studier. Undervisningen syftar också till att ge de studerande en klar uppfattning om matematikens betydelse för samhällsutvecklingen och om dess tillämpningsmöjligheter i vardagslivet och i många olika vetenskapsgrenar. Bedömningen ska vara mångsidig och återkopplingen sporrande. Den ska hjälpa de studerande att utveckla sitt matematiska tänkande och självförtroende och hålla uppe och stärka deras studiemotivation. Bedömningen ska fungera som vägledning när de studerande utvecklar sitt matematiska kunnande, sin matematiska förståelse och sin förmåga att arbeta långsiktigt. Den ska hjälpa de studerande att utveckla sin förmåga att presentera matematiska lösningar, stödja dem i processen att bilda matematiska begrepp och lära dem bedöma sitt arbete. En lyckad återkoppling hjälper de studerande att inse vad som är deras starka sidor samt vilka kunskaper och färdigheter de behöver vidareutveckla och hur de ska göra detta.#13#10Vid bedömningen ska läraren fästa uppmärksamhet på räknefärdigheterna, på valet av metoder och tekniska hjälpmedel och på hur exakt och konsekvent den studerande motiverar sina slutsatser. Målen för undervisningen enligt den korta lärokursen i matematik är att de studerande ska#13#10- kunna utnyttja matematiken som hjälpmedel i det dagliga livet och i samhällelig verksamhet#13#10- få positiva inlärningserfarenheter när de arbetar med matematik, lära sig lita på sin kapacitet, sina färdigheter och sin tankeförmåga och få mod att lära sig nytt genom experiment, undersökningar och upptäckter#13#10- inhämta sådana matematiska kunskaper och färdigheter som ger en tillräckligt bra grund för fortsatta studier#13#10- ta till sig matematiken som ett redskap med vars hjälp man kan beskriva, förklara och bygga upp modeller av fenomen och som kan användas för att dra slutsatser#13#10- utveckla sin uppfattning av den matematiska kunskapens natur och dess logiska struktur#13#10- få rutin i att ta emot och analysera sådan information som massmedierna ger i matematisk form och kunna bedöma dess tillförlitlighet#13#10- bekanta sig med matematikens betydelse för den kulturella utvecklingen#13#10- kunna använda figurer, scheman och modeller som tankeredskap#13#10- kunna använda ändamålsenliga matematiska metoder, tekniska hjälpmedel och informationskällor. VGLP2016 SIIRTO 18 MAB02 Uttryck och ekvationer gy obligatorisk kurs 1 Nej Kursens mål är att den studerande ska#13#10- få vana att använda matematik när det gäller att lösa vardagliga problem och lära sig lita på sin matematiska förmåga#13#10- förstå begreppen linjärt beroende, proportionalitet och polynomfunktioner av andra graden#13#10- stärka sina färdigheter i att lösa ekvationer och lära sig lösa ekvationer av andra graden#13#10- kunna använda tekniska hjälpmedel vid undersökning av polynomfunktioner och vid lösning av tillämpade problem som anknyter till polynomekvationer och polynomfunktioner. Centralt innehåll#13#10- linjära samband och proportionalitet mellan storheter#13#10- formulering av problem med hjälp av ekvationer#13#10- grafisk och algebraisk lösning av ekvationer och system med två ekvationer#13#10- tolkning och bedömning av lösningar#13#10- polynomfunktioner av andra graden och lösning av andragradsekvationer VGLP2016 SIIRTO 18 MAB03 Geometri MAB2 Geometri gy obligatorisk kurs 1 Nej Kursens mål är att den studerande ska#13#10- få vana att göra iakttagelser och dra slutsatser om geometriska egenskaper hos figurer och kroppar#13#10- bli skickligare i att rita plana figurer och tredimensionella kroppar#13#10- kunna lösa praktiska problem med hjälp av geometri#13#10- kunna använda tekniska hjälpmedel vid undersökning av figurer och kroppar och vid lösning av tillämpade problem med anknytning till geometrin. Centralt innehåll#13#10- figurers likformighet#13#10- trigonometri i den rätvinkliga triangeln#13#10- Pythagoras sats och den omvända satsen till Pythagoras sats#13#10- bestämning av area och volym för figurer och kroppar#13#10- användning av geometriska metoder i koordinatsystemet VGLP2016 SIIRTO 18 MAB04 Matematiska modeller gy obligatorisk kurs 1 Nej Kursens mål är att den studerande ska#13#10- se regelbundenheter och samband hos fenomen i den reella världen och kunna beskriva dessa med matematiska modeller#13#10- få rutin i att bedöma olika modellers lämplighet och användbarhet#13#10- bekanta sig med att göra prognoser utgående från modeller#13#10- kunna använda tekniska hjälpmedel vid undersökning av polynom- och exponentialfunktioners egenskaper och vid lösning av polynom- och exponentialekvationer i samband med tillämpade problem. Centralt innehåll#13#10- tillämpning av linjära och exponentiella modeller#13#10- lösning av potensekvationer#13#10- lösning av exponentialekvationer med hjälp av logaritmer#13#10- talföljder som matematiska modeller VGLP2016 SIIRTO 18 MAB05 Statistik och sannolikhet MAB5 Statistik och sannolikhet gy obligatorisk kurs 1 Nej Kursens mål är att den studerande ska#13#10- få rutin i att hantera och tolka statistiskt material#13#10- kunna bedöma olika regressionsmodeller bland annat med hjälp av kalkylprogram och kunna göra prognoser utgående från modellerna#13#10- bli insatt i sannolikhetslärans grunder#13#10- kunna använda tekniska hjälpmedel för att söka, behandla och undersöka data i digital form och för att bestämma karakteristikorna för diskreta fördelningar och beräkna sannolikheter. Centralt innehåll#13#10- bestämning av karakteristikor för diskreta statistiska fördelningar#13#10- begreppen regression och korrelation#13#10- observation och avvikande observation#13#10- prognostisering#13#10- kombinatorik#13#10- sannolikhetsbegreppet#13#10- räkneregler för sannolikheter och modeller som åskådliggör dem VGLP2016 SIIRTO 18 MAB06 Ekonomisk matematik MAB7 Ekonomisk matematik gy obligatorisk kurs 1 Nej Kursens mål är att den studerande ska#13#10- fördjupa sina färdigheter i procenträkning#13#10- förstå de begrepp som används i affärslivet#13#10- utveckla sina matematiska färdigheter för att kunna planera sin egen ekonomi#13#10- stärka sina matematiska förutsättningar för att kunna bedriva studier i entreprenörskap och ekonomi#13#10- kunna tillämpa statistiska metoder för behandling av statistiskt material#13#10- kunna använda tekniska hjälpmedel för att göra beräkningar och lösa ekvationer i samband med tillämpade problem. Centralt innehåll#13#10- index-, kostnads-, transaktions-, kredit- och skattekalkyler samt andra beräkningar#13#10- matematiska modeller i ekonomiska sammanhang med hjälp av talföljder och summor VGLP2016 SIIRTO 18 MAB07 Matematisk analys MAB4 Matematisk analys gy fördjupad kurs 1 Nej Kursens mål är att den studerande ska#13#10- kunna undersöka förändringshastigheten hos funktioner med grafiska och numeriska metoder#13#10- förstå begreppet derivata som ett mått på förändringshastigheten#13#10- kunna undersöka förloppet hos en polynomfunktion med hjälp av derivatan#13#10- kunna fastställa det största och minsta värdet för en polynomfunktion i tillämpningar#13#10- kunna använda tekniska hjälpmedel vid undersökning av en funktions förlopp och vid bestämning av en funktions derivata och extremvärden i ett slutet intervall i samband med tillämpningar. Centralt innehåll#13#10- grafiska och numeriska metoder#13#10- derivatan av en polynomfunktion#13#10- undersökning av tecken och förlopp för polynomfunktioner#13#10- bestämning av största och minsta värde av en polynomfunktion i ett slutet intervall VGLP2016 SIIRTO 18 MAB08 Statistik och sannolikhet II gy fördjupad kurs 1 Nej Kursens mål är att den studerande ska#13#10- få bättre och mångsidigare färdigheter i att hantera statistiskt material#13#10- kunna bestämma statistiska karakteristika och sannolikheter med hjälp av kontinuerliga fördelningar och tekniska hjälpmedel#13#10- kunna använda tekniska hjälpmedel för att söka, behandla och undersöka data i digital form, för att bestämma väntevärdet och standardavvikelsen för en sannolikhetsfördelning, för att beräkna sannolikheter med hjälp av parametrarna för en given fördelning och för att bestämma konfidensintervall. Centralt innehåll#13#10- begreppen normalfördelning och normering av en normalfördelning#13#10- upprepat försök#13#10- binomialfördelningen#13#10- begreppet konfidensintervall VGLP2016 SIIRTO 18 MAY Gemensam studiehelhet i matematik gy lärokurs Medeltal av kursvitsorden Nej Syftet med den gemensamma studiehelheten i matematik är att väcka den studerandes intresse för matematik bland annat genom att göra hen bekant med den mångskiftande betydelse som matematiken har för människan och samhället och dess enastående och fascinerande väsen som vetenskap. I denna studiehelhet får de studerande tillfälle att förbättra de grundkunskaper som behövs för matematikstudierna och lära sig se matematiken som ett nyttigt och funktionellt redskap för att förklara och behärska händelser och situationer i samhället, ekonomin och naturen. Bedömningen ska vara mångsidig och återkopplingen sporrande. Den ska hjälpa de studerande att utveckla sitt matematiska tänkande och självförtroende och hålla uppe och stärka deras studiemotivation. Bedömningen ska fungera som vägledning när de studerande utvecklar sitt matematiska kunnande, sin matematiska förståelse och sin förmåga att arbeta långsiktigt. Den ska hjälpa de studerande att utveckla sin förmåga att presentera matematiska lösningar, stödja dem i processen att bilda matematiska begrepp och lära dem bedöma sitt arbete. En lyckad återkoppling hjälper de studerande att inse vad som är deras starka sidor samt vilka kunskaper och färdigheter de behöver vidareutveckla och hur de ska göra detta.#13#10Vid bedömningen ska läraren fästa uppmärksamhet på räknefärdigheterna, på valet av metoder och tekniska hjälpmedel och på hur exakt och konsekvent den studerande motiverar sina slutsatser. VGLP2016 SIIRTO 18 MAY01 Tal och talföljder gy obligatorisk kurs 1 Nej Kursens mål är att den studerande ska#13#10- begrunda matematikens betydelse ur individens och samhällets perspektiv#13#10- repetera och komplettera det som hen har lärt sig tidigare om talområdena samt repetera de grundläggande räknesätten och principerna för procenträkning#13#10- stärka sin förståelse av begreppet funktion#13#10- förstå begreppet talföljd#13#10- kunna bestämma termerna i en talföljd, när begynnelsevillkoren och regeln enligt vilken de följande termerna ska beräknas är givna#13#10- få en uppfattning av hur summan av en talföljd bestäms#13#10- kunna lösa praktiska problem med hjälp av aritmetiska och geometriska talföljder och deras summor#13#10- kunna använda tekniska hjälpmedel vid undersökning av funktioners grafer och talföljder samt för att lösa tillämpade problem där talföljder förekommer. Centralt innehåll#13#10- reella tal, grundläggande räknesätt och procenträkning#13#10- funktioner, ritning och tolkning av grafer#13#10- talföljder#13#10- rekursiv talföljd#13#10- aritmetisk talföljd och summa#13#10- logaritm och potens och sambandet mellan dem#13#10- lösning av ekvationer i formen a^x = b , x ∈ℕ#13#10- geometrisk talföljd och summa VGLP2016 SIIRTO 18 MU Musik gy lärokurs Medeltal av kursvitsorden Nej Musik förberedande/påbyggnadsund. gemensamma Undervisningen i musik i gymnasiet har som utgångspunkt att musik är en central del av kulturen och all mänsklig verksamhet. Målet för musikundervisningen är att de studerande ska bli medvetna om och fördjupa sitt förhållande till musiken. Ett personligt förhållande till musiken stärker självkännedomen och det totala välbefinnandet samt stödjer självkänslan. De studerande ska lära sig att förstå och värdesätta olika musikaliska former och deras betydelse. Studierna i musik ska ge upplevelser, erfarenheter, kunskaper och färdigheter samt möjlighet att använda fantasin. På detta sätt stärks de studerandes musikaliska bildning och de uppmuntras till kreativt konstnärligt tänkande och ett livslångt intresse för musik.#13#10Det väsentliga i musikundervisningen och det musikaliska lärandet är att de studerande får uttrycka sig, samverka och får positiva upplevelser. Det musikaliska kunnandet, liksom förmågan att tänka kreativt och kritiskt, ska utvecklas i samverkan med andra. Att musicera tillsammans är en unik form av gruppsamverkan som stärker de sociala och kommunikativa färdigheterna. Att sjunga, spela, lyssna och kreativt producera ska utgöra både arbetssätt och centralt innehåll i undervisningen, som kan berikas genom att musiken kombineras med andra konstnärliga uttrycksformer. I valet av innehåll ska de studerandes olika färdigheter och intressen beaktas. Målet är att kurserna i musik ska erbjuda varje studerande meningsfulla musikaliska övningar.#13#10I egenskap av konstämne ska musiken skapa kulturell verksamhet i skolan och stärka gemenskapen. Musiken ska vara en viktig del av gymnasiets fester och andra evenemang. Genom studier i musik fördjupas kunskapen om den egna kulturen och andra kulturer. Musiken hjälper oss att värdesätta kulturell mångfald och förstå hur olika kulturer och konstarter samverkar. De studerande ska utveckla sin förmåga att arbeta konstnärligt, att aktivt påverka kulturen, att utnyttja teknik för att uttrycka sig musikaliskt och att kritiskt granska mediernas musikutbud. I undervisningen i musik ska bedömningen på ett positivt sätt stödja och fördjupa varje studerandes musikaliska utveckling och förhållande till musiken. Under lärprocessen ska den studerande få och ge mångsidig respons, vilket stödjer den studerande då det gäller att utvärdera och underlätta det egna lärandet.#13#10Bedömningen ska ske i en förtroendefull och trygg atmosfär och fokusera på hela den musikaliska processen och på de mål som ställts upp för studierna. Vid bedömningen bör man ta hänsyn till den studerandes utgångsnivå och till att den studerandes kunnande kan komma till uttryck inom vilket musikaliskt delområde som helst. Det som ska bedömas är den studerandes musikaliska aktivitet i skolan, inte den studerandes allmänna musikalitet. Musikens betydelse för välbefinnandet#13#10Målen för musikundervisningen är att den studerande ska#13#10- bli medveten om sitt eget förhållande till musik och lära sig använda musik för att främja sitt välbefinnande#13#10- lära sig att respektera olika uppfattningar om musik#13#10Musikaliskt kunnande#13#10- lära sig att uttrycka sig musikaliskt genom att sjunga, spela och komponera#13#10- utveckla sin förmåga att lyssna på musik och tolka musiken, också medan man musicerar#13#10- fördjupa sina kunskaper om olika musikstilar, -genrer och musikhistoria#13#10Kulturell förståelse och multilitteracitet#13#10- bli medveten om sin egen kulturella identitet och lära sig förstå mångfalden av musikkulturer samt kunna ta del av interkulturell kommunikation också i internationella sammanhang#13#10- lära sig att uppfatta ljudets och musikens påverkan i vardagliga miljöer#13#10- lära sig att tolka användningen av ljud och musik i medierna#13#10Att lära sig lära#13#10- kunna arbeta ansvarsfullt och långsiktigt i aktiv samverkan med sin grupp#13#10- kunna ställa upp mål för sina musikstudier samt utvärdera sitt arbete och styra det i riktning mot målen. VGLP2016 SIIRTO 18 MU01 Musiken och jag MU1 Musiken och jag gy obligatorisk kurs 1 Nej Kursens mål är att den studerande ska hitta sitt eget sätt att ta del av och skapa musik. Den studerande ska genom att delta i musikalisk verksamhet få erfarenheter av att musicera, fördjupa sitt kunnande och reflektera över sin roll som musikåhörare, -tolkare, -skapare och användare av kulturtjänster. Utifrån sitt personliga förhållande till musiken ska varje studerande uppnå insikt i musikens betydelse i livet och i kommunikationen mellan människor. Under kursen ska de studerande bekanta sig med varandras musikintressen och med det lokala musiklivet. Den studerande ska utveckla sin röstanvändning och sin förmåga att spela något instrument för att utveckla sitt musikaliska uttryck och tänkande. Under kursen ska den studerandes kännedom om musik och musikaliska begrepp fördjupas genom praktiskt musicerande. Den studerande ska lära sig att iaktta sin ljudmiljö och bli insatt i hörselvård. VGLP2016 SIIRTO 18 MU02 Ett flerstämmigt Finland MU2 Ett flerstämmigt Finland gy obligatorisk kurs 1 Nej Kursens mål är att den studerande ska lära känna den finländska musiken och utveckla sin kulturella identitet. Den studerande ska undersöka olika musikkulturer i Finland, inklusive subkulturer, och lära sig förstå bakgrunden till dem, hur de utvecklats och deras centrala drag. Det är också viktigt att beakta att de finländska musikkulturerna är en del av den europeiska och globala musikvärlden. I undervisningen ska mångsidiga arbetssätt användas, i synnerhet musicerande och musiklyssnande. I samband med musicerande ska man fästa avseende vid att utveckla den konstnärliga uttrycksförmågan samt förmågan att lyssna och kommunicera. Musikrepertoaren ska innehålla olika musikgenrer, allt från populärmusik till konstmusik och folkmusik. VGLP2016 SIIRTO 18 MU03 Fritt fram för musik MU3 Fritt fram för musik gy fördjupad kurs 1 Nej Kursens mål är att den studerande ska lära känna musikgenrer, -stilar och -kulturer som den studerande inte är bekant med från förr, samt fördjupa sin förståelse för musikens kulturbundenhet. Den studerande ska undersöka likheter och olikheter i musikalisk praxis inom olika musikkulturer och lära sig förstå hur varje kultur själv definierar sin uppfattning om musik. Under kursen ska den studerande fördjupa sig i några musikgenrer eller musikkulturer. Den studerande ska utveckla sin förmåga att musicera och sin förmåga att söka och hantera information. Kursen kan även genomföras som ett projekt. VGLP2016 SIIRTO 18 MU04 Musikens budskap och makt MU4 Musikens budskap och makt gy fördjupad kurs 1 Nej Kursens mål är att den studerande ska tillägna sig kunskap om hur musiken används och om musikens möjligheter att påverka inom olika konstformer, i multimediala informations- och kommunikationsmiljöer och i samhället. Den studerande ska undersöka sambandet mellan musik och text, bild och rörelse samt med hjälp av några avgränsade exempel fördjupa sig närmare i hur musiken används i exempelvis filmer, teater, medier eller webbmiljöer. Vid analys av ovan nämnda musikuttryck ska man fokusera på att förstå helheter. Genom att analysera existerande eller självproducerat material kan de studerande utforska möjligheterna att påverka genom musik. Kursen kan även genomföras som ett tvärkonstnärligt eller ämnesövergripande projekt. VGLP2016 SIIRTO 18 SH Studiehandledning gy lärokurs Medeltal av kursvitsorden Nej Studiehandledningen har som uppdrag att stödja de studerande i studierna under gymnasietiden och se till att de får tillräckliga kunskaper och färdigheter som de behöver vid livsförändringar och olika övergångsskeden i livet, till exempel vid övergången till fortsatta studier och arbetslivet samt för att bli fullvärdiga och aktiva samhällsmedborgare.#13#10Handledningsverksamheten ska utgöra en kontinuitet som pågår under hela gymnasieutbildningen. Kurserna i studiehandledning samt all övrig handledning ska ge de studerande möjligheter att inhämta sådana grundläggande kunskaper och färdigheter som de behöver för att kunna planera sina gymnasiestudier och fortsatta studier och sin karriärinriktning. Individuell handledning, handledning i klass eller smågrupper och kamrathandledning stödjer den studerande att kartlägga sina intressen, upptäcka sina styrkor, planera sin karriär, göra val och lösa problemsituationer. Under den individuella handledningen ska den studerande kunna diskutera frågor som berör gymnasiestudier, karriärplanering, fortsatta studieval, livssituation och framtid. I smågrupper ska den studerande ha möjlighet att diskutera frågor som kan delas med övriga studerande och som det är meningsfullt att ta upp i gruppen. Handledningen ska genomföras på ett sätt som stärker den studerandes aktivitet, delaktighet och ansvar. Målet är att den studerande hittar egna sätt att lära sig, som också stödjer livslångt lärande. Den studerande ska stödjas att upptäcka sina styrkor och utvecklingsområden och att söka information om hur och var hen kan få hjälp vid eventuella svårigheter i studierna. Handledningen ska utveckla studiefärdigheterna och främja studierna samt stödja den ungas förmåga att planera och ha kontroll över sitt liv och att fatta beslut som gäller utbildning och karriärval. Målet är att den studerande på ett realistiskt sätt ska kunna bedöma sina förutsättningar och möjligheter då hen planerar sin karriär och fattar beslut kring den.#13#10Förmågan att söka information ska stärkas genom att den studerande på ett mångsidigt sätt handleds att utnyttja olika studiemiljöer och att aktivt och kritiskt söka och tillämpa information. Målet är att den studerande ska känna till de viktigaste informationskällorna, handledningstjänsterna och digitala ansökningssystemen som gäller fortsatt utbildning, yrkesval och karriärplanering och ska kunna använda dessa för att planera sin karriär och söka till fortsatta studier. Studiehandledningen ska ge den studerande information om undervisningen vid andra läroanstalter, studiealternativ efter gymnasiet samt kunskap om arbets- och näringslivet och företagande. Den studerande ska ges möjlighet att bekanta sig med många olika yrken och med arbetslivet samt med utbildningsutbudet vid folkhögskolor, yrkesläroanstalter på andra stadiet, yrkeshögskolor och universitet. Den studerande ska också lära sig att söka information om möjligheterna att studera eller arbeta utomlands.#13#10Den studerande ska få handledning i att planera sina fortsatta studier och i att ansöka till fortsatta studier. Målet är att den studerande i god tid ska planera sina gymnasiestudier och göra sina val för att kunna söka till fortsatta studier direkt efter gymnasiet. Den studerande ska få hjälp med att göra upp en individuell studieplan, en plan för studentexamen och en plan för fortsatta studier och för sin yrkeskarriär och samt med att uppdatera planerna. VGLP2016 SIIRTO 18 SH01 Jag som studerande gy obligatorisk kurs 1 Nej Kursens mål är att den studerande ska#13#10- få information om gymnasiestudierna, studiernas uppbyggnad och studentexamen#13#10- vidareutveckla studiefärdigheter som förutsätts i gymnasiet samt centrala kunskaper och färdigheter som behövs för att kartlägga sina styrkor och intresseområden#13#10- fundera över frågor i anslutning till livslångt lärande och personlig utveckling. Centralt innehåll#13#10- studiefärdigheter och förmåga att söka information, förmåga att lära sig#13#10- planering av gymnasiestudierna och studentexamen; individuell studieplan och en plan för studentexamen#13#10- reflektion kring fortsatta studier och yrkesinriktning; plan för fortsatta studier och yrkeskarriär#13#10- självkännedom och att utveckla den#13#10- livsfärdighet#13#10- utvärdering av det egna lärandet#13#10- informationskällor, digitala handledningstjänster och ansökningssystem som anknyter till fortsatta studier och framtidsplanering#13#10- orientering i arbetslivet och information om olika utbildningar på andra stadiet och på universitet och högskolor#13#10- aktuella frågor som tangerar gymnasiestudierna VGLP2016 SIIRTO 18 SH02 Fortsatta studier och arbetsliv gy obligatorisk kurs 1 Nej Kursens mål är att den studerande ska#13#10- utveckla sin självkännedom och sin förmåga att planera och ha kontroll över sitt liv#13#10- fördjupa sig i teman som är centrala med tanke på fortsatta studier och arbetsliv och som utvecklar förmågan att planera sin karriär och sitt liv samt ger färdigheter för övergången till fortsatta studier och arbetslivet#13#10- bekanta sig med olika utbildningsalternativ på andra stadiet och på universitet och högskolor samt med det övriga utbildningsutbudet#13#10- förbättra sina arbetslivsfärdigheter och fördjupa sin kunskap om arbetslivet. Centralt innehåll#13#10- möjligheterna till fortsatta studier i Finland och utomlands#13#10- arbetslivskunskap, det föränderliga och mångskiftande arbetslivet#13#10- entreprenörskap#13#10- arbetslivsfärdigheter och förmåga att söka arbete#13#10- orientering i arbetslivet och information om fortsatta studier#13#10- planering av fortsatta studier och framtiden, ansökan till fortsatta studier#13#10- uppdatering av den individuella studieplanen, plan för studentexamensplanen och planen för fortsatta studier och yrkeskarriär#13#10- aktuella frågor som tangerar gymnasiestudierna VGLP2016 SIIRTO 18 EMO Eget modersmål som kompletterar gymnasieutbildningen gy lärokurs Medeltal av kursvitsorden Nej Enligt Finlands grundlag har alla som bor i Finland rätt att upprätthålla och utveckla sitt språk och sin kultur. Syftet med undervisningen i eget modersmål är att stödja de studerande att utveckla en aktiv flerspråkighet och ett intresse för livslångt språklärande. Undervisningen i eget modersmål ska stödja de studerandes utveckling till aktiva och balanserade medlemmar och aktörer i såväl sin egen språk- och kulturgemenskap som i den finländska språk- och kulturgemenskapen och globalt.#13#10Undervisningen i eget modersmål ska samarbeta med undervisningen i svenska och litteratur, undervisningen i svenska som andraspråk och litteratur och undervisningen i övriga ämnen. Gemensam språkpedagogik fördjupar de studerandes förståelse för den språkliga och kulturella bakgrundens betydelse för individen, gruppen och samhället samt vägleder de studerande att uppskatta det egna modersmålet och andra språk. Undervisningen ska stödja och uppmuntra de studerande att använda sitt eget språk mångsidigt under lektionerna i olika läroämnen och i övrig verksamhet i gymnasiet. Genom att utveckla och använda sitt eget modersmål tillägnar sig de studerande och lär sig kommunicera om innehållet i olika läroämnen på sitt modersmål. Man ska i undervisningen dra nytta av de studerandes möjligheter att utveckla sina språkkunskaper på fritiden. Undervisningen ska präglas av kommunikation och samspel.#13#10De studerandes utgångsläge och språkkunskaper ska tas i beaktande i undervisningen i eget modersmål. Olika kontakter med språket i fråga ska mångsidigt utnyttjas i undervisningen, till exempel genom att använda digitala verktyg och kunskapen i den aktuella språkgemenskapen. De studerande ska uppmuntras och stödjas att utveckla sitt tänkande och ett personligt språk. De ska handledas att reflektera över betydelsen av språkliga och kommunikativa färdigheter med tanke på fortsatta studier.#13#10Föreliggande läroplansgrunder har utarbetats för alla språk som undervisas som eget modersmål. Målen och det centrala innehållet har fastställts för undervisning i eget modersmål omfattande två undervisningstimmar per vecka under hela gymnasieutbildningen. Utbildningsanordnaren ska göra upp en läroplan, som också kan vara språkspecifik. I det fallet ska målen för undervisningen fastställas och innehållet väljas med beaktande av det aktuella språkets särdrag, bland annat skriftsystemet. Läroplanen kan också utarbetas gemensamt av flera utbildningsanordnare. Bedömningen ska basera sig på målen och det centrala innehållet i varje kurs. Dessa mål är i sin tur kopplade till de allmänna målen för lärokursen. Den studerande ska informeras om kursens mål, så att både läraren och den studerande kan följa med progressionen under kursens gång. Bedömning under lärprocessen, uppställande av individuella mål, självvärdering, kamratvärdering och respons stödjer den studerande att utveckla sina kunskaper. Kursvitsordet ska basera sig på mångsidiga prestationer, till exempel skriftliga, muntliga och eventuella andra arbeten samt på den studerandes aktivitet under kursen. Bedömningen ska vara uppmuntrande, mångsidig, öppen, rättvis och basera sig på delaktighet. Den studerande ska också handledas i självvärdering. Självvärderingen hjälper den studerande att utveckla en positiv och realistisk uppfattning om sig själv som talare och skribent i olika kommunikationssituationer. Undervisningen i den studerandes eget modersmål har som uppdrag att bredda och fördjupa den studerandes kunskaper i det egna modersmålet. Undervisningen ska hjälpa den studerande att utveckla sin förmåga att kommunicera i olika situationer, söka information, bedöma information kritiskt, reflektera, argumentera och debattera på ett konstruktivt sätt. Den studerande ska vidga sitt ord- och begreppsförråd och fördjupa sin multilitteracitet. Undervisningen ska utveckla den studerandes kunskaper om och förmåga att mångsidigt använda det egna modersmålets strukturer. Den studerande ska lära känna sitt språkområdes rötter och utveckla sin förmåga att jämföra språkets särdrag med andra språk hen behärskar. Den studerande ska utveckla sin förmåga att använda texter på det egna språket och att producera texter för olika syften. Också kännedomen om litteraturen, berättartraditionen, visuell kultur och drama inom det egna kulturområdet ska fördjupas. Undervisningen ska stärka den studerandes uppskattning för det egna modersmålet och öka motivationen att vidareutveckla modersmålskunskaperna. Målen för undervisningen är att den studerande ska#13#10- kunna kommunicera aktivt och naturligt på det egna modersmålet i olika situationer#13#10- kunna använda texter och textgenrer på det egna språket och producera för ändamålet lämpliga texter#13#10- öka sitt ordförråd och fördjupa sin multilitteracitet#13#10- bredda och fördjupa sina kunskaper om det egna modersmålets struktur och användning#13#10- fördjupa sin kännedom om den egna kulturen och litteraturen#13#10- uppskatta sitt eget språk och sin kultur och vara motiverad att vidareutveckla sina kunskaper i modersmålet. VGLP2016 SIIRTO 18 EMO01 Text och kommunikation gy annan kurs 1 Nej Den studerande övar sig att analysera och tolka olika texters språk, betydelser och strukturer. Den studerandes kunskaper om språket, texter och kommunikation fördjupas. Hens förmåga att tolka och producera texter samt att kommunicera i olika situationer utvecklas. Den studerande lär sig att iaktta och utveckla sina färdigheter som lyssnare, talare, läsare och skribent i olika kommunikationsmiljöer. Kunskapen om det egna modersmålets strukturer stärks. Kursens mål är att den studerande ska#13#10- fördjupa sina läs- och skrivfärdigheter och sin förmåga att producera ett personligt språk#13#10- befästa sin förmåga att tolka, producera och bedöma olika slags texter samt fördjupa sin förmåga att skriva materialbaserat#13#10- lära sig att uttrycka sig skriftligt och muntligt på standardspråk och fördjupa sin kunskap om skriftlig och muntlig framställning som kommunikativa, gemensamma och individuella processer#13#10- stärka kunskapen om strukturer samt lära sig att se texter som strukturella helheter#13#10- stärka sin kommunikationsprofil som texttolkare och textproducent och kunna ställa upp mål för sina studier#13#10- lära sig att söka information på sitt eget modersmål med hjälp av digitala verktyg och att tillämpa informationen. Centralt innehåll#13#10- de studerandes egna texter och texter som anknyter till den egna språkgemenskapen#13#10- textgenrer som sociala och funktionella produkter (berättande, beskrivande, instruerande, ställningstagande och reflekterande) samt observation och träning av olika texter och textinnehåll#13#10- texters flerstämmighet, referat av texter och kommentarer till texter#13#10- multilitteracitet, multimodala texter, analytiskt och kritiskt läsande, lässtrategier, visuell läskunnighet#13#10- skrivprocessen, texthelheter och tillämpning av information i egna texter#13#10- förmåga att söka och hantera information på sitt eget modersmål, webbläsning, källkritik och källhänvisningar#13#10- repetition av språkkunskapen, språkriktighet VGLP2016 SIIRTO 18 EMO02 Litterära medel och litterär tolkning gy annan kurs 1 Nej Den studerandes kunskap om skönlitteraturen, berättartraditionen och konst, språkets konstnärliga uppgift och kulturella betydelse fördjupas. Den studerandes förståelse för gruppdynamik och fenomen som anknyter till gruppkommunikation fördjupas och förmågan att kommunicera i grupp utvecklas. Kursens mål är att den studerande ska#13#10- fördjupa sin förmåga att analysera och tolka berättartraditionen, konst och litteratur med hjälp av lämpliga begrepp och metoder#13#10- få insikt i poetiskt språkbruk, till exempel bildspråk och mångtydighet#13#10- öva sig att läsa fiktiva texter#13#10- lära sig att motivera sina tolkningar av texter både muntligt och skriftligt, även digitalt#13#10- fördjupa sina kunskaper och färdigheter i gruppkommunikation. Centralt innehåll#13#10- konstarter och litterära genrer, deras särdrag och utveckling#13#10- bildspråk och retoriska stilmedel i litteraturen#13#10- analys och tolkning av prosa, lyrik och drama#13#10- behandling av multimodala uttrycksformer#13#10- användning av litterära medel i egna texter, dramatisering#13#10- muntlig och skriftlig litteraturtolkning, webbdiskussion#13#10- problemlösning i gruppkommunikation#13#10- målinriktad konstdiskussion samt analys och bedömning av diskussionen med betoning på gruppfärdigheter och -fenomen VGLP2016 SIIRTO 18 EMO03 Samtidskultur och berättelser gy annan kurs 1 Nej Den studerande lär sig undersöka modern kultur på det egna språket och aktuella fenomen ur olika perspektiv, framför allt ur ett narrativt perspektiv. Den studerande fördjupar sina kunskaper om kommunikationsetik och förstår betydelsen av en kommunikation som strävar efter dialog och respekterar flerstämmighet. Kursens mål är att den studerande ska#13#10- lära känna aktuella kulturfenomen och textgenrer#13#10- fördjupa sin förståelse för språkets och texters betydelse för kulturen#13#10- nå en fördjupad förståelse för berättelsen som centralt kulturuttryck#13#10- fördjupa sina kunskaper om kulturen och om språkets och kulturens betydelse för identiteten#13#10- känna till centrala teman i modern kultur och kunna bedöma deras betydelse ur den egna kulturens synvinkel#13#10- lära sig förstå hur kommunikativt samspel uppkommer och kan präglas av spänning. Centralt innehåll#13#10- språk och texter som kulturella fenomen#13#10- språkets ordförråd som kulturbärare#13#10- aktuella textgenrer och medietexter#13#10- modern kultur och identitet#13#10- berättelser i medier, filmer, tv-serier och spel (myter, klassiker i modern form)#13#10- aktuella multimodala textgenrer, till exempel teater, medietexter, film, spel och bilder#13#10- den kulturella kontexten i muntlig tradition, från folkdiktning till moderna muntliga genrer#13#10- faktabok och modern roman#13#10- dialogisk kommunikation och kommunikationsetik, flerstämmig kommunikation och kultursensitivitet#13#10- samtal som strävar efter dialog, analys och bedömning av dem#13#10- kommunikationsfärdigheter och -etik på webben VGLP2016 SIIRTO 18 EMO04 Språk, kultur och identitet gy annan kurs 1 Nej Den studerandes kunskaper om den betydelsebärande funktionen hos språk och andra uttrycksformer, språklig variation, kulturens betydelse och kommunikation utvecklas. Den studerande fördjupar sin förståelse för det egna modersmålets, den egna litteraturens och kulturens betydelse för individens identitet och samhället. Kursens mål är att den studerande ska#13#10- stärka sina språkkunskaper och fördjupa sin språk- och textmedvetenhet#13#10- förstå det egna modersmålets strukturella karaktär, fördjupa sina kunskaper om skriftspråkets grundläggande normer och kunna tillämpa dem i sina egna texter#13#10- förstå språkets betydelse som ett verktyg för tänkande, kommunikation och identitetsutveckling#13#10- fördjupa sin uppfattning om det egna modersmålets ställning bland andra språk i världen och jämföra olika språks särdrag#13#10- fördjupa sin förståelse för modersmålets och språkkunskapers betydelse och värdesätta flerspråkighet#13#10- lära sig att analysera sina språkkunskaper Centralt innehåll#13#10- språkets, litteraturens, kulturens och mediernas betydelse för identitetsutvecklingen och tänkandet#13#10- en översikt över litteratur och övrig kultur på det egna språket under olika tider, den egna språkgemenskapens rötter#13#10- kulturell identitet och kulturkännedom#13#10- befästning av språkliga strukturer och språkriktighet enligt den studerandes behov#13#10- jämförelse mellan det egna modersmålet och svenska samt andra språk#13#10- läsning och tolkning av bilder och visuell kultur#13#10- det egna språkets särdrag, tal- och skriftspråk, dialekter/språk i olika regioner VGLP2016 SIIRTO 18 EMO05 Text och kontext gy annan kurs 1 Nej Den studerande lär sig att analysera skrivna och berättade texter på sitt eget modersmål samt texters särdrag och samspel. Den studerande övar sig även i att analysera, tolka och producera texter inom olika genrer och stilriktningar, också texter inom olika fack- och vetenskapsområden. Kursens mål är att den studerande ska#13#10- lära sig att analysera berättartraditionen och texter i deras tidsmässiga och kulturella kontext och i relation till andra texter#13#10- lära sig att analysera texters särdrag#13#10- kunna genomföra en skrivprocess självständigt och utveckla sitt personliga uttryckssätt#13#10- lära sig att självständigt eller i grupp förbereda ett muntligt anförande med utgångspunkt i litteraturen#13#10- känna till centrala verk, teman och den muntliga traditionen i litteratur på det egna språket och kunna bedöma deras betydelse för den kulturella identiteten och individens identitet ur den egna kulturens perspektiv#13#10- förstå den egna litteraturens ställning som en del av världslitteraturen#13#10- kunna förstå och använda begrepp inom olika fack- och vetenskapsområden som hen lärt sig på svenska på det egna modersmålet. Centralt innehåll#13#10- olika kontexter: litteratur geografiskt och språkligt samt i relation till medierna#13#10- analys av texter som uttrycker olika människosyner, världsbilder, värdegrunder och idévärldar både i texternas historiska sammanhang och i ett nutidsperspektiv#13#10- övning i att skriva med utgångspunkt i en textgenre eller stilriktning och att skriva med inlevelse#13#10- språkriktighet och stilistiska drag#13#10- ett centralt verk ur litteraturen eller den muntliga traditionen på det egna språket#13#10- muntlig framställning med utgångspunkt i litteraturen#13#10- centrala begrepp inom olika fack- och vetenskapsområden på det egna modersmålet VGLP2016 SIIRTO 18 EMO06 Text och påverkan gy annan kurs 1 Nej Den studerande lär sig undersöka multimodala texter, deras språk och samspel, speciellt ur ett perspektiv av påverkan. Hen utforskar och fördjupar sina kunskaper och färdigheter i argumentationsteknik och olika sätt att påverka i olika medier. Den studerande fördjupar sina muntliga färdigheter. Kursens mål är att den studerande ska#13#10- lära sig kommunicera enligt situationen#13#10- förstå olika slag av muntliga och skriftliga faktatexter, i synnerhet debattinlägg, fördjupa sina läsfärdigheter och lära sig att analysera de värderingar som olika texter förmedlar#13#10- lära sig att känna igen språkliga påverkningsmedel#13#10- kunna analysera texter som förmedlar olika åsikter och världsbilder#13#10- utveckla sin förmåga att kommunicera i olika situationer, skapa och upprätthålla kommunikativt samspel, modigt bilda sig egna åsikter samt uttrycka och motivera dem#13#10- utveckla sitt självförtroende, sin säkerhet och förmåga att uttrycka sig, framträda och kommunicera i grupp. Centralt innehåll#13#10- ställningstagande och påverkande texter, argumentation och retorik#13#10- olika medel och sätt att påverka, argumentationsteknik#13#10- skönlitteraturens och mediernas sätt att påverka#13#10- påverkan i vardagliga kommunikationssituationer, bedömning av ställningstaganden och deras verkan#13#10- en delaktig medborgares möjligheter att påverka#13#10- övning i att motivera sina åsikter både muntligt och skriftligt#13#10- gruppdiskussioner, kritisk bedömning av muntliga texter, argumentation, debatt#13#10- kommunikatörens ansvar: medieval och webbetik, yttrandefrihet, censur, integritetsskydd, nätetikett#13#10- analys, tolkning och bedömning av muntliga texter, talspråkets särdrag#13#10- kulturella särdrag i muntlig kommunikation, delaktighet i kommunikationen i språkgemenskapen#13#10- övning i att uttrycka sig med inlevelse VGLP2016 SIIRTO 18 POB2 Portugisiska, B2-lärokurs gy lärokurs Medeltal av kursvitsorden Portugisiska B2-lärokurs Nej förberedande/påbyggnadsund. gemensamma portugisiska Bedömningen i främmande språk ska basera sig på de gemensamma målen för främmande språk och de specifika målen för varje språk och lärokurs. De kursspecifika målen, liksom de nära sammanknutna gemensamma målen och de lärokursspecifika målen ska beaktas i varje kurs. I alla kurser ska den studerande ges mångsidig respons på sina framsteg i de olika faserna av lärprocessen. Den studerande ska få respons på sin progression inom språkets olika delområden och i fråga om övriga mål för språkinlärningen, såsom färdigheter för språkstudier och förmåga att fungera i miljöer där målspråket används. Den studerande ska handledas i självvärdering och kamratvärdering. Portföljarbete kan användas i alla kurser, också i ämnesintegrerade studier.#13#10Nivåskalan för språkkunskap och språkutveckling som grundar sig på den gemensamma europeiska referensramen ska i tillämpliga delar användas som stöd för bedömningen och som verktyg för läraren och för den studerandes självvärdering och för kamratvärdering. I början av studierna ska responsen fokusera på den studerandes förmåga att utveckla sina lärstrategier för språkstudier. Under studiernas gång kan nivåskalan för språkkunskap och språkutveckling i tilltagande grad användas för att fastställa nivån på den studerandes kommunikativa färdigheter samt förmåga att tolka och producera texter.#13#10Bedömningen av den fördjupade kursen 8 i A-lärokursen och den fördjupade kursen 6 i B1-lärokursen ska basera sig på vitsordet i det prov i muntlig språkfärdighet som utarbetas av Utbildningsstyrelsen och annat kunnande som den studerande visat under kursen. Kurserna bedöms med siffror enligt skalan 4–10. Också provet i muntlig språkfärdighet som ingår i kursen bedöms enligt skalan 4–10. Över provet i muntlig färdighet ges ett separat intyg som bilaga till avgångsbetyget från gymnasiet. De specifika målen för undervisningen i B2-lärokursen i främmande språk är att den studerande ska#13#10- få lust och vilja att utöka sin språkliga repertoar#13#10- utvecklas som språkbrukare i målspråket och som aktör i en kulturellt mångskiftande värld i såväl nationella och europeiska som globala sammanhang#13#10- kunna ställa sin språkkunskap i relation till nivå A2.2 (övriga språk) eller B1.1 (engelska) i nivåskalan för språkkunskap och språkutveckling, utvärdera hur de egna färdigheterna utvecklats och vidareutveckla dem. Under de första kurserna ska tyngdpunkten ligga på muntliga kommunikationssituationer och enkla skriftliga övningar som på ett naturligt sätt anknyter till dem. Också hörförståelse övas. Andelen skriftliga övningar ska småningom öka men muntlig kommunikation övas fortsättningsvis under alla kurser. Det centrala är att utveckla grundläggande språkfärdighet som behövs i vardagen. I mån av möjlighet reserveras tid för att behandla gemensamt överenskomna eller aktuella teman. Den studerandes multilitteracitet kan utvecklas under alla kurser genom att behandla litteratur, film, musik, teater, bildkonst eller medier. Olika textgenrer ska introduceras. Ämnesintegrerad undervisning kan ingå i de olika kurserna. Strukturer behandlas, övas och repeteras på ett flexibelt sätt i samband med lämpliga teman. Det är viktigt att från början fästa vikt vid ett gott uttal. VGLP2016 SIIRTO 18 POB21 Viktiga frågor i livet och vardagen gy fördjupad kurs 1 Nej Under kursen reflekterar den studerande över målspråkets betydelse i hens eget liv, nu och i framtiden. Den studerandes kunskaper i målspråket kartläggs. Den studerande analyserar och utvärderar sina färdigheter för språkstudier, ställer upp mål för sitt språklärande och hittar sätt att utveckla sina kunskaper individuellt och i grupp. De kommunikativa färdigheterna utvecklas med hjälp av olika medier. Under kursen behandlas teman och situationer som anknyter till de ungas dagliga liv, mänskliga relationer och nätverk, intressen, fritid och hobbyer. VGLP2016 SIIRTO 18 POB22 Liv och levnadssätt gy fördjupad kurs 1 Nej Under kursen fästs uppmärksamhet vid olika sociala koder och deras eventuella skillnader i kommunikation. Skriftlig kommunikation övas i någon mån. Kursens teman är interkulturell kommunikation och kulturmöten i Finland och utomlands. VGLP2016 SIIRTO 18 POB23 Välbefinnande och omsorg gy fördjupad kurs 1 Nej Under kursen lär sig den studerande att med hjälp av olika medier diskutera och lyssna på andra i olika kommunikationssituationer. Hen utvecklar sin förmåga att formulera åsikter och tillsammans diskutera betydelser i frågor som gäller vardagslivet. Den studerande undersöker olika texter om välbefinnande, mänskliga relationer och livsskeden samt övar sig att diskutera frågor i anknytning till dem. Man reflekterar också över vilka förändringar tekniken och digitaliseringen har inneburit för kommunikation och välbefinnande. VGLP2016 SIIRTO 18 POB24 Kultur och medier gy fördjupad kurs 1 Nej Kursen stärker den studerandes multilitteracitet. Den studerande lär känna aktuella och ur de ungas synvinkel intressanta kulturella företeelser och medier inom målspråkets språkområde eller -områden. VGLP2016 SIIRTO 18 POB25 Studier, arbete och framtid gy fördjupad kurs 1 Nej Under kursen fästs vikt vid att kommunikationen är kulturellt lämplig. Kursen behandlar skola, fortsatta studier och arbetsliv samt de ungas framtidsplaner. VGLP2016 SIIRTO 18 POB26 Vår gemensamma jord POB26 Vår gemensamma jord gy fördjupad kurs 1 Nej Under kursen fortsätter man att öva sig i interaktion och repeterar språkkunskapen utgående från de studerandes behov. Den studerande bekantar sig med möjligheterna att delta i internationellt samarbete. Kursens teman ska anknyta till naturen, olika boendemiljöer och hållbar livsstil. VGLP2016 SIIRTO 18 POB27 Internationell verksamhet gy fördjupad kurs 1 Nej Under kursen använder den studerande sin språkkunskap och stärker förståelsen för olika kulturer genom att lära känna eller delta i internationellt samarbete, volontärarbete eller arbetslivet, vid behov med hjälp av fjärruppkoppling. De språkliga målen bestäms på basis av kursinnehållet. De studerande rapporterar om eventuellt deltagande i internationell verksamhet på gemensamt överenskommet sätt. VGLP2016 SIIRTO 18 POB28 Muntlig och skriftlig kommunikation gy fördjupad kurs 1 Nej Kursen stärker den studerandes förmåga att producera text som behövs i olika kommunikationssituationer. Den studerande övar sig att producera och tolka olika textgenrer. Teman som behandlats tidigare repeteras eller kompletteras enligt de studerandes behov. VGLP2016 SIIRTO 18 POB3 Portugisiska, B3-lärokurs gy lärokurs Medeltal av kursvitsorden Portugisiska B3-lärokurs Nej förberedande/påbyggnadsund. gemensamma portugisiska Bedömningen i främmande språk ska basera sig på de gemensamma målen för främmande språk och de specifika målen för varje språk och lärokurs. De kursspecifika målen, liksom de nära sammanknutna gemensamma målen och de lärokursspecifika målen ska beaktas i varje kurs. I alla kurser ska den studerande ges mångsidig respons på sina framsteg i de olika faserna av lärprocessen. Den studerande ska få respons på sin progression inom språkets olika delområden och i fråga om övriga mål för språkinlärningen, såsom färdigheter för språkstudier och förmåga att fungera i miljöer där målspråket används. Den studerande ska handledas i självvärdering och kamratvärdering. Portföljarbete kan användas i alla kurser, också i ämnesintegrerade studier.#13#10Nivåskalan för språkkunskap och språkutveckling som grundar sig på den gemensamma europeiska referensramen ska i tillämpliga delar användas som stöd för bedömningen och som verktyg för läraren och för den studerandes självvärdering och för kamratvärdering. I början av studierna ska responsen fokusera på den studerandes förmåga att utveckla sina lärstrategier för språkstudier. Under studiernas gång kan nivåskalan för språkkunskap och språkutveckling i tilltagande grad användas för att fastställa nivån på den studerandes kommunikativa färdigheter samt förmåga att tolka och producera texter.#13#10Bedömningen av den fördjupade kursen 8 i A-lärokursen och den fördjupade kursen 6 i B1-lärokursen ska basera sig på vitsordet i det prov i muntlig språkfärdighet som utarbetas av Utbildningsstyrelsen och annat kunnande som den studerande visat under kursen. Kurserna bedöms med siffror enligt skalan 4–10. Också provet i muntlig språkfärdighet som ingår i kursen bedöms enligt skalan 4–10. Över provet i muntlig färdighet ges ett separat intyg som bilaga till avgångsbetyget från gymnasiet. De specifika målen för undervisningen i B3-lärokursen i främmande språk är att den studerande ska#13#10- få lust och vilja att utöka sin språkliga repertoar#13#10- utvecklas som språkbrukare i målspråket och som aktör i en kulturellt mångskiftande värld i såväl nationella och europeiska som globala sammanhang#13#10- kunna ställa sin språkkunskap i relation till nivå A2.1 (övriga språk) eller B1.1/A2.2 (engelska) i nivåskalan för språkkunskap och språkutveckling, utvärdera hur de egna färdigheterna utvecklats och vidareutveckla dem. Under de första kurserna ska tyngdpunkten ligga på muntliga kommunikationssituationer och enkla skriftliga övningar som på ett naturligt sätt anknyter till dem. Också hörförståelse övas. Andelen skriftliga övningar ska småningom öka men muntlig kommunikation övas fortsättningsvis under alla kurser. Det centrala är att utveckla grundläggande språkfärdighet som behövs i vardagen. I mån av möjlighet reserveras tid för att behandla gemensamt överenskomna eller aktuella teman. Den studerandes multilitteracitet kan utvecklas under alla kurser genom att behandla litteratur, film, musik, teater, bildkonst eller medier. Olika textgenrer ska introduceras. Ämnesintegrerad undervisning kan ingå i de olika kurserna. Strukturer behandlas, övas och repeteras på ett flexibelt sätt i samband med lämpliga teman. Det är viktigt att från början fästa vikt vid ett gott uttal. VGLP2016 SIIRTO 18 POB31 Vi bekantar oss med varandra och det nya språket gy fördjupad kurs 1 Nej Under kursen får den studerande en bild av målspråkets ställning i världen och i förhållande till de språk hen behärskar eller har studerat tidigare. Den studerande övar sig att kommunicera i vardagliga situationer och att använda lämpliga kommunikationsstrategier samt lär sig de viktigaste artighetsfraserna. VGLP2016 SIIRTO 18 POB32 På resa i världen gy fördjupad kurs 1 Nej Under kursen övar sig den studerande att klara sig i olika sociala situationer som anknyter till resande och uträttande av vardagliga ärenden. Den studerande utvecklar användningen av kompensationsstrategier och andra kommunikationsstrategier. VGLP2016 SIIRTO 18 POB33 Viktiga frågor i livet och vardagen gy fördjupad kurs 1 Nej Den studerande övar sina kommunikativa färdigheter med hjälp av olika medier. Under kursen behandlas teman och situationer som anknyter till de ungas dagliga liv, mänskliga relationer och nätverk, intressen, fritid och hobbyer. VGLP2016 SIIRTO 18 POB34 Liv och levnadssätt gy fördjupad kurs 1 Nej Under kursen fästs uppmärksamhet vid olika sociala koder och deras eventuella skillnader i kommunikation. Skriftlig kommunikation övas i någon mån. Kursens teman är interkulturell kommunikation och kulturmöten i Finland och utomlands. VGLP2016 SIIRTO 18 POB35 Välbefinnande och omsorg gy fördjupad kurs 1 Nej Under kursen lär sig den studerande att med hjälp av olika medier diskutera och lyssna på andra i olika kommunikationssituationer. Hen utvecklar sin förmåga att formulera åsikter och tillsammans diskutera betydelser i frågor som gäller vardagslivet. Den studerande undersöker olika texter om välbefinnande, mänskliga relationer och livsskeden samt övar sig att diskutera frågor i anknytning till dem. Man reflekterar också över vilka förändringar tekniken och digitaliseringen har inneburit för kommunikation och välbefinnande. VGLP2016 SIIRTO 18 POB36 Kultur och medier gy fördjupad kurs 1 Nej Kursen stärker den studerandes multilitteracitet. Den studerande lär känna aktuella och ur de ungas synvinkel intressanta kulturella företeelser och medier inom målspråkets språkområde eller -områden. VGLP2016 SIIRTO 18 POB37 Studier, arbete och framtid gy fördjupad kurs 1 Nej Under kursen fästs vikt vid att kommunikationen är kulturellt lämplig. Kursen behandlar skola, fortsatta studier och arbetsliv samt de ungas framtidsplaner. VGLP2016 SIIRTO 18 POB38 Vår gemensamma jord gy fördjupad kurs 1 Nej Under kursen fortsätter man att öva sig i interaktion och repeterar språkkunskapen utgående från de studerandes behov. Den studerande bekantar sig med möjligheterna att delta i internationellt samarbete. Kursens teman ska anknyta till naturen, olika boendemiljöer och hållbar livsstil. VGLP2016 SIIRTO 18 PS Psykologi gy lärokurs Medeltal av kursvitsorden Psykologi Nej Psykologi förberedande/påbyggnadsund. gemensamma I egenskap av en vetenskap som undersöker mänsklig aktivitet ger psykologin de studerande förutsättningar att på olika sätt iaktta och förstå människan och de faktorer som påverkar hennes beteende. Med hjälp av psykologisk kunskap och psykologiska begrepp kan de studerande bli medvetna om och bearbeta psykiska fenomen. Kunskaper och färdigheter i psykologi stödjer självkännedomen, den personliga utvecklingen, förståelsen för andra människor och det psykiska välbefinnandet. Psykologins dels empiriska, dels reflekterande grepp ger de studerande möjlighet att utveckla sitt kritiska tänkande. De möjligheter som digitala verktyg ger ska mångsidigt användas i undervisningen.#13#10Undervisningen ska skapa förutsättningar för de studerande att förstå psykologisk kunskap och själva kunna tillämpa den. De studerande ska få hjälp med att inse den psykologiska kunskapens koppling till sociala, kulturella och aktuella frågor samt med att förstå hur psykiska, biologiska och sociala faktorer samverkar och är beroende av varandra.#13#10Undervisningen i psykologi ska vara forskningsbaserad. Det innebär att man i undervisningen ska behandla den psykologiska kunskapens karaktär och hur den uppkommer med betoning på de viktigaste resultat som framkommit genom forskningstraditionen och genom aktuell forskning. Den forskningsbaserade undervisningen ska användas för att skapa förståelse för människans dagliga liv och vardag. På detta sätt kan man föra forskningsresultaten närmare de studerande. Vid bedömningen ska man fästa uppmärksamhet vid den studerandes teoretiska kunskaper såväl som förmågan att tillämpa psykologisk kunskap i vanliga situationer och i vardagslivet. Förmåga att bearbeta information och behärska helheter i stället för upprepning av enskilda fakta ska betonas. Den studerande ska på ett mångsidigt sätt visa att hen har förstått det centrala innehållet och kan utvärdera och tillämpa sina kunskaper. Målen för undervisningen i psykologi är att den studerande ska#13#10- utgående från vetenskapliga fakta lära sig se mänskligt beteende som en helhet som är ett resultat av växelverkan mellan psykiska, biologiska, sociala och kulturella faktorer#13#10- behärska psykologins centrala begrepp, frågeställningar och metoder att skaffa sig information samt känna till psykologiska forskningsresultat och utgående från dem kunna bedöma den vetenskapliga kunskapens och forskningsmetodernas möjligheter och begränsningar#13#10- förstå etiska frågor inom psykologi och psykologisk forskning och kunna tillämpa sina kunskaper också för att bedöma psykologiska undersökningar#13#10- tillägna sig psykologisk kunskap och kunna tillämpa den i sina studier och i vardagen, för att se sin livssituation och sina möjligheter, främja sin psykiska utveckling och hälsa samt för att utveckla sitt tänkande, sina människorelationer och sina sociala färdigheter#13#10- kunna tillägna sig psykologisk kunskap genom olika informationskällor och kunna bedöma informationens tillförlitlighet#13#10- kunna använda psykologisk kunskap för att analysera ämnesövergripande teman och fenomen#13#10- kunna tillämpa psykologisk kunskap för att främja jämlikhet, jämställdhet och hållbar utveckling. VGLP2016 SIIRTO 18 PS01 Psykisk aktivitet och lärande gy fördjupad kurs 1 Nej Kursens mål är att den studerande ska#13#10- förstå betydelsen av biologiska, psykiska, sociala och kulturella faktorer för att kunna förklara och förstå mänskligt beteende#13#10- känna till psykologins centrala ämnesområden såsom känslor, motivation och kognitiva funktioner, samt kunna iaktta och reflektera över mänskligt beteende och sin egen psykiska hälsa med hjälp av begrepp som beskriver dessa#13#10- fördjupa sig i psykologisk kunskap som berör lärprocesser och med hjälp av kunskapen kunna reflektera över sina studier#13#10- kunna ge exempel på psykologiska forskningsområden och undersökningar inom dem samt analysera och bedöma motiven bakom forskningen och bevekelsegrund#13#10- förstå att psykologisk kunskap baserar sig på forskning och kunna beskriva centrala kännetecken för vetenskapligt tänkande. Centralt innehåll#13#10Medveten och omedveten psykisk aktivitet#13#10- biologiska faktorer som inverkar på mänskligt beteende samt grundläggande kunskap om nervsystemets funktion#13#10- grundläggande kunskap om känslor och motivation#13#10- betydelsen av kognitiva tolkningar i mänskligt beteende#13#10Sociala och kulturella faktorers inverkan på människans beteende#13#10- grundläggande kunskap om socialisation och hur man tillägnar sig normer#13#10- exempel på situationsfaktorer som påverkar individens beteende#13#10Fördjupning i ett valbart fenomen, till exempel aggressivitet, nervositet, beroenden, ätbeteende, socialt samspel, lycka eller kärlek#13#10Studier och lärande ur ett psykologiskt perspektiv#13#10- den biologiska, kognitiva och sociokulturella grunden för lärande#13#10- effektiva studiemetoder#13#10- motivation och lärande#13#10Uppkomsten av psykologisk kunskap#13#10- psykologiska forskningsobjekt#13#10- skillnaden mellan vardagskunskap och vetenskaplig kunskap#13#10- exempel på psykologiska forskningsmetoder VGLP2016 SIIRTO 18 PS02 Människans utveckling gy fördjupad kurs 1 Nej Kursens mål är att den studerande ska#13#10- veta hur man undersöker människans utveckling och kunna bedöma kunskapens tillförlitlighet#13#10- kunna beskriva faktorer som påverkar människans utveckling och växelverkan mellan dem#13#10- fördjupa sig i olika delområden av människans utveckling och kunna beskriva växelverkan mellan dem samt kunna förklara utvecklingens kontinuitet under människans levnadslopp#13#10- fördjupa sig särskilt i barn- och ungdomspsykologi samt teorier och forskningsrön inom dem#13#10- känna till principerna för nervsystemets funktion och förstå sambandet mellan nervsystemet och individens psykiska utveckling#13#10- kunna bedöma utvecklingspsykologisk kunskap och tillämpa den för att förstå sig själv och andra människor. Centralt innehåll#13#10Forskning om utvecklingen#13#10Olika utvecklingsområden och faktorer som påverkar dem i barndomen och ungdomen#13#10- fysisk-motorisk utveckling#13#10- kognitiv utveckling#13#10- emotionell utveckling#13#10- psykosocial utveckling#13#10- utveckling av jaget och jaguppfattningen#13#10Den psykiska utvecklingen under ungdomsåren och särskilda utmaningar som är förknippade med den#13#10- tankeutveckling#13#10- identitetsutveckling: personlig, social och kulturell identitet#13#10- könsidentitet och sexuell utveckling#13#10- utveckling av exekutiva funktioner och deras neurologiska orsaker#13#10 Utvecklingens kontinuitet under levnadsloppet#13#10- begreppet levnadslopp#13#10- växelverkan mellan faktorer som påverkar utvecklingen#13#10- en teori som förklarar utvecklingens kontinuitet#13#10Biologiska och sociokulturella faktorer som påverkar utvecklingen#13#10- nervsystemets mognad#13#10- hjärnans utveckling under en livstid#13#10- växelverkan mellan arv och miljö#13#10- tidigt socialt samspel och känslomässig anknytning#13#10- socialisation och kulturella skillnader i utvecklingen VGLP2016 SIIRTO 18 PS03 Människan som informationsbehandlare gy fördjupad kurs 1 Nej Kursens mål är att den studerande ska#13#10- känna till de allmänna principerna som styr kognitiv aktivitet och kunna tillämpa dem för att undersöka kognitiva fenomen#13#10- fördjupa sig i de grundläggande kognitiva funktionerna, dvs. perception, uppmärksamhet och minne, samt med en mer avancerad kognitiv aktivitet, till exempel beslutsfattande, problemlösning, sakkunskap eller språkliga funktioner#13#10- fördjupa sig i forskningen om kognitiva funktioner och kunna bedöma den#13#10- förstå den neurologiska bakgrunden till kognitiv aktivitet och sambandet mellan kognitiva och psykiska funktioner. Centralt innehåll#13#10- principer för kognitiv aktivitet, såsom inre modeller och varseblivningscirkeln#13#10- den neuropsykologiska bakgrunden till kognitiva funktioner#13#10- forskningsmetoder inom kognitiv psykologi och hjärnforskning#13#10- de grundläggande kognitiva funktionerna perception, uppmärksamhet och minne och deras biologiska bakgrund#13#10- undersökning av en valbar mera avancerad kognitiv funktion, till exempel språk, problemlösning, beslutsfattande eller sakkunskap VGLP2016 SIIRTO 18 PS04 Känslor, psykiskt välbefinnande och mental hälsa gy fördjupad kurs 1 Nej Kursens mål är att den studerande ska#13#10- få kunskap om forskning som gäller känslor och mental hälsa och förstå hur dessa kan undersökas samt kunna bedöma forskning kritiskt#13#10- kunna beskriva hur känslor föds genom samverkan mellan biologiska och kognitiva faktorer och kunna reflektera över deras kulturbundenhet#13#10- kunna analysera känslors betydelse för kommunikation och välbefinnande#13#10- känna till faktorer som påverkar det psykiska välbefinnandet och olika sätt att upprätthålla den psykiska balansen#13#10- kunna analysera sitt eget psykiska välbefinnande ur ett psykologiskt perspektiv och få verktyg att hitta lösningar som stödjer det egna välbefinnandet#13#10- förstå psykologiska, biologiska, sociala och kulturella faktorer som påverkar den mentala hälsan#13#10- känna igen de vanligaste mentala störningarna och problemen samt förstå svårigheten i att definiera mental hälsa och mentala problem#13#10- tillägna sig djupare kunskap om minst en mental störning: orsaker, symptom och vård. Centralt innehåll#13#10- hur känslor uppkommer, den biologiska grunden för minst en känsla#13#10- känslor som föremål för psykologisk forskning#13#10- känslor som universella och kulturbundna företeelser#13#10- känslornas betydelse som verktyg för att förstå sig själv#13#10- psykiskt välbefinnande och upprätthållande av psykisk balans#13#10- sömn och sovande som bidragande faktorer till välbefinnande#13#10- stress, kriser och olika sätt att hantera dem#13#10- centrala mentala problem och vård av dem#13#10- faktorer som bidrar till uppkomsten av mentala problem#13#10- betydelsen av den sociala miljön för individens välbefinnande VGLP2016 SIIRTO 18 PS05 Människan som individ och social varelse gy fördjupad kurs 1 Nej Kursens mål är att den studerande ska#13#10- förstå vidden av begreppet personlighet#13#10- känna igen och kunna förklara centrala skillnader mellan individer, såsom temperament, personlighetsdrag, intelligens, begåvning och tolkningsmönster#13#10- känna till den biologiska grunden för individuella skillnader#13#10- tillägna sig kunskap om forskning som gäller personlighet och socialpsykologi#13#10- fördjupa sin förståelse för psykologiska forskningsmetoder när det gäller undersökning av individuella skillnader och personlighetspsykologisk forskning#13#10- kunna analysera individens beteende som ett resultat av växelverkan mellan personlighet, situationsfaktorer och kultur#13#10- kunna tillämpa personlighetspsykologisk och socialpsykologisk kunskap för att förstå olikhet. Centralt innehåll#13#10- definition av personlighet#13#10- det varaktiga och det föränderliga i personligheten#13#10- minst två personlighetsteorier, -modeller eller -perspektiv, till exempel inom sociokognitiv, psykodynamisk eller humanistisk psykologi, temperamentsteori eller egenskapsteori#13#10- undersökning av individuella skillnader#13#10- hur situationsfaktorer och gruppfenomen påverkar individens beteende i grupper och sociala nätverk#13#10- kulturens inverkan på personligheten, kommunikationen och den sociala aktiviteten VGLP2016 SIIRTO 18 FRA Franska, A-lärokurs gy lärokurs Medeltal av kursvitsorden Franska A1-lärokurs Nej förberedande/påbyggnadsund. gemensamma franska De specifika målen för undervisningen i A-lärokursen i främmande språk är att den studerande ska13#10- utvecklas som språkbrukare i målspråket och som aktör i en kulturellt mångskiftande värld i såväl nationella och europeiska som globala sammanhang#13#10- kunna ställa sin språkkunskap i relation till nivå B1.2 i nivåskalan för språkkunskap och språkutveckling, utvärdera hur de egna färdigheterna utvecklats och vidareutveckla dem. Bedömningen i främmande språk ska basera sig på de gemensamma målen för främmande språk och de specifika målen för varje språk och lärokurs. De kursspecifika målen, liksom de nära sammanknutna gemensamma målen och de lärokursspecifika målen ska beaktas i varje kurs. I alla kurser ska den studerande ges mångsidig respons på sina framsteg i de olika faserna av lärprocessen. Den studerande ska få respons på sin progression inom språkets olika delområden och i fråga om övriga mål för språkinlärningen, såsom färdigheter för språkstudier och förmåga att fungera i miljöer där målspråket används. Den studerande ska handledas i självvärdering och kamratvärdering. Portföljarbete kan användas i alla kurser, också i ämnesintegrerade studier.#13#10Nivåskalan för språkkunskap och språkutveckling som grundar sig på den gemensamma europeiska referensramen ska i tillämpliga delar användas som stöd för bedömningen och som verktyg för läraren och för den studerandes självvärdering och för kamratvärdering. I början av studierna ska responsen fokusera på den studerandes förmåga att utveckla sina lärstrategier för språkstudier. Under studiernas gång kan nivåskalan för språkkunskap och språkutveckling i tilltagande grad användas för att fastställa nivån på den studerandes kommunikativa färdigheter samt förmåga att tolka och producera texter.#13#10Bedömningen av den fördjupade kursen 8 i A-lärokursen och den fördjupade kursen 6 i B1-lärokursen ska basera sig på vitsordet i det prov i muntlig språkfärdighet som utarbetas av Utbildningsstyrelsen och annat kunnande som den studerande visat under kursen. Kurserna bedöms med siffror enligt skalan 4–10. Också provet i muntlig språkfärdighet som ingår i kursen bedöms enligt skalan 4–10. Över provet i muntlig färdighet ges ett separat intyg som bilaga till avgångsbetyget från gymnasiet. De gemensamma målen för de olika lärokurserna i främmande språk är att den studerande ska#13#10- våga använda sina språkkunskaper kreativt i studierna, i arbete och på fritiden#13#10- stärka sina kunskaper i målspråket, sin språkkänsla och sin förmåga att tillämpa språkkunskaper också över språkgränserna#13#10- utvecklas som en målinriktad språkinlärare och kunna tillämpa strategier för språklärande#13#10- förstå betydelsen av mångsidiga språkkunskaper och vilka möjligheter de ger#13#10- kunna utvärdera sina kunskaper och planera sina språkstudier med tanke på framtida behov, såsom fortsatta studier, arbetsliv och internationell verksamhet. I de obligatoriska kurserna 1 och 2 är målet att stärka den studerandes studiefärdigheter samt förmåga att utveckla sina kunskaper individuellt och i grupp och att delta i olika kommunikationssituationer. Från och med kurs 3 ska man i tilltagande grad fästa uppmärksamhet vid olika textgenrer och hurdant språk de förutsätter. I kurserna 4–6 ska språket betonas som verktyg för att söka, komprimera och dela information.#13#10I varje kurs ska man reservera tid för att behandla aktuella eller lokala frågor, som kan väljas tillsammans med de studerande. Ämnesintegrerad undervisning eller undervisning som anknyter till temaområdena kan ingå i alla kurser. Muntlig och skriftlig kommunikation ska mångsidigt övas under kurserna, även om tyngdpunkterna kan variera från kurs till kurs. VGLP2016 SIIRTO 18 FRA01 Språket och min värld gy obligatorisk kurs 1 Nej Den studerandes kunskaper inom språkets olika delområden kartläggs och hen analyserar och utvärderar sina lärstrategier för språkstudier. Den studerande ställer upp mål för studierna i målspråket och hittar sätt att utveckla sina kunskaper både individuellt och i grupp samt söker autentiska språkmiljöer där målspråket används. Under kursen reflekterar man kring den språkliga mångfalden i världen och språkkunskap som redskap för att utveckla den kulturella kompetensen. Kursens teman och situationer ska anknyta till studielivet, den ungas livsmiljö och behov av språkkunskap. VGLP2016 SIIRTO 18 FRA02 Människans sociala nätverk gy obligatorisk kurs 1 Nej Under kursen övar den studerande att med hjälp av olika medier delta i olika kommunikationssituationer av varierande språklig och kulturell svårighetsgrad, också i en internationell kontext. Den studerande fördjupar sin förmåga att diskutera aktivt och lyssna på andra. Hen utvecklar sin förmåga att formulera åsikter och tillsammans diskutera betydelser. Mångsidiga strategier utvecklas för olika kommunikationssituationer. Under kursen behandlas teman som anknyter till mänskliga relationer och i samband med dem även psykiskt, fysiskt och socialt välbefinnande. Man reflekterar också över vilka förändringar teknologin och digitaliseringen har inneburit för kommunikation och välbefinnande. VGLP2016 SIIRTO 18 FRA03 Kulturella fenomen gy obligatorisk kurs 1 Nej Under kursen fördjupas och utvecklas den studerandes multilitteracitet. Den studerande producerar texter inom olika genrer med betoning på de språkliga drag som kännetecknar genren. Kursens teman utgår från olika kulturella fenomen, medier på målspråket och kreativ verksamhet. VGLP2016 SIIRTO 18 FRA04 Samhället och omvärlden gy obligatorisk kurs 1 Nej Under kursen utvecklar den studerande sin förmåga att söka information och läsa kritiskt samt övar sig att aktivt använda målspråket. Man bekantar sig med olika debatter om samhälleliga fenomen, i synnerhet i ett perspektiv av aktivt medborgarskap. Under kursen reflekterar man över individens och gruppens ansvar och möjligheter att påverka i medborgarsamhället, till exempel då det gäller människorättsfrågor. VGLP2016 SIIRTO 18 FRA05 Vetenskap och framtid gy obligatorisk kurs 1 Nej Kursen fördjupar den studerandes förmåga att tolka och producera texter samt den studerandes kompetens att söka information om för hen intressanta kunskaps- och vetenskapsområden. De studerande övar sin förmåga att dela med sig av synpunkter som grundar sig på egna kunskaper eller åsikter. De reflekterar kring olika framtidsvisioner, i synnerhet i ett teknologi- och digitaliseringsperspektiv. Temana väljs från olika fack- och vetenskapsområden. VGLP2016 SIIRTO 18 FRA06 Studier, arbete och ekonomi gy obligatorisk kurs 1 Nej Kursen fördjupar den studerandes förståelse för språkkunskap som ett socialt kapital och en färdighet för arbetslivet. Den studerande bekantar sig med textgenrer som kan komma till nytta i eventuella fortsatta studier eller i arbetslivet. Under kursen överväger och diskuterar den studerande planer för fortsatta studier, karriär och arbete även i en internationell kontext. Under kursen behandlas ekonomiska frågor som är relevanta för den unga vuxna som står på tröskeln till arbetslivet samt ekonomiska företeelser i ett större perspektiv. VGLP2016 SIIRTO 18 FRA07 Hållbar livsstil gy fördjupad kurs 1 Nej Under kursen fördjupar den studerande sin förmåga att tolka och producera målspråket i olika skriftliga kommunikationssituationer och för olika slag av mottagare. Under kursen behandlas texter inom olika genrer, såsom fiktiva och icke-fiktiva, berättande, beskrivande, reflekterande, instruerande eller ställningstagande texter. Man fortsätter behandla de obligatoriska kursernas teman ur ett ekologiskt, ekonomiskt, socialt och kulturellt hållbarhetsperspektiv med beaktande av de studerandes behov eller intressen. VGLP2016 SIIRTO 18 FRA08 Muntlig kommunikation och påverkan gy fördjupad kurs 1 Nej Under kursen fördjupar den studerande sin förmåga att producera muntligt språk, förstå talat språk och bygga upp en dialog. Hen stärker sin förmåga att tala flytande och övar muntlig produktion som förutsätter förberedelse. Teman som behandlats i de obligatoriska kurserna repeteras eller kompletteras enligt de studerandes behov. VGLP2016 SIIRTO 18 FRB2 Franska, B2-lärokurs gy lärokurs Medeltal av kursvitsorden Franska B2-lärokurs Nej förberedande/påbyggnadsund. gemensamma franska Bedömningen i främmande språk ska basera sig på de gemensamma målen för främmande språk och de specifika målen för varje språk och lärokurs. De kursspecifika målen, liksom de nära sammanknutna gemensamma målen och de lärokursspecifika målen ska beaktas i varje kurs. I alla kurser ska den studerande ges mångsidig respons på sina framsteg i de olika faserna av lärprocessen. Den studerande ska få respons på sin progression inom språkets olika delområden och i fråga om övriga mål för språkinlärningen, såsom färdigheter för språkstudier och förmåga att fungera i miljöer där målspråket används. Den studerande ska handledas i självvärdering och kamratvärdering. Portföljarbete kan användas i alla kurser, också i ämnesintegrerade studier.#13#10Nivåskalan för språkkunskap och språkutveckling som grundar sig på den gemensamma europeiska referensramen ska i tillämpliga delar användas som stöd för bedömningen och som verktyg för läraren och för den studerandes självvärdering och för kamratvärdering. I början av studierna ska responsen fokusera på den studerandes förmåga att utveckla sina lärstrategier för språkstudier. Under studiernas gång kan nivåskalan för språkkunskap och språkutveckling i tilltagande grad användas för att fastställa nivån på den studerandes kommunikativa färdigheter samt förmåga att tolka och producera texter.#13#10Bedömningen av den fördjupade kursen 8 i A-lärokursen och den fördjupade kursen 6 i B1-lärokursen ska basera sig på vitsordet i det prov i muntlig språkfärdighet som utarbetas av Utbildningsstyrelsen och annat kunnande som den studerande visat under kursen. Kurserna bedöms med siffror enligt skalan 4–10. Också provet i muntlig språkfärdighet som ingår i kursen bedöms enligt skalan 4–10. Över provet i muntlig färdighet ges ett separat intyg som bilaga till avgångsbetyget från gymnasiet. De specifika målen för undervisningen i B2-lärokursen i främmande språk är att den studerande ska#13#10- få lust och vilja att utöka sin språkliga repertoar#13#10- utvecklas som språkbrukare i målspråket och som aktör i en kulturellt mångskiftande värld i såväl nationella och europeiska som globala sammanhang#13#10- kunna ställa sin språkkunskap i relation till nivå A2.2 (övriga språk) eller B1.1 (engelska) i nivåskalan för språkkunskap och språkutveckling, utvärdera hur de egna färdigheterna utvecklats och vidareutveckla dem. Under de första kurserna ska tyngdpunkten ligga på muntliga kommunikationssituationer och enkla skriftliga övningar som på ett naturligt sätt anknyter till dem. Också hörförståelse övas. Andelen skriftliga övningar ska småningom öka men muntlig kommunikation övas fortsättningsvis under alla kurser. Det centrala är att utveckla grundläggande språkfärdighet som behövs i vardagen. I mån av möjlighet reserveras tid för att behandla gemensamt överenskomna eller aktuella teman. Den studerandes multilitteracitet kan utvecklas under alla kurser genom att behandla litteratur, film, musik, teater, bildkonst eller medier. Olika textgenrer ska introduceras. Ämnesintegrerad undervisning kan ingå i de olika kurserna. Strukturer behandlas, övas och repeteras på ett flexibelt sätt i samband med lämpliga teman. Det är viktigt att från början fästa vikt vid ett gott uttal. VGLP2016 SIIRTO 18 FRB21 Viktiga frågor i livet och vardagen gy fördjupad kurs 1 Nej Under kursen reflekterar den studerande över målspråkets betydelse i hens eget liv, nu och i framtiden. Den studerandes kunskaper i målspråket kartläggs. Den studerande analyserar och utvärderar sina färdigheter för språkstudier, ställer upp mål för sitt språklärande och hittar sätt att utveckla sina kunskaper individuellt och i grupp. De kommunikativa färdigheterna utvecklas med hjälp av olika medier. Under kursen behandlas teman och situationer som anknyter till de ungas dagliga liv, mänskliga relationer och nätverk, intressen, fritid och hobbyer. VGLP2016 SIIRTO 18 FRB22 Liv och levnadssätt gy fördjupad kurs 1 Nej Under kursen fästs uppmärksamhet vid olika sociala koder och deras eventuella skillnader i kommunikation. Skriftlig kommunikation övas i någon mån. Kursens teman är interkulturell kommunikation och kulturmöten i Finland och utomlands. VGLP2016 SIIRTO 18 FRB23 Välbefinnande och omsorg gy fördjupad kurs 1 Nej Under kursen lär sig den studerande att med hjälp av olika medier diskutera och lyssna på andra i olika kommunikationssituationer. Hen utvecklar sin förmåga att formulera åsikter och tillsammans diskutera betydelser i frågor som gäller vardagslivet. Den studerande undersöker olika texter om välbefinnande, mänskliga relationer och livsskeden samt övar sig att diskutera frågor i anknytning till dem. Man reflekterar också över vilka förändringar tekniken och digitaliseringen har inneburit för kommunikation och välbefinnande. VGLP2016 SIIRTO 18 FRB24 Kultur och medier gy fördjupad kurs 1 Nej Kursen stärker den studerandes multilitteracitet. Den studerande lär känna aktuella och ur de ungas synvinkel intressanta kulturella företeelser och medier inom målspråkets språkområde eller -områden. VGLP2016 SIIRTO 18 FRB25 Studier, arbete och framtid gy fördjupad kurs 1 Nej Under kursen fästs vikt vid att kommunikationen är kulturellt lämplig. Kursen behandlar skola, fortsatta studier och arbetsliv samt de ungas framtidsplaner. VGLP2016 SIIRTO 18 FRB26 Vår gemensamma jord FRB26 Vår gemensamma jord gy fördjupad kurs 1 Nej Under kursen fortsätter man att öva sig i interaktion och repeterar språkkunskapen utgående från de studerandes behov. Den studerande bekantar sig med möjligheterna att delta i internationellt samarbete. Kursens teman ska anknyta till naturen, olika boendemiljöer och hållbar livsstil. VGLP2016 SIIRTO 18 FRB27 Internationell verksamhet gy fördjupad kurs 1 Nej Under kursen använder den studerande sin språkkunskap och stärker förståelsen för olika kulturer genom att lära känna eller delta i internationellt samarbete, volontärarbete eller arbetslivet, vid behov med hjälp av fjärruppkoppling. De språkliga målen bestäms på basis av kursinnehållet. De studerande rapporterar om eventuellt deltagande i internationell verksamhet på gemensamt överenskommet sätt. VGLP2016 SIIRTO 18 FRB28 Muntlig och skriftlig kommunikation gy fördjupad kurs 1 Nej Kursen stärker den studerandes förmåga att producera text som behövs i olika kommunikationssituationer. Den studerande övar sig att producera och tolka olika textgenrer. Teman som behandlats tidigare repeteras eller kompletteras enligt de studerandes behov. VGLP2016 SIIRTO 18 FRB3 Franska, B3-lärokurs gy lärokurs Medeltal av kursvitsorden Franska B3-lärokurs Nej förberedande/påbyggnadsund. gemensamma franska Bedömningen i främmande språk ska basera sig på de gemensamma målen för främmande språk och de specifika målen för varje språk och lärokurs. De kursspecifika målen, liksom de nära sammanknutna gemensamma målen och de lärokursspecifika målen ska beaktas i varje kurs. I alla kurser ska den studerande ges mångsidig respons på sina framsteg i de olika faserna av lärprocessen. Den studerande ska få respons på sin progression inom språkets olika delområden och i fråga om övriga mål för språkinlärningen, såsom färdigheter för språkstudier och förmåga att fungera i miljöer där målspråket används. Den studerande ska handledas i självvärdering och kamratvärdering. Portföljarbete kan användas i alla kurser, också i ämnesintegrerade studier.#13#10Nivåskalan för språkkunskap och språkutveckling som grundar sig på den gemensamma europeiska referensramen ska i tillämpliga delar användas som stöd för bedömningen och som verktyg för läraren och för den studerandes självvärdering och för kamratvärdering. I början av studierna ska responsen fokusera på den studerandes förmåga att utveckla sina lärstrategier för språkstudier. Under studiernas gång kan nivåskalan för språkkunskap och språkutveckling i tilltagande grad användas för att fastställa nivån på den studerandes kommunikativa färdigheter samt förmåga att tolka och producera texter.#13#10Bedömningen av den fördjupade kursen 8 i A-lärokursen och den fördjupade kursen 6 i B1-lärokursen ska basera sig på vitsordet i det prov i muntlig språkfärdighet som utarbetas av Utbildningsstyrelsen och annat kunnande som den studerande visat under kursen. Kurserna bedöms med siffror enligt skalan 4–10. Också provet i muntlig språkfärdighet som ingår i kursen bedöms enligt skalan 4–10. Över provet i muntlig färdighet ges ett separat intyg som bilaga till avgångsbetyget från gymnasiet. De specifika målen för undervisningen i B3-lärokursen i främmande språk är att den studerande ska#13#10- få lust och vilja att utöka sin språkliga repertoar#13#10- utvecklas som språkbrukare i målspråket och som aktör i en kulturellt mångskiftande värld i såväl nationella och europeiska som globala sammanhang#13#10- kunna ställa sin språkkunskap i relation till nivå A2.1 (övriga språk) eller B1.1/A2.2 (engelska) i nivåskalan för språkkunskap och språkutveckling, utvärdera hur de egna färdigheterna utvecklats och vidareutveckla dem. Under de första kurserna ska tyngdpunkten ligga på muntliga kommunikationssituationer och enkla skriftliga övningar som på ett naturligt sätt anknyter till dem. Också hörförståelse övas. Andelen skriftliga övningar ska småningom öka men muntlig kommunikation övas fortsättningsvis under alla kurser. Det centrala är att utveckla grundläggande språkfärdighet som behövs i vardagen. I mån av möjlighet reserveras tid för att behandla gemensamt överenskomna eller aktuella teman. Den studerandes multilitteracitet kan utvecklas under alla kurser genom att behandla litteratur, film, musik, teater, bildkonst eller medier. Olika textgenrer ska introduceras. Ämnesintegrerad undervisning kan ingå i de olika kurserna. Strukturer behandlas, övas och repeteras på ett flexibelt sätt i samband med lämpliga teman. Det är viktigt att från början fästa vikt vid ett gott uttal. VGLP2016 SIIRTO 18 FRB31 Vi bekantar oss med varandra och det nya språket gy fördjupad kurs 1 Nej Under kursen får den studerande en bild av målspråkets ställning i världen och i förhållande till de språk hen behärskar eller har studerat tidigare. Den studerande övar sig att kommunicera i vardagliga situationer och att använda lämpliga kommunikationsstrategier samt lär sig de viktigaste artighetsfraserna. VGLP2016 SIIRTO 18 FRB32 På resa i världen gy fördjupad kurs 1 Nej Under kursen övar sig den studerande att klara sig i olika sociala situationer som anknyter till resande och uträttande av vardagliga ärenden. Den studerande utvecklar användningen av kompensationsstrategier och andra kommunikationsstrategier. VGLP2016 SIIRTO 18 FRB33 Viktiga frågor i livet och vardagen gy fördjupad kurs 1 Nej Den studerande övar sina kommunikativa färdigheter med hjälp av olika medier. Under kursen behandlas teman och situationer som anknyter till de ungas dagliga liv, mänskliga relationer och nätverk, intressen, fritid och hobbyer. VGLP2016 SIIRTO 18 FRB34 Liv och levnadssätt gy fördjupad kurs 1 Nej Under kursen fästs uppmärksamhet vid olika sociala koder och deras eventuella skillnader i kommunikation. Skriftlig kommunikation övas i någon mån. Kursens teman är interkulturell kommunikation och kulturmöten i Finland och utomlands. VGLP2016 SIIRTO 18 FRB35 Välbefinnande och omsorg gy fördjupad kurs 1 Nej Under kursen lär sig den studerande att med hjälp av olika medier diskutera och lyssna på andra i olika kommunikationssituationer. Hen utvecklar sin förmåga att formulera åsikter och tillsammans diskutera betydelser i frågor som gäller vardagslivet. Den studerande undersöker olika texter om välbefinnande, mänskliga relationer och livsskeden samt övar sig att diskutera frågor i anknytning till dem. Man reflekterar också över vilka förändringar tekniken och digitaliseringen har inneburit för kommunikation och välbefinnande. VGLP2016 SIIRTO 18 FRB36 Kultur och medier gy fördjupad kurs 1 Nej Kursen stärker den studerandes multilitteracitet. Den studerande lär känna aktuella och ur de ungas synvinkel intressanta kulturella företeelser och medier inom målspråkets språkområde eller -områden. VGLP2016 SIIRTO 18 FRB37 Studier, arbete och framtid gy fördjupad kurs 1 Nej Under kursen fästs vikt vid att kommunikationen är kulturellt lämplig. Kursen behandlar skola, fortsatta studier och arbetsliv samt de ungas framtidsplaner. VGLP2016 SIIRTO 18 FRB38 Vår gemensamma jord gy fördjupad kurs 1 Nej Under kursen fortsätter man att öva sig i interaktion och repeterar språkkunskapen utgående från de studerandes behov. Den studerande bekantar sig med möjligheterna att delta i internationellt samarbete. Kursens teman ska anknyta till naturen, olika boendemiljöer och hållbar livsstil. VGLP2016 SIIRTO 18 FINA Finska, A-lärokurs gy lärokurs Medeltal av kursvitsorden Finska A1-lärokurs Ja förberedande/påbyggnadsund. gemensamma finska Undervisningen i finska i gymnasiet ska fördjupa och utveckla den språkkunskap och språkmedvetenhet som de studerande tillägnat sig inom den grundläggande utbildningen. De studerande ska handledas att utveckla sina kunskaper i finska och att vidga sin flerspråkliga kompetens, att bygga broar språken emellan och att utveckla sina metaspråkliga färdigheter. Språkundervisningen baserar sig på det vidgade textbegreppet, som omfattar både det talade och det skrivna språket, och undervisningen stödjer därmed också de studerandes kompetens i multilitteracitet.#13#10Undervisningen ska förstärka de studerandes tilltro till den egna förmågan att lära sig finska och viljan att modigt använda sig av sina kunskaper samt att känna glädjen i att lära sig. Undervisningen ska även stärka de studerandes vilja och förmåga att agera i finskspråkiga miljöer. All språkkunskap som de studerande har ska kunna tillvaratas både i skolan och på fritiden och de studerande ska handledas i att reflektera över språkrelaterade attityder och värderingar. Undervisningen ska stärka och utveckla de studerandes färdigheter och möjligheter att på finska aktivt kunna ta del av och påverka utveckling och händelser både i sin närmiljö och i vidare sammanhang.#13#10De studerande ska uppmuntras att tillägna sig livslånga strategier för språkinlärning genom att identifiera de strategier för lärande som bäst lämpar sig för det egna lärandet i finska. De ska även uppmuntras att utvärdera sina framsteg i lärandet och att se språkkunskapen som en kompetens också i arbetslivet. Jämställdheten mellan könen vid språkval och i språkstudier förstärks genom att man i undervisningen uppmuntrar till en fördomsfri inställning till språkstudier och genom att man behandlar olika teman ur flera olika synvinklar.#13#10I språkundervisningen ska man använda undersökande, mångsidiga och elevaktiverande arbetssätt. De studerande ska handledas att söka, utvärdera och behandla information på finska. Digitala verktyg ska utgöra en naturlig del av studiemiljön.#13#10I språkundervisningen behandlas teman som utvecklar de studerandes förmåga att behärska helheter och att arbeta ämnesintegrerat. De studerande ska erbjudas produktiva och tillräckligt krävande uppgifter som är meningsfulla för dem. Temaområdena, temastudierna och övriga ämnesintegrerade studier uppmuntrar de studerande att använda sig av sina språkkunskaper och flerspråkiga kompetenser på både högre och lägre nivå.#13#10I undervisningen ska man beakta att de studerande i förhållande till kunskapsnivåerna avancerar i olika takt, vilket kan betyda att uppgifterna kräver differentiering eller andra former av stöd. Bedömningen i det andra inhemska språket finska ska basera sig på hur den studerande uppnår de gemensamma målen för undervisningen i finska och de specifika målen för lärokursen. I bedömningen ska man beakta de enskilda kursernas tyngdpunktsområden och deras nära koppling till de gemensamma målen och de specifika målen för lärokursen. I alla kurser ges den studerande mångsidig respons. Man ska ge den studerande respons på framsteg inom språkkunskapens olika delområden och på övriga mål, såsom förmågan att i språkstudierna tillämpa strategier för lärande och att använda finska i autentiska miljöer. Responsen ges under kursens gång i olika skeden av lärprocessen. Den studerande uppmuntras att dra nytta av självvärdering och kamratvärdering. Man kan under alla kurser arbeta med portfoliometoden, även vid integrering av läroämnena.#13#10Som stöd vid bedömningen och som ett verktyg för läraren och den studerandes självvärdering och kamratvärdering används nivåskalan för språkkunskap och språkutveckling som grundar sig på den gemensamma europeiska referensramen för språk. I början av studierna ska man speciellt ge respons på den studerandes förmåga att utveckla sina lärstrategier för språkstudier. I takt med att studierna framskrider kan man i tilltagande grad använda sig av nivåskalan då man definierar nivån på den studerandes förmåga att kommunicera samt att tolka och producera texter.#13#10Bedömningen av den fördjupade kursen 8 i A-lärokursen, den fördjupade kursen 6 i B1-lärokursen och den fördjupade kursen 8 i den modersmålsinriktade lärokursen i det andra inhemska språket baserar sig på vitsordet i det prov i muntlig språkfärdighet som utarbetas av Utbildningsstyrelsen och på övriga bevis på kunskap som framkommit under kursen. Kurserna bedöms enligt skalan 4–10. Också det prov i muntlig språkfärdighet som hör till kursen bedöms enligt skalan 4–10. Över provet i muntlig språkfärdighet ges ett särskilt intyg som bilaga till gymnasiets avgångsbetyg. Gemensamma mål för undervisningen i de olika lärokurserna i finska är att den studerande ska#13#10- utveckla sin förmåga att agera på finska i olika sammanhang#13#10- inse det finska språkets betydelse som nationalspråk#13#10- på ett kreativt sätt våga använda det finska språket i studier, arbete och under fritiden#13#10- befästa sina kunskaper i finska, sin språkkänsla och förmåga att i språkstudierna tillämpa och dra nytta av sin allmänna språkkännedom#13#10- fördjupa och bredda sina kunskaper om finskans struktur#13#10- utvecklas till en målinriktad språkanvändare som kan tillämpa strategier för lärande i sina språkstudier#13#10- inse betydelsen av de utökade möjligheter som en bred språkkunskap erbjuder#13#10- kunna bedöma sina språkkunskaper och planera sina språkstudier med tanke på framtida behov i till exempel fortsatta studier och arbetsliv. Ett specifikt mål för undervisningen i A-lärokursen i finska är att den studerande ska#13#10- kunna relatera sin språkkunskap till kunskapsnivå B2.1 då det gäller förmåga att kommunicera och att tolka texter samt till kunskapsnivå B1.2 då det gäller förmåga att producera texter samt utvärdera och vidareutveckla sina språkkunskaper. Under de obligatoriska kurserna 1 och 2 ska man betona betydelsen av att utveckla färdigheterna för språkstudier, den egna språkkompetensen både individuellt och interaktivt i grupp och förmågan att kommunicera i olika situationer. I tilltagande grad och i samband med att studierna framskrider ska man fästa uppmärksamhet vid olika textgenrer och uttryckssätt som kursernas olika kontexter kan kräva. Under studiernas gång och speciellt i slutskedet ska man betona språket som verktyg för att söka, komprimera och dela information.#13#10Under varje kurs ska man reservera tillräckligt med tid för aktuella eller lokala frågor om vilka man kan besluta tillsammans. Ämnesintegrerad undervisning eller undervisning som berör temaområdena kan ske i samband med alla kurser. I kurserna ska det ingå många olika slag av övningar inom språkets alla delområden så att den muntliga och skriftliga interaktionen i slutskedet fått lika stor tyngd. Tyngdpunkterna kan dock variera från kurs till kurs. VGLP2016 SIIRTO 18 FINA01 Vardagsliv, närmiljö och hälsa gy obligatorisk kurs 1 Nej Under kursen bekantar sig den studerande med aktiviteter och situationer i vardagslivet och närmiljön. Hen repeterar och fördjupar i synnerhet sina kommunikativa färdigheter i alldagliga umgänges- och servicesituationer. Den studerande övar att uttrycka sig både muntligt och skriftligt till exempel om sin skol- och hemmiljö, matvanor, hälsa och fritidsintressen. VGLP2016 SIIRTO 18 FINA02 Natur och vetenskap gy obligatorisk kurs 1 Nej Under kursen övar man de kommunikativa färdigheterna genom diskussioner och presentationer och den studerande lär sig att dra nytta av självvärdering och kamratvärdering. Man behandlar teman som natur, miljö och vetenskap ur olika synvinklar, till exempel en hållbar utveckling, turism och rekreation. Den studerande läser några sak- och skönlitterära texter om kursens teman och fördjupar sitt ordförråd. VGLP2016 SIIRTO 18 FINA03 Teknik och konsumtion gy obligatorisk kurs 1 Nej Under kursen bekantar sig den studerande med och använder olika digitala verktyg. Man behandlar temaområdena teknik, konsumtion och handel. VGLP2016 SIIRTO 18 FINA04 Medierna och samhället gy obligatorisk kurs 1 Nej Under kursen lär sig den studerande att göra sammanfattningar samt presentera och diskutera olika medietexter som anknyter till det finska samhället. Man lägger vikt vid hur medierna uttrycker sig i sakfrågor, till exempel om politik, forskning och aktuella händelser i världen. VGLP2016 SIIRTO 18 FINA05 Utbildning och arbetsliv gy obligatorisk kurs 1 Nej Under kursen lär sig den studerande att tolka och producera olika slags texter i anslutning till kursens ämnesområden. Kursen behandlar teman som utbildning, yrken och näringsliv ur både samhällets och den studerandes synvinkel. VGLP2016 SIIRTO 18 FINA06 Finsk kultur och litteratur gy obligatorisk kurs 1 Nej Under kursen utvecklar och fördjupar de studerande sin multilitteracitet och kännedomen om finsk kultur och litteratur ur de ungas synvinkel. Den studerande läser åtminstone ett skönlitterärt verk och presenterar det muntligt eller skriftligt. Den studerande bekantar sig med några finska konstnärer, författare och kompositörer. I skriftliga uppgifter poängteras skillnaderna mellan olika genrer. VGLP2016 SIIRTO 18 FINA07 Kommunicera i skrift gy fördjupad kurs 1 Nej Under kursen fördjupas förmågan att tolka och producera finska texter i olika slag av skriftliga kommunikationssituationer och för olika slag av mottagare. Man analyserar och producerar både faktatexter och fiktiva texter samt texter inom olika genrer, såsom berättande, beskrivande, reflekterande, instruerande och argumenterande texter. Även förmågan att återge och översätta olika texter till och från finska övas. Vid behov kan grundläggande strukturer repeteras. VGLP2016 SIIRTO 18 FINA08 Kommunicera i tal gy fördjupad kurs 1 Nej Under kursen lär sig den studerande att tala och uppträda på finska i olika formella och informella situationer. Den studerande lär sig att uttrycka sig fritt, göra frågeställningar, referera, diskutera, beskriva, intervjua, argumentera och hålla olika anföranden. Den studerande kan utnyttja digitala verktyg vid muntlig framställning. VGLP2016 SIIRTO 18 FINB1 Finska, B1-lärokurs gy lärokurs Medeltal av kursvitsorden Finska B1-lärokurs Ja förberedande/påbyggnadsund. gemensamma finska Bedömningen i det andra inhemska språket finska ska basera sig på hur den studerande uppnår de gemensamma målen för undervisningen i finska och de specifika målen för lärokursen. I bedömningen ska man beakta de enskilda kursernas tyngdpunktsområden och deras nära koppling till de gemensamma målen och de specifika målen för lärokursen. I alla kurser ges den studerande mångsidig respons. Man ska ge den studerande respons på framsteg inom språkkunskapens olika delområden och på övriga mål, såsom förmågan att i språkstudierna tillämpa strategier för lärande och att använda finska i autentiska miljöer. Responsen ges under kursens gång i olika skeden av lärprocessen. Den studerande uppmuntras att dra nytta av självvärdering och kamratvärdering. Man kan under alla kurser arbeta med portfoliometoden, även vid integrering av läroämnena.#13#10Som stöd vid bedömningen och som ett verktyg för läraren och den studerandes självvärdering och kamratvärdering används nivåskalan för språkkunskap och språkutveckling som grundar sig på den gemensamma europeiska referensramen för språk. I början av studierna ska man speciellt ge respons på den studerandes förmåga att utveckla sina lärstrategier för språkstudier. I takt med att studierna framskrider kan man i tilltagande grad använda sig av nivåskalan då man definierar nivån på den studerandes förmåga att kommunicera samt att tolka och producera texter.#13#10Bedömningen av den fördjupade kursen 8 i A-lärokursen, den fördjupade kursen 6 i B1-lärokursen och den fördjupade kursen 8 i den modersmålsinriktade lärokursen i det andra inhemska språket baserar sig på vitsordet i det prov i muntlig språkfärdighet som utarbetas av Utbildningsstyrelsen och på övriga bevis på kunskap som framkommit under kursen. Kurserna bedöms enligt skalan 4–10. Också det prov i muntlig språkfärdighet som hör till kursen bedöms enligt skalan 4–10. Över provet i muntlig språkfärdighet ges ett särskilt intyg som bilaga till gymnasiets avgångsbetyg. Gemensamma mål för undervisningen i de olika lärokurserna i finska är att den studerande ska#13#10- utveckla sin förmåga att agera på finska i olika sammanhang#13#10- inse det finska språkets betydelse som nationalspråk#13#10- på ett kreativt sätt våga använda det finska språket i studier, arbete och under fritiden#13#10- befästa sina kunskaper i finska, sin språkkänsla och förmåga att i språkstudierna tillämpa och dra nytta av sin allmänna språkkännedom#13#10- fördjupa och bredda sina kunskaper om finskans struktur#13#10- utvecklas till en målinriktad språkanvändare som kan tillämpa strategier för lärande i sina språkstudier#13#10- inse betydelsen av de utökade möjligheter som en bred språkkunskap erbjuder#13#10- kunna bedöma sina språkkunskaper och planera sina språkstudier med tanke på framtida behov i till exempel fortsatta studier och arbetsliv.Ett specifikt mål för undervisningen i B1-lärokursen i finska är att den studerande ska#13#10- kunna relatera sin språkkunskap till kunskapsnivå B1.1 samt utvärdera och vidareutveckla sina språkkunskaper. Under de obligatoriska kurserna 1 och 2 ska man betona betydelsen av att utveckla färdigheterna för språkstudier, den egna språkkompetensen både individuellt och interaktivt i grupp och förmågan att kommunicera i olika situationer. Från och med kurs 3 ska man i tilltagande grad fästa uppmärksamhet vid olika textgenrer och hurudant språk de förutsätter. Under kurserna 4 och 5 ska man betona språket som verktyg för att söka, komprimera och dela information.#13#10Under varje kurs ska man reservera tillräckligt med tid för aktuella eller lokala frågor om vilka man kan besluta tillsammans. Ämnesintegrerad undervisning eller undervisning som berör temaområdena kan ske i samband med alla kurser. I kurserna ska det ingå många olika slag av övningar inom språkets alla delområden så att den muntliga och skriftliga interaktionen i slutskedet fått lika stor tyngd. Tyngdpunkterna kan dock variera från kurs till kurs. VGLP2016 SIIRTO 18 FINB11 Vardagsliv, närmiljö och hälsa gy obligatorisk kurs 1 Nej Under kursen lär sig den studerande förstå och använda finska i olika situationer som kan uppstå i vardagen. Den studerande lär sig att muntligt och i kortare text berätta om sig själv, sin hälsa, sina fritidsintressen och sin närmiljö. VGLP2016 SIIRTO 18 FINB12 Natur och vetenskap gy obligatorisk kurs 1 Nej Under kursen bekantar sig den studerande med platser, sevärdheter och naturen i olika delar av Finland, samt betydelsen av hållbar utveckling. Den studerande lär sig presentera sin hemort, berätta om reseupplevelser och söka information på finska i samband med reseplanering. VGLP2016 SIIRTO 18 FINB13 Teknik och konsumtion gy obligatorisk kurs 1 Nej Under kursen bekantar sig den studerande med teknik, konsumtion och trafik ur användar- och miljösynvinkel. Den studerande håller teknikrelaterade presentationer och bekantar sig med bruksanvisningar. VGLP2016 SIIRTO 18 FINB14 Samhälle, kultur och medier gy obligatorisk kurs 1 Nej Under kursen bekantar sig den studerande med kortare texter och inslag som berör samhället och det finska kulturlivet och lär sig att diskutera innehållet i dem. VGLP2016 SIIRTO 18 FINB15 Utbildning och arbetsliv gy obligatorisk kurs 1 Nej Under kursen övar sig den studerande i att berätta om sina studier och framtidsplaner. Den studerande bekantar sig även med artiklar och webbsidor som berör studier och yrkesliv. Den studerande övar intervjusituationer och skriver enkla ansökningar. VGLP2016 SIIRTO 18 FINB16 Kommunicera i tal gy fördjupad kurs 1 Nej Under kursen får den studerande öva sig att förstå talad finska i olika sammanhang samt att tala och uppträda på finska i olika situationer. Den studerande uppmuntras till att våga prata finska och lär sig diskutera, beskriva, referera, hålla kortare anföranden samt ställa och besvara frågor på finska. Samtidigt repeteras finskans basordförråd och grundläggande strukturer. VGLP2016 SIIRTO 18 FINB17 Kommunicera i skrift gy fördjupad kurs 1 Nej Under kursen övar den studerande sin skrivförmåga genom att skriva kortare texter för olika ändamål. Man analyserar och producerar både faktatexter och fiktiva texter samt texter inom olika genrer, såsom berättande, beskrivande, reflekterande, instruerande och ställningstagande texter. Även förmågan att återge och översätta olika slag av texter övas, i huvudsak från finska till svenska. Samtidigt repeteras finskans basordförråd och grundläggande strukturer. VGLP2016 SIIRTO 18 FINB3 Finska, B3-lärokurs gy lärokurs Medeltal av kursvitsorden Finska B3-lärokurs Ja förberedande/påbyggnadsund. gemensamma finska Bedömningen i det andra inhemska språket finska ska basera sig på hur den studerande uppnår de gemensamma målen för undervisningen i finska och de specifika målen för lärokursen. I bedömningen ska man beakta de enskilda kursernas tyngdpunktsområden och deras nära koppling till de gemensamma målen och de specifika målen för lärokursen. I alla kurser ges den studerande mångsidig respons. Man ska ge den studerande respons på framsteg inom språkkunskapens olika delområden och på övriga mål, såsom förmågan att i språkstudierna tillämpa strategier för lärande och att använda finska i autentiska miljöer. Responsen ges under kursens gång i olika skeden av lärprocessen. Den studerande uppmuntras att dra nytta av självvärdering och kamratvärdering. Man kan under alla kurser arbeta med portfoliometoden, även vid integrering av läroämnena.#13#10Som stöd vid bedömningen och som ett verktyg för läraren och den studerandes självvärdering och kamratvärdering används nivåskalan för språkkunskap och språkutveckling som grundar sig på den gemensamma europeiska referensramen för språk. I början av studierna ska man speciellt ge respons på den studerandes förmåga att utveckla sina lärstrategier för språkstudier. I takt med att studierna framskrider kan man i tilltagande grad använda sig av nivåskalan då man definierar nivån på den studerandes förmåga att kommunicera samt att tolka och producera texter.#13#10Bedömningen av den fördjupade kursen 8 i A-lärokursen, den fördjupade kursen 6 i B1-lärokursen och den fördjupade kursen 8 i den modersmålsinriktade lärokursen i det andra inhemska språket baserar sig på vitsordet i det prov i muntlig språkfärdighet som utarbetas av Utbildningsstyrelsen och på övriga bevis på kunskap som framkommit under kursen. Kurserna bedöms enligt skalan 4–10. Också det prov i muntlig språkfärdighet som hör till kursen bedöms enligt skalan 4–10. Över provet i muntlig språkfärdighet ges ett särskilt intyg som bilaga till gymnasiets avgångsbetyg. Specifika mål för undervisningen i B3-lärokurs i finska är att den studerande ska#13#10- bli medveten om och värdesätta den egna språk- och kulturbakgrunden samt reflektera över de språk hen studerar eller kan från tidigare och hur dessa förhåller sig till varandra#13#10- bli motiverad att utöka sin språkliga repertoar#13#10- bekanta sig med svenskans och finskans ställning som nationalspråk#13#10- bli bekant med hur finska och svenska språket påverkas av varandra i Finland#13#10- kunna relatera sin språkkunskap till kunskapsnivå A2.2 då det gäller förmåga att kommunicera och att tolka texter samt till kunskapsnivå A2.1 då det gäller förmåga att producera texter samt utvärdera och vidareutveckla sina språkkunskaper. Under de första kurserna ska man betona muntlig kommunikation och interaktion och enkla skriftliga övningar som naturligt är kopplade till denna. Man ska också öva hörförståelse. Andelen skriftliga övningar ska småningom öka, men muntlig interaktion övas fortsättningsvis under alla kurser. I kurserna ska ingå många olika slag av övningar inom språkets olika delområden och man koncentrerar sig på att utveckla en grundläggande språkfärdighet som behövs i vardagen. Från början ska man fästa uppmärksamhet vid ett naturligt finskt uttal.#13#10Under kurserna ska det vid behov reserveras tid att behandla gemensamt överenskomna eller aktuella frågor. Under alla kurser kan man utveckla de studerandes multilitteracitet genom att i relevanta sammanhang behandla litteratur, film, musik, teater, bildkonst och medier. Man bekantar sig även med olika textgenrer. Under alla kurser kan man arbeta ämnesövergripande. VGLP2016 SIIRTO 18 FINB31 Vi bekantar oss med varandra och den finskspråkiga kulturmiljön gy fördjupad kurs 1 Nej Under kursen utforskar den studerande finska språket i relation till andra språk som hen redan kan eller har studerat. De studerande bekantar sig med den finskspråkiga kulturmiljön och övar sig i att kommunicera i olika vardagliga kommunikationssituationer och att använda kommunikationsstrategier och artigt språkbruk som behövs till exempel då man träffar nya människor. VGLP2016 SIIRTO 18 FINB32 På finska i Finland gy fördjupad kurs 1 Nej Under kursen lär sig den studerande att kommunicera i vardagliga och bekanta situationer som berör kultur, allmänbildning och resande. Den studerande bekantar sig med platser, kultur och sevärdheter i olika delar av Finland. Den studerande lär sig även mer om olika kompensations- och kommunikationsstrategier. VGLP2016 SIIRTO 18 FINB33 Viktiga frågor i livet och vardagen gy fördjupad kurs 1 Nej Under kursen övar den studerande sig i att kommunicera med hjälp av olika kommunikationsmedel. Man behandlar teman och situationer som berör de ungas vardag, vänner, relationer, intressen, fritid och fritidsintressen. VGLP2016 SIIRTO 18 FINB34 Liv och levnadssätt gy fördjupad kurs 1 Nej Under kursen övar den studerande sig att kommunicera på finska i olika situationer och fäster uppmärksamhet vid olika sociala koder i kommunikation. Hen bekantar sig med olika livssituationer och miljöer i Finland, till exempel landsbygd, städer samt kust-, sjö- och fjällandskap. VGLP2016 SIIRTO 18 FINB35 Välbefinnande och omsorg gy fördjupad kurs 1 Nej Under kursen lär sig den studerande att med hjälp av olika kommunikationsmedel lyssna aktivt och uppmärksamma den andra parten i olika interaktionssituationer. Man utvecklar förmågan att formulera egna åsikter och förhandla om frågor som kan uppstå i det dagliga livet. Under kursen bekantar man sig med texter som behandlar välmående, relationer och livsskeden samt övar sig i att diskutera frågor i anknytning till dessa. Man reflekterar också över den inverkan som teknologi och digitalisering kan ha på interaktion och välmående. VGLP2016 SIIRTO 18 FINB36 Kultur och media gy fördjupad kurs 1 Nej Under kursen stärks den studerandes multilitteracitet. Den studerande bekantar sig med finskspråkig kultur och finskspråkiga medier och kursen behandlar framför allt frågor som är av intresse för de studerande. VGLP2016 SIIRTO 18 FINB37 Studie- och arbetsliv på finska gy fördjupad kurs 1 Nej Under kursen övar man speciellt sådana språkkunskaper som behövs under studierna och i arbetslivet. Den studerande tar reda på vilka språkkunskaper som möjligen krävs i fortsatta studier. Den studerande bekantar sig även med arbetsplatser och möjligheter till sommarjobb som kan kräva kunskaper i finska. Ämnesområdena berör skola, fortsatta studier, arbetsliv och de studerandes framtidsplaner. VGLP2016 SIIRTO 18 FINB38 Vår gemensamma jord gy fördjupad kurs 1 Nej Under kursen fortsätter man att öva sig i interaktion och repeterar språkkunskapen enligt de studerandes behov. Den studerande blir medveten om möjligheter att delta i olika former av lokalt, nationellt och globalt samarbete. Kursens teman är bland annat natur, boendemiljöer och en hållbar livsstil. VGLP2016 SIIRTO 18 FIM Finska, modersmålsinriktad lärokurs gy lärokurs Medeltal av kursvitsorden Finska, modersmålsinriktad A1-lärokurs Ja förberedande/påbyggnadsund. gemensamma finska Syftet med den modersmålsinriktade lärokursen i finska är att ge tvåspråkiga och flerspråkiga studerande i svenskspråkiga gymnasier en möjlighet att vidareutveckla sina kunskaper i finska och stärka den egna mångfasetterade språkliga och kulturella identiteten. Kurserna är uppbyggda kring samma teman som A-lärokursen, för att studierna ska kunna ordnas både som särskilda kurser och som individuella studier. Bedömningen i det andra inhemska språket finska ska basera sig på hur den studerande uppnår de gemensamma målen för undervisningen i finska och de specifika målen för lärokursen. I bedömningen ska man beakta de enskilda kursernas tyngdpunktsområden och deras nära koppling till de gemensamma målen och de specifika målen för lärokursen. I alla kurser ges den studerande mångsidig respons. Man ska ge den studerande respons på framsteg inom språkkunskapens olika delområden och på övriga mål, såsom förmågan att i språkstudierna tillämpa strategier för lärande och att använda finska i autentiska miljöer. Responsen ges under kursens gång i olika skeden av lärprocessen. Den studerande uppmuntras att dra nytta av självvärdering och kamratvärdering. Man kan under alla kurser arbeta med portfoliometoden, även vid integrering av läroämnena.#13#10Som stöd vid bedömningen och som ett verktyg för läraren och den studerandes självvärdering och kamratvärdering används nivåskalan för språkkunskap och språkutveckling som grundar sig på den gemensamma europeiska referensramen för språk. I början av studierna ska man speciellt ge respons på den studerandes förmåga att utveckla sina lärstrategier för språkstudier. I takt med att studierna framskrider kan man i tilltagande grad använda sig av nivåskalan då man definierar nivån på den studerandes förmåga att kommunicera samt att tolka och producera texter.#13#10Bedömningen av den fördjupade kursen 8 i A-lärokursen, den fördjupade kursen 6 i B1-lärokursen och den fördjupade kursen 8 i den modersmålsinriktade lärokursen i det andra inhemska språket baserar sig på vitsordet i det prov i muntlig språkfärdighet som utarbetas av Utbildningsstyrelsen och på övriga bevis på kunskap som framkommit under kursen. Kurserna bedöms enligt skalan 4–10. Också det prov i muntlig språkfärdighet som hör till kursen bedöms enligt skalan 4–10. Över provet i muntlig språkfärdighet ges ett särskilt intyg som bilaga till gymnasiets avgångsbetyg. Specifika mål för undervisningen i den modersmålsinriktade lärokursen i finska är att den studerande ska#13#10- fördjupa sina kunskaper om finskans struktur#13#10- fördjupa sin språkliga medvetenhet om finska och utveckla sin kunskap om språkets användning i jämförelse med svenskan och andra språk, så att hen kan nyansera och förbättra sitt språk#13#10- fördjupa och nyansera sitt ordförråd så att hen kan läsa, tolka, producera och utnyttja olika texter som hör till allmänbildningen eller studierna#13#10- bekanta sig med finsk kultur och litteratur, samt läsa och analysera finsk skönlitteratur#13#10- vidareutveckla sin förmåga att fungera målinriktat som talare, lyssnare, läsare och skribent i olika kommunikationsmiljöer#13#10- kunna relatera sin språkkunskap till kunskapsnivå B2.2 samt kunna utvärdera och vidareutveckla sina språkkunskaper#13#10- efter slutförda gymnasiestudier klara av också krävande studier och arbetsuppgifter på finska. Under de obligatoriska kurserna 1 och 2 ska man betona betydelsen av att utveckla färdigheterna för språkstudier, den egna språkkompetensen både individuellt och interaktivt i grupp och förmågan att kommunicera i olika situationer. I tilltagande grad och i samband med att studierna framskrider ska man fästa uppmärksamhet vid olika textgenrer och uttryckssätt som kursernas olika kontexter kan kräva. Under studiernas gång och speciellt i slutskedet ska man betona språket som verktyg för att söka, komprimera och dela information.#13#10Under varje kurs ska man reservera tillräckligt med tid för aktuella eller lokala frågor om vilka man kan besluta tillsammans. Ämnesintegrerad undervisning eller undervisning som berör temaområdena kan ske i samband med alla kurser. I kurserna ingår många olika slag av övningar inom språkets alla delområden så att den muntliga och skriftliga interaktionen i slutskedet fått lika stor tyngd. Tyngdpunkterna kan dock variera från kurs till kurs. VGLP2016 SIIRTO 18 FIM01 Vardagsliv, närmiljö och hälsa gy obligatorisk kurs 1 Nej Under kursen fördjupas den studerandes förmåga att uttrycka sig nyanserat och korrekt i olika sammanhang, med utgångspunkt i kursens teman och med speciell uppmärksamhet på skillnader mellan det talade och det skrivna språket. Skillnader i spontant talspråk, slang, dialekter och standardfinska behandlas. Den studerande förbereder och håller korta muntliga anföranden. I litteraturen behandlas och analyseras noveller och annan skönlitteratur. VGLP2016 SIIRTO 18 FIM02 Natur och vetenskap gy obligatorisk kurs 1 Nej Under kursen behandlas olika slag av texter, också skönlitterära, om natur, miljö, vetenskap och hållbar utveckling både muntligt och skriftligt. Ordförrådet inom kursens teman fördjupas. Den studerande förbereder och håller en längre projektpresentation och lär sig utvärdera sin egen och andras presentationer. VGLP2016 SIIRTO 18 FIM03 Teknik och konsumtion gy obligatorisk kurs 1 Nej Under kursen bekantar sig den studerande med genrer som kombinerar bild, ljud och skriftlig och muntlig text. Man använder sig av texter som behandlar konsumtion, handel, teknik och informationsteknik och bearbetar dem både muntligt och skriftligt, till exempel med hjälp av digitala verktyg. Lämplig skönlitteratur läses och diskuteras till exempel i ett digitalt forum. VGLP2016 SIIRTO 18 FIM04 Medierna och samhället gy obligatorisk kurs 1 Nej Under kursen producerar den studerande texter som anknyter till kursens teman och uppmärksamhet fästs i synnerhet vid texternas disposition, styckeindelning, variation och sätt att skapa sammanhang. Man bekantar sig med medietexter om aktuella händelser och texternas stil och uppbyggnad behandlas. Skönlitteratur läses och används som underlag för medietexter. VGLP2016 SIIRTO 18 FIM05 Utbildning och arbetsliv gy obligatorisk kurs 1 Nej Under kursen fördjupar den studerande sina färdigheter att producera olika texter som anknyter till kursens temaområden och lär sig förbereda sig för arbetsintervjuer. Man arbetar med texter som behandlar utbildning och yrkes- och näringsliv. Översättning till och från finska övas för att belysa skillnader mellan språken. Sammandrag övas på båda språken. VGLP2016 SIIRTO 18 FIM06 Finsk kultur och litteratur gy obligatorisk kurs 1 Nej Under kursen breddar och fördjupar den studerande sin multilitteracitet och sin kännedom om finsk kultur och litteratur. Den studerande fördjupar även sin kunskap om språkets estetiska funktion och kulturella betydelse. Ett skönlitterärt verk läses och analyseras. Förmågan att skriva stärks genom att man övar sig i att producera olika slag av texter. VGLP2016 SIIRTO 18 FIM07 Kommunicera i skrift gy fördjupad kurs 1 Nej Under kursen fördjupas färdigheterna i textproduktion och förmågan att kritiskt läsa och tolka finska texter i olika slag av skriftliga kommunikationssituationer och för olika slag av mottagare. Man analyserar och producerar både fakta och fiktiva texter samt texter inom olika genrer, såsom berättande, beskrivande, reflekterande, instruerande och ställningstagande texter. Den studerande ges möjlighet att enligt behov och önskemål producera olika digitala texter. Vid behov kan centrala strukturer repeteras. VGLP2016 SIIRTO 18 FIM08 Kommunicera i tal gy fördjupad kurs 1 Nej Under kursen fördjupar den studerande sin förmåga att tala och uppträda på finska i både formella och informella kommunikationssituationer. Den studerande utvecklar sina färdigheter att uttrycka sig individuellt och att i grupp diskutera aktuella samhällsfenomen och sådant som hör till allmänbildningen. Argumentationsteknik övas. VGLP2016 SIIRTO 18 RMO1 Romani som kompletterar gymnasieutbildningen gy lärokurs Nej Enligt Finlands grundlag har alla som bor i Finland rätt att upprätthålla och utveckla sitt språk och sin kultur. Syftet med undervisningen i romani är att stödja de studerande att utveckla en aktiv flerspråkighet och ett intresse för livslångt språklärande. Undervisningen i romani ska stödja de studerandes utveckling till aktiva och balanserade medlemmar och aktörer i såväl sin egen språk- och kulturgemenskap som i den finländska språk- och kulturgemenskapen och globalt.#13#10Undervisningen i romani ska samarbeta med undervisningen i svenska och litteratur och undervisningen i övriga ämnen. Gemensam språkpedagogik ökar de studerandes förståelse för den språkliga och kulturella bakgrundens betydelse för individen, gruppen och samhället samt vägleder de studerande att uppskatta det romska språket och andra språk. Undervisningen ska stödja och uppmuntra de studerande att använda det romska språket mångsidigt. I undervisningen ska man dra nytta av de studerandes möjligheter att utveckla sina språkkunskaper på fritiden. Undervisningen ska präglas av kommunikation och samspel.#13#10De studerandes utgångsläge och språkkunskaper ska tas i beaktande i undervisningen i romani. Olika kontakter med det romska språket ska mångsidigt utnyttjas i undervisningen, till exempel genom att använda digitala verktyg och kunskapen i den romska gemenskapen. De studerande ska uppmuntras och stödjas att utveckla sitt tänkande och ett personligt språk. De ska handledas att reflektera över betydelsen av språkliga och kommunikativa färdigheter med tanke på fortsatta studier.#13#10Målen och det centrala innehållet har fastställts för undervisning i romani omfattande två undervisningstimmar per vecka under hela gymnasieutbildningen. Utbildningsanordnaren ska göra upp en läroplan, där målen för undervisningen och det centrala innehållet väljs med hänsyn till det romska språkets särdrag. Läroplanen i romani kan också utarbetas gemensamt av flera utbildningsanordnare.#13#10Undervisningen i romani har som uppdrag att bredda och fördjupa den studerandes kunskaper i romani. Undervisningen ska hjälpa den studerande att utveckla sin förmåga att kommunicera i olika situationer, söka information, bedöma information kritiskt, reflektera, argumentera och debattera på ett konstruktivt sätt. Den studerande ska vidga sitt ord- och begreppsförråd och fördjupa sin multilitteracitet. Undervisningen ska utveckla den studerandes kunskaper om och förmåga att mångsidigt använda det romska språkets strukturer. Den studerande ska lära känna sitt språkområdes rötter och utveckla sin förmåga att jämföra språkets särdrag med andra språk hen behärskar. Den studerande ska utveckla sin förmåga att använda romska texter och att producera texter för olika syften. Också kännedomen om litteraturen, berättartraditionen, visuell kultur och drama inom det egna kulturområdet ska fördjupas. Undervisningen ska stärka den studerandes uppskattning för det romska språket och öka motivationen att vidareutveckla kunskaperna i romani. Bedömningen ska basera sig på målen och det centrala innehållet i varje kurs. Dessa mål är i sin tur kopplade till de allmänna målen för lärokursen. Den studerande ska informeras om kursens mål, så att både läraren och den studerande kan följa med progressionen under kursens gång. Bedömning under lärprocessen, uppställande av individuella mål, självvärdering, kamratvärdering och respons stödjer den studerande att utveckla sina kunskaper. Kursvitsordet ska basera sig på skriftliga, muntliga och eventuella andra arbeten samt på den studerandes aktivitet under kursen. Bedömningen ska vara uppmuntrande, mångsidig, öppen, rättvis och basera sig på delaktighet. Den studerande ska också handledas i självvärdering. Självvärderingen hjälper den studerande att utveckla en positiv och realistisk uppfattning om sig själv som talare och skribent i olika kommunikationssituationer. Målen för undervisningen är att den studerande ska#13#10- kunna kommunicera aktivt och naturligt på romani i olika situationer#13#10- kunna använda romska texter och textgenrer och producera för ändamålet lämpliga texter#13#10- vidga sitt ord- och begreppsförråd och utveckla sin multilitteracitet#13#10- bredda och fördjupa sina kunskaper om det romska språkets struktur och användning#13#10- fördjupa sin kännedom om den egna kulturen och litteraturen#13#10- uppskatta sitt eget språk och sin kultur och vara motiverad att vidareutveckla sina kunskaper i romani. VGLP2016 SIIRTO 18 RMO01 Text och kommunikation gy annan kurs 1 Nej Den studerande övar sig att analysera och tolka olika texters språk, betydelser och strukturer. Den studerandes kunskaper om språket, texter och kommunikation fördjupas. Hens förmåga att tolka och producera texter samt att kommunicera i olika situationer utvecklas. Den studerande lär sig att iaktta och utveckla sina färdigheter som lyssnare, talare, läsare och skribent i olika kommunikationsmiljöer. Kunskapen om det romska språkets strukturer stärks. Kursens mål är att den studerande ska#13#10- fördjupa sina läs- och skrivfärdigheter och sin förmåga att producera ett personligt språk#13#10- befästa sin förmåga att tolka, producera och bedöma olika slags texter samt fördjupa sin förmåga att skriva materialbaserat#13#10- lära sig att uttrycka sig skriftligt och muntligt på standardspråk och fördjupa sin kunskap om skriftlig och muntlig framställning som kommunikativa, gemensamma och individuella processer#13#10- stärka kunskapen om strukturer samt lära sig att se texter som strukturella helheter#13#10- stärka sin kommunikationsprofil som texttolkare och textproducent och kunna ställa upp mål för sina studier#13#10- lära sig att söka information på och om romani med hjälp av digitala verktyg och att tillämpa informationen. Centralt innehåll#13#10- de studerandes egna texter och texter som anknyter till den romska språkgemenskapen#13#10- textgenrer som sociala och funktionella produkter (berättande, beskrivande, instruerande, ställningstagande och reflekterande) samt observation och träning av olika texter och textinnehåll#13#10- texters flerstämmighet, referat av texter och kommentarer till texter#13#10- multilitteracitet, multimodala texter, analytiskt och kritiskt läsande, lässtrategier, visuell läskunnighet#13#10- skrivprocessen, texthelheter och tillämpning av information i egna texter#13#10- förmåga att söka och hantera information på romani, webbläsning, källkritik och källhänvisningar#13#10- repetition av språkkunskapen, språkriktighet VGLP2016 SIIRTO 18 RMO02 Litterära medel och litterär tolkning gy annan kurs 1 Nej Den studerandes kunskap om skönlitteraturen, berättartraditionen och konst, språkets konstnärliga uppgift och kulturella betydelse fördjupas. Den studerandes förståelse för gruppdynamik och fenomen som anknyter till gruppkommunikation fördjupas och förmågan att kommunicera i grupp utvecklas. Kursens mål är att den studerande ska#13#10- fördjupa sin förmåga att analysera och tolka berättartraditionen, litteratur, musik och annan konst med hjälp av lämpliga begrepp och metoder#13#10- få insikt i poetiskt språkbruk, till exempel bildspråk och mångtydighet#13#10- öva sig att läsa fiktiva texter#13#10- lära sig att motivera sina tolkningar av texter både muntligt och skriftligt, även digitalt#13#10- fördjupa sina kunskaper och färdigheter i gruppkommunikation. Centralt innehåll#13#10- konstarter och litterära genrer, deras särdrag och utveckling#13#10- bildspråk och retoriska stilmedel i litteraturen#13#10- analys och tolkning av prosa, lyrik och drama#13#10- behandling av multimodala uttrycksformer#13#10- användning av litterära medel i egna texter, dramatisering#13#10- muntlig och skriftlig litteraturtolkning, webbdiskussion#13#10- problemlösning i gruppkommunikation#13#10- målinriktad konstdiskussion samt analys och bedömning av diskussionen med betoning på gruppfärdigheter och -fenomen VGLP2016 SIIRTO 18 RMO03 Samtidskultur och berättelser gy annan kurs 1 Nej Den studerande lär sig undersöka modern romsk kultur och aktuella fenomen ur olika perspektiv, framför allt ur ett narrativt perspektiv. Den studerande fördjupar sina kunskaper om kommunikationsetik och förstår betydelsen av en kommunikation som strävar efter dialog och respekterar flerstämmighet. Kursens mål är att den studerande ska#13#10- lära känna aktuella kulturfenomen och textgenrer#13#10- fördjupa sin förståelse för språkets och texters betydelse för kulturen#13#10- nå en fördjupad förståelse för berättelsen som centralt kulturuttryck#13#10- fördjupa sina kunskaper om kulturen och om språkets och kulturens betydelse för identiteten#13#10- känna till centrala teman i modern kultur och kunna bedöma deras betydelse ur den egna kulturens synvinkel#13#10- lära sig förstå hur kommunikativt samspel uppkommer och kan präglas av spänning. Centralt innehåll#13#10- språk och texter som kulturella fenomen#13#10- språkets ordförråd som kulturbärare#13#10- aktuella textgenrer och medietexter#13#10- modern kultur och identitet#13#10- berättelser i medier, musik, filmer, tv-serier och spel (myter, klassiker i modern form)#13#10- aktuella multimodala textgenrer, till exempel teater, medietexter, sånglyrik, film, spel och bilder#13#10- den romska berättartraditionen förr och nu#13#10- faktabok och modern roman#13#10- dialogisk kommunikation och kommunikationsetik, flerstämmig kommunikation och kultursensitivitet#13#10- samtal som strävar efter dialog, analys och bedömning av dem#13#10- kommunikationsfärdigheter och -etik på webben VGLP2016 SIIRTO 18 RMO04 Språk, kultur och identitet gy annan kurs 1 Nej Den studerandes kunskaper om den betydelsebärande funktionen hos språk och andra uttrycksformer, språklig variation, kulturens betydelse och kommunikation utvecklas. Den studerande fördjupar sin förståelse för det romska språkets, den romska litteraturens och kulturens betydelse för individens identitet och samhället. Kursens mål är att den studerande ska#13#10- stärka sina språkkunskaper och fördjupa sin språk- och textmedvetenhet#13#10- förstå det romska språkets strukturella karaktär, fördjupa sina kunskaper om skriftspråkets grundläggande normer och till exempel nyord och kunna tillämpa dem i egna texter#13#10- förstå språkets betydelse som ett verktyg för tänkande, kommunikation och identitetsutveckling#13#10- fördjupa sin uppfattning om det romska språkets ställning bland andra språk i världen och jämföra olika språks särdrag#13#10- fördjupa sin förståelse för modersmålets och språkkunskapers betydelse och värdesätta flerspråkighet#13#10- lära sig att analysera sina språkkunskaper. Centralt innehåll#13#10- språkets, litteraturens, kulturens och mediernas betydelse för identitetsutvecklingen och tänkandet#13#10- en översikt över romsk litteratur och övrig kultur under olika tider, den romska gemenskapens rötter#13#10- romskhet, kulturell identitet och kulturkännedom#13#10- befästning av språkliga strukturer och språkriktighet enligt den studerandes behov#13#10- jämförelse mellan romani och svenska samt andra språk#13#10- läsning och tolkning av bilder och visuell kultur#13#10- det romska språkets särdrag, tal- och skriftspråk, dialekter/det romska språket i olika regioner VGLP2016 SIIRTO 18 RMO05 Text och kontext gy annan kurs 1 Nej Den studerande lär sig att analysera skrivna och berättade romska texter samt texters särdrag och samspel. Den studerande övar sig även i att analysera, tolka och producera texter inom olika stilriktningar. Kursens mål är att den studerande ska#13#10- lära sig att analysera berättartraditionen och texter i deras tidsmässiga och kulturella kontext och i relation till andra texter#13#10- lära sig att analysera texters särdrag#13#10- kunna genomföra en skrivprocess självständigt och utveckla sitt personliga uttryckssätt#13#10- lära sig att självständigt eller i grupp förbereda ett muntligt anförande med utgångspunkt i litteraturen#13#10- känna till romska författarare samt centrala verk och teman och den muntliga traditionen i den romska litteraturen och kunna bedöma deras betydelse ur den egna kulturens synvinkel#13#10- förstå den romska och av romer skrivna litteraturens ställning som en del av världslitteraturen. Centralt innehåll#13#10- olika kontexter: litteratur geografiskt och språkligt samt i relation till medierna#13#10- analys av texter som uttrycker olika människosyner, världsbilder, värdegrunder och idévärldar både i texternas historiska sammanhang och i ett nutidsperspektiv#13#10- övning i att skriva med utgångspunkt i en textgenre eller stilriktning och att skriva med inlevelse#13#10- språkriktighet och stilistiska drag#13#10- ett litterärt verk på romani, skrivet av eller om romer eller baserat på den muntliga traditionen#13#10- muntlig framställning med utgångspunkt i litteraturen VGLP2016 SIIRTO 18 RMO06 Text och påverkan gy annan kurs 1 Nej Den studerande lär sig undersöka multimodala texter, deras språk och samspel, speciellt ur ett perspektiv av påverkan. Hen utforskar och fördjupar sina kunskaper och färdigheter i argumentationsteknik och olika sätt att påverka i olika medier. Den studerande fördjupar sina muntliga färdigheter. Kursens mål är att den studerande ska#13#10- lära sig kommunicera enligt situationen#13#10- förstå olika slag av muntliga och skriftliga faktatexter, i synnerhet debattinlägg, fördjupa sina läsfärdigheter och lära sig att analysera de värderingar som olika texter förmedlar#13#10- lära sig att känna igen språkliga påverkningsmedel#13#10- kunna analysera texter som förmedlar olika åsikter och världsbilder#13#10- utveckla sin förmåga att kommunicera i olika situationer, skapa och upprätthålla kommunikativt samspel, modigt bilda sig egna åsikter samt uttrycka och motivera dem#13#10- utveckla sitt självförtroende, sin säkerhet och förmåga att uttrycka sig, framträda och kommunicera i grupp. Centralt innehåll#13#10- ställningstagande och påverkande texter, argumentation och retorik#13#10- olika medel och sätt att påverka, argumentationsteknik#13#10- skönlitteraturens och mediernas sätt att påverka#13#10- påverkan i vardagliga kommunikationssituationer, bedömning av ställningstaganden och deras verkan#13#10- en delaktig medborgares möjligheter att påverka#13#10- övning i att motivera sina åsikter både muntligt och skriftligt#13#10- gruppdiskussioner, kritisk bedömning av muntliga texter, argumentation, debatt#13#10- kommunikatörens ansvar: medieval och webbetik, yttrandefrihet, censur, integritetsskydd, nätetikett#13#10- analys, tolkning och bedömning av muntliga texter, talspråkets särdrag#13#10- kulturella särdrag i muntlig kommunikation, delaktighet i kommunikationen i språkgemenskapen#13#10- icke-verbal kommunikation, till exempel användning av utrymme, ur romskt perspektiv#13#10- övning i att uttrycka sig med inlevelse VGLP2016 SIIRTO 18 SV2 Modersmål och litteratur, svenska som andraspråk och litteratur gy lärokurs Medeltal av kursvitsorden Modersmål (svenska) Nej Modersmål förberedande/påbyggnadsund. gemensamma Svenska som andraspråk De studerande vars modersmål inte är svenska, finska eller samiska kan erhålla undervisning i läroämnet modersmål och litteratur enligt lärokursen i svenska som andraspråk och litteratur. Lärokursen i svenska som andraspråk och litteratur är lämplig för den studerande i de fall då baskunskaperna i svenska inom något delområde av språkkunskaperna inte, enligt lärarnas bedömning, ger förutsättningar för studier i svenska enligt lärokursen svenska och litteratur. Utgångspunkten för lärokursen är den inlärningssituation som de studerande som lär sig skolspråket som andraspråk befinner sig i: de lär sig svenska i en svenskspråkig miljö och kunskaperna i svenska utvecklas så småningom allt mer vid sidan av det egna modersmålet. Målen för och innehållet i lärokursen svenska som andraspråk och litteratur i gymnasiet ska bygga på de grunder de studerande inhämtat i den grundläggande utbildningen eller på annat håll. Det centrala målet för undervisningen i svenska som andraspråk och litteratur är att den studerande ska uppnå sådana färdigheter i svenska och sådan kunskap om den finländska kulturen, att den studerande har möjlighet att fortsätta sina studier och klara sig i arbetslivet. Undervisningen i svenska som andraspråk ska tillsammans med undervisningen i det egna modersmålet stärka den studerandes språkliga och kulturella identitet.#13#10En central uppgift för lärokursen i svenska som andraspråk och litteratur är att vidare fördjupa de studerandes kunskaper om och i svenska språket, deras kommunikativa färdigheter och läs- och skrivkompetens, även i multimodala sammanhang, och deras kunskaper om litteratur och kultur. I undervisningen ska man beakta att det svenska språket är det ena av Finlands två nationalspråk och att svenskan är ett samhällsbärande språk i Finland. Undervisningen har även som uppdrag att stärka de studerandes kulturella och språkliga medvetenhet samt deras förståelse för språkets och kulturens betydelse för individen och samhället som helhet. Undervisningen främjar språkinlärning i alla slag av kommunikationssituationer.#13#10Svenska språket är objekt för undervisningen i denna lärokurs och huvudsakligt undervisningsspråk också i alla övriga läroämnen. Goda språk- och kommunikationskunskaper är centrala för fortsatta studier, arbetslivet och för att klara sig i vardagen. Inom ramen för de olika kurserna i svenska som andraspråk och litteratur integreras de olika delområdena: läsning, skrivande, tal, kommunikation, språk, texter, litteratur och mediekunskap och dessa områden finns med i målen och innehållen för varje kurs. De olika kunskapsområdena och färdigheterna samverkar alltså kontinuerligt med varandra. Under alla kurser utvecklas de studerandes skriftliga kompetens samtidigt som text- och kommunikationskompetensen utvecklas och man läser skönlitterära och andra texter med utgångspunkt i kursens tematik. I undervisningen ska man göra de studerande medvetna om betydelsen av god språklig kompetens inom de fortsatta studierna och de ska även bli bekanta med möjligheterna till att fortsätta sina studier i svenska och litteratur på högskolenivå. Den studerande ska bedömas enligt lärokursen i svenska som andraspråk och litteratur om hen har valt denna lärokurs, oberoende av om den studerande fått särskild undervisning i svenska som andraspråk och litteratur eller om gymnasiet har kunnat erbjuda endast en del av kurserna i svenska som andraspråk och litteratur. Kurser som fullgjorts enligt lärokursen i svenska och litteratur ersätter kurser i svenska som andraspråk och litteratur fullt ut, och vitsordet från dessa kurser överförs till svenska som andraspråk och litteratur. Kurser i svenska som andraspråk och litteratur ersätter kurser i svenska och litteratur endast i den utsträckning de motsvarar varandra till mål och centralt innehåll. I det senare fallet kan det behövas kompletteringar för de obligatoriska kursernas del och vitsordet omprövas i samband med dessa.#13#10Bedömningen av lärokursen i svenska som andraspråk och litteratur ska basera sig på målen och det centrala innehållet i varje kurs. Dessa mål är i sin tur kopplade till de allmänna målen för lärokursen. Den studerande ska få information om kursens mål, så att både läraren och den studerande kan följa med den studerandes framsteg under kursen. Bedömning och respons under processens gång samt självvärdering och kamratvärdering stödjer den studerande i att utveckla sina kunskaper. Kursvitsordet ska basera sig på många olika slag av bevis på kunskap, till exempel skriftliga och muntliga och eventuella andra prestationer och på hur aktivt den studerande har arbetat under kursens gång. Bedömningen ska vara mångsidig, öppen, rättvis och sporrande och basera sig på delaktighet och den studerande ska uppmuntras till självvärdering. Genom att utveckla sin kompetens i självvärdering kan den studerande skapa en positiv och realistisk uppfattning av sig själv som talare, texttolkare och textproducent. Målen för undervisningen i svenska som andraspråk och litteratur är att den studerande ska#13#10- fördjupa sina språkkunskaper i svenska, textkompetens och kommunikation för att kunna använda språket som verktyg för tänkande, lärande, kommunikation och påverkan#13#10- kunna och våga uttrycka sig och göra sig förstådd i olika vardagssituationer och i studierna#13#10- vidareutveckla sin multilitteracitet för att kunna producera, tolka och utvärdera texter från olika vetenskapsområden och förhålla sig kritiskt till dessa samt utveckla sin förmåga att söka, välja, bearbeta och förmedla information från olika källor#13#10- bli medveten om hur språkbruket varierar utgående från talaren, situationen och kontexten och bli allt mer medveten om skillnaderna mellan det talade och det skrivna språket#13#10- förstå och använda strukturerna i det svenska språket och bli allt mer medveten om särdragen i det svenska språket i förhållande till sitt eget språk eller andra språk#13#10- lära sig att förstå processen då man lär sig ett andraspråk, kunna iaktta sin egen språkförmåga och utvärdera sina framsteg, vilja utveckla sina språkfärdigheter både självständigt och tillsammans med andra och i dessa situationer kunna utnyttja olika sätt och hjälpmedel#13#10- fördjupa sin kännedom om skön- och facklitteratur och på detta sätt utveckla sitt tänkande, utvidga sin litterära allmänbildning, fantasi och inlevelseförmåga samt bygga sin världsbild och identitet#13#10- kunna använda digitala verktyg inom lärokursens alla delområden#13#10- njuta av och glädjas över språk, litteratur och kultur och värdesätta språklig och kulturell mångfald#13#10- kunna resonera kring sin flerspråkighet, inse att språket varierar inom olika fack- och vetenskapsområden och fördjupa sin förståelse för språkets betydelse för lärandet. VGLP2016 SIIRTO 18 SV201 Text och kommunikation gy obligatorisk kurs 1 Nej Den studerandes kunskaper om och insikter i språk, texter och kommunikation fördjupas. Den studerande vidareutvecklar även sin multilitteracitet och sin förmåga att fungera målinriktat och konstruktivt i olika kommunikationssituationer. Hen vidareutvecklar och lär sig att iaktta sina egna färdigheter som lyssnare, talare, läsare och skribent i olika kommunikationsmiljöer och kan på ett naturligt och mångsidigt sätt använda de centrala strukturerna i det svenska språket. Kursens mål är att den studerande ska#13#10- vidareutveckla och analysera sin läs- och skrivförmåga#13#10- utveckla sin kompetens att tolka, producera och utvärdera olika slag av texter och olika textuella dimensioner#13#10- lära sig hur man uttrycker sig skriftligt och muntligt på standardspråk tillräckligt bra för att klara gymnasiestudierna och fördjupa sin kunskap om skriv- och talprocesser som kommunikativa, samhälleliga och individuella uttryck#13#10- lära sig förstå hur ord bildas#13#10- utveckla sina kunskaper och färdigheter gällande svenska språkets grundstrukturer och lära sig att uppfatta och analysera texter som strukturella helheter#13#10- utveckla sin kommunikationsprofil som texttolkare och textproducent och kunna ställa upp mål för sina studier i svenska och våga använda svenska språket#13#10- bli allt skickligare i att tillämpa digitala verktyg vid informationssökning och förstå betydelsen av språklig variation inom olika fack- och vetenskapsområden. Centralt innehåll#13#10- gymnasiets studiekultur och studieteknik samt analys av de studerandes kommunikationsprofiler och utveckling som talare, lyssnare, skribenter och läsare#13#10- olika textgenrer och deras funktion (berättande, beskrivande, instruerande, ställningstagande och reflekterande texter) samt form och innehåll i olika slag av texter#13#10- texthelheter, skrivprocessen och lässtrategier#13#10- olika kommunikationssituationer och därtill hörande ordförråd#13#10- standardspråk, språkliga varieteter såsom dialekter och slang#13#10- informationssökning, webbläsning, källkritik, källhänvisningar#13#10- repetition av centrala strukturer i det svenska språket#13#10- satsstrukturer, satsanalys, ordklasser, tidsformer VGLP2016 SIIRTO 18 SV202 Språk, kultur och identitet gy obligatorisk kurs 1 Nej Den studerandes kunskap om det svenska språket, språklig variation och kommunikation fördjupas och blir mångsidigare. Den studerande får en överblick över språkets och kulturens betydelse för individens identitet och för samhället. Kursens mål är att den studerande ska#13#10- stärka sina språkkunskaper och sin språkliga medvetenhet#13#10- förstå grammatikaliska kategorier i det svenska språket och kunna tillämpa dem i sina egna texter#13#10- förstå det egna modersmålets och överlag språkets betydelse som verktyg för tänkande, kommunikation och identitetsbygge#13#10- förstå svenska språkets position bland språken i världen och som ett språk i Norden och inse hur det svenska språket förändras och formas i kontakt med andra språk#13#10- fördjupa sin förståelse för finländsk kultur#13#10- lära sig att utvärdera sina egna språkfärdigheter, speciellt sina kommunikationsfärdigheter, och att utveckla språkfärdighet inom olika fack- och vetenskapsområden samt att planera och presentera ett muntligt anförande. Centralt innehåll#13#10- betydelsen av språk, kommunikation, litteratur, kultur och medier#13#10- användning av olika textgenrer#13#10- analys av text-, sats- och ordstrukturer i texter, i ett funktionellt perspektiv#13#10- jämförelse av svenska språket med studerandens eget språk och med andra språk, framför allt nordiska språk samt språklig och kulturell mångfald i Finland, sambanden mellan språk och kultur och flerspråkighet#13#10- typiska drag i svenska språket, språklig variation och bildspråk#13#10- repetition av språkstrukturer och språkriktighet#13#10- materialbaserat skrivande och skrivandet som process: från idé till planering, avgränsning av ämnet, val av synvinkel, disposition, respons av och till andra, bearbetning av språk och stil, rubricering och finslipning#13#10- övning i hörförståelse och kommunikation#13#10- hur man bygger upp och framför ett informativt inlägg i en diskussion eller debatt och hur man ger och tar emot respons. VGLP2016 SIIRTO 18 SV203 Att analysera och tolka litteratur gy obligatorisk kurs 1 Nej Den studerande fördjupar och breddar sin kunskap om skönlitteratur, språkets skapande funktion och sina insikter i språkets kulturella betydelse. Den studerande blir allt skickligare i att tolka skönlitterära texter både muntligt och skriftligt och kan njuta av och glädjas över skönlitteratur i olika former. Kursens mål är att den studerande ska#13#10- fördjupa sin kunskap att analysera och tolka digitala texter, till exempel bilder och film#13#10- lära sig jämföra texter från olika kulturer#13#10- vidareutveckla sin förmåga att läsa och tolka fiktiva texter#13#10- förstå betydelsen av metaforer, liknelser, mångtydiga uttryck och idiom#13#10- lära sig motivera sina tolkningar av texter, både muntligt och skriftligt#13#10- få insikt i poetisk användning av språket, t.ex. bildspråk och mångtydighet#13#10- vidareutveckla sina kunskaper om och färdigheter i gruppkommunikation. Centralt innehåll#13#10- en översikt över finländsk litteratur och kultur#13#10- de litterära genrerna och deras särdrag#13#10- bildspråk och textuella medel i litteraturen#13#10- att analysera och tolka prosa, drama och lyrik, både muntligt och skriftligt, även på webben#13#10- ett centralt verk ur den finländska litteraturen#13#10- målinriktade litterära samtal och att analysera och tolka diskussioner utgående från gruppdynamiken#13#10- att producera och tolka meddelanden#13#10- språkvård, till exempel genus, kongruens, ordföljd och prepositioner VGLP2016 SIIRTO 18 SV204 Text och påverkan gy obligatorisk kurs 1 Nej Den studerande lär sig att analysera texter, språk och kommunikation med fokus på delaktighet och påverkan. Den studerande fördjupar sig även i medel för påverkan och argumentation samt utvecklar sina kunskaper och färdigheter på detta område. Kursens mål är att den studerande ska#13#10- förstå olika slag av muntliga, skriftliga och multimodala faktatexter, speciellt insändare och debattartiklar samt fördjupa sitt kritiska läsande och sin förmåga att analysera de värden som olika texter förmedlar#13#10- lära sig känna igen språkliga påverkningsmedel#13#10- kunna analysera skönlitteraturens betydelse som förmedlare av olika åsikter och världsbilder#13#10- kunna uttrycka sina egna åsikter och motivera dessa#13#10- fördjupa sina kunskaper och färdigheter gällande standardspråket, speciellt genusformer och artiklar. Centralt innehåll#13#10- ställningstagande texter, argumentation och retorik#13#10- övning i att analysera och tolka faktatexter och uttryckssätt och synvinklar inom olika fack- och vetenskapsområden, till exempel officiell och inofficiell kommunikation, abstrakt och konkret språkbruk och språkbruket i olika läroämnen#13#10- språkliga och visuella påverkningsmedel#13#10- argumentationsteknik och retoriska medel, humor, påverkan genom kommunikation i vardagen#13#10- skönlitteraturens och mediernas, även sociala mediers, sätt att påverka#13#10- övning i att motivera sina uttalanden, både i tal och skrift#13#10- kommunikation i grupp och andra kommunikationsövningar#13#10- yttrandefrihet, censur, upphovsrätt#13#10- svårare sats- och meningsbyggnad; olika slag av bisatser VGLP2016 SIIRTO 18 SV205 Text och kontext gy obligatorisk kurs 1 Nej Kursen har fokus på texter i ett kontextuellt perspektiv. Den studerande blir van vid att analysera, tolka och producera texter inom olika genrer och inriktningar. Kursens mål är att den studerande ska#13#10- kunna analysera texter ur ett geografiskt, språkligt och historiskt perspektiv, i olika historiska och kulturella sammanhang och i relation till andra texter#13#10- lära sig analysera stilistiska kännetecken i en text#13#10- självständigt kunna genomföra en skrivprocess och utveckla sitt personliga uttryckssätt#13#10- lära sig planera ett muntligt anförande, ensam eller i grupp, med utgångspunkt i litteraturen#13#10- känna till centrala verk och teman i den finländska, speciellt i den finlandssvenska, skönlitteraturen och kunna bedöma deras kulturella betydelse och deras betydelse för individens identitet#13#10- kunna analysera kommunikation och kommunikativa färdigheter ur olika synvinklar, såsom kontext, relation, talspråkskultur etc.#13#10- fördjupa sina digitala kunskaper och färdigheter. Centralt innehåll#13#10- olika stilkomponenter och hur de inverkar på en text#13#10- skillnader mellan konkret och abstrakt språkbruk och mellan vardagsspråk och standardspråk#13#10- faktatexter, speciellt essäer, webbtexter och andra multimodala textgenrer#13#10- produktion av egna texter utgående från skönlitterära texter och att skriva med inlevelse#13#10- språkriktighet speciellt i ett stilistiskt perspektiv#13#10- en muntlig produktion, till exempel ett föredrag, ett debatt- eller diskussionsinlägg, eller en dramaframställning#13#10- variationerna i talspråkliga situationer VGLP2016 SIIRTO 18 SV206 Berättelser i samtiden gy fördjupad kurs 1 Nej Den studerande lär sig analysera den samtida finländska kulturen och kulturfenomen. Den studerande fördjupar sina kunskaper om kommunikation och stärker det svenska språket genom att arbeta med texter. Kursens mål är att den studerande ska#13#10- lära känna kulturen i Finland, speciellt litteratur och andra konstformer samt mediekultur, och kunna jämföra den finländska kulturen med andra kulturer som hen känner till#13#10- känna till kulturella uttryck och fenomen i samtiden och nutida textgenrer#13#10- ha kunskap om centrala verk och teman ur den finländska litteraturen och kunna utvärdera deras betydelse#13#10- kunna implementera sina kunskaper om det svenska språket vid produktion av egna texter#13#10- kunna fungera ändamålsenligt, etiskt och konstruktivt i olika kommunikationssituationer. Centralt innehåll#13#10- aktuella textgenrer och medietexter#13#10- berättande texter i medier, filmer och TV-serier (myter, klassiker, narration)#13#10- repetition av språkriktighetsfrågor, utökning av ordförrådet, användning av mer avancerade språkliga strukturer#13#10- läsförståelse, analys och produktion av texter#13#10- kommunikationsövning i olika situationer#13#10- finländsk, speciellt finlandssvensk samtidslitteratur, såsom noveller, kortprosa, dikter, utdrag ur romaner samt läsning av ett helt verk VGLP2016 SIIRTO 18 SV207 Fördjupad muntlig kommunikation gy fördjupad kurs 1 Nej Den studerande fördjupar och breddar sina muntliga och kommunikativa färdigheter och kunskaper samt utvecklar sin förmåga att planera, anpassa och utvärdera sitt sätt att kommunicera i olika kommunikationssituationer. Den studerande övar sig också i att bedöma kommunikationens betydelse för mänskliga relationer och inom studierna och i arbetslivet. Kursens mål är att den studerande ska#13#10- fördjupa sina kunskaper om kommunikation och relationer mellan olika kommunicerande aktörer samt om specifika kommunikationsmönster och talspråklig kommunikation#13#10- bli allt skickligare på att kommunicera enligt situationens krav och bli medveten om sina möjligheter att handla i olika kommunikationssituationer#13#10- utveckla sin förmåga att fungera i många olika slag av kommunikationssituationer och att skapa och upprätthålla kommunikativa relationer#13#10- utveckla sin säkerhet i att uttrycka sig både vid individuella framföranden och vid kommunikation i grupp#13#10- kunna särskilja olika stilar och tonlägen i skrivet och talat språk#13#10- kunna analysera och behärska satsstrukturer i det svenska språket. Centralt innehåll#13#10- typiska mönster och bidragande faktorer i olika kommunikationssituationer och mellan olika kommunicerande aktörer#13#10- analys, tolkning och utvärdering av talspråkstexter#13#10- speciella kännetecken inom svensk talspråkskultur; talspråksgrammatik#13#10- hur man uppträder vid förhandlingar, möten och i olika slag av diskussioner, debatter, samtal och då man håller ett anförande#13#10- att hålla anföranden och kommunicera i grupp i olika slag av kommunikationssituationer#13#10- hur man kommunicerar i olika slag av umgänges- och servicesituationer#13#10- kulturbundna, speciellt finlandssvenska och svenska särdrag vid muntlig kommunikation; även muntlig kommunikationskultur i ett internationellt perspektiv#13#10- de grundläggande satsstrukturerna i svenskan; de viktigaste satsdelarna och bisatserna#13#10- repetition av olika sätt att bilda ord i svenska språket VGLP2016 SIIRTO 18 SV208 Fördjupad skrivkompetens gy fördjupad kurs 1 Nej Den studerande fördjupar och utvecklar sina färdigheter i att producera olika slag av texter. Dessutom fördjupar den studerande sig i aktuella kulturella fenomen, aktuella teman i media och i aktuella samhälls- och kulturdebatter. Kursens mål är att den studerande ska#13#10- fördjupa sin färdighet i textproduktion då det gäller att välja synvinkel för sina egna texter, behandla ett tema, välja sina källor, tänka självständigt och hitta sitt eget personliga uttryckssätt#13#10- bli allt skickligare i att läsa, analysera, tolka och skriva texter och kunna hitta sitt personliga uttryckssätt vid textproduktion#13#10- fördjupa och bredda sina skriftliga färdigheter#13#10- genom diskussion och i skrift kunna behandla, utvärdera och kritiskt granska aktuella teman#13#10- ha förmåga att hitta texter som är intressanta och kunna delta i diskussioner kring dessa texter#13#10- kunna bemästra språkets strukturer och bli allt skickligare som skribent, både individuellt och tillsammans med andra. Centralt innehåll#13#10- att strukturera och bearbeta texter, speciellt då det gäller att redigera och sammanställa texter i en slutlig form och att ge respons#13#10- att skriva för olika ändamål, bland annat i kommunikation med olika myndigheter#13#10- att skriva texter med utgångspunkt i varierande textmaterial och kreativt skrivande#13#10- att skriva materialbaserat och att analysera grundtexternas språk och genre, till exempel att analysera och kommentera texter#13#10- att analysera språkstrukturer, enligt de studerandes behov#13#10- att citera och hänvisa till källor#13#10- att producera muntliga texter utgående från kursens tema, till exempel ett diskussionsinlägg, ett inledningsanförande eller ett debattinlägg VGLP2016 SIIRTO 18 SV209 Fördjupad läskompetens gy fördjupad kurs 1 Nej Den studerande fördjupar och breddar sina färdigheter i att analysera, tolka, producera och utvärdera olika slag av texter. Den studerande utvecklar även sitt kritiska läsande och sin kulturella kompetens. Kursens mål är att den studerande ska#13#10- vidareutveckla förmågan att läsa och tolka olika slag av texter analytiskt, kritiskt, kreativt och med inlevelse#13#10- fördjupa sina insikter i multilitteracitet, speciellt vad gäller textgenrer och multimodalitet, samt särdrag i olika typer av texter#13#10- fördjupa sin kunskap om språk och uttryckssätt inom olika fack- och vetenskapsområden#13#10- fördjupa sina kunskaper om finländsk, speciellt finlandssvensk litteratur. Centralt innehåll#13#10- läsning av olika slag av fiktion och fakta samt texter från olika fack- och vetenskapsområden#13#10- litterära samtal, att producera texter om litteratur, att dela läserfarenheter med andra#13#10- språkliga begrepp som används då man analyserar, tolkar och utvärderar litteratur#13#10- textanalys, textstrukturer, textgenrer, intertextualitet#13#10- läsning av ett valfritt verk, till exempel ett sådant som är betydelsefullt för den studerandes egen kulturella identitet#13#10- presentation av en författare eller ett verk#13#10- övning i att översätta VGLP2016 SIIRTO 18 TYA Tyska, A-lärokurs gy lärokurs Medeltal av kursvitsorden Tyska A1-lärokurs Nej förberedande/påbyggnadsund. gemensamma tyska De specifika målen för undervisningen i A-lärokursen i främmande språk är att den studerande ska13#10- utvecklas som språkbrukare i målspråket och som aktör i en kulturellt mångskiftande värld i såväl nationella och europeiska som globala sammanhang#13#10- kunna ställa sin språkkunskap i relation till nivå B1.2 i nivåskalan för språkkunskap och språkutveckling, utvärdera hur de egna färdigheterna utvecklats och vidareutveckla dem. Bedömningen i främmande språk ska basera sig på de gemensamma målen för främmande språk och de specifika målen för varje språk och lärokurs. De kursspecifika målen, liksom de nära sammanknutna gemensamma målen och de lärokursspecifika målen ska beaktas i varje kurs. I alla kurser ska den studerande ges mångsidig respons på sina framsteg i de olika faserna av lärprocessen. Den studerande ska få respons på sin progression inom språkets olika delområden och i fråga om övriga mål för språkinlärningen, såsom färdigheter för språkstudier och förmåga att fungera i miljöer där målspråket används. Den studerande ska handledas i självvärdering och kamratvärdering. Portföljarbete kan användas i alla kurser, också i ämnesintegrerade studier.#13#10Nivåskalan för språkkunskap och språkutveckling som grundar sig på den gemensamma europeiska referensramen ska i tillämpliga delar användas som stöd för bedömningen och som verktyg för läraren och för den studerandes självvärdering och för kamratvärdering. I början av studierna ska responsen fokusera på den studerandes förmåga att utveckla sina lärstrategier för språkstudier. Under studiernas gång kan nivåskalan för språkkunskap och språkutveckling i tilltagande grad användas för att fastställa nivån på den studerandes kommunikativa färdigheter samt förmåga att tolka och producera texter.#13#10Bedömningen av den fördjupade kursen 8 i A-lärokursen och den fördjupade kursen 6 i B1-lärokursen ska basera sig på vitsordet i det prov i muntlig språkfärdighet som utarbetas av Utbildningsstyrelsen och annat kunnande som den studerande visat under kursen. Kurserna bedöms med siffror enligt skalan 4–10. Också provet i muntlig språkfärdighet som ingår i kursen bedöms enligt skalan 4–10. Över provet i muntlig färdighet ges ett separat intyg som bilaga till avgångsbetyget från gymnasiet. De gemensamma målen för de olika lärokurserna i främmande språk är att den studerande ska#13#10- våga använda sina språkkunskaper kreativt i studierna, i arbete och på fritiden#13#10- stärka sina kunskaper i målspråket, sin språkkänsla och sin förmåga att tillämpa språkkunskaper också över språkgränserna#13#10- utvecklas som en målinriktad språkinlärare och kunna tillämpa strategier för språklärande#13#10- förstå betydelsen av mångsidiga språkkunskaper och vilka möjligheter de ger#13#10- kunna utvärdera sina kunskaper och planera sina språkstudier med tanke på framtida behov, såsom fortsatta studier, arbetsliv och internationell verksamhet. I de obligatoriska kurserna 1 och 2 är målet att stärka den studerandes studiefärdigheter samt förmåga att utveckla sina kunskaper individuellt och i grupp och att delta i olika kommunikationssituationer. Från och med kurs 3 ska man i tilltagande grad fästa uppmärksamhet vid olika textgenrer och hurdant språk de förutsätter. I kurserna 4–6 ska språket betonas som verktyg för att söka, komprimera och dela information.#13#10I varje kurs ska man reservera tid för att behandla aktuella eller lokala frågor, som kan väljas tillsammans med de studerande. Ämnesintegrerad undervisning eller undervisning som anknyter till temaområdena kan ingå i alla kurser. Muntlig och skriftlig kommunikation ska mångsidigt övas under kurserna, även om tyngdpunkterna kan variera från kurs till kurs. VGLP2016 SIIRTO 18 TYA01 Språket och min värld gy obligatorisk kurs 1 Nej Den studerandes kunskaper inom språkets olika delområden kartläggs och hen analyserar och utvärderar sina lärstrategier för språkstudier. Den studerande ställer upp mål för studierna i målspråket och hittar sätt att utveckla sina kunskaper både individuellt och i grupp samt söker autentiska språkmiljöer där målspråket används. Under kursen reflekterar man kring den språkliga mångfalden i världen och språkkunskap som redskap för att utveckla den kulturella kompetensen. Kursens teman och situationer ska anknyta till studielivet, den ungas livsmiljö och behov av språkkunskap. VGLP2016 SIIRTO 18 TYA02 Människans sociala nätverk gy obligatorisk kurs 1 Nej Under kursen övar den studerande att med hjälp av olika medier delta i olika kommunikationssituationer av varierande språklig och kulturell svårighetsgrad, också i en internationell kontext. Den studerande fördjupar sin förmåga att diskutera aktivt och lyssna på andra. Hen utvecklar sin förmåga att formulera åsikter och tillsammans diskutera betydelser. Mångsidiga strategier utvecklas för olika kommunikationssituationer. Under kursen behandlas teman som anknyter till mänskliga relationer och i samband med dem även psykiskt, fysiskt och socialt välbefinnande. Man reflekterar också över vilka förändringar teknologin och digitaliseringen har inneburit för kommunikation och välbefinnande. VGLP2016 SIIRTO 18 TYA03 Kulturella fenomen gy obligatorisk kurs 1 Nej Under kursen fördjupas och utvecklas den studerandes multilitteracitet. Den studerande producerar texter inom olika genrer med betoning på de språkliga drag som kännetecknar genren. Kursens teman utgår från olika kulturella fenomen, medier på målspråket och kreativ verksamhet. VGLP2016 SIIRTO 18 TYA04 Samhället och omvärlden TYA4 Samhället och omvärlden gy obligatorisk kurs 1 Nej Under kursen utvecklar den studerande sin förmåga att söka information och läsa kritiskt samt övar sig att aktivt använda målspråket. Man bekantar sig med olika debatter om samhälleliga fenomen, i synnerhet i ett perspektiv av aktivt medborgarskap. Under kursen reflekterar man över individens och gruppens ansvar och möjligheter att påverka i medborgarsamhället, till exempel då det gäller människorättsfrågor. VGLP2016 SIIRTO 18 TYA05 Vetenskap och framtid gy obligatorisk kurs 1 Nej Kursen fördjupar den studerandes förmåga att tolka och producera texter samt den studerandes kompetens att söka information om för hen intressanta kunskaps- och vetenskapsområden. De studerande övar sin förmåga att dela med sig av synpunkter som grundar sig på egna kunskaper eller åsikter. De reflekterar kring olika framtidsvisioner, i synnerhet i ett teknologi- och digitaliseringsperspektiv. Temana väljs från olika fack- och vetenskapsområden. VGLP2016 SIIRTO 18 TYA06 Studier, arbete och ekonomi gy obligatorisk kurs 1 Nej Kursen fördjupar den studerandes förståelse för språkkunskap som ett socialt kapital och en färdighet för arbetslivet. Den studerande bekantar sig med textgenrer som kan komma till nytta i eventuella fortsatta studier eller i arbetslivet. Under kursen överväger och diskuterar den studerande planer för fortsatta studier, karriär och arbete även i en internationell kontext. Under kursen behandlas ekonomiska frågor som är relevanta för den unga vuxna som står på tröskeln till arbetslivet samt ekonomiska företeelser i ett större perspektiv. VGLP2016 SIIRTO 18 TYA07 Hållbar livsstil gy fördjupad kurs 1 Nej Under kursen fördjupar den studerande sin förmåga att tolka och producera målspråket i olika skriftliga kommunikationssituationer och för olika slag av mottagare. Under kursen behandlas texter inom olika genrer, såsom fiktiva och icke-fiktiva, berättande, beskrivande, reflekterande, instruerande eller ställningstagande texter. Man fortsätter behandla de obligatoriska kursernas teman ur ett ekologiskt, ekonomiskt, socialt och kulturellt hållbarhetsperspektiv med beaktande av de studerandes behov eller intressen. VGLP2016 SIIRTO 18 TYA08 Muntlig kommunikation och påverkan gy fördjupad kurs 1 Nej Under kursen fördjupar den studerande sin förmåga att producera muntligt språk, förstå talat språk och bygga upp en dialog. Hen stärker sin förmåga att tala flytande och övar muntlig produktion som förutsätter förberedelse. Teman som behandlats i de obligatoriska kurserna repeteras eller kompletteras enligt de studerandes behov. VGLP2016 SIIRTO 18 TYB2 Tyska, B2-lärokurs gy lärokurs Medeltal av kursvitsorden Tyska B2-lärokurs Nej förberedande/påbyggnadsund. gemensamma tyska Bedömningen i främmande språk ska basera sig på de gemensamma målen för främmande språk och de specifika målen för varje språk och lärokurs. De kursspecifika målen, liksom de nära sammanknutna gemensamma målen och de lärokursspecifika målen ska beaktas i varje kurs. I alla kurser ska den studerande ges mångsidig respons på sina framsteg i de olika faserna av lärprocessen. Den studerande ska få respons på sin progression inom språkets olika delområden och i fråga om övriga mål för språkinlärningen, såsom färdigheter för språkstudier och förmåga att fungera i miljöer där målspråket används. Den studerande ska handledas i självvärdering och kamratvärdering. Portföljarbete kan användas i alla kurser, också i ämnesintegrerade studier.#13#10Nivåskalan för språkkunskap och språkutveckling som grundar sig på den gemensamma europeiska referensramen ska i tillämpliga delar användas som stöd för bedömningen och som verktyg för läraren och för den studerandes självvärdering och för kamratvärdering. I början av studierna ska responsen fokusera på den studerandes förmåga att utveckla sina lärstrategier för språkstudier. Under studiernas gång kan nivåskalan för språkkunskap och språkutveckling i tilltagande grad användas för att fastställa nivån på den studerandes kommunikativa färdigheter samt förmåga att tolka och producera texter.#13#10Bedömningen av den fördjupade kursen 8 i A-lärokursen och den fördjupade kursen 6 i B1-lärokursen ska basera sig på vitsordet i det prov i muntlig språkfärdighet som utarbetas av Utbildningsstyrelsen och annat kunnande som den studerande visat under kursen. Kurserna bedöms med siffror enligt skalan 4–10. Också provet i muntlig språkfärdighet som ingår i kursen bedöms enligt skalan 4–10. Över provet i muntlig färdighet ges ett separat intyg som bilaga till avgångsbetyget från gymnasiet. De specifika målen för undervisningen i B2-lärokursen i främmande språk är att den studerande ska#13#10- få lust och vilja att utöka sin språkliga repertoar#13#10- utvecklas som språkbrukare i målspråket och som aktör i en kulturellt mångskiftande värld i såväl nationella och europeiska som globala sammanhang#13#10- kunna ställa sin språkkunskap i relation till nivå A2.2 (övriga språk) eller B1.1 (engelska) i nivåskalan för språkkunskap och språkutveckling, utvärdera hur de egna färdigheterna utvecklats och vidareutveckla dem. Under de första kurserna ska tyngdpunkten ligga på muntliga kommunikationssituationer och enkla skriftliga övningar som på ett naturligt sätt anknyter till dem. Också hörförståelse övas. Andelen skriftliga övningar ska småningom öka men muntlig kommunikation övas fortsättningsvis under alla kurser. Det centrala är att utveckla grundläggande språkfärdighet som behövs i vardagen. I mån av möjlighet reserveras tid för att behandla gemensamt överenskomna eller aktuella teman. Den studerandes multilitteracitet kan utvecklas under alla kurser genom att behandla litteratur, film, musik, teater, bildkonst eller medier. Olika textgenrer ska introduceras. Ämnesintegrerad undervisning kan ingå i de olika kurserna. Strukturer behandlas, övas och repeteras på ett flexibelt sätt i samband med lämpliga teman. Det är viktigt att från början fästa vikt vid ett gott uttal. VGLP2016 SIIRTO 18 TYB21 Viktiga frågor i livet och vardagen gy fördjupad kurs 1 Nej Under kursen reflekterar den studerande över målspråkets betydelse i hens eget liv, nu och i framtiden. Den studerandes kunskaper i målspråket kartläggs. Den studerande analyserar och utvärderar sina färdigheter för språkstudier, ställer upp mål för sitt språklärande och hittar sätt att utveckla sina kunskaper individuellt och i grupp. De kommunikativa färdigheterna utvecklas med hjälp av olika medier. Under kursen behandlas teman och situationer som anknyter till de ungas dagliga liv, mänskliga relationer och nätverk, intressen, fritid och hobbyer. VGLP2016 SIIRTO 18 TYB22 Liv och levnadssätt gy fördjupad kurs 1 Nej Under kursen fästs uppmärksamhet vid olika sociala koder och deras eventuella skillnader i kommunikation. Skriftlig kommunikation övas i någon mån. Kursens teman är interkulturell kommunikation och kulturmöten i Finland och utomlands. VGLP2016 SIIRTO 18 TYB23 Välbefinnande och omsorg gy fördjupad kurs 1 Nej Under kursen lär sig den studerande att med hjälp av olika medier diskutera och lyssna på andra i olika kommunikationssituationer. Hen utvecklar sin förmåga att formulera åsikter och tillsammans diskutera betydelser i frågor som gäller vardagslivet. Den studerande undersöker olika texter om välbefinnande, mänskliga relationer och livsskeden samt övar sig att diskutera frågor i anknytning till dem. Man reflekterar också över vilka förändringar tekniken och digitaliseringen har inneburit för kommunikation och välbefinnande. VGLP2016 SIIRTO 18 TYB24 Kultur och medier gy fördjupad kurs 1 Nej Kursen stärker den studerandes multilitteracitet. Den studerande lär känna aktuella och ur de ungas synvinkel intressanta kulturella företeelser och medier inom målspråkets språkområde eller -områden. VGLP2016 SIIRTO 18 TYB25 Studier, arbete och framtid gy fördjupad kurs 1 Nej Under kursen fästs vikt vid att kommunikationen är kulturellt lämplig. Kursen behandlar skola, fortsatta studier och arbetsliv samt de ungas framtidsplaner. VGLP2016 SIIRTO 18 TYB26 Vår gemensamma jord TYB26 Vår gemensamma jord gy fördjupad kurs 1 Nej Under kursen fortsätter man att öva sig i interaktion och repeterar språkkunskapen utgående från de studerandes behov. Den studerande bekantar sig med möjligheterna att delta i internationellt samarbete. Kursens teman ska anknyta till naturen, olika boendemiljöer och hållbar livsstil. VGLP2016 SIIRTO 18 TYB27 Internationell verksamhet gy fördjupad kurs 1 Nej Under kursen använder den studerande sin språkkunskap och stärker förståelsen för olika kulturer genom att lära känna eller delta i internationellt samarbete, volontärarbete eller arbetslivet, vid behov med hjälp av fjärruppkoppling. De språkliga målen bestäms på basis av kursinnehållet. De studerande rapporterar om eventuellt deltagande i internationell verksamhet på gemensamt överenskommet sätt. VGLP2016 SIIRTO 18 TYB28 Muntlig och skriftlig kommunikation gy fördjupad kurs 1 Nej Kursen stärker den studerandes förmåga att producera text som behövs i olika kommunikationssituationer. Den studerande övar sig att producera och tolka olika textgenrer. Teman som behandlats tidigare repeteras eller kompletteras enligt de studerandes behov. VGLP2016 SIIRTO 18 TYB3 Tyska, B3-lärokurs gy lärokurs Medeltal av kursvitsorden Tyska B3-lärokurs Nej förberedande/påbyggnadsund. gemensamma tyska Bedömningen i främmande språk ska basera sig på de gemensamma målen för främmande språk och de specifika målen för varje språk och lärokurs. De kursspecifika målen, liksom de nära sammanknutna gemensamma målen och de lärokursspecifika målen ska beaktas i varje kurs. I alla kurser ska den studerande ges mångsidig respons på sina framsteg i de olika faserna av lärprocessen. Den studerande ska få respons på sin progression inom språkets olika delområden och i fråga om övriga mål för språkinlärningen, såsom färdigheter för språkstudier och förmåga att fungera i miljöer där målspråket används. Den studerande ska handledas i självvärdering och kamratvärdering. Portföljarbete kan användas i alla kurser, också i ämnesintegrerade studier.#13#10Nivåskalan för språkkunskap och språkutveckling som grundar sig på den gemensamma europeiska referensramen ska i tillämpliga delar användas som stöd för bedömningen och som verktyg för läraren och för den studerandes självvärdering och för kamratvärdering. I början av studierna ska responsen fokusera på den studerandes förmåga att utveckla sina lärstrategier för språkstudier. Under studiernas gång kan nivåskalan för språkkunskap och språkutveckling i tilltagande grad användas för att fastställa nivån på den studerandes kommunikativa färdigheter samt förmåga att tolka och producera texter.#13#10Bedömningen av den fördjupade kursen 8 i A-lärokursen och den fördjupade kursen 6 i B1-lärokursen ska basera sig på vitsordet i det prov i muntlig språkfärdighet som utarbetas av Utbildningsstyrelsen och annat kunnande som den studerande visat under kursen. Kurserna bedöms med siffror enligt skalan 4–10. Också provet i muntlig språkfärdighet som ingår i kursen bedöms enligt skalan 4–10. Över provet i muntlig färdighet ges ett separat intyg som bilaga till avgångsbetyget från gymnasiet. De specifika målen för undervisningen i B3-lärokursen i främmande språk är att den studerande ska#13#10- få lust och vilja att utöka sin språkliga repertoar#13#10- utvecklas som språkbrukare i målspråket och som aktör i en kulturellt mångskiftande värld i såväl nationella och europeiska som globala sammanhang#13#10- kunna ställa sin språkkunskap i relation till nivå A2.1 (övriga språk) eller B1.1/A2.2 (engelska) i nivåskalan för språkkunskap och språkutveckling, utvärdera hur de egna färdigheterna utvecklats och vidareutveckla dem. Under de första kurserna ska tyngdpunkten ligga på muntliga kommunikationssituationer och enkla skriftliga övningar som på ett naturligt sätt anknyter till dem. Också hörförståelse övas. Andelen skriftliga övningar ska småningom öka men muntlig kommunikation övas fortsättningsvis under alla kurser. Det centrala är att utveckla grundläggande språkfärdighet som behövs i vardagen. I mån av möjlighet reserveras tid för att behandla gemensamt överenskomna eller aktuella teman. Den studerandes multilitteracitet kan utvecklas under alla kurser genom att behandla litteratur, film, musik, teater, bildkonst eller medier. Olika textgenrer ska introduceras. Ämnesintegrerad undervisning kan ingå i de olika kurserna. Strukturer behandlas, övas och repeteras på ett flexibelt sätt i samband med lämpliga teman. Det är viktigt att från början fästa vikt vid ett gott uttal. VGLP2016 SIIRTO 18 TYB31 Vi bekantar oss med varandra och det nya språket gy fördjupad kurs 1 Nej Under kursen får den studerande en bild av målspråkets ställning i världen och i förhållande till de språk hen behärskar eller har studerat tidigare. Den studerande övar sig att kommunicera i vardagliga situationer och att använda lämpliga kommunikationsstrategier samt lär sig de viktigaste artighetsfraserna. VGLP2016 SIIRTO 18 TYB32 På resa i världen gy fördjupad kurs 1 Nej Under kursen övar sig den studerande att klara sig i olika sociala situationer som anknyter till resande och uträttande av vardagliga ärenden. Den studerande utvecklar användningen av kompensationsstrategier och andra kommunikationsstrategier. VGLP2016 SIIRTO 18 TYB33 Viktiga frågor i livet och vardagen gy fördjupad kurs 1 Nej Den studerande övar sina kommunikativa färdigheter med hjälp av olika medier. Under kursen behandlas teman och situationer som anknyter till de ungas dagliga liv, mänskliga relationer och nätverk, intressen, fritid och hobbyer. VGLP2016 SIIRTO 18 TYB34 Liv och levnadssätt gy fördjupad kurs 1 Nej Under kursen fästs uppmärksamhet vid olika sociala koder och deras eventuella skillnader i kommunikation. Skriftlig kommunikation övas i någon mån. Kursens teman är interkulturell kommunikation och kulturmöten i Finland och utomlands. VGLP2016 SIIRTO 18 TYB35 Välbefinnande och omsorg gy fördjupad kurs 1 Nej Under kursen lär sig den studerande att med hjälp av olika medier diskutera och lyssna på andra i olika kommunikationssituationer. Hen utvecklar sin förmåga att formulera åsikter och tillsammans diskutera betydelser i frågor som gäller vardagslivet. Den studerande undersöker olika texter om välbefinnande, mänskliga relationer och livsskeden samt övar sig att diskutera frågor i anknytning till dem. Man reflekterar också över vilka förändringar tekniken och digitaliseringen har inneburit för kommunikation och välbefinnande. VGLP2016 SIIRTO 18 TYB36 Kultur och medier gy fördjupad kurs 1 Nej Kursen stärker den studerandes multilitteracitet. Den studerande lär känna aktuella och ur de ungas synvinkel intressanta kulturella företeelser och medier inom målspråkets språkområde eller -områden. VGLP2016 SIIRTO 18 TYB37 Studier, arbete och framtid gy fördjupad kurs 1 Nej Under kursen fästs vikt vid att kommunikationen är kulturellt lämplig. Kursen behandlar skola, fortsatta studier och arbetsliv samt de ungas framtidsplaner. VGLP2016 SIIRTO 18 TYB38 Vår gemensamma jord gy fördjupad kurs 1 Nej Under kursen fortsätter man att öva sig i interaktion och repeterar språkkunskapen utgående från de studerandes behov. Den studerande bekantar sig med möjligheterna att delta i internationellt samarbete. Kursens teman ska anknyta till naturen, olika boendemiljöer och hållbar livsstil. VGLP2016 SIIRTO 18 SAA Samiska, A-lärokurs gy lärokurs Medeltal av kursvitsorden A1-lärokurs Nej förberedande/påbyggnadsund. gemensamma Undervisning i samiska som främmande språk kan ges i något av de tre samiska språk som talas i Finland: nordsamiska, enaresamiska och skoltsamiska. Grunderna för läroplanen är gemensamma för alla tre samiska språk. Den lokala läroplanen som utarbetas utgående från grunderna ska anpassas enligt respektive språk. De specifika målen för undervisningen i A-lärokursen i samiska är att den studerande ska#13#10- utvecklas som språkbrukare i samiska och som aktör i en kulturellt mångskiftande värld i såväl lokala och nationella som nordiska och nordkalottiska sammanhang#13#10- stärka sin kunskap om de samiska språken och kulturerna och förstå deras betydelse som urfolksspråk och -kulturer#13#10- förstå de utmaningar och möjligheter som den som studerar ett minoritetsspråk möter och sträva efter att på eget initiativ bli en medlem av språkgemenskapen#13#10- kunna planera sina språkstudier med tanke på framtida behov, arbetsliv och internationell verksamhet#13#10- kunna ställa sin språkkunskap i relation till nivå B1.2 i nivåskalan för språkkunskap och språkutveckling, utvärdera hur de egna färdigheterna utvecklats och vidareutveckla dem. I de obligatoriska kurserna 1 och 2 är målet att stärka den studerandes studiefärdigheter samt förmåga att utveckla sina kunskaper individuellt och i grupp och att delta i olika kommunikationssituationer. Från och med kurs 3 ska man i tilltagande grad fästa uppmärksamhet vid olika textgenrer och hurdant språk de förutsätter. I kurserna 4–6 ska språket betonas som verktyg för att söka, komprimera och dela information.#13#10I alla kurser ska tyngdpunkten ligga på centrala drag i den samiska livsstilen och det immateriella och materiella samiska kulturarvet. I varje kurs ska man reservera tid för att behandla aktuella eller lokala frågor, som kan väljas tillsammans med de studerande. Ämnesintegrerad undervisning eller undervisning som anknyter till temaområdena kan ingå i alla kurser. Muntlig och skriftlig kommunikation ska övas mångsidigt under kurserna, även om tyngdpunkterna kan variera från kurs till kurs. VGLP2016 SIIRTO 18 SAA01 Samiskan och min värld gy obligatorisk kurs 1 Nej Den studerandes kunskaper i samiska inom de olika delområdena av språkkunskap kartläggs. Den studerande utvärderar sina färdigheter för språkstudier, ställer upp mål för studierna i A-lärokursen i samiska och hittar autentiska samiska språkmiljöer och sätt att utveckla sina kunskaper individuellt och i grupp. Man reflekterar kring de utrotningshotade språkens och urfolksspråkens ställning. Kursens teman och situationer ska anknyta till studier, den ungas livsmiljö och språkbruk. VGLP2016 SIIRTO 18 SAA02 Människans sociala nätverk gy obligatorisk kurs 1 Nej Under kursen övas med hjälp av olika medier och i samiska kontexter olika typer av kommunikationssituationer av varierande språklig och kulturell svårighetsgrad och strategier som de förutsätter. Den studerande fördjupar sin förmåga att diskutera med andra samt lyssna på och ta hänsyn till sin samtalspartner. Hen utvecklar sin förmåga att formulera åsikter och tillsammans diskutera betydelser. Urvalet av strategier som behövs i olika kommunikationssituationer utökas. Under kursen behandlas teman som anknyter till mänskliga relationer och i samband med dem även psykiskt, fysiskt och socialt välbefinnande. Man reflekterar också över vilka förändringar teknologin och digitaliseringen har inneburit för kommunikation och välbefinnande. VGLP2016 SIIRTO 18 SAA03 Kultur i Sameland gy obligatorisk kurs 1 Nej Kursen breddar och fördjupar den studerandes multilitteracitet. Teman kan vara samisk teater, litteratur, samiska historier och berättelser, jojkning (leu´dd), samiskt hantverk (duodji) eller film. Den studerande får välja tema och arbetsmetod enligt eget intresse och skapa till exempel ett skriftligt, visuellt eller muntligt arbete om det tema hen valt. VGLP2016 SIIRTO 18 SAA04 Sápmi – Samelandet gy obligatorisk kurs 1 Nej Under kursen utvecklar den studerande sin förmåga att söka information och läsa kritiskt samt övar sig att aktivt använda samiska. Kursens teman är det samiska bosättningsområdet, samernas historia, språk- och kulturområden samt näringar. Man bekantar sig med debatter om olika samhälleliga fenomen, i synnerhet i ett perspektiv av aktivt medborgarskap. Man reflekterar också över samhälleliga fenomen samt individens och gruppens möjligheter att påverka. VGLP2016 SIIRTO 18 SAA05 Samisk naturkunskap gy obligatorisk kurs 1 Nej Under kursen fördjupar den studerande sin förmåga att söka information och övar att dela med sig av synpunkter som grundar sig på egna kunskaper eller åsikter. Kursens teman kan till exempel omfatta förhållandet mellan människan och naturen, den föränderliga livs- och arbetsmiljön, samiska näringar, en hållbar livsstil och framtidsvisioner. VGLP2016 SIIRTO 18 SAA06 Studier, arbete och ekonomi gy obligatorisk kurs 1 Nej Kursen fördjupar den studerandes förståelse för kunskaper i samiska som ett socialt kapital och en färdighet för arbetslivet. Den studerande bekantar sig med några textgenrer som kan komma till nytta i arbetslivet. Den studerande reflekterar över fortsatta studier och karriär, möjligheterna att studera samiska och samisk kultur samt det samiska samfundet som arbetsgivare. Under kursen behandlas ekonomiska frågor som är relevanta för den unga vuxna som står på tröskeln till arbetslivet samt omfattande ekonomiska företeelser i ett större perspektiv. VGLP2016 SIIRTO 18 SAA07 Hållbar livsstil gy fördjupad kurs 1 Nej Under kursen fördjupar den studerande sin förmåga att producera och tolka samiska i olika skriftliga kommunikationssituationer och för olika slag av mottagare. Under kursen behandlas texter inom olika genrer, såsom fiktiva och icke-fiktiva, berättande, beskrivande, reflekterande, instruerande eller ställningstagande texter. Man fortsätter behandla de obligatoriska kursernas teman ur ett perspektiv av en ekologiskt, ekonomiskt, socialt och kulturellt hållbar livsstil i det arktiska området och med beaktande av de studerandes behov eller intressen. VGLP2016 SIIRTO 18 SAA08 Muntlig kommunikation och påverkan gy fördjupad kurs 1 Nej Under kursen fördjupar den studerande sin förmåga att producera muntlig samiska, förstå talad samiska och bygga upp en dialog. Hen stärker sin förmåga att tala flytande och övar muntlig produktion som förutsätter förberedelse. Teman som behandlats i de obligatoriska kurserna repeteras eller kompletteras enligt de studerandes behov. VGLP2016 SIIRTO 18 SAB2 Samiska, B2-lärokurs gy lärokurs Medeltal av kursvitsorden B2-lärokurs Nej förberedande/påbyggnadsund. gemensamma De specifika målen för undervisningen i B2-lärokursen i samiska är att den studerande ska#13#10- få lust och vilja att utöka sin språkliga repertoar#13#10- utvecklas som språkbrukare i samiska och som aktör i en kulturellt mångskiftande värld i såväl lokala och nationella som nordiska och nordkalottiska sammanhang#13#10- stärka sin kunskap om de samiska språken och kulturerna och förstå deras betydelse som urfolksspråk och -kulturer#13#10- förstå de utmaningar och möjligheter som den som studerar ett minoritetsspråk möter och sträva efter att på eget initiativ bli en medlem av språkgemenskapen#13#10- kunna ställa sin språkkunskap i relation till nivå A2.2 i nivåskalan för språkkunskap och språkutveckling, utvärdera hur de egna färdigheterna utvecklats och vidareutveckla dem. Under de första kurserna ska tyngdpunkten ligga på muntliga kommunikationssituationer och enkla skriftliga övningar som på ett naturligt sätt anknyter till dem. Också hörförståelse övas. Andelen skriftliga övningar ska småningom öka men muntlig kommunikation övas fortsättningsvis under alla kurser. Det centrala är att utveckla grundläggande språkfärdighet som behövs i vardagen. I mån av möjlighet reserveras tid för att behandla gemensamt överenskomna eller aktuella teman. Tyngdpunkten ska ligga på centrala drag i den samiska livsstilen. Den studerandes multilitteracitet kan utvecklas under alla kurser genom att behandla litteratur, film, musik, teater, bildkonst eller medier. Olika textgenrer ska introduceras. Ämnesintegrerad undervisning kan ingå i de olika kurserna. Strukturer behandlas, övas och repeteras på ett flexibelt sätt i samband med lämpliga teman. Det är viktigt att från början fästa vikt vid ett gott uttal.#13#10Ifall det finns studerande med samisk bakgrund i gruppen, ska man speciellt i början av studierna kartlägga deras kunskaper i samiska eller samisk dialekt, deras mål och möjligheter att få stöd för sina studier i den närmaste omgivningen. VGLP2016 SIIRTO 18 SAB21 Möten i Sameland gy fördjupad kurs 1 Nej Under kursen reflekterar den studerande över samiskans betydelse i hens eget liv, nu och i framtiden. Den studerandes kunskaper i samiska kartläggs. Den studerande analyserar och utvärderar sina färdigheter för språkstudier, ställer upp mål för sitt språklärande och hittar sätt att utveckla sina kunskaper individuellt och i grupp. Kursens teman ska anknyta till olika sociala situationer i samband med vardagliga ärenden och samiska kulturella evenemang i olika delar av Sameland. Under kursen fästs uppmärksamhet vid olika sociala koder och deras eventuella skillnader och vid den samiska kulturens särdrag i olika delar av Sameland. Den studerande utvecklar användningen av kompensationsstrategier och andra kommunikationsstrategier. VGLP2016 SIIRTO 18 SAB22 Välbefinnande och omsorg gy fördjupad kurs 1 Nej Under kursen lär sig den studerande att med hjälp av olika medier lyssna på andra och ta hänsyn till sin samtalspartner i olika kommunikationssituationer. Hen utvecklar sin förmåga att formulera åsikter och tillsammans diskutera betydelser i frågor som gäller vardagslivet. Den studerande undersöker olika texter om välbefinnande, mänskliga relationer och livsskeden, lär känna den samiska synen på att människan och naturen utgör en helhet samt övar sig att diskutera frågor i anknytning till dessa teman. Man reflekterar också över vilka förändringar teknologin och digitaliseringen har inneburit för kommunikation och välbefinnande. VGLP2016 SIIRTO 18 SAB23 Sápmi - Samelandet gy fördjupad kurs 1 Nej Under kursen betonas förmågan att tolka texter. Teman är bland annat samiska representationsorgan och organisationer, samernas bosättningsområde, historia och Sameland. VGLP2016 SIIRTO 18 SAB24 Kultur och medier gy fördjupad kurs 1 Nej Kursen stärker den studerandes multilitteracitet. Under kursen behandlas kulturella fenomen i Sameland, såsom teater, litteratur, musik, folktraditionen och medier ur ett aktuellt perspektiv som intresserar de unga. VGLP2016 SIIRTO 18 SAB25 Studier, arbete och framtid gy fördjupad kurs 1 Nej Under kursen fästs vikt vid att kommunikationen är kulturellt lämplig. Kursens teman är skola, fortsatta studier och arbetsliv samt de ungas framtidsplaner. VGLP2016 SIIRTO 18 SAB26 Samisk naturkunskap SAB26 Samisk naturkunskap gy fördjupad kurs 1 Nej Språkkunskapen övas mångsidigt. Under kursen behandlas ur ekologisk, ekonomisk, social och kulturell synvinkel hållbar livsstil i det samiska och arktiska området samt samernas levnadsförhållanden och förhållande till naturen. VGLP2016 SIIRTO 18 SAB27 Internationell verksamhet gy fördjupad kurs 1 Nej Under kursen använder den studerande sin språkkunskap och stärker den kulturella förståelsen genom att lära känna eller delta i internationellt samarbete, volontärarbete eller arbetslivet, vid behov med hjälp av fjäruppkoppling. De språkliga målen bestäms på basis av kursinnehållet. Den studerande rapporterar om eventuellt deltagande i internationell verksamhet på gemensamt överenskommet sätt. VGLP2016 SIIRTO 18 SAB28 Muntlig och skriftlig kommunikation gy fördjupad kurs 1 Nej Under kursen stärker den studerande sin förmåga att producera samiska i olika kommunikationssituationer. Teman som behandlats tidigare repeteras eller kompletteras enligt de studerandes behov. Den studerande övar sig att producera och tolka olika textgenrer. VGLP2016 SIIRTO 18 SAB3 Samiska, B3-lärokurs gy lärokurs Medeltal av kursvitsorden B3-lärokurs Nej förberedande/påbyggnadsund. gemensamma De specifika målen för undervisningen i B3-lärokursen i samiska är att den studerande ska#13#10- få lust och vilja att utöka sin språkliga repertoar#13#10- utvecklas som språkbrukare i samiska och som aktör i en kulturellt mångskiftande värld i såväl lokala och nationella som nordiska och nordkalottiska sammanhang#13#10- stärka sin kunskap om de samiska språken och kulturerna och förstå deras betydelse som urfolksspråk och -kulturer#13#10- förstå de utmaningar och möjligheter som den som studerar ett minoritetsspråk möter och sträva efter att på eget initiativ bli en medlem av språkgemenskapen#13#10- kunna ställa sin språkkunskap i relation till nivå A2.1 i nivåskalan för språkkunskap och språkutveckling, utvärdera hur de egna färdigheterna utvecklats och vidareutveckla dem. Under de första kurserna ska tyngdpunkten ligga på muntliga kommunikationssituationer och enkla skriftliga övningar som på ett naturligt sätt anknyter till dem. Också hörförståelse övas. Andelen skriftliga övningar ska småningom öka men muntlig kommunikation övas fortsättningsvis under alla kurser. Det centrala är att utveckla grundläggande språkfärdighet som behövs i vardagen. I mån av möjlighet reserveras tid för att behandla gemensamt överenskomna eller aktuella teman. Tyngdpunkten ska ligga på centrala drag i den samiska livsstilen. Den studerandes multilitteracitet kan utvecklas under alla kurser genom att behandla litteratur, film, musik, teater, bildkonst eller medier. Olika textgenrer ska introduceras. Ämnesintegrerad undervisning kan ingå i de olika kurserna. Strukturer behandlas, övas och repeteras på ett flexibelt sätt i samband med lämpliga teman. Det är viktigt att från början fästa vikt vid ett gott uttal.#13#10 Ifall det finns studerande med samisk bakgrund i gruppen, ska man i början av studierna kartlägga deras kunskaper i samiska eller samisk dialekt, deras mål och möjligheter att få stöd för sina studier i den närmaste omgivningen. VGLP2016 SIIRTO 18 SAB31 Vi bekantar oss med varandra och det samiska språket gy fördjupad kurs 1 Nej Under kursen får den studerande en bild av de samiska språkens ställning i världen och förhållandet mellan det samiska språk hen studerar och de språk hen behärskar eller har studerat tidigare. Den studerande reflekterar över samiskans betydelse för hen själv. Den studerande övar sig att kommunicera i vardagliga situationer och att använda lämpliga kommunikationsstrategier samt lär sig de viktigaste artighetsfraserna. VGLP2016 SIIRTO 18 SAB32 På resa i världen gy fördjupad kurs 1 Nej Under kursen övar sig den studerande att klara sig i olika sociala situationer och att uträtta vardagliga ärenden. Den studerande utvecklar användningen av kompensationsstrategier och andra kommunikationsstrategier. VGLP2016 SIIRTO 18 SAB33 Möten i Sameland gy fördjupad kurs 1 Nej Under kursen övar sig den studerande att klara sig i olika sociala situationer i samband med vardagliga ärenden och samiska kulturella evenemang i olika delar av Sameland. Under kursen fästs uppmärksamhet vid olika sociala koder och kulturella samiska drag i olika delar av Sameland. Den studerande utvecklar användningen av kompensationsstrategier och andra kommunikationsstrategier. VGLP2016 SIIRTO 18 SAB34 Välbefinnande och omsorg gy fördjupad kurs 1 Nej Under kursen lär sig den studerande att med hjälp av olika medier lyssna på andra och ta hänsyn till sin samtalspartner i olika kommunikationssituationer. Hen utvecklar sin förmåga att formulera åsikter och tillsammans diskutera betydelser i frågor som gäller vardagslivet. Den studerande undersöker olika texter om välbefinnande, mänskliga relationer och livsskeden, lär känna den samiska synen på att människan och naturen utgör en helhet samt övar sig att diskutera frågor i anknytning till detta. Man reflekterar också över vilka förändringar teknologin och digitaliseringen har inneburit för kommunikation och välbefinnande. VGLP2016 SIIRTO 18 SAB35 Sápmi - Samelandet gy fördjupad kurs 1 Nej Under kursen betonas förmågan att tolka texter. Teman är bland annat samiska representationsorgan och organisationer, samernas bosättningsområde, historia och Sameland. VGLP2016 SIIRTO 18 SAB36 Kultur och medier gy fördjupad kurs 1 Nej Under kursen behandlas kulturella företeelser i Sameland, såsom teater, litteratur, musik, folktraditionen och medier ur ett perspektiv som intresserar de unga. Kursen ska stärka den studerandes multilitteracitet. VGLP2016 SIIRTO 18 SAB37 Studier, arbete och framtid gy fördjupad kurs 1 Nej Under kursen fästs vikt vid att kommunikationen är kulturellt lämplig. Kursens teman är skola, fortsatta studier och arbetsliv samt de ungas framtidsplaner. VGLP2016 SIIRTO 18 SAB38 Samisk naturkunskap gy fördjupad kurs 1 Nej Språkkunskapen övas mångsidigt under kursen. Under kursen behandlas en ekologiskt, ekonomiskt, socialt och kulturellt hållbar livsstil i det samiska och arktiska området samt samernas levnadsförhållanden och förhållande till naturen. VGLP2016 SIIRTO 18 SMO Samiska som kompletterar gymnasieutbildningen gy lärokurs Medeltal av kursvitsorden Nej Enligt Finlands grundlag har alla som bor i Finland rätt att upprätthålla och utveckla sitt språk och sin kultur. Syftet med undervisningen i samiska är att stödja de studerande att utveckla en aktiv flerspråkighet och ett intresse för livslångt språklärande. Undervisningen i samiska ska stödja de studerandes utveckling till aktiva och balanserade medlemmar och aktörer i såväl sin egen språk- och kulturgemenskap som i den finländska språk- och kulturgemenskapen och globalt.#13#10Undervisningen i samiska ska samarbeta med undervisningen i svenska och litteratur och undervisningen i övriga ämnen. Gemensam språkpedagogik fördjupar de studerandes förståelse för den språkliga och kulturella bakgrundens betydelse för individen, gruppen och samhället samt vägleder de studerande att uppskatta det samiska språket och andra språk. Undervisningen ska stödja och uppmuntra de studerande att använda det samiska språket mångsidigt. Man ska i undervisningen dra nytta av de studerandes möjligheter att utveckla sina språkkunskaper på fritiden. Undervisningen ska präglas av kommunikation och samspel.#13#10De studerandes utgångsläge och språkkunskaper ska tas i beaktande i undervisningen i samiska. Olika kontakter med det samiska språket ska mångsidigt utnyttjas i undervisningen, till exempel genom att använda digitala verktyg och kunskapen i den samiska gemenskapen. De studerande ska uppmuntras och stödjas att utveckla sitt tänkande och ett personligt språk. De ska handledas att reflektera över betydelsen av språkliga och kommunikativa färdigheter med tanke på fortsatta studier.#13#10Målen och det centrala innehållet har fastställts för undervisning i samiska omfattande två undervisningstimmar per vecka under hela gymnasieutbildningen. Utbildningsanordnaren ska göra upp en läroplan, där målen för undervisningen och det centrala innehållet väljs med hänsyn till det samiska språkets särdrag. Läroplanen i samiska kan också utarbetas gemensamt av flera utbildningsanordnare.#13#10Undervisningen i samiska har som uppdrag att bredda och fördjupa den studerandes kunskaper i samiska. Undervisningen ska hjälpa den studerande att utveckla sin förmåga att kommunicera i olika situationer, söka information, bedöma information kritiskt, reflektera, argumentera och debattera på ett konstruktivt sätt. Den studerande ska vidga sitt ord- och begreppsförråd och fördjupa sin multilitteracitet. Undervisningen ska utveckla den studerandes kunskaper om och förmåga att mångsidigt använda det samiska språkets strukturer. Den studerande ska lära känna sitt språkområdes rötter och utveckla sin förmåga att jämföra språkets särdrag med andra språk hen behärskar. Den studerande ska utveckla sin förmåga att använda samiska texter och att producera texter för olika syften. Också kännedomen om litteraturen, berättartraditionen, visuell kultur och drama inom det egna kulturområdet ska fördjupas. Undervisningen ska stärka den studerandes uppskattning för det samiska språket och öka motivationen att vidareutveckla kunskaperna i samiska. Bedömingen ska basera sig på målen och det centrala innehållet i varje kurs. Dessa mål är i sin tur kopplade till de allmänna målen för lärokursen. Den studerande ska informeras om kursens mål, så att både läraren och den studerande kan följa med progressionen under kursens gång. Bedömning under lärprocessen, uppställande av individuella mål, självvärdering, kamratvärdering och respons stödjer den studerande att utveckla sina kunskaper. Kursvitsordet ska basera sig på skriftliga, muntliga och eventuella andra arbeten samt på den studerandes aktivitet under kursen. Bedömningen ska vara uppmuntrande, mångsidig, öppen, rättvis och basera sig på delaktighet. Den studerande ska också handledas i självvärdering. Självvärderingen hjälper den studerande att utveckla en positiv och realistisk uppfattning om sig själv som talare och skribent i olika kommunikationssituationer. Målen för undervisningen är att den studerande ska#13#10- kunna kommunicera aktivt och naturligt på samiska i olika situationer#13#10- kunna använda samiska texter och textgenrer och producera för ändamålet lämpliga texter#13#10- vidga sitt ord- och begreppsförråd och fördjupa sin multilitteracitet#13#10- bredda och fördjupa sina kunskaper om det samiska språkets struktur och användning#13#10- fördjupa sin kännedom om den egna kulturen och litteraturen#13#10- uppskatta sitt eget språk och sin kultur och vara motiverad att vidareutveckla sina kunskaper i samiska. VGLP2016 SIIRTO 18 SMO01 Text och kommunikation gy annan kurs 1 Nej Den studerande övar sig att analysera och tolka olika texters språk, betydelser och strukturer. Den studerandes kunskaper om språket, texter och kommunikation fördjupas. Hens förmåga att tolka och producera texter samt att kommunicera i olika situationer utvecklas. Den studerande lär sig att iaktta och utveckla sina färdigheter som lyssnare, talare, läsare och skribent i olika kommunikationsmiljöer. Kunskapen om det samiska språkets strukturer stärks. Kursens mål är att den studerande ska#13#10- fördjupa sina läs- och skrivfärdigheter och sin förmåga att producera ett personligt språk#13#10- befästa sin förmåga att tolka, producera och bedöma olika slags texter samt fördjupa sin förmåga att skriva materialbaserat#13#10- lära sig att uttrycka sig skriftligt och muntligt på standardspråk och fördjupa sin kunskap om skriftlig och muntlig framställning som kommunikativa, gemensamma och individuella processer#13#10- stärka kunskapen om strukturer samt lära sig att se texter som strukturella helheter#13#10- stärka sin kommunikationsprofil som texttolkare och textproducent och kunna ställa upp mål för sina studier#13#10- lära sig att söka information på samiska med hjälp av digitala verktyg och att tillämpa informationen. Centralt innehåll#13#10- de studerandes egna texter och texter som anknyter till den samiska språkgemenskapen#13#10- textgenrer som sociala och funktionella produkter (berättande, beskrivande, instruerande, ställningstagande och reflekterande) samt observation och träning av olika texter och textinnehåll#13#10- texters flerstämmighet, referat av texter och kommentarer till texter#13#10- multilitteracitet, multimodala texter, analytiskt och kritiskt läsande, lässtrategier, visuell läskunnighet#13#10- skrivprocessen, texthelheter och tillämpning av information i egna texter#13#10- förmåga att söka och hantera information på samiska, webbläsning, källkritik och källhänvisningar#13#10- repetition av språkkunskapen, språkriktighet VGLP2016 SIIRTO 18 SMO02 Litterära medel och litterär tolkning gy annan kurs 1 Nej Den studerandes kunskap om skönlitteraturen, berättartraditionen och konst, språkets konstnärliga uppgift och kulturella betydelse fördjupas. Den studerandes förståelse för gruppdynamik och fenomen som anknyter till gruppkommunikation fördjupas och förmågan att kommunicera i grupp utvecklas. Kursens mål är att den studerande ska#13#10- fördjupa sin förmåga att analysera och tolka berättartraditionen, litteratur, musik och annan konst med hjälp av lämpliga begrepp och metoder#13#10- få insikt i poetiskt språkbruk, till exempel bildspråk och mångtydighet#13#10- öva sig att läsa fiktiva texter#13#10- lära sig att motivera sina tolkningar av texter både muntligt och skriftligt, även digitalt#13#10- fördjupa sina kunskaper och färdigheter i gruppkommunikation. Centralt innehåll#13#10- konstarter och litterära genrer, deras särdrag och utveckling#13#10- bildspråk och retoriska stilmedel i litteraturen#13#10- analys och tolkning av prosa, lyrik och drama#13#10- behandling av multimodala uttrycksformer#13#10- användning av litterära medel i egna texter, dramatisering#13#10- muntlig och skriftlig litteraturtolkning, webbdiskussion#13#10- problemlösning i gruppkommunikation#13#10- målinriktad konstdiskussion samt analys och bedömning av diskussionen med betoning på gruppfärdigheter och -fenomen VGLP2016 SIIRTO 18 SMO03 Samtidskultur och berättelser gy annan kurs 1 Nej Den studerande lär sig undersöka modern samisk kultur och aktuella fenomen ur olika perspektiv, framför allt ur ett narrativt perspektiv. Den studerande fördjupar sina kunskaper om kommunikationsetik och förstår betydelsen av en kommunikation som strävar efter dialog och respekterar flerstämmighet. Kursens mål är att den studerande ska#13#10- lära känna aktuella kulturfenomen och textgenrer#13#10- fördjupa sin förståelse för språkets och texters betydelse för kulturen#13#10- nå en fördjupad förståelse för berättelsen som centralt kulturuttryck#13#10- fördjupa sina kunskaper om kulturen och om språkets och kulturens betydelse för identiteten#13#10- känna till centrala teman i modern kultur och kunna bedöma deras betydelse ur den egna kulturens synvinkel#13#10- lära sig förstå hur kommunikativt samspel uppkommer och kan präglas av spänning. Centralt innehåll#13#10- språk och texter som kulturella fenomen#13#10- språkets ordförråd som kulturbärare#13#10- aktuella textgenrer och medietexter#13#10- modern kultur och identitet#13#10- berättelser i medier, musik, filmer, tv-serier och spel (myter, klassiker i modern form)#13#10- aktuella multimodala textgenrer, till exempel teater, medietexter, sånglyrik, film, spel och bilder#13#10- den samiska berättartraditionen förr och nu#13#10- faktabok och modern roman#13#10- dialogisk kommunikation och kommunikationsetik, flerstämmig kommunikation och kultursensitivitet#13#10- samtal som strävar efter dialog, analys och bedömning av dem#13#10- kommunikationsfärdigheter och -etik på webben VGLP2016 SIIRTO 18 SMO04 Språk, kultur och identitet gy annan kurs 1 Nej Den studerandes kunskaper om den betydelsebärande funktionen hos språk och andra uttrycksformer, språklig variation, kulturens betydelse och kommunikation utvecklas. Den studerande fördjupar sin förståelse för samiskans, den samiska litteraturens och kulturens betydelse för individens identitet och samhället. Kursens mål är att den studerande ska#13#10- stärka sina språkkunskaper och fördjupa sin språk- och textmedvetenhet#13#10- förstå det samiska språkets strukturella karaktär, fördjupa sina kunskaper om skriftspråkets grundläggande normer och till exempel nyord och kunna tillämpa dem i egna texter#13#10- förstå språkets betydelse som ett verktyg för tänkande, kommunikation och identitetsutveckling#13#10- fördjupa sin uppfattning om samiskans ställning bland andra språk i världen och jämföra olika språks särdrag#13#10- fördjupa sin förståelse för modersmålets och språkkunskapers betydelse och värdesätta flerspråkighet#13#10- lära sig att analysera sina språkkunskaper. Centralt innehåll#13#10- språkets, litteraturens, kulturens och mediernas betydelse för identitetsutvecklingen och tänkandet#13#10- en översikt över samisk litteratur och övrig kultur under olika tider, den samiska gemenskapens rötter#13#10- samiskhet, kulturell identitet och kulturkännedom#13#10- befästning av språkliga strukturer och språkriktighet enligt den studerandes behov#13#10- jämförelse mellan samiska och svenska samt andra språk#13#10- läsning och tolkning av bilder och visuell kultur#13#10- det samiska språkets särdrag, tal- och skriftspråk, dialekter/samiska språk i olika regioner VGLP2016 SIIRTO 18 SMO05 Text och kontext gy annan kurs 1 Nej Den studerande lär sig att analysera skrivna och berättade samiska texter samt texters särdrag och samspel. Den studerande övar sig även i att analysera, tolka och producera texter inom olika stilriktningar. Kursens mål är att den studerande ska#13#10- lära sig att analysera berättartraditionen och texter i deras tidsmässiga och kulturella kontext och i relation till andra texter#13#10- lära sig att analysera texters särdrag#13#10- kunna genomföra en skrivprocess självständigt och utveckla sitt personliga uttryckssätt#13#10- lära sig att självständigt eller i grupp förbereda ett muntligt anförande med utgångspunkt i litteraturen#13#10- känna till samiska författare samt centrala verk och teman och den muntliga traditionen i den samiska litteraturen och kunna bedöma deras betydelse ur den egna kulturens synvinkel#13#10- förstå den samiska och av samer skrivna litteraturens ställning som en del av världslitteraturen. Centralt innehåll#13#10- olika kontexter: litteratur geografiskt och språkligt samt i relation till medierna#13#10- analys av texter som uttrycker olika människosyner, världsbilder, värdegrunder och idévärldar både i texternas historiska sammanhang och i ett nutidsperspektiv#13#10- övning i att skriva med utgångspunkt i en textgenre eller stilriktning och att skriva med inlevelse#13#10- språkriktighet och stilistiska drag#13#10- ett litterärt verk på samiska, skrivet av eller om samer eller baserat på den muntliga traditionen#13#10- muntlig framställning med utgångspunkt i litteraturen VGLP2016 SIIRTO 18 SMO06 Text och påverkan gy annan kurs 1 Nej Den studerande lär sig undersöka multimodala texter, deras språk och samspel, speciellt ur ett perspektiv av påverkan. Hen utforskar och fördjupar sina kunskaper och färdigheter i argumentationsteknik och olika sätt att påverka i olika medier. Den studerande fördjupar sina muntliga färdigheter. Kursens mål är att den studerande ska#13#10- lära sig kommunicera enligt situationen#13#10- förstå olika slag av muntliga och skriftliga faktatexter, i synnerhet debattinlägg, fördjupa sina läsfärdigheter och lära sig att analysera de värderingar som olika texter förmedlar#13#10- lära sig att känna igen språkliga påverkningsmedel#13#10- kunna analysera texter som förmedlar olika åsikter och världsbilder#13#10- utveckla sin förmåga att kommunicera i olika situationer, skapa och upprätthålla kommunikativt samspel, modigt bilda sig egna åsikter samt uttrycka och motivera dem#13#10- utveckla sitt självförtroende, sin säkerhet och förmåga att uttrycka sig, framträda och kommunicera i grupp. Centralt innehåll#13#10- ställningstagande och påverkande texter, argumentation och retorik#13#10- olika medel och sätt att påverka, argumentationsteknik#13#10- skönlitteraturens och mediernas sätt att påverka#13#10- påverkan i vardagliga kommunikationssituationer, bedömning av ställningstaganden och deras verkan#13#10- en delaktig medborgares möjligheter att påverka#13#10- övning i att motivera sina åsikter både muntligt och skriftligt#13#10- gruppdiskussioner, kritisk bedömning av muntliga texter, argumentation, debatt#13#10- kommunikatörens ansvar: medieval och webbetik, yttrandefrihet, censur, integritetsskydd, nätetikett#13#10- analys, tolkning och bedömning av muntliga texter, talspråkets särdrag#13#10- kulturella särdrag i muntlig kommunikation, delaktighet i kommunikationen i språkgemenskapen#13#10- övning i att uttrycka sig med inlevelse VGLP2016 SIIRTO 18 HÄ Hälsokunskap gy lärokurs Medeltal av kursvitsorden Hälsokunskap Nej Hälsokunskap förberedande/påbyggnadsund. gemensamma Hälsokunskap är ett läroämne som vilar på tvärvetenskaplig grund och har som mål att främja kunskap som stödjer hälsa, välbefinnande och trygghet. Utgångspunkten för läroämnet är respekt för livet och ett värdigt liv i enlighet med de mänskliga rättigheterna. Hälsa ses som fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande samt funktions- och arbetsförmåga. Företeelser med anknytning till hälsa och trygghet ska granskas inom olika delområden i läroämnet hälsokunskap. Dessa delområden innefattar hälsorelaterade kunskaper och färdigheter, självkännedom, kritiskt tänkande och etiskt ansvar.#13#10I undervisningen i hälsokunskap i gymnasiet ska hälsa och sjukdomar, hälsofrämjande arbete samt förebyggande och vård av sjukdomar behandlas utgående från erfarenhet och forskning samt ur individens, familjens, gruppens, samhällets och ur globalt perspektiv. Vid sidan av teoretiska kunskaper och praktiska färdigheter i fråga om hälsa och sjukdom omfattar hälsokunskap även förmåga att söka information om hälsa, att kritiskt bedöma, tolka och tillämpa informationen samt förstå hur miljö och arv påverkar hälsan. Till ämnet hälsokunskap hör också att kunna reflektera kring värderingar som gäller hälsa och beskriva olika hälsokulturer samt hälsa och sjukdomar i ett historiskt perspektiv och i en internationell värld.#13#10Undervisningen i hälsokunskap ska samarbeta med undervisningen i övriga läroämnen och de studerande ska delta i utvecklandet av den gemensamma studerandevården med hjälp av sina kunskaper inom hälsokunskapsområdet. Bedömningen ska fokusera på hur målen nåtts inom de olika delområdena av hälsokunskap med betoning på målen och det centrala innehållet i varje kurs. Vid bedömningen ska läraren fästa uppmärksamhet vid den studerandes förmåga att förstå information och orsakssamband gällande hälsa och sjukdom samt att tillämpa, analysera, bedöma och kombinera information från olika källor. Vid bedömningen ska även beaktas hur den studerandes praktiska färdigheter har utvecklats. Bedömning och respons under lärprocessen hjälper den studerande att utveckla sin förmåga att reflektera över etiska värderingar om hälsa och sjukdom, att motivera sitt sätt att sköta sin hälsa samt att kritiskt granska samhälleliga beslut om hälsa och sjukdom. Kursvitsordet ska basera sig på kontinuerlig och mångsidig bedömning av den studerandes färdigheter inom de olika delområdena av hälsokunskap. Den studerandes värderingar, attityder, hälsobeteende eller övriga personliga egenskaper ska inte bedömas. Målen för undervisningen i hälsokunskap är att den studerande ska#13#10- kunna iaktta och förklara företeelser som anknyter till hälsa och sjukdom som mångdimensionella helheter ur individens, gruppens och samhällets samt ur ett globalt perspektiv#13#10- förstå skillnaden mellan erfarenhet och vetenskaplig kunskap när det gäller att förklara risker, orsaker, effektmekanismer och följder i anknytning till hälsa och sjukdom#13#10- kunna främja sin egen och omgivningens hälsa och trygghet, förstå principerna för förebyggande och vård av de vanligaste sjukdomarna samt åtgärder som vidtas som egenvård och för att skydda den mentala hälsan#13#10- lära sig olika sätt att söka information om hälsa, använda hälsorelaterade begrepp på ett korrekt sätt samt kritiskt kunna bedöma och tolka information om hälsa och sjukdomar, kommunikation kring hälsofrågor och olika företeelser i olika hälsokulturer#13#10- reflektera över etiska frågor förknippade med hälsa och kunna motivera sina åsikter#13#10- förstå hur samhällsförhållanden, hälso- och övriga samhällspolitiska beslut påverkar folkhälsan, skillnaderna mellan olika befolkningsgrupper, strukturerna inom hälso- och sjukvården samt människors hälsobeteende. VGLP2016 SIIRTO 18 HÄ01 Hälsans byggstenar HÄ1 Hälsans byggstenar gy obligatorisk kurs 1 Nej Den obligatoriska kursen ska fördjupa den hälsokunskap som den studerande tillägnat sig i den grundläggande utbildningen och förståelsen för främjandet av hälsa och välbefinnande. Den studerande ska också lära sig att identifiera och bedöma förutsättningarna för hälsa i sitt eget liv, den närmaste omgivningen och miljön samt i det samhälleliga beslutsfattandet. Viktigt är också att utveckla kunskaper i egenvård och hälsa i vardagen, skydda den mentala hälsan och behandla aktuella frågor samt frågor som de studerande tar upp. Kursens mål är att den studerande ska#13#10- fördjupa sina kunskaper om hälsa i vardagen, förstå vilka faktorer som påverkar den fysiska, psykiska och sociala arbets- och funktionsförmågan och kunna bedöma hur de förverkligas och vilken betydelse de har i den egna livsstilen och omgivningen#13#10- kunna söka, använda och bedöma information om hälsa och sjukdomar samt reflektera över fenomen förknippade med hälsokulturen, medier och den tekniska utvecklingen ur etiskt och hälsorelaterat perspektiv#13#10- känna igen och förstå teorier, modeller och företeelser som belyser hälsa och sjukdomar samt hälsovanor ur forsknings- och erfarenhetsperspektiv#13#10- tillämpa modeller och tillvägagångsätt inom egenvård#13#10- veta vad folksjukdomar och de vanligaste smittsamma sjukdomarna innebär ur individens och samhällets perspektiv och fundera över hur de kan förebyggas och vilka faktorer som inverkar på uppkomsten av hälsoskillnader i samhället. Centralt innehåll#13#10- den fysiska, psykiska och sociala funktions-, studie- och arbetsförmågan: hälsofrämjande motion och föda, viktkontroll, sömn och vila, sexuell hälsa, elevhälsa#13#10- omsorg om den egna hälsan och övriga färdigheter i egenvård, livräddande första hjälp#13#10- olika former av beroende, tobak, alkohol och droger, spel- och nätberoende#13#10- folksjukdomar och vanliga smittsamma sjukdomar#13#10- centrala biologiska, psykologiska och kulturella fenomen, teorier och modeller som belyser hälsa, hälsovanor och -problem VGLP2016 SIIRTO 18 HÄ02 Människan, miljön och hälsan gy fördjupad kurs 1 Nej Under kursen granskas hälsa, välbefinnande och trygghet som resurser samt social hållbarhet som ett mål för en hållbar framtid. Kursen fokuserar också på att undersöka hur arvs- och miljöfaktorer påverkar hälsan och funktionsförmågan. Kursens mål är att den studerande ska#13#10- uppfatta och bedöma hur arvs- och miljöfaktorer, såsom den psykosociala, byggda och naturliga miljön, står i samband med och påverkar hälsan och funktionsförmågan#13#10- uppfatta skeenden som hör till utvecklingen och livet och kunna presentera olika sätt att hantera och klara av dem#13#10- kunna tillämpa sin hälsokunskap i frågor som gäller hälsa, sjukdom och trygghet och för att begrunda värderingar som är förknippade med dem#13#10- kunna bedöma betydelsen av socialt stöd och samspel för hälsan, redogöra för centrala faktorer och mekanismer som påverkar den mentala hälsan samt beskriva alternativa lösningar för att hantera kriser#13#10- kunna tolka och kritiskt bedöma olika fenomen i anslutning till hälsokommunikation#13#10- kunna motivera och bedöma hur val i fråga om levnadsvanor, kultur och miljö påverkar hälsan och välbefinnandet#13#10- kunna analysera faktorer som gäller trygghet och förebyggande av våld och förstå vikten av att respektera och skydda den personliga integriteten i olika kommunikationssituationer, grupper och omgivningar. Centralt innehåll#13#10- hur arvet, naturmiljöer, den byggda miljön, den psykosociala miljön och olika grupper påverkar hälsan#13#10- hälsa och liv, döden som en del av livet#13#10- mänskliga relationer och socialt stöd#13#10- sexualitet och sexuella rättigheter, sexuell och reproduktiv hälsa#13#10- faktorer som skyddar respektive belastar den mentala hälsan#13#10- olika kriser och krishantering#13#10- arbetshälsa och ergonomi#13#10- trygghet och förebyggande av våld#13#10- betydelsen av medie- och kulturmiljöer samt hälsokommunikation och kritisk tolkning av dem VGLP2016 SIIRTO 18 HÄ03 Hälsa och forskning gy fördjupad kurs 1 Nej Kursen ska ge en helhetsbild av den historiska utvecklingen och de viktigaste framtida utmaningarna vad gäller främjande av hälsa och förebyggande av sjukdomar. Kursen ska stärka den studerandes förmåga att inhämta och bedöma hälsorelaterad vetenskaplig kunskap och vardagskunskap och att tillämpa sin hälsokunskap som en aktiv medborgare. Under kursen ska den studerande lära sig att kritiskt bedöma faktorer som påverkar hälsan och att reflektera kring möjligheterna att med hjälp av forskning och beslutsfattande främja hälsan i den närmaste omgivningen, samhället och globalt. Kursens mål är att den studerande ska#13#10- kunna beskriva och analysera hur samhällsförhållandena, hälso- och den övriga samhällspolitiken, tekniken samt hälso- och sjukvårdstjänsterna har förändrats och utvecklats och vilket samband de har med befolkningens hälsa#13#10- kunna bedöma faktorer som påverkar hälsa och ojämlikhet i hälsa i Finland och globalt och kunna beskriva faktorer som bidrar till minskade hälsoskillnader#13#10- kunna inhämta och bedöma hälsorelaterad vetenskaplig kunskap och vardagskunskap samt planera mindre hälsoundersökningar eller mätningar av funktionsförmågan#13#10- undersöka den vetenskapliga forskningens möjligheter i främjandet av hälsa samt förebyggande och vård av sjukdomar#13#10- kunna reflektera kring etiska frågor förknippade med hälsa och sjukdom#13#10- identifiera centrala globala hälsofrågor och förstå vilken roll och uppgift de organisationer som arbetar med dem har för att främja hälsan. Centralt innehåll#13#10- hur samhällsförhållandena, hälso- och den övriga samhällspolitiken, den vetenskapliga forskningen, uppfattningen om hälsa samt tekniken utvecklats och förändrats och vilket samband de har med befolkningens hälsa#13#10- hur hälso- och socialtjänsterna utvecklats, förändrats och vilket samband de har med befolkningens hälsa, centrala aktörer inom hälso- och socialvård#13#10- hälsoskillnader och faktorer som påverkar dem i Finland och i världen, minskning av hälsoskillnader#13#10- undersökning av hälsa och hälsobeteende#13#10- centrala etiska och rättsliga frågor i anslutning till hälsa och sjukdom, patientens rättigheter#13#10- globala hälsofrågor och hur de går att påverka VGLP2016 SIIRTO 18 TS Temastudier mellanrubrik Nej Temastudierna är studier som kombinerar olika vetenskapsområden. De ger ett helhetsperspektiv på undervisningen och utvecklar de studerandes förmåga att gestalta och förstå större helheter än det enskilda läroämnet. Det centrala uppdraget för temastudierna är att erbjuda de studerande möjligheter att kombinera och tillämpa kunskaper och färdigheter från flera olika läroämnen. Målen och innehållet i temastudierna ska preciseras och konkretiseras i läroplanen. Bedömningen av temastudierna ska grunda sig på den studerandes förmåga att söka, bedöma och tillämpa information samt skapa strukturerade helheter på basis av tillförlitliga källor. Centrala föremål för bedömningen är den studerandes förmåga att kritiskt bedöma informationskällor och förmågan att förstå samband mellan olika kunskapsområden. Bedömningen av arbetet ska fokusera på hur målinriktat och strukturerat det är. Den studerande ska ges handledande respons även på sin kommunikations- och samarbetsförmåga och på sin förmåga att använda olika arbetsredskap. Vid bedömningen av temastudier ska mångsidiga bedömningsmetoder användas. Målet för temastudierna är att den studerande ska#13#10- uppmuntras att söka samband mellan centrala begrepp och perspektiv inom olika vetenskapsområden och konstarter samt skapa helheter utifrån dem#13#10- skapa sig en uppfattning om problem, fenomen eller olika frågeställningar och inspireras att söka svar på dem självständigt och i samarbete med andra#13#10- dra nytta av kunskaper och färdigheter som man erhållit inom olika områden#13#10- söka information i olika källor och bedöma källornas tillförlitlighet#13#10- tillämpa sina kunskaper och utveckla sin digitala kompetens i praktiska situationer#13#10- kunna arbeta målinriktat och konstruktivt som medlem i en grupp. VGLP2016 SIIRTO 18 TS01 Tvärvetenskapligt tänkande gy temastudier fördjupad kurs 1 Nej Kursens mål är att erbjuda den studerande möjligheter att vidareutveckla ett mångsidigt och ämnesövergripande tänkande. Den studerande ska, inom ramen för större helheter, lära sig att se samband mellan olika vetenskapsområden och konstarter samt växelverkan mellan centrala principer och begrepp inom dem. Under kursen ska den studerande även vidareutveckla sitt kritiska och kreativa tänkande både självständigt och i samarbete med andra. Den studerande ska analysera och bedöma olika begreppssystem och perspektiv och använda dem för att dra slutsatser och hitta lösningar. Det centrala innehållet i kursen ska väljas från minst två olika läroämnen eller temaområden. VGLP2016 SIIRTO 18 TS02 Undersökande projektarbete med hjälp av digitala arbetssätt gy temastudier fördjupad kurs 1 Nej Målet för denna kurs i informations- och kommunikationsteknologi är att den studerande självständigt eller i samarbete med andra studerande planerar, genomför och presenterar ett dokumenterat projekt, en undersökning, uppfinning eller annan produkt som anknyter till något fenomen, tema eller ämnesområde. Den studerande ska samtidigt utveckla sin digitala kompetens. Ett annat mål är att den studerande ska ges möjlighet att arbeta och samarbeta över ämnesgränserna. Det centrala innehållet i kursen ska ha koppling till kunskaper och färdigheter inom två eller flera olika läroämnen eller temaområden. VGLP2016 SIIRTO 18 TS03 Vardagskompetens gy temastudier fördjupad kurs 1 Nej Kursens mål är att den studerande ska lära sig förstå hur samhället fungerar och att den studerande i olika sammanhang utanför skolan ska utveckla sådan kompetens som behövs i arbetslivet. Den studerande ska i mån av möjlighet ges tillfälle att fördjupa sitt kunnande också i internationellt samarbete. Kunskap som inhämtats på annat håll och som motsvarar kursens mål och innehåll kan helt eller delvis räknas den studerande till godo. Under denna kurs som ska behandla frivilligverksamhet, arbetsliv, trafikfostran eller internationell verksamhet ska den studerande ges möjligheter att tillämpa sina kunskaper och färdigheter i praktiska arbetsuppgifter och situationer. Syftet är att stärka sambandet mellan vardagslivet och kunskaper som den studerande inhämtat i skolan. VGLP2016 SIIRTO 18 TV Ämnesövergripande kurser i konststudier gy lärokurs Medeltal av kursvitsorden Nej De ämnesövergripande konststudierna omfattar kurser som förenar olika konstarter. Syftet med kurserna inom dessa studier är att skapa en helhet genom att bredda och kombinera undervisningen i musik, bildkonst och andra enligt läroplanen fastställda konstämnen. De ämnesövergripande konststudierna erbjuder möjligheter till konstnärliga lärprocesser som bygger på breda tematiska helheter. Studierna ska stärka förståelsen för och uppskattningen av kulturell kompetens i det egna livet. Under kurserna ska de studerande tolka och producera kultur på de sätt som kännetecknar olika konstarter. Studierna ska stärka de studerandes aktivitet och delaktighet i sin egen livsmiljö, i samhället och i den globala världen. De ämnesövergripande konststudierna ger möjligheter att utveckla gymnasiets verksamhetskultur och att samarbeta med aktörer utanför gymnasiet.#13#10Utbildningsanordnaren kan besluta om att erbjuda de ämnesövergripande konststudierna som beskrivs i grunderna för läroplanen. Ifall gymnasiet ger möjlighet till ämnesövergripande konststudier, ska målen och innehållen preciseras och konkretiseras i läroplanen. Den studerande ska under kursen ges konstruktiv, mångsidig och handledande respons. Bedömningen av de ämnesövergripande konstkurserna ska främja målen som ställts upp för studierna i alla faser av lärprocessen. Bedömningen ska även omfatta självvärdering och kamratvärdering. Bedömningen ska fokusera på hur målinriktat och strukturerat den studerande arbetar, producerar kunskap och tillämpar färdigheter. I bedömningen ska man beakta hur kunskaperna utvecklats, hur arbetssätt och studiemiljöer använts, hur arbetsprocessen förlöpt och vad den resulterat i, det vill säga olika alster, produktioner och presentationer. Den studerande ska även ges respons på sin kommunikations- och samarbetsförmåga samt på användningen av arbetsredskap, material och tekniker. Målet för de tvärkonstnärliga kurserna är att den studerande ska#13#10- fördjupa sin kulturella kompetens genom att dra nytta av samband mellan olika konstarter#13#10- utforska företeelser och teman som är relevanta för den studerande, både individuellt och i samarbete med andra#13#10- utnyttja och tillämpa sin kompetens inom olika konstarter och vetenskapsområden#13#10- kunna tillämpa metoder eller kombinationer av metoder som är typiska för olika konstarter#13#10- utveckla sin kompetens genom att använda arbetssätt, tekniker, arbetsprocesser och studiemiljöer som är typiska för respektive konstarter#13#10- kunna arbeta målinriktat och kollaborativt som en medlem i gruppen#13#10- utveckla sin förmåga att uttrycka sig genom flera olika sinnen och med hjälp av upplevelser och aktiviteter. VGLP2016 SIIRTO 18 TV01 Tvärkonstnärligt musikprojekt gy tillämpad kurs 1 Nej Kursen ska ge den studerande möjligheter att utveckla sitt konstnärliga, kreativa och speciellt musikaliska tänkande och sin musikaliska uttrycksförmåga i tvärkonstnärligt arbete, även i samarbete med andra. Kursen ska förverkligas så att den studerande i grupp eller självständigt planerar och genomför en konstnärlig helhet. I planeringen och genomförandet av denna helhet ska den studerande tillämpa och kombinera sina tidigare utvecklade kulturella, musikaliska och övriga konstnärliga färdigheter. Under lärprocessen ska den studerande utvärdera sitt arbete och lära sig att agera på ett för helheten ändamålsenligt sätt. I genomförandet av den konstnärliga helheten kan den studerande också använda sådana ständigt nyutvecklade konstnärliga uttrycksformer som den moderna tekniken erbjuder. VGLP2016 SIIRTO 18 TV02 Samtidskonst gy tillämpad kurs 1 Nej Kursens mål är att den studerande ska fördjupa sitt personliga förhållande till bildkonst och annan visuell kultur på ett sätt som är karakteristiskt för samtidskonst. Den studerande ska undersöka kulturella fenomen genom att använda och tillämpa uttrycksformer inom olika konstarter. Under kursen ska den studerande vid sidan av visuella metoder också använda andra sätt att producera kunskap. Den studerande ska fördjupa sig i olika syner på konstens uppgift och undersöka personliga och samhälleliga betydelser inom bildkonsten och annan visuell kultur. Konsten ska användas som underlag för att delta och påverka. De fenomen som undersöks, liksom de redskap, tekniker och uttrycksformer som används, ska väljas tillsammans med de studerande. Under kursen ska den studerande skapa tvärkonstnärliga verk, produktioner och presentationer för olika miljöer. VGLP2016 SIIRTO 18 TV03 Konst med alla sinnen gy tillämpad kurs 1 Nej Målet för kursen är att den studerande ska lära känna och kunna värdera aktuella fenomen och metoder inom olika konstarter. Under kursen ska den studerande undersöka förhållandet mellan konst och kultur samt konstens betydelse i det egna livet, samhället och världen. Teman och ämnesområden som är relevanta för den studerande ska undersökas med hjälp av metoder som är typiska för olika konstarter och genom att kombinera dessa. Kursen ska genomföras som en helhet där man kombinerar minst två konstarter. Det centrala innehållet i kursen kan också väljas bland temaområdena. VGLP2016 SIIRTO 18 RE Religion/livsåskådningskunskap gy lärokurs Medeltal av kursvitsorden Religion, ev.luth. Nej Åskådningsämne förberedande/påbyggnadsund. gemensamma Uppdraget för undervisningen i religion är att stödja de studerande att utveckla sin allmänbildning i religion och livsåskådning. I religionsundervisningen får de studerande kunskap om religioner, olika uttryck för religiositet samt irreligiositet. Religionerna studeras som en del av kulturen, kulturarvet och samhället och som en del av det individuella och kollektiva livet.#13#10Undervisningen ska ge mångsidig kunskap om religioner och livsåskådningar och hjälpa de studerande att förstå debatten kring dem. De studerande ska handledas att undersöka religioner och livsåskådningar analytiskt ur olika perspektiv. Religionsundervisningen ska ge de studerande förutsättningar att bygga sin egen världsåskådning och bedöma den samt att ta del av dialogen mellan religioner och livsåskådningar. Läroämnet stödjer de studerande att utvecklas till ansvarsfulla medlemmar i det demokratiska samhället. Olika synsätt ska tas i beaktande och den enskildes övertygelse ska respekteras i religionsundervisningen.#13#10Teologisk och religionsvetenskaplig forskning såväl som kultur-, samhälls- och konstforskning ska utnyttjas i undervisningen. Också de olika religionernas egna källor och aktuellt material ur olika medier ska användas. Varierande studiemiljöer samt de möjligheter som digitala verktyg ger ska mångsidigt utnyttjas i undervisningen. Aktiverande arbetssätt ska betonas. Bedömningen ska handleda och uppmuntra den studerande att långsiktigt planera, utvärdera och utveckla sin egen lärprocess. Bedömningen i religion ska fokusera på den studerandes kunskaper i religion samt förmåga att tillämpa och utvärdera dem och förmåga att samtala om religion och livsåskådning. Bedömningen ska ha fokus på kommunikativa färdigheter samt på allmänbildande kunskaper om religions- och åskådningsfrågor. Målen för religionsundervisningen är att den studerande ska#13#10- utveckla sin kulturella läskunnighet i anslutning till religioner och livsåskådningar#13#10- uppfatta begreppet helig i olika religioner och kulturer och hur det påverkar människors beteende#13#10- fördjupa sig i religionernas historiska och nutida betydelse på olika håll i världen#13#10- fördjupa sig i den egna religionens särdrag och kulturella inflytande#13#10- förstå religionernas inre mångfald#13#10- känna till speciella kännetecken för religiöst språk och religiös symbolik#13#10- förstå relationen mellan religiös och vetenskaplig kunskap samt känna till centrala perspektiv och metoder inom religionsforskning#13#10- kunna bygga, gestalta och bedöma sin egen världsåskådning och kulturella identitet#13#10- utveckla förmåga att förstå människor med en annan övertygelse och att umgås med människor som kommer från olika kulturer och har ett annat tänkesätt#13#10- respektera de mänskliga rättigheterna och kunna analysera religioner och livsåskådningar ur ett människorättsperspektiv#13#10- utveckla förmåga att leva som en ansvarsfull och aktiv medborgare#13#10- ha förmåga att diskutera och reflektera kring religiösa och etiska frågor och på egen hand kunna söka fram och kritiskt bedöma fakta om religion. VGLP2016 SIIRTO 18 RE01 Religion som fenomen – i kristendomens, judendomens och islams fotspår gy obligatorisk kurs 1 Nej Kursens mål är att den studerande ska#13#10- förstå religiösa och icke religiösa livsåskådningars natur och inre mångfald#13#10- kunna analysera religion som ett fenomen och känna till religionsforskning#13#10- känna till judendomens, kristendomens och islams gemensamma rötter samt deras centrala drag, kulturarv och inflytande i samhället#13#10- kunna diskutera aktuella frågor som berör judendomen, kristendomen och islam#13#10- utveckla förmåga att komma till rätta i mångreligiösa och mångkulturella miljöer och arbetsmiljöer. Centralt innehåll#13#10- religionen som fenomen, definition av religion, religionsforskning#13#10- modern andlighet, sekularisering, irreligiositet och religionsfrihet#13#10- den religiösa situationen i Finland och i världen#13#10- den kulturella bakgrunden till Mellanösterns monoteistiska religioner, deras uppkomst, centrala och gemensamma drag#13#10- de heliga skrifternas tillkomst och ställning samt hur de används och tolkas i judendomen, kristendomen och islam#13#10- judendomens och islams inre mångfald, etik, levnadssätt, förhållande till samhället på olika håll i världen och betydelse för den västerländska kulturen#13#10- aktuella frågor som gäller möten mellan olika livsåskådningar VGLP2016 SIIRTO 18 RE02 Kristendomen som världsomfattande religion gy fördjupad kurs 1 Nej Kursens mål är att den studerande ska#13#10- förstå kristendomens betydelse ur kulturellt, samhälleligt och individuellt perspektiv#13#10- känna till centrala riktningar inom kristendomen samt bakgrunden till deras uppkomst och kunna jämföra deras centrala drag#13#10- fördjupa sig i olika tolkningssätt och uttrycksformer inom kristendomen på olika håll i världen#13#10- kunna analysera och bedöma den aktuella debatten om kristendomen. Centralt innehåll#13#10- kristendomens ställning och samverkan med den omgivande kulturen i olika delar av världen#13#10- den katolska, ortodoxa och protestantiska, i synnerhet den lutherska, kyrkans uppkomst, särdrag, etiska tänkande och inflytande i samhället#13#10- karismatisk kristendom och kontextuell teologi#13#10- huvuddragen i religioner som har sina rötter i kristendomen#13#10- religionens ställning och bakgrunden till den i olika delar av Europa#13#10- ekumenik och dialog mellan olika livsåskådningar#13#10- aktuella frågor som berör kristendomen och bakgrunden till dem VGLP2016 SIIRTO 18 RE03 Religioner och religiösa rörelser i världen gy fördjupad kurs 1 Nej Kursens mål är att den studerande ska#13#10- känna till religioner som uppkommit i Indien, Kina och Japan som en del av det individuella och kollektiva livet samt religionernas inflytande på kultur och samhälle#13#10- känna till hur religioner som uppkommit i Indien och Kina syns och påverkar i västländerna#13#10- känna till naturreligionernas utbredning och centrala drag#13#10- fördjupa sig i bakgrunden till nyreligiösa rörelser och deras centrala drag#13#10- utveckla förmåga att komma till rätta i arbetslivet och i internationella miljöer. Centralt innehåll#13#10- den hinduiska världsbilden och livsstilen samt hinduismens mångfald och inflytande på Indiens kultur, samhälle och politik#13#10- den religiösa situationen i dagens Indien#13#10- centrala drag i jainismen och sikhismen#13#10- den buddhistiska livsstilen, buddhistiska läror och riktningar samt buddhismens inflytande på asiatiska kulturer#13#10- centrala drag i den gamla kinesiska folktron, konfucianismen och taoismen och deras inflytande på det kinesiska tänkesättet och samhället#13#10- den religiösa situationen i dagens Kina#13#10- shintoismen som etnisk religion i Japan samt religionernas inflytande på det japanska samhället och japansk politik#13#10- de asiatiska religionernas inflytande i västländerna#13#10- naturreligionernas och voodoons centrala drag och utbredning#13#10- bakgrunden till nyreligiösa rörelser och deras centrala drag VGLP2016 SIIRTO 18 RE04 Religion i det finska samhället gy fördjupad kurs 1 Nej Kursens mål är att den studerande ska#13#10- få en mångsidig bild av samverkan mellan religion och samhälle i dagens Finland#13#10- fördjupa sig i religionernas inflytande och betydelse inom den offentliga, privata, tredje och fjärde sektorn#13#10- förstå att kunskap om religioner behövs på olika områden i samhällslivet#13#10- kunna analysera den aktuella debatten kring religionsfrihet och kring samverkan och dialog mellan religion och samhälle#13#10- kunna leva som en aktiv medborgare och medlem i samhället#13#10- utveckla förmåga att ta del av dialogen mellan religioner och livsåskådningar. Centralt innehåll#13#10- den religiösa situationen och andligheten i Finland, sekularisering#13#10- olika former av religiösa samfund och deras förhållande till det övriga samhället#13#10- hur religionerna format det finska samhället under olika tider#13#10- dialogen mellan religioner och livsåskådningar i dagens Finland#13#10- religion och religiösa samfund i den finländska och allmäneuropeiska lagstiftningen, religions- och livsåskådningsfrihet samt frågor om jämställdhet och diskriminering#13#10- religionens betydelse och synlighet inom den offentliga sektorn, i politiken, arbetslivet och ekonomin#13#10- religiösa samfund som aktörer inom tredje sektorn#13#10- religionens betydelse i individens och familjernas liv samt seder och bruk#13#10- irreligiositet, religionskritik och icke religiösa seder och bruk i Finland#13#10- som en del av kursen kan de studerande genomföra ett frivilligt projekt eller fördjupa sig i den sociala verksamheten inom något religiöst samfund VGLP2016 SIIRTO 18 RE05 Religion inom vetenskapen, konsten och populärkulturen gy fördjupad kurs 1 Nej Kursens mål är att den studerande ska#13#10- känna till religionsvetenskapliga perspektiv och metoder inom olika vetenskapsområden samt aktuell forskning#13#10- uppfatta samband mellan religion och konst: betydelsen av religiös konst och arkitektur i olika religioner och religionernas inflytande på konstens utveckling#13#10- fördjupa sig i hur man genom religiös konst uttrycker centrala läror inom en religion, i synnerhet kristendomen#13#10- få kunskap om religiös symbolik och hur religiösa teman behandlas inom konst och populärkultur#13#10- känna till hur den fornnordiska tron och kristendomen har påverkat det finländska kulturarvet. Centralt innehåll#13#10- aktuella religionsvetenskapliga perspektiv och metoder inom olika vetenskapsområden: olika forskningsområden inom religionsvetenskap och teologi samt konstforskning, kulturforskning och samhällsvetenskaper#13#10- samverkan mellan religion och olika former av konst och populärkultur#13#10- hur arkitekturen i religiösa rum återspeglar religionen och dess särdrag#13#10- religiösa teman, symbolik och myter i olika konstformer och inom populärkulturen#13#10- analys av olika tolkningar av Bibelns berättelser och den kristna läran med hjälp av olika konstformer#13#10- den fornnordiska trons och kristendomens inflytande på det finländska kulturarvet VGLP2016 SIIRTO 18 RE06 Religioner och medier gy fördjupad kurs 1 Nej Kursens mål är att den studerande ska#13#10- lära känna religionsrelaterade aktuella teman i medierna#13#10- kunna analysera och bedöma förhållandet mellan religion och medier#13#10- kunna bedöma religionsrelaterad information och dess källor kritiskt#13#10- delta i produktionen av religionsrelaterat medieinnehåll eller genomföra en medieanalys. Centralt innehåll#13#10- religiösa medier och användningen av medier i religiösa sammanhang#13#10- användningen av religiöst språk och religiösa bilder i olika medier#13#10- religioners mediesynlighet#13#10- religiösa medier och användningen av medier i religiösa sammanhang#13#10- mediernas inverkan på religionsrelaterade fenomen, såsom attityder och föreställningar kring religioner, religioner och konflikter, religioner och fredsbyggande, religionskritik#13#10- produktion av religionsrelaterat medieinnehåll eller medieanalys VGLP2016 SIIRTO 18 RI Religion/livsåskådningskunskap gy lärokurs Medeltal av kursvitsorden Nej Åskådningsämne förberedande/påbyggnadsund. gemensamma Uppdraget för undervisningen i religion är att stödja de studerande att utveckla sin allmänbildning i religion och livsåskådning. I religionsundervisningen får de studerande kunskap om religioner, olika uttryck för religiositet samt irreligiositet. Religionerna studeras som en del av kulturen, kulturarvet och samhället och som en del av det individuella och kollektiva livet.#13#10Undervisningen ska ge mångsidig kunskap om religioner och livsåskådningar och hjälpa de studerande att förstå debatten kring dem. De studerande ska handledas att undersöka religioner och livsåskådningar analytiskt ur olika perspektiv. Religionsundervisningen ska ge de studerande förutsättningar att bygga sin egen världsåskådning och bedöma den samt att ta del av dialogen mellan religioner och livsåskådningar. Läroämnet stödjer de studerande att utvecklas till ansvarsfulla medlemmar i det demokratiska samhället. Olika synsätt ska tas i beaktande och den enskildes övertygelse ska respekteras i religionsundervisningen.#13#10Teologisk och religionsvetenskaplig forskning såväl som kultur-, samhälls- och konstforskning ska utnyttjas i undervisningen. Också de olika religionernas egna källor och aktuellt material ur olika medier ska användas. Varierande studiemiljöer samt de möjligheter som digitala verktyg ger ska mångsidigt utnyttjas i undervisningen. Aktiverande arbetssätt ska betonas. Bedömningen ska handleda och uppmuntra den studerande att långsiktigt planera, utvärdera och utveckla sin egen lärprocess. Bedömningen i religion ska fokusera på den studerandes kunskaper i religion samt förmåga att tillämpa och utvärdera dem och förmåga att samtala om religion och livsåskådning. Bedömningen ska ha fokus på kommunikativa färdigheter samt på allmänbildande kunskaper om religions- och åskådningsfrågor. Målen för religionsundervisningen är att den studerande ska#13#10- utveckla sin kulturella läskunnighet i anslutning till religioner och livsåskådningar#13#10- uppfatta begreppet helig i olika religioner och kulturer och hur det påverkar människors beteende#13#10- fördjupa sig i religionernas historiska och nutida betydelse på olika håll i världen#13#10- fördjupa sig i den egna religionens särdrag och kulturella inflytande#13#10- förstå religionernas inre mångfald#13#10- känna till speciella kännetecken för religiöst språk och religiös symbolik#13#10- förstå relationen mellan religiös och vetenskaplig kunskap samt känna till centrala perspektiv och metoder inom religionsforskning#13#10- kunna bygga, gestalta och bedöma sin egen världsåskådning och kulturella identitet#13#10- utveckla förmåga att förstå människor med en annan övertygelse och att umgås med människor som kommer från olika kulturer och har ett annat tänkesätt#13#10- respektera de mänskliga rättigheterna och kunna analysera religioner och livsåskådningar ur ett människorättsperspektiv#13#10- utveckla förmåga att leva som en ansvarsfull och aktiv medborgare#13#10- ha förmåga att diskutera och reflektera kring religiösa och etiska frågor och på egen hand kunna söka fram och kritiskt bedöma fakta om religion. VGLP2016 SIIRTO 18 RI01 Religion som fenomen – i islams, judendomens och kristendomens fotspår gy obligatorisk kurs 1 Nej Kursens mål är att den studerande ska#13#10- förstå religiösa och icke religiösa livsåskådningars natur och inre mångfald#13#10- kunna analysera religion som ett fenomen#13#10- känna till islams, judendomens och kristendomens gemensamma rötter, centrala drag och inflytande i det västerländska samhället#13#10- kunna diskutera aktuella frågor som berör islam, kristendomen och judendomen på ett konstruktivt sätt. Centralt innehåll#13#10- religionen som fenomen, definition av religion, religionsforskning#13#10- modern andlighet, sekularisering, irreligiositet och religionsfrihet#13#10- islams, judendomens och kristendomens uppkomst, deras gemensamma drag ur ett dialogperspektiv samt aktuella frågor som gäller möten mellan religionerna#13#10- islams, judendomens och kristendomens läror, inre mångfald och samhälleliga betydelse#13#10- islams och muslimernas förhållande till judar och kristna under olika tidsperioder#13#10- islams, judendomens och kristendomens heliga skrifter och olika tolkningar av dem, levnadssätt och förhållande till samhället i västländerna VGLP2016 SIIRTO 18 RI02 Islam som världsomfattande religion gy obligatorisk kurs 1 Nej Kursens mål är att den studerande ska#13#10- förstå islams betydelse ur ett individuellt, samhälleligt och kulturellt perspektiv#13#10- förstå hur en minoritets- respektive majoritetsställning påverkar den religiösa tolkningen#13#10- känna till begrepp inom den islamiska läran#13#10- fördjupa sig i olika riktningar inom islam, deras uppkomst och inre mångfald på olika håll i världen#13#10- kunna analysera och bedöma den aktuella debatten om islam. Centralt innehåll#13#10- islams grundpelare samt uppkomsten av shia och sunni, deras särdrag och inflytande i samhället i olika delar av världen#13#10- islams inre mångfald#13#10- islams ställning och kulturella inflytande på olika kontinenter#13#10- aktuella frågor som berör islam, det politiska islams inflytande och huvuddragen i olika moderna islamiska rörelser#13#10- betydelsen av religionsdialog för världsfreden#13#10- människorättsetik och religionsfrihet i olika samhällen#13#10- olika samhällsstrukturer och inställningar till den muslimska minoriteten i västländerna VGLP2016 SIIRTO 18 RI03 Religioner och religiösa rörelser i världen gy fördjupad kurs 1 Nej Kursens mål är att den studerande ska#13#10- känna till religioner som uppkommit i Indien, Kina och Japan som en del av det individuella och kollektiva livet samt religionernas inflytande på kultur och samhälle#13#10- känna till hur religioner som uppkommit i Indien och Kina syns och påverkar i västländerna i och i islamiska länder#13#10- känna till naturreligionernas utbredning och centrala drag#13#10- fördjupa sig i bakgrunden till nyreligiösa rörelser och deras centrala drag#13#10- utveckla förmåga att komma till rätta i arbetslivet och i internationella miljöer. Centralt innehåll#13#10- den hinduiska världsbilden och livsstilen samt hinduismens mångfald och inflytande på Indiens kultur, samhälle och politik#13#10- den religiösa situationen i dagens Indien#13#10- centrala drag i jainismen och sikhismen#13#10- den buddhistiska livsstilen, buddhistiska läror och riktningar samt buddhismens inflytande på asiatiska kulturer#13#10- centrala drag i den gamla kinesiska folktron, taoismen och konfucianismen och deras inflytande på det kinesiska tänkesättet och samhället#13#10- den religiösa situationen i dagens Kina#13#10- shintoismen som etnisk religion i Japan samt religionernas inflytande på det japanska samhället och japansk politik#13#10- de asiatiska religionernas inflytande i västländerna#13#10- naturreligionernas och voodoons centrala drag och utbredning#13#10- de indiska och asiatiska religionernas ställning och inflytande i västländerna#13#10- bakgrunden till nyreligiösa rörelser och deras centrala drag VGLP2016 SIIRTO 18 RI04 Religion i det finska samhället gy fördjupad kurs 1 Nej Kursens mål är att den studerande ska#13#10- få en bild av samverkan mellan religion och samhälle i det moderna pluralistiska samhället#13#10- förstå sina möjligheter att påverka samt utveckla förmågan att leva som en aktiv medborgare#13#10- kunna analysera de islamiska samfundens inflytande ur det finländska samhällets och det muslimska samfundets perspektiv#13#10- känna till religionens inflytande inom den offentliga, privata, tredje och fjärde sektorn#13#10- kunna analysera den aktuella debatten kring religionsfrihet samt samverkan mellan religion och samhälle#13#10- utveckla förmåga att ta del av dialogen mellan religioner och livsåskådningar. Centralt innehåll#13#10- det religiösa fältet och andligheten i Finland, sekularisering#13#10- positiv och negativ religionsfrihet#13#10- religion och religiösa samfund i Finland: förhållandet till samhället och lagstiftningen samt frågor om jämställdhet och diskriminering#13#10- religionens betydelse och synlighet i samhället, politiken, arbetslivet och ekonomin#13#10- islamiska rörelser i Finland samt islamiska samfund som aktörer inom tredje sektorn#13#10- islams mångfald ur individens, familjens och samhällets perspektiv#13#10- islamiska seder och bruk och hur de formas i Finland#13#10- seder och bruk i andra religiösa samfund, irreligiositet, icke religiösa seder och bruk samt religionskritik#13#10- dialogen mellan religioner och livsåskådningar i dagens Finland VGLP2016 SIIRTO 18 RI05 Religion inom vetenskapen, konsten och populärkulturen gy fördjupad kurs 1 Nej Kursens mål är att den studerande ska#13#10- känna till religionsvetenskapliga perspektiv och metoder inom olika vetenskapsområden samt aktuell forskning#13#10- uppfatta samband mellan religion och konst: betydelsen av religiös konst i olika religioner och religionernas inflytande på konstens utveckling#13#10- fördjupa sig i islamisk konst och dess religiösa utgångspunkter samt undersöka religionens inflytande på den västerländska konsten#13#10- undersöka hur religiös symbolik tar sig uttryck inom konsten och hur religiösa teman behandlas inom populärkulturen#13#10- ha kunskap om den islamiska vetenskapens historia#13#10- känna till religionens inflytande på det finländska kulturarvet. Centralt innehåll#13#10- den islamiska konstens och arkitekturens grunder#13#10- religiösa teman, symbolik och myter i olika konstformer och inom populärkulturen#13#10- islams betydelse för blomstringen inom olika vetenskaper i historiskt perspektiv och vetenskapernas inflytande i Europa#13#10- islams inflytande på modern konst#13#10- religiösa berättelser och tolkningar av läran i den västerländska kulturen och deras synlighet i populärkulturen#13#10- hur religiösa myter, symboler och teman tar sig uttryck inom olika konstarterVGLP2016 VGLP2016 SIIRTO 18 RI06 Religioner och medier gy fördjupad kurs 1 Nej Kursens mål är att den studerande ska#13#10- lära känna religionsrelaterade aktuella teman i medierna#13#10- kunna analysera och bedöma förhållandet mellan religion och medier#13#10- kunna bedöma religionsrelaterad information och dess källor kritiskt#13#10- kunna jämföra västerländska och islamiska mediers bild av islam#13#10- kunna analysera olika betydelser av yttrandefrihet i religiösa samfund. Centralt innehåll#13#10- islam i västerländska respektive islamiska medier#13#10- medier och religionsfrihet#13#10- hur religiösa samfund använder medier#13#10- mediernas sätt att hantera olika religionsrelaterade fenomen, såsom attityder och föreställningar kring religioner, konflikter, fredsbyggande samt religionskritik i medierna#13#10- analys av nyheter utifrån religionsforskningens perspektiv och metoder#13#10- produktion av religionsrelaterat medieinnehåll eller medieanalys#13#10- kvinnans ställning och mediernas behandling av frågor i anslutning till detta VGLP2016 SIIRTO 18 RJ Religion/livsåskådningskunskap gy lärokurs Medeltal av kursvitsorden Nej Åskådningsämne förberedande/påbyggnadsund. gemensamma Uppdraget för undervisningen i religion är att stödja de studerande att utveckla sin allmänbildning i religion och livsåskådning. I religionsundervisningen får de studerande kunskap om religioner, olika uttryck för religiositet samt irreligiositet. Religionerna studeras som en del av kulturen, kulturarvet och samhället och som en del av det individuella och kollektiva livet.#13#10Undervisningen ska ge mångsidig kunskap om religioner och livsåskådningar och hjälpa de studerande att förstå debatten kring dem. De studerande ska handledas att undersöka religioner och livsåskådningar analytiskt ur olika perspektiv. Religionsundervisningen ska ge de studerande förutsättningar att bygga sin egen världsåskådning och bedöma den samt att ta del av dialogen mellan religioner och livsåskådningar. Läroämnet stödjer de studerande att utvecklas till ansvarsfulla medlemmar i det demokratiska samhället. Olika synsätt ska tas i beaktande och den enskildes övertygelse ska respekteras i religionsundervisningen.#13#10Teologisk och religionsvetenskaplig forskning såväl som kultur-, samhälls- och konstforskning ska utnyttjas i undervisningen. Också de olika religionernas egna källor och aktuellt material ur olika medier ska användas. Varierande studiemiljöer samt de möjligheter som digitala verktyg ger ska mångsidigt utnyttjas i undervisningen. Aktiverande arbetssätt ska betonas. Bedömningen ska handleda och uppmuntra den studerande att långsiktigt planera, utvärdera och utveckla sin egen lärprocess. Bedömningen i religion ska fokusera på den studerandes kunskaper i religion samt förmåga att tillämpa och utvärdera dem och förmåga att samtala om religion och livsåskådning. Bedömningen ska ha fokus på kommunikativa färdigheter samt på allmänbildande kunskaper om religions- och åskådningsfrågor. Målen för religionsundervisningen är att den studerande ska#13#10- utveckla sin kulturella läskunnighet i anslutning till religioner och livsåskådningar#13#10- uppfatta begreppet helig i olika religioner och kulturer och hur det påverkar människors beteende#13#10- fördjupa sig i religionernas historiska och nutida betydelse på olika håll i världen#13#10- fördjupa sig i den egna religionens särdrag och kulturella inflytande#13#10- förstå religionernas inre mångfald#13#10- känna till speciella kännetecken för religiöst språk och religiös symbolik#13#10- förstå relationen mellan religiös och vetenskaplig kunskap samt känna till centrala perspektiv och metoder inom religionsforskning#13#10- kunna bygga, gestalta och bedöma sin egen världsåskådning och kulturella identitet#13#10- utveckla förmåga att förstå människor med en annan övertygelse och att umgås med människor som kommer från olika kulturer och har ett annat tänkesätt#13#10- respektera de mänskliga rättigheterna och kunna analysera religioner och livsåskådningar ur ett människorättsperspektiv#13#10- utveckla förmåga att leva som en ansvarsfull och aktiv medborgare#13#10- ha förmåga att diskutera och reflektera kring religiösa och etiska frågor och på egen hand kunna söka fram och kritiskt bedöma fakta om religion. VGLP2016 SIIRTO 18 RJ01 Religion som fenomen – i judendomens, kristendomens och islams fotspår gy obligatorisk kurs 1 Nej Kursens mål är att den studerande ska#13#10- känna till olika religioner och religiösa rörelser#13#10- förstå religion och irreligiositet samt mångfalden av dessa båda begrepp#13#10- kunna analysera religion som ett fenomen och känna till religionsforskning#13#10- känna till judendomens, kristendomens och islams gemensamma rötter samt deras centrala drag, kulturarv och inflytande i samhället#13#10- kunna diskutera aktuella frågor som berör judendomen, kristendomen och islam med utgångspunkt i den egna religionen#13#10- utveckla förmåga att komma till rätta i mångreligiösa och mångkulturella miljöer och arbetsmiljöer. Centralt innehåll#13#10- den religiösa situationen i Finland och i världen#13#10- modern andlighet, sekularisering, irreligiositet och religionsfrihet#13#10- religionen som fenomen, definition av religion, religionsforskning#13#10- den kulturella bakgrunden till judendomen, kristendomen och islam, deras uppkomst, centrala och gemensamma drag#13#10- tillkomsten av judendomens, kristendomens och islams heliga skrifter, forskning om dem, deras ställning och olika sätt att tolka dem i religionerna i fråga#13#10- judendomens, kristendomens och islams inre mångfald, etik, levnadssätt, förhållande till samhället på olika håll i världen samt betydelse för den västerländska kulturen#13#10- aktuella frågor som gäller möten mellan olika livsåskådningar VGLP2016 SIIRTO 18 RJ02 Judendomen i världen gy obligatorisk kurs 1 Nej Kursens mål är att den studerande ska#13#10- förstå judendomens betydelse ur ett individuellt, kollektivt, samhälleligt och kulturellt perspektiv#13#10- känna till de centrala begreppen i den judiska läran#13#10- förstå judendomens inflytande på individens vardagsliv, olika helger och i olika skeden av livet#13#10- känna till olika riktningar inom judendomen och bakgrunden till deras uppkomst samt kunna jämföra likheter och olikheter mellan dem#13#10- kunna analysera och bedöma den aktuella debatten om judendomen. Centralt innehåll#13#10- judendomens ställning och dialog och samverkan med den omgivande kulturen i Finland och på olika håll i världen#13#10- judendomens tre centrala dogmer (monoteism, Toran som helig skrift och judarna som Guds utvalda folk) och hur de påverkar den judiska läran#13#10- hur de judiska buden påverkar vardagslivet, helger och ritualer som hör ihop med livet#13#10- olika riktningar inom judendomen, deras uppkomst, likheter och skillnader samt etiska tänkande#13#10- judendomens ställning som minoritetsreligion i olika delar av världen ur såväl positiv som negativ synvinkel#13#10- betydelsen av en dialog inom religionen och en dialog mellan olika religioner för att främja världsfreden VGLP2016 SIIRTO 18 RJ03 Religioner och religiösa rörelser i världen gy fördjupad kurs 1 Nej Kursens mål är att den studerande ska#13#10- känna till religioner som uppkommit i Indien, Kina och Japan som en del av det individuella och kollektiva livet samt religionernas inflytande på kultur och samhälle#13#10- känna till hur religioner som uppkommit i Indien och Kina syns och påverkar i olika delar av världen#13#10- känna till naturreligionernas utbredning och centrala drag#13#10- fördjupa sig i bakgrunden till nyreligiösa rörelser och deras centrala drag#13#10- utveckla förmåga att komma till rätta i arbetslivet och i internationella miljöer. Centralt innehåll#13#10- den hinduiska världsbilden och livsstilen samt hinduismens mångfald och inflytande på Indiens kultur, samhälle och politik samt den religiösa situationen i dagens Indien#13#10- centrala drag i jainismen och sikhismen#13#10- den buddhistiska livsstilen, buddhistiska läror och riktningar samt buddhismens inflytande på asiatiska kulturer#13#10- centrala drag i den gamla kinesiska folktron, konfucianismen och taoismen och deras inflytande på det kinesiska tänkesättet och samhället samt den religiösa situationen i dagens Kina#13#10- shintoismen som etnisk religion i Japan samt religionernas inflytande på det japanska samhället och japansk politik#13#10- de asiatiska religionernas och religiösa rörelsernas inflytande i västländerna#13#10- naturreligionernas och voodoons centrala drag och utbredning#13#10- bakgrunden till nyreligiösa rörelser och deras centrala drag VGLP2016 SIIRTO 18 RJ04 Religion i det finska samhället gy fördjupad kurs 1 Nej Kursens mål är att den studerande ska#13#10- få en mångsidig bild av samverkan mellan religion och samhälle i dagens samhälle#13#10- fördjupa sig i religionernas inflytande och betydelse inom den offentliga, privata, tredje och fjärde sektorn#13#10- förstå att kunskap om religioner behövs på olika områden i samhällslivet#13#10- kunna analysera den aktuella debatten kring religionsfrihet samt samverkan mellan religion och samhälle#13#10- utveckla förmåga att leva som en aktiv medborgare och medlem i samhället utifrån den egna religionens utgångspunkter#13#10- utveckla förmåga att ta del av dialogen mellan religioner och livsåskådningar. Centralt innehåll#13#10- den religiösa situationen och andligheten i Finland, sekularisering#13#10- olika former av religiösa samfund och deras förhållande till samhället#13#10- hur religionerna format det finländska samhället under olika tider#13#10- dialogen mellan religioner och livsåskådningar i dagens Finland#13#10- religion och religiösa samfund i den finländska och allmäneuropeiska lagstiftningen, religions- och livsåskådningsfrihet samt frågor om jämställdhet och diskriminering#13#10- religionens betydelse, synlighet och rättigheter inom den offentliga sektorn, i politiken, arbetslivet och ekonomin#13#10- judiska samfund som aktörer inom tredje sektorn#13#10- religionens betydelse i individens och familjernas liv, seder och bruk i Finland#13#10- irreligiositet, religionskritik och icke religiösa seder och bruk i Finland#13#10- som en del av kursen kan de studerande genomföra ett frivilligt projekt eller fördjupa sig i den sociala verksamheten inom något judiskt samfund VGLP2016 SIIRTO 18 RJ05 Religion inom vetenskapen, konsten och populärkulturen gy fördjupad kurs 1 Nej Kursens mål är att den studerande ska#13#10- känna till judiska och övriga religionsvetenskapliga perspektiv och metoder inom olika vetenskapsområden samt aktuell forskning#13#10- uppfatta förhållandet mellan religion och konst: betydelsen av religiös konst och arkitektur i olika religioner och religionernas inflytande på konstens utveckling#13#10- fördjupa sig i hur man genom religiös konst uttrycker centrala läror inom religionen, i synnerhet judendomen och kristendomen#13#10- få kunskap om religiös symbolik och hur religiösa teman behandlas inom konst och populärkultur#13#10- känna till hur religionerna påverkat utvecklingen inom olika vetenskapsområden#13#10- känna till hur den fornnordiska tron och kristendomen påverkat det finländska kulturarvet. Centralt innehåll#13#10- samverkan och dialog mellan religioner, i synnerhet judendomen och kristendomen, och olika former av konst och populärkultur#13#10- hur arkitekturen i religiösa rum återspeglar religionen och dess särdrag#13#10- religiösa teman, i synnerhet inom judendomen och kristendomen, symbolik och myter i olika konstformer och inom populärkulturen#13#10- analys av berättelser och läror i den judiska och den kristna Bibeln med hjälp av olika konstformer#13#10- aktuella perspektiv och metoder inom olika områden av religionsforskning: olika forskningsområden inom religionsvetenskap och teologi samt konstforskning, kulturforskning och samhällsvetenskaper#13#10- den fornnordiska trons och kristendomens inflytande på det finländska kulturarvet#13#10- judiska konstnärer och hur judendomen kommer till uttryck i deras verk VGLP2016 SIIRTO 18 RJ06 Religioner och medier gy fördjupad kurs 1 Nej Kursens mål är att den studerande ska#13#10- lära känna religionsrelaterade aktuella teman i medierna#13#10- kunna analysera och bedöma förhållandet mellan religion och medier#13#10- kunna bedöma religionsrelaterad information i medier kritiskt#13#10- kunna jämföra bilden av judendomen i judiska, västerländska och islamiska medier samt dess samband med Israelbilden i medierna#13#10- delta i produktionen av medieinnehåll som anknyter till judendomen eller genomföra en medieanalys av ett större ämnesområde som berör judendomen. Centralt innehåll#13#10- användningen av religiöst språk och religiösa bilder i olika medier#13#10- religioners mediesynlighet#13#10- religiösa medier och utnyttjande av medier i religioner#13#10- mediernas sätt att hantera olika religionsrelaterade fenomen, såsom attityder och föreställningar kring religioner, konflikter, fredsbyggande samt religionskritik i medierna#13#10- olika exempel på bilden av judendomen i judiska, västerländska och islamiska medier samt dess samband med Israelbilden i medierna#13#10- produktion av medieinnehåll som anknyter till judendomen eller medieanalys av ett större ämnesområde som berör judendomen VGLP2016 SIIRTO 18 RK Religion/livsåskådningskunskap gy lärokurs Medeltal av kursvitsorden Nej Åskådningsämne förberedande/påbyggnadsund. gemensamma Uppdraget för undervisningen i religion är att stödja de studerande att utveckla sin allmänbildning i religion och livsåskådning. I religionsundervisningen får de studerande kunskap om religioner, olika uttryck för religiositet samt irreligiositet. Religionerna studeras som en del av kulturen, kulturarvet och samhället och som en del av det individuella och kollektiva livet.#13#10Undervisningen ska ge mångsidig kunskap om religioner och livsåskådningar och hjälpa de studerande att förstå debatten kring dem. De studerande ska handledas att undersöka religioner och livsåskådningar analytiskt ur olika perspektiv. Religionsundervisningen ska ge de studerande förutsättningar att bygga sin egen världsåskådning och bedöma den samt att ta del av dialogen mellan religioner och livsåskådningar. Läroämnet stödjer de studerande att utvecklas till ansvarsfulla medlemmar i det demokratiska samhället. Olika synsätt ska tas i beaktande och den enskildes övertygelse ska respekteras i religionsundervisningen.#13#10Teologisk och religionsvetenskaplig forskning såväl som kultur-, samhälls- och konstforskning ska utnyttjas i undervisningen. Också de olika religionernas egna källor och aktuellt material ur olika medier ska användas. Varierande studiemiljöer samt de möjligheter som digitala verktyg ger ska mångsidigt utnyttjas i undervisningen. Aktiverande arbetssätt ska betonas. Bedömningen ska handleda och uppmuntra den studerande att långsiktigt planera, utvärdera och utveckla sin egen lärprocess. Bedömningen i religion ska fokusera på den studerandes kunskaper i religion samt förmåga att tillämpa och utvärdera dem och förmåga att samtala om religion och livsåskådning. Bedömningen ska ha fokus på kommunikativa färdigheter samt på allmänbildande kunskaper om religions- och åskådningsfrågor. Målen för religionsundervisningen är att den studerande ska#13#10- utveckla sin kulturella läskunnighet i anslutning till religioner och livsåskådningar#13#10- uppfatta begreppet helig i olika religioner och kulturer och hur det påverkar människors beteende#13#10- fördjupa sig i religionernas historiska och nutida betydelse på olika håll i världen#13#10- fördjupa sig i den egna religionens särdrag och kulturella inflytande#13#10- förstå religionernas inre mångfald#13#10- känna till speciella kännetecken för religiöst språk och religiös symbolik#13#10- förstå relationen mellan religiös och vetenskaplig kunskap samt känna till centrala perspektiv och metoder inom religionsforskning#13#10- kunna bygga, gestalta och bedöma sin egen världsåskådning och kulturella identitet#13#10- utveckla förmåga att förstå människor med en annan övertygelse och att umgås med människor som kommer från olika kulturer och har ett annat tänkesätt#13#10- respektera de mänskliga rättigheterna och kunna analysera religioner och livsåskådningar ur ett människorättsperspektiv#13#10- utveckla förmåga att leva som en ansvarsfull och aktiv medborgare#13#10- ha förmåga att diskutera och reflektera kring religiösa och etiska frågor och på egen hand kunna söka fram och kritiskt bedöma fakta om religion. VGLP2016 SIIRTO 18 RK01 Religion som fenomen – i kristendomens, judendomens och islams fotspår gy obligatorisk kurs 1 Nej Kursens mål är att den studerande ska#13#10- kunna analysera religion som ett fenomen och känna till religionsforskning#13#10- få kunskap om judendomens, kristendomens och islams uppkomst och väsen#13#10- förstå förhållandet mellan judendomen, kristendomen och islam i historiskt perspektiv och nutidsperspektiv#13#10- känna till de viktigaste skedena i kristendomens uppkomst och utveckling#13#10- ha kunskap om de centrala dragen i de tre monoteistiska religionerna, deras inflytande på varandra och hur de format den europeiska historien och det europeiska samhället#13#10- känna till den katolska kyrkans dialog med judendomen och islam efter Andra Vatikankonciliet#13#10- kunna diskutera aktuella frågor i Mellanöstern och Europa ur ett religiöst perspektiv. Centralt innehåll#13#10- religionen som fenomen, definition av religion, religionsforskning#13#10- modern andlighet, sekularisering, irreligiositet och religionsfrihet#13#10- uppkomsten av de monoteistiska religionerna i Mellanöstern: gemensamma rötter och drag, kulturell bakgrund#13#10- hur den kristna kyrkans lära utvecklades under enhetskyrkans tid, kyrkans delning och reformationen ur ett nutidsperspektiv#13#10- de heliga skrifternas ställning och betydelse samt hur de tolkas i judendomen, kristendomen och islam#13#10- judendomens, kristendomens och islams inflytande i Europa under olika tider#13#10- Andra Vatikankonciliets inställning till judendomen, islam, andra religioner och irreligiositet, ekumenik och dialog VGLP2016 SIIRTO 18 RK02 Katolicismen i världen gy obligatorisk kurs 1 Nej Kursens mål är att den studerande ska#13#10- känna till huvudlinjerna i den katolska kyrkans utveckling och historia från den apostoliska tiden till i dag#13#10- känna till den katolska världskyrkan på olika kontinenter och de underordnade kyrkornas relation till det omgivande samhället och kulturen#13#10- känna till bakgrunden och följderna av reformationen och den katolska reformen#13#10- ha kunskap om sambandet mellan Bibeln, traditionen och magisteriet#13#10- vara medveten om hierarkin beträffande dogmatiska och moraliska sanningar#13#10- känna till olika faser i kyrkans andliga liv inklusive kloster, munk- och nunneordnar samt lekmannarörelser#13#10- känna till kyrkans lära om människan och uppfatta olika moraliska och sociala strömningar i samhället. Centralt innehåll#13#10- de första kristna samfunden och Paulus missionsarbete#13#10- uppkomsten av kyrkans lära och de första koncilierna#13#10- uttryck för den västerländska enhetskulturen inom olika konstområden#13#10- kyrkans delning i en östlig och en västlig del#13#10- reformationen och den katolska reformen, Tridentiska kyrkomötet#13#10- renässansen och den katolska kyrkans expansion till världskyrka#13#10- Andra Vatikankonciliet och tiden efter det#13#10- den katolska kyrkan i dag i olika delar av världen, samverkan och dialog mellan kyrka och lokala kulturer#13#10- Bibelns uppbyggnad och innehåll, Gamla och Nya testamentet#13#10- växelverkan mellan Bibeln, traditionen och magisteriet i kyrkans lära, depositum fidei#13#10- sambandet mellan dogmer, den katolska människosynen och moralläran#13#10- den katolska kyrkans samhälls- och morallära VGLP2016 SIIRTO 18 RK03 Religioner och religiösa rörelser i världen gy fördjupad kurs 1 Nej Kursens mål är att den studerande ska#13#10- fördjupa sig i religion som en del av människans natur#13#10- känna till stora religioner som uppkommit i Indien, Kina och Japan som en del av det individuella och kollektiva livet samt religionernas inflytande på kultur och samhälle#13#10- känna till hur religioner som uppkommit i Indien och Kina syns och påverkar i västländerna#13#10- känna till naturreligionernas utbredning och typiska drag#13#10- uppfatta skillnaden mellan religion och magi#13#10- utveckla sin förmåga att komma till rätta i arbetslivet och i internationella miljöer#13#10- känna till rörelser som har sina rötter i kristendomen och övriga nyreligiösa rörelser. Centralt innehåll#13#10- definition av religion, irreligiositet#13#10- den hinduiska världsbilden och livsstilen samt hinduismens mångfald och inflytande på Indiens kultur, samhälle och politik#13#10- den religiösa situationen i dagens Indien, centrala drag i jainismen och sikhismen#13#10- buddistiska läror och riktningar, den buddhistiska livsstilen samt buddhismens inflytande på asiatiska kulturer och samhällen#13#10- den gamla kinesiska folktron, konfucianismen och taoismen och deras inflytande på det kinesiska tänkesättet och samhället#13#10- den religiösa situationen i dagens Kina#13#10- shintoismen som etnisk religion i Japan samt religionernas inflytande på det japanska samhället och japansk politik#13#10- de asiatiska religionernas inflytande i västländerna#13#10- naturreligionernas och voodoons centrala drag#13#10- magi och tro enligt Gamla Testamentet och kyrkans lära#13#10- nyreligiösa rörelser i det finska samhället#13#10- Andra Vatikankonciliets anvisningar om dialog och ekumenik VGLP2016 SIIRTO 18 RK04 Religion i det finska samhället gy fördjupad kurs 1 Nej Kursens mål är att den studerande ska#13#10- känna till de kristna kyrkornas skeden i Finland#13#10- vara medveten om det andliga livets mångfald i Finland#13#10- fördjupa sig i andligheten i dagens Finland#13#10- känna till utmaningarna med att vara en minoritetskyrka i Finland och en del av en världskyrka#13#10- se kyrkans verksamhet som ett stöd för människan i vardagen. Centralt innehåll#13#10- kristendomens ankomst till Finland, det katolska Finland#13#10- den katolska trons betydelse i människans vardag under medeltiden och i dag#13#10- ortodoxins tid i Finland#13#10- olika religiösa rörelser i det finländska samhället efter början av 1800-talet#13#10- kyrkornas och olika religioners synlighet och inflytande i samhället#13#10- positiv och negativ religionsfrihet#13#10- mänskliga rättigheter och religion VGLP2016 SIIRTO 18 RK05 Religion inom vetenskapen, konsten och populärkulturen gy fördjupad kurs 1 Nej Kursens mål är att den studerande ska#13#10- förstå relationen mellan religion och vetenskap samt religion och olika konstarter#13#10- uppfatta den skenbara konflikten mellan religion och vetenskap#13#10- kunna observera konst i religion och religion i konst#13#10- få kunskap om religiös symbolik inom konsten#13#10- undersöka hur religiösa teman återspeglas inom olika områden av konst och populärkultur#13#10- undersöka hur religiösa teman behandlas i populärkulturen. Centralt innehåll#13#10- människans strävan efter sanning, skönhet, godhet och fullkomlighet#13#10- relationen mellan religion och vetenskap#13#10- observation av religiösa element inom konst, musik och liturgi#13#10- de vanligaste religiösa symbolerna inom målar-, bildhuggar- och byggnadskonsten#13#10- betydelsen av religiös läskunnighet vid tolkning av populärkultur#13#10- ytlighet, okunskap och avsiktliga missförstånd som förekommer i samband med religiösa teman i populärkulturen VGLP2016 SIIRTO 18 RK06 Religioner och medier gy fördjupad kurs 1 Nej Kursens mål är att den studerande ska#13#10- lära känna religionsrelaterade aktuella teman i medierna#13#10- kunna analysera behandlingen av religiösa teman i medierna samt förhållandet mellan religion och medier#13#10- kunna bedöma religionsrelaterad information och dess källor kritiskt#13#10- undersöka mediernas bild av den katolska kyrkan och andra religioner nationellt och internationellt#13#10- delta i produktionen av religionsrelaterat medieinnehåll eller genomföra en medieanalys. Centralt innehåll#13#10- religiösa medier och religioners olika sätt att ta sig uttryck i medierna#13#10- användningen av religiöst språk och religiösa bilder i olika medier#13#10- religioners mediesynlighet#13#10- positiva och negativa effekter av mediesynlighet, såsom åsiktsmanipulering#13#10- produktion av religionsrelaterat medieinnehåll eller medieanalys VGLP2016 SIIRTO 18 RO Religion/livsåskådningskunskap gy lärokurs Medeltal av kursvitsorden Religion, ortod. Nej Åskådningsämne förberedande/påbyggnadsund. gemensamma Uppdraget för undervisningen i religion är att stödja de studerande att utveckla sin allmänbildning i religion och livsåskådning. I religionsundervisningen får de studerande kunskap om religioner, olika uttryck för religiositet samt irreligiositet. Religionerna studeras som en del av kulturen, kulturarvet och samhället och som en del av det individuella och kollektiva livet.#13#10Undervisningen ska ge mångsidig kunskap om religioner och livsåskådningar och hjälpa de studerande att förstå debatten kring dem. De studerande ska handledas att undersöka religioner och livsåskådningar analytiskt ur olika perspektiv. Religionsundervisningen ska ge de studerande förutsättningar att bygga sin egen världsåskådning och bedöma den samt att ta del av dialogen mellan religioner och livsåskådningar. Läroämnet stödjer de studerande att utvecklas till ansvarsfulla medlemmar i det demokratiska samhället. Olika synsätt ska tas i beaktande och den enskildes övertygelse ska respekteras i religionsundervisningen.#13#10Teologisk och religionsvetenskaplig forskning såväl som kultur-, samhälls- och konstforskning ska utnyttjas i undervisningen. Också de olika religionernas egna källor och aktuellt material ur olika medier ska användas. Varierande studiemiljöer samt de möjligheter som digitala verktyg ger ska mångsidigt utnyttjas i undervisningen. Aktiverande arbetssätt ska betonas. Bedömningen ska handleda och uppmuntra den studerande att långsiktigt planera, utvärdera och utveckla sin egen lärprocess. Bedömningen i religion ska fokusera på den studerandes kunskaper i religion samt förmåga att tillämpa och utvärdera dem och förmåga att samtala om religion och livsåskådning. Bedömningen ska ha fokus på kommunikativa färdigheter samt på allmänbildande kunskaper om religions- och åskådningsfrågor. Målen för religionsundervisningen är att den studerande ska#13#10- utveckla sin kulturella läskunnighet i anslutning till religioner och livsåskådningar#13#10- uppfatta begreppet helig i olika religioner och kulturer och hur det påverkar människors beteende#13#10- fördjupa sig i religionernas historiska och nutida betydelse på olika håll i världen#13#10- fördjupa sig i den egna religionens särdrag och kulturella inflytande#13#10- förstå religionernas inre mångfald#13#10- känna till speciella kännetecken för religiöst språk och religiös symbolik#13#10- förstå relationen mellan religiös och vetenskaplig kunskap samt känna till centrala perspektiv och metoder inom religionsforskning#13#10- kunna bygga, gestalta och bedöma sin egen världsåskådning och kulturella identitet#13#10- utveckla förmåga att förstå människor med en annan övertygelse och att umgås med människor som kommer från olika kulturer och har ett annat tänkesätt#13#10- respektera de mänskliga rättigheterna och kunna analysera religioner och livsåskådningar ur ett människorättsperspektiv#13#10- utveckla förmåga att leva som en ansvarsfull och aktiv medborgare#13#10- ha förmåga att diskutera och reflektera kring religiösa och etiska frågor och på egen hand kunna söka fram och kritiskt bedöma fakta om religion. VGLP2016 SIIRTO 18 RO01 Religion som fenomen – den ortodoxa läran, judendomen och islam gy obligatorisk kurs 1 Nej Kursens mål är att den studerande ska#13#10- kunna analysera religion som ett fenomen och känna till religionsforskning#13#10- få kunskap om judendomens, kristendomens och islams uppkomst och väsen#13#10- förstå förhållandet mellan judendomen, kristendomen och islam förr och i dag#13#10- känna till de tre monoteistiska religionernas centrala drag, kulturarv och inflytande, i synnerhet på kristendomen och samhället i öst#13#10- känna till de viktigaste skedena i kristendomens uppkomst och utveckling#13#10- förstå orsakerna till delningen av den kristna kyrkan och uppkomsten av frikyrkor samt känna igen deras särdrag#13#10- kunna diskutera aktuella frågor i Mellanöstern och Europa ur ett religiöst perspektiv#13#10- urskilja olika livsåskådningars betydelse i individens vardag och i arbetslivet. Centralt innehåll#13#10- religionen som fenomen, definition av religion, religionsforskning#13#10- den moderna tidens religiositet, sekularisering, irreligiositet och religionsfrihet#13#10- de monoteistiska religionerna i Mellanöstern: gemensamma rötter och drag, kulturell bakgrund#13#10- de heliga skrifternas ställning och betydelse samt hur de tolkas i judendomen, kristendomen och islam#13#10- hur Mellanösterns religioner påverkat den europeiska kulturen och vardagen#13#10- aposteln Paulus missionsresor från Jerusalem till Europa#13#10- de första kristna synoderna#13#10- den kristna kyrkans delning#13#10- den katolska kyrkan och protestantismens uppkomst#13#10- Luther och de nordiska länderna#13#10- kristna frikyrkor#13#10- irreligiositet VGLP2016 SIIRTO 18 RO02 Ortodoxin i världen gy fördjupad kurs 1 Nej Kursens mål är att den studerande ska#13#10- känna till den ortodoxa kyrkans apostoliska tradition#13#10- uppfatta kyrkolärarnas betydelse i kyrkans tradition#13#10- känna till det centrala innehållet och grunden för etiskt tänkande i den ortodoxa läran#13#10- kunna analysera den ortodoxa kyrkans betydelse ur ett individuellt och kollektivt perspektiv#13#10- fördjupa sig i den ortodoxa läran och dess praxis#13#10- veta vilka historiska faktorer som bidragit till uppkomsten av asketismen och klosterväsendet#13#10- känna till lokala ortodoxa kyrkor och olika inriktningar inom den östliga kyrkan#13#10- förstå hur den ortodoxa kyrkans administration utvecklats och fungerar i dag#13#10- fördjupa sig i särdragen för den ortodoxa kyrkan i Finland#13#10- få kunskap om kontakten mellan olika kyrkor. Centralt innehåll#13#10- den kristna kyrkans expansion#13#10- patriarkaten och lokala kyrkor#13#10- de orientaliska kyrkorna#13#10- uppkomsten av asketismen och klosterväsendet och deras samhälleliga betydelse#13#10- den ortodoxa läran, etiken och antropologin genom synoderna och kyrkans stora lärare#13#10- människans livscykel och den ortodoxa läran#13#10- ortodoxa seder och bruk#13#10- den ortodoxa tron i Östeuropa och den nyortodoxa världen#13#10- den ortodoxa kyrkan i Finland förr och nu#13#10- ekumenik och dialog mellan religioner VGLP2016 SIIRTO 18 RO03 Religioner och religiösa rörelser i världen gy fördjupad kurs 1 Nej Kursens mål är att den studerande ska#13#10- känna till religioner som uppkommit i Indien, Kina och Japan som en del av det individuella och kollektiva livet samt religionernas inflytande på kultur och samhälle#13#10- känna till hur religioner som uppkommit i Indien och Kina syns och påverkar i västländerna#13#10- känna till naturreligionernas utbredning och centrala drag#13#10- fördjupa sig i bakgrunden till nyreligiösa rörelser och deras centrala drag#13#10- utveckla förmåga att komma till rätta i arbetslivet och i internationella miljöer#13#10- kunna studera religiösa drag också ur den egna religionens perspektiv. Centralt innehåll#13#10- den hinduiska världsbilden och livsstilen samt hinduismens mångfald och inflytande på Indiens kultur, samhälle och politik#13#10- den religiösa situationen i dagens Indien#13#10- centrala drag i jainismen och sikhismen#13#10- buddistiska läror och riktningar, den buddhistiska livsstilen samt buddhismens inflytande på asiatiska kulturer och samhällen#13#10- den gamla kinesiska folktron, konfucianismen och taoismen och deras inflytande på det kinesiska tänkesättet och samhället#13#10- den religiösa situationen i dagens Kina#13#10- shintoismen som etnisk religion i Japan samt religionernas inflytande på det japanska samhället och japansk politik#13#10- de asiatiska religionernas inflytande i västländerna#13#10- naturreligionernas och voodoons centrala drag och utbredning#13#10- bakgrunden till nyreligiösa rörelser och deras centrala drag VGLP2016 SIIRTO 18 RO04 Religion i det finska samhället gy fördjupad kurs 1 Nej Kursens mål är att den studerande ska#13#10- fördjupa sig i andlighet i Finland i ett historiskt och i ett nutidsperspektiv#13#10- få en bild av samverkan mellan religion och samhälle i dagens samhälle#13#10- fördjupa sig i religionernas inflytande och betydelse inom den offentliga, privata, tredje och fjärde sektorn#13#10- se kyrkans verksamhet som ett stöd för människan i vardagen och som en del av det moderna samhället#13#10- förstå att kunskap om religioner behövs på olika områden i samhällslivet#13#10- kunna analysera den aktuella debatten kring religionsfrihet samt samverkan mellan religion och samhälle och anknytande lagstiftning#13#10- utveckla förmåga att leva som en aktiv medborgare och medlem i samhället utifrån den egna religionens utgångspunkter#13#10- utveckla förmåga att ta del av dialogen mellan religioner och livsåskådningar. Centralt innehåll#13#10- finländsk andlighet förr och i dag, religion och religiösa samfund i Finland, sekularisering#13#10- olika former av religiösa samfund och deras förhållande till samhället#13#10- hur religionerna format det finländska samhället under olika tider#13#10- dialogen mellan religioner och livsåskådningar i dagens Finland#13#10- religion och lagstiftning, religions- och livsåskådningsfrihet samt frågor om jämställdhet och diskriminering#13#10- religionens betydelse, synlighet och rättigheter inom den offentliga sektorn, politiken, i arbetslivet och ekonomin#13#10- ortodoxa samfund som aktörer inom tredje sektorn#13#10- religionens betydelse i individens och familjernas liv, seder och bruk i Finland#13#10- irreligiositet, religionskritik och icke religiösa seder och bruk i Finland VGLP2016 SIIRTO 18 RO05 Konsten i den ortodoxa kyrkan och andra religioner gy fördjupad kurs 1 Nej Kursens mål är att den studerande ska#13#10- lära känna olika konstformer som uttryck för religion#13#10- känna igen och ha kunskap om den ortodoxa konstens särdrag#13#10- fördjupa sig i uttrycksformer som förmedlar läran inom både ortodox konst och annan religiös konst#13#10- känna igen uttrycksformer för olika religiösa läror inom konsten#13#10- förstå skillnaden mellan sakral och religiös konst#13#10- uppfatta religiös påverkan i modern konst och populärkonst. Centralt innehåll#13#10- religioner, konst och andra kulturformer#13#10- skillnaden mellan sakral och religiös konst#13#10- den ortodoxa konstens särdrag: gudstjänsten, kyrkomusik, arkitektur, ikonkonst#13#10- uttryck för religiösa läror genom konst: bildkonst, musik, arkitektur och drama VGLP2016 SIIRTO 18 RO06 Ortodox tro, religioner och medier gy fördjupad kurs 1 Nej Kursens mål är att den studerande ska#13#10- lära känna religionsrelaterade aktuella teman i medierna#13#10- kunna analysera och bedöma förhållandet mellan religion och medier#13#10- kunna bedöma religionsrelaterad information och dess källor kritiskt#13#10- undersöka mediernas bild av den ortodoxa kyrkan och andra religioner nationellt och internationellt#13#10- delta i produktionen av religionsrelaterat medieinnehåll eller genomföra en medieanalys. Centralt innehåll#13#10- religiösa medier och användningen av medier i religioner#13#10- användningen av religiöst språk och religiösa bilder i olika medier#13#10- religioners mediesynlighet#13#10- den ortodoxa kyrkans medievärld#13#10- mediernas inverkan på religionsrelaterade fenomen, till exempel attityder och föreställningar kring religioner, religioner och konflikter, religioner och fredsbyggande, religionskritik#13#10- produktion av religionsrelaterat medieinnehåll eller medieanalys VGLP2016 SIIRTO 18 RYA Ryska, A-lärokurs gy lärokurs Medeltal av kursvitsorden Ryska A1-lärokurs Nej förberedande/påbyggnadsund. gemensamma ryska De specifika målen för undervisningen i A-lärokursen i främmande språk är att den studerande ska13#10- utvecklas som språkbrukare i målspråket och som aktör i en kulturellt mångskiftande värld i såväl nationella och europeiska som globala sammanhang#13#10- kunna ställa sin språkkunskap i relation till nivå B1.2 i nivåskalan för språkkunskap och språkutveckling, utvärdera hur de egna färdigheterna utvecklats och vidareutveckla dem. Bedömningen i främmande språk ska basera sig på de gemensamma målen för främmande språk och de specifika målen för varje språk och lärokurs. De kursspecifika målen, liksom de nära sammanknutna gemensamma målen och de lärokursspecifika målen ska beaktas i varje kurs. I alla kurser ska den studerande ges mångsidig respons på sina framsteg i de olika faserna av lärprocessen. Den studerande ska få respons på sin progression inom språkets olika delområden och i fråga om övriga mål för språkinlärningen, såsom färdigheter för språkstudier och förmåga att fungera i miljöer där målspråket används. Den studerande ska handledas i självvärdering och kamratvärdering. Portföljarbete kan användas i alla kurser, också i ämnesintegrerade studier.#13#10Nivåskalan för språkkunskap och språkutveckling som grundar sig på den gemensamma europeiska referensramen ska i tillämpliga delar användas som stöd för bedömningen och som verktyg för läraren och för den studerandes självvärdering och för kamratvärdering. I början av studierna ska responsen fokusera på den studerandes förmåga att utveckla sina lärstrategier för språkstudier. Under studiernas gång kan nivåskalan för språkkunskap och språkutveckling i tilltagande grad användas för att fastställa nivån på den studerandes kommunikativa färdigheter samt förmåga att tolka och producera texter.#13#10Bedömningen av den fördjupade kursen 8 i A-lärokursen och den fördjupade kursen 6 i B1-lärokursen ska basera sig på vitsordet i det prov i muntlig språkfärdighet som utarbetas av Utbildningsstyrelsen och annat kunnande som den studerande visat under kursen. Kurserna bedöms med siffror enligt skalan 4–10. Också provet i muntlig språkfärdighet som ingår i kursen bedöms enligt skalan 4–10. Över provet i muntlig färdighet ges ett separat intyg som bilaga till avgångsbetyget från gymnasiet. De gemensamma målen för de olika lärokurserna i främmande språk är att den studerande ska#13#10- våga använda sina språkkunskaper kreativt i studierna, i arbete och på fritiden#13#10- stärka sina kunskaper i målspråket, sin språkkänsla och sin förmåga att tillämpa språkkunskaper också över språkgränserna#13#10- utvecklas som en målinriktad språkinlärare och kunna tillämpa strategier för språklärande#13#10- förstå betydelsen av mångsidiga språkkunskaper och vilka möjligheter de ger#13#10- kunna utvärdera sina kunskaper och planera sina språkstudier med tanke på framtida behov, såsom fortsatta studier, arbetsliv och internationell verksamhet. I de obligatoriska kurserna 1 och 2 är målet att stärka den studerandes studiefärdigheter samt förmåga att utveckla sina kunskaper individuellt och i grupp och att delta i olika kommunikationssituationer. Från och med kurs 3 ska man i tilltagande grad fästa uppmärksamhet vid olika textgenrer och hurdant språk de förutsätter. I kurserna 4–6 ska språket betonas som verktyg för att söka, komprimera och dela information.#13#10I varje kurs ska man reservera tid för att behandla aktuella eller lokala frågor, som kan väljas tillsammans med de studerande. Ämnesintegrerad undervisning eller undervisning som anknyter till temaområdena kan ingå i alla kurser. Muntlig och skriftlig kommunikation ska mångsidigt övas under kurserna, även om tyngdpunkterna kan variera från kurs till kurs. VGLP2016 SIIRTO 18 RYA01 Språket och min värld gy obligatorisk kurs 1 Nej Den studerandes kunskaper inom språkets olika delområden kartläggs och hen analyserar och utvärderar sina lärstrategier för språkstudier. Den studerande ställer upp mål för studierna i målspråket och hittar sätt att utveckla sina kunskaper både individuellt och i grupp samt söker autentiska språkmiljöer där målspråket används. Under kursen reflekterar man kring den språkliga mångfalden i världen och språkkunskap som redskap för att utveckla den kulturella kompetensen. Kursens teman och situationer ska anknyta till studielivet, den ungas livsmiljö och behov av språkkunskap. VGLP2016 SIIRTO 18 RYA02 Människans sociala nätverk gy obligatorisk kurs 1 Nej Under kursen övar den studerande att med hjälp av olika medier delta i olika kommunikationssituationer av varierande språklig och kulturell svårighetsgrad, också i en internationell kontext. Den studerande fördjupar sin förmåga att diskutera aktivt och lyssna på andra. Hen utvecklar sin förmåga att formulera åsikter och tillsammans diskutera betydelser. Mångsidiga strategier utvecklas för olika kommunikationssituationer. Under kursen behandlas teman som anknyter till mänskliga relationer och i samband med dem även psykiskt, fysiskt och socialt välbefinnande. Man reflekterar också över vilka förändringar teknologin och digitaliseringen har inneburit för kommunikation och välbefinnande. VGLP2016 SIIRTO 18 RYA03 Kulturella fenomen gy obligatorisk kurs 1 Nej Under kursen fördjupas och utvecklas den studerandes multilitteracitet. Den studerande producerar texter inom olika genrer med betoning på de språkliga drag som kännetecknar genren. Kursens teman utgår från olika kulturella fenomen, medier på målspråket och kreativ verksamhet. VGLP2016 SIIRTO 18 RYA04 Samhället och omvärlden RYA4 Samhället och omvärlden gy obligatorisk kurs 1 Nej Under kursen utvecklar den studerande sin förmåga att söka information och läsa kritiskt samt övar sig att aktivt använda målspråket. Man bekantar sig med olika debatter om samhälleliga fenomen, i synnerhet i ett perspektiv av aktivt medborgarskap. Under kursen reflekterar man över individens och gruppens ansvar och möjligheter att påverka i medborgarsamhället, till exempel då det gäller människorättsfrågor. VGLP2016 SIIRTO 18 RYA05 Vetenskap och framtid gy obligatorisk kurs 1 Nej Kursen fördjupar den studerandes förmåga att tolka och producera texter samt den studerandes kompetens att söka information om för hen intressanta kunskaps- och vetenskapsområden. De studerande övar sin förmåga att dela med sig av synpunkter som grundar sig på egna kunskaper eller åsikter. De reflekterar kring olika framtidsvisioner, i synnerhet i ett teknologi- och digitaliseringsperspektiv. Temana väljs från olika fack- och vetenskapsområden. VGLP2016 SIIRTO 18 RYA06 Studier, arbete och ekonomi gy obligatorisk kurs 1 Nej Kursen fördjupar den studerandes förståelse för språkkunskap som ett socialt kapital och en färdighet för arbetslivet. Den studerande bekantar sig med textgenrer som kan komma till nytta i eventuella fortsatta studier eller i arbetslivet. Under kursen överväger och diskuterar den studerande planer för fortsatta studier, karriär och arbete även i en internationell kontext. Under kursen behandlas ekonomiska frågor som är relevanta för den unga vuxna som står på tröskeln till arbetslivet samt ekonomiska företeelser i ett större perspektiv. VGLP2016 SIIRTO 18 RYA07 Hållbar livsstil gy fördjupad kurs 1 Nej Under kursen fördjupar den studerande sin förmåga att tolka och producera målspråket i olika skriftliga kommunikationssituationer och för olika slag av mottagare. Under kursen behandlas texter inom olika genrer, såsom fiktiva och icke-fiktiva, berättande, beskrivande, reflekterande, instruerande eller ställningstagande texter. Man fortsätter behandla de obligatoriska kursernas teman ur ett ekologiskt, ekonomiskt, socialt och kulturellt hållbarhetsperspektiv med beaktande av de studerandes behov eller intressen. VGLP2016 SIIRTO 18 RYA08 Muntlig kommunikation och påverkan gy fördjupad kurs 1 Nej Under kursen fördjupar den studerande sin förmåga att producera muntligt språk, förstå talat språk och bygga upp en dialog. Hen stärker sin förmåga att tala flytande och övar muntlig produktion som förutsätter förberedelse. Teman som behandlats i de obligatoriska kurserna repeteras eller kompletteras enligt de studerandes behov. VGLP2016 SIIRTO 18 RYB2 Ryska, B2-lärokurs gy lärokurs Medeltal av kursvitsorden Ryska B2-lärokurs Nej förberedande/påbyggnadsund. gemensamma ryska Bedömningen i främmande språk ska basera sig på de gemensamma målen för främmande språk och de specifika målen för varje språk och lärokurs. De kursspecifika målen, liksom de nära sammanknutna gemensamma målen och de lärokursspecifika målen ska beaktas i varje kurs. I alla kurser ska den studerande ges mångsidig respons på sina framsteg i de olika faserna av lärprocessen. Den studerande ska få respons på sin progression inom språkets olika delområden och i fråga om övriga mål för språkinlärningen, såsom färdigheter för språkstudier och förmåga att fungera i miljöer där målspråket används. Den studerande ska handledas i självvärdering och kamratvärdering. Portföljarbete kan användas i alla kurser, också i ämnesintegrerade studier.#13#10Nivåskalan för språkkunskap och språkutveckling som grundar sig på den gemensamma europeiska referensramen ska i tillämpliga delar användas som stöd för bedömningen och som verktyg för läraren och för den studerandes självvärdering och för kamratvärdering. I början av studierna ska responsen fokusera på den studerandes förmåga att utveckla sina lärstrategier för språkstudier. Under studiernas gång kan nivåskalan för språkkunskap och språkutveckling i tilltagande grad användas för att fastställa nivån på den studerandes kommunikativa färdigheter samt förmåga att tolka och producera texter.#13#10Bedömningen av den fördjupade kursen 8 i A-lärokursen och den fördjupade kursen 6 i B1-lärokursen ska basera sig på vitsordet i det prov i muntlig språkfärdighet som utarbetas av Utbildningsstyrelsen och annat kunnande som den studerande visat under kursen. Kurserna bedöms med siffror enligt skalan 4–10. Också provet i muntlig språkfärdighet som ingår i kursen bedöms enligt skalan 4–10. Över provet i muntlig färdighet ges ett separat intyg som bilaga till avgångsbetyget från gymnasiet. De specifika målen för undervisningen i B2-lärokursen i främmande språk är att den studerande ska#13#10- få lust och vilja att utöka sin språkliga repertoar#13#10- utvecklas som språkbrukare i målspråket och som aktör i en kulturellt mångskiftande värld i såväl nationella och europeiska som globala sammanhang#13#10- kunna ställa sin språkkunskap i relation till nivå A2.2 (övriga språk) eller B1.1 (engelska) i nivåskalan för språkkunskap och språkutveckling, utvärdera hur de egna färdigheterna utvecklats och vidareutveckla dem. Under de första kurserna ska tyngdpunkten ligga på muntliga kommunikationssituationer och enkla skriftliga övningar som på ett naturligt sätt anknyter till dem. Också hörförståelse övas. Andelen skriftliga övningar ska småningom öka men muntlig kommunikation övas fortsättningsvis under alla kurser. Det centrala är att utveckla grundläggande språkfärdighet som behövs i vardagen. I mån av möjlighet reserveras tid för att behandla gemensamt överenskomna eller aktuella teman. Den studerandes multilitteracitet kan utvecklas under alla kurser genom att behandla litteratur, film, musik, teater, bildkonst eller medier. Olika textgenrer ska introduceras. Ämnesintegrerad undervisning kan ingå i de olika kurserna. Strukturer behandlas, övas och repeteras på ett flexibelt sätt i samband med lämpliga teman. Det är viktigt att från början fästa vikt vid ett gott uttal. VGLP2016 SIIRTO 18 RYB21 Viktiga frågor i livet och vardagen gy fördjupad kurs 1 Nej Under kursen reflekterar den studerande över målspråkets betydelse i hens eget liv, nu och i framtiden. Den studerandes kunskaper i målspråket kartläggs. Den studerande analyserar och utvärderar sina färdigheter för språkstudier, ställer upp mål för sitt språklärande och hittar sätt att utveckla sina kunskaper individuellt och i grupp. De kommunikativa färdigheterna utvecklas med hjälp av olika medier. Under kursen behandlas teman och situationer som anknyter till de ungas dagliga liv, mänskliga relationer och nätverk, intressen, fritid och hobbyer. VGLP2016 SIIRTO 18 RYB22 Liv och levnadssätt gy fördjupad kurs 1 Nej Under kursen fästs uppmärksamhet vid olika sociala koder och deras eventuella skillnader i kommunikation. Skriftlig kommunikation övas i någon mån. Kursens teman är interkulturell kommunikation och kulturmöten i Finland och utomlands. VGLP2016 SIIRTO 18 RYB23 Välbefinnande och omsorg gy fördjupad kurs 1 Nej Under kursen lär sig den studerande att med hjälp av olika medier diskutera och lyssna på andra i olika kommunikationssituationer. Hen utvecklar sin förmåga att formulera åsikter och tillsammans diskutera betydelser i frågor som gäller vardagslivet. Den studerande bekantar sig med olika texter om välbefinnande, mänskliga relationer och livsskeden samt övar sig att diskutera frågor i anknytning till dem. Den studerande reflekterar också över vilka förändringar teknologin och digitaliseringen har inneburit för kommunikation och välbefinnande. VGLP2016 SIIRTO 18 RYB24 Kultur och medier gy fördjupad kurs 1 Nej Kursen stärker den studerandes multilitteracitet. Den studerande lär känna aktuella och ur de ungas synvinkel intressanta kulturella fenomen och medier inom målspråkets språkområde eller -områden. VGLP2016 SIIRTO 18 RYB25 Studier, arbete och framtid gy fördjupad kurs 1 Nej Under kursen fästs vikt vid att kommunikationen är kulturellt lämplig. Kursens teman är skola, fortsatta studier och arbetsliv samt de ungas framtidsplaner. VGLP2016 SIIRTO 18 RYB26 Vår gemensamma jord RYB26 Vår gemensamma jord gy fördjupad kurs 1 Nej Under kursen fortsätter man att öva sig i interaktion och repeterar språkkunskapen utgående från de studerandes behov. Den studerande bekantar sig med möjligheterna att delta i internationellt samarbete. Kursens teman ska anknyta till naturen, olika boendemiljöer och hållbar livsstil. VGLP2016 SIIRTO 18 RYB27 Internationell verksamhet gy fördjupad kurs 1 Nej Under kursen använder den studerande sin språkkunskap och stärker förståelsen för olika kulturer genom att lära känna eller delta i internationellt samarbete, volontärarbete eller arbetslivet, vid behov med hjälp av fjärruppkoppling. De språkliga målen bestäms på basis av kursinnehållet. De studerande rapporterar om eventuellt deltagande i internationell verksamhet på gemensamt överenskommet sätt. VGLP2016 SIIRTO 18 RYB28 Muntlig och skriftlig kommunikation gy fördjupad kurs 1 Nej Kursen stärker den studerandes förmåga att producera text som behövs i olika kommunikationssituationer. Den studerande övar sig att producera och tolka olika textgenrer. Teman som behandlats tidigare repeteras eller kompletteras enligt de studerandes behov. VGLP2016 SIIRTO 18 RYB3 Ryska, B3-lärokurs gy lärokurs Medeltal av kursvitsorden Ryska B3-lärokurs Nej förberedande/påbyggnadsund. gemensamma ryska Bedömningen i främmande språk ska basera sig på de gemensamma målen för främmande språk och de specifika målen för varje språk och lärokurs. De kursspecifika målen, liksom de nära sammanknutna gemensamma målen och de lärokursspecifika målen ska beaktas i varje kurs. I alla kurser ska den studerande ges mångsidig respons på sina framsteg i de olika faserna av lärprocessen. Den studerande ska få respons på sin progression inom språkets olika delområden och i fråga om övriga mål för språkinlärningen, såsom färdigheter för språkstudier och förmåga att fungera i miljöer där målspråket används. Den studerande ska handledas i självvärdering och kamratvärdering. Portföljarbete kan användas i alla kurser, också i ämnesintegrerade studier.#13#10Nivåskalan för språkkunskap och språkutveckling som grundar sig på den gemensamma europeiska referensramen ska i tillämpliga delar användas som stöd för bedömningen och som verktyg för läraren och för den studerandes självvärdering och för kamratvärdering. I början av studierna ska responsen fokusera på den studerandes förmåga att utveckla sina lärstrategier för språkstudier. Under studiernas gång kan nivåskalan för språkkunskap och språkutveckling i tilltagande grad användas för att fastställa nivån på den studerandes kommunikativa färdigheter samt förmåga att tolka och producera texter.#13#10Bedömningen av den fördjupade kursen 8 i A-lärokursen och den fördjupade kursen 6 i B1-lärokursen ska basera sig på vitsordet i det prov i muntlig språkfärdighet som utarbetas av Utbildningsstyrelsen och annat kunnande som den studerande visat under kursen. Kurserna bedöms med siffror enligt skalan 4–10. Också provet i muntlig språkfärdighet som ingår i kursen bedöms enligt skalan 4–10. Över provet i muntlig färdighet ges ett separat intyg som bilaga till avgångsbetyget från gymnasiet. De specifika målen för undervisningen i B3-lärokursen i främmande språk är att den studerande ska#13#10- få lust och vilja att utöka sin språkliga repertoar#13#10- utvecklas som språkbrukare i målspråket och som aktör i en kulturellt mångskiftande värld i såväl nationella och europeiska som globala sammanhang#13#10- kunna ställa sin språkkunskap i relation till nivå A2.1 (övriga språk) eller B1.1/A2.2 (engelska) i nivåskalan för språkkunskap och språkutveckling, utvärdera hur de egna färdigheterna utvecklats och vidareutveckla dem. Under de första kurserna ska tyngdpunkten ligga på muntliga kommunikationssituationer och enkla skriftliga övningar som på ett naturligt sätt anknyter till dem. Också hörförståelse övas. Andelen skriftliga övningar ska småningom öka men muntlig kommunikation övas fortsättningsvis under alla kurser. Det centrala är att utveckla grundläggande språkfärdighet som behövs i vardagen. I mån av möjlighet reserveras tid för att behandla gemensamt överenskomna eller aktuella teman. Den studerandes multilitteracitet kan utvecklas under alla kurser genom att behandla litteratur, film, musik, teater, bildkonst eller medier. Olika textgenrer ska introduceras. Ämnesintegrerad undervisning kan ingå i de olika kurserna. Strukturer behandlas, övas och repeteras på ett flexibelt sätt i samband med lämpliga teman. Det är viktigt att från början fästa vikt vid ett gott uttal. VGLP2016 SIIRTO 18 RYB31 Vi bekantar oss med varandra och det nya språket gy fördjupad kurs 1 Nej Under kursen får den studerande en bild av målspråkets ställning i världen och i förhållande till de språk hen behärskar eller har studerat tidigare. Den studerande övar sig att kommunicera i vardagliga situationer och att använda lämpliga kommunikationsstrategier samt lär sig de viktigaste artighetsfraserna. VGLP2016 SIIRTO 18 RYB32 På resa i världen gy fördjupad kurs 1 Nej Under kursen övar sig den studerande att klara sig i olika sociala situationer som anknyter till resande och uträttande av vardagliga ärenden. Den studerande utvecklar användningen av kompensationsstrategier och andra kommunikationsstrategier. VGLP2016 SIIRTO 18 RYB33 Viktiga frågor i livet och vardagen gy fördjupad kurs 1 Nej Den studerande övar sina kommunikativa färdigheter med hjälp av olika medier. Under kursen behandlas teman och situationer som anknyter till de ungas dagliga liv, mänskliga relationer och nätverk, intressen, fritid och hobbyer. VGLP2016 SIIRTO 18 RYB34 Liv och levnadssätt gy fördjupad kurs 1 Nej Under kursen fästs uppmärksamhet vid olika sociala koder och deras eventuella skillnader i kommunikation. Skriftlig kommunikation övas i någon mån. Kursens teman är interkulturell kommunikation och kulturmöten i Finland och utomlands. VGLP2016 SIIRTO 18 RYB35 Välbefinnande och omsorg gy fördjupad kurs 1 Nej Under kursen lär sig den studerande att med hjälp av olika medier diskutera och lyssna på andra i olika kommunikationssituationer. Hen utvecklar sin förmåga att formulera åsikter och tillsammans diskutera betydelser i frågor som gäller vardagslivet. Den studerande undersöker olika texter om välbefinnande, mänskliga relationer och livsskeden samt övar sig att diskutera frågor i anknytning till dem. Man reflekterar också över vilka förändringar tekniken och digitaliseringen har inneburit för kommunikation och välbefinnande. VGLP2016 SIIRTO 18 RYB36 Kultur och medier gy fördjupad kurs 1 Nej Kursen stärker den studerandes multilitteracitet. Den studerande lär känna aktuella och ur de ungas synvinkel intressanta kulturella företeelser och medier inom målspråkets språkområde eller -områden. VGLP2016 SIIRTO 18 RYB37 Studier, arbete och framtid gy fördjupad kurs 1 Nej Under kursen fästs vikt vid att kommunikationen är kulturellt lämplig. Kursen behandlar skola, fortsatta studier och arbetsliv samt de ungas framtidsplaner. VGLP2016 SIIRTO 18 RYB38 Vår gemensamma jord gy fördjupad kurs 1 Nej Under kursen fortsätter man med diskussionsövningar och repeterar språkkunskapen utgående från de studerandes behov. Den studerande bekantar sig med möjligheterna att delta i internationellt samarbete. Kursens teman ska anknyta till naturen, olika boendemiljöer och hållbar livsstil. VGLP2016 SIIRTO 18 SL Samhällslära gy lärokurs Medeltal av kursvitsorden Samhällslära Nej Samhällslära förberedande/påbyggnadsund. gemensamma Undervisningen i samhällslära ska fördjupa de studerandes kunskaper om det omgivande samhället och ge dem förutsättningar att utvecklas till aktiva och engagerade medborgare med intresse för samhällsfrågor. Medborgarsamhället samt samhällets struktur och centrala företeelser, makt, ekonomi och medborgarinflytande granskas ur finländsk, europeisk och global synvinkel. Samhällsläran bygger på samhällsvetenskaplig och juridisk kunskap.#13#10Samhällsläran ska ge de studerande förutsättningar för att kritiskt granska aktuella företeelser samt reflektera över framtida trender och alternativ. Den ska också stärka de studerandes ekonomikunskaper och juridiska förståelse samt uppmuntra dem att aktivt delta i samhället. Utgångspunkten för undervisningen är att väcka ett genuint intresse för samhällsfrågor och världshändelser. Särskild uppmärksamhet ska fästas vid att utveckla färdigheter av betydelse för rollen som samhällsmedborgare, såsom att kunna söka information på olika sätt, kritiskt tolka information och statistiskt material samt diskutera och argumentera.#13#10I undervisningen i samhällslära ska värdegrunden präglas av demokratiska principer, såsom jämlikhet, socialt ansvar, respekt för de mänskliga rättigheterna, åsiktsfrihet och aktivt medborgarskap samt uppskattning av arbete och företagsamhet. Bedömningen i samhällsläran ska fokusera på hur den studerande behärskar de kunskaper, färdigheter och förfaringssätt som är specifika för samhällslära samt når de allmänna målen för läroämnet. Bedömning och respons under lärprocessen utvecklar den studerandes förmåga att behärska centrala begrepp och större helheter samt att bedöma betydelsen av samband mellan orsak och verkan och mellan olika företeelser.#13#10Kursvitsordet ska grunda sig på kontinuerlig och mångsidig bedömning av kunskaperna. Man ska fästa uppmärksamhet vid den studerandes förmåga att söka information, uttrycka sina kunskaper och argumentera strukturerat samt kritiskt tolka samhällsfenomen och verbal, numerisk och grafisk information i olika former. Målen för undervisningen i samhällslära är att den studerande ska#13#10- förstå samhällets karaktär och förändring som ett resultat av den historiska utvecklingen#13#10- känna till grunderna för hur kunskap om samhället uppstår och behärska centrala samhälleliga och ekonomiska begrepp#13#10- behärska grunderna för och tillvägagångssätten i det finska samhällssystemet, rättssystemet och näringslivet och kunna placera dem i europeiska och internationella sammanhang#13#10- kunna bilda sig en samhällsuppfattning som bygger på ansvarskänsla, demokrati, respekt för jämlikhet och förståelse för olikhet#13#10- känna till sina möjligheter att påverka som medlem i ett demokratiskt samhälle på lokal, nationell och internationell nivå och vara motiverad att delta som en aktiv och ansvarsfull medborgare#13#10- kunna söka och hitta mångsidigt samhällsrelaterat och aktuellt material i olika källor, också med hjälp av digitala verktyg, samt kunna tolka och kritiskt granska verbal, visuell och statistisk information#13#10- kunna bilda sig motiverade åsikter om värdefrågor, kontroversiella samhällsfrågor samt ekonomiska frågor#13#10- kunna beskriva samband mellan komplexa samhällsfenomen, jämföra alternativa modeller för samhällsutveckling och ekonomisk utveckling samt bedöma olika motiv bakom och följder av samhällsbeslut och -åtgärder ur olika befolkningsgruppers perspektiv. VGLP2016 SIIRTO 18 SL01 Det finländska samhället gy obligatorisk kurs 1 Nej Kursen ger den studerande insikt i politiska system och samhällssystem och hur man kan påverka inom dem. Tyngdpunkten i kursen ska ligga på att analysera det finländska samhället med hjälp av statsvetenskapliga, socialpolitiska och sociologiska begrepp och teorier. Centrala perspektiv är demokrati, samhällets grundstrukturer och hur de uppstår och utvecklas, samt makt och påverkan med betoning på ett aktivt och engagerat medborgarskap. Kursens mål är att den studerande ska#13#10- förstå grundstrukturerna i det finländska samhället på lokal och nationell nivå#13#10- känna till grundläggande medborgerliga rättigheter, medel och möjligheter att påverka samt bli intresserad av att delta i samhället#13#10- kunna granska samhället och dess utveckling analytiskt ur olika perspektiv#13#10- känna till välfärds- och rättsstatens grundpelare och kunna jämföra olika välfärdsmodeller i Norden, Europa och på andra håll i världen#13#10- kunna kritiskt granska samhällsinformation och motiveringar till samhällsbeslut på lokal och nationell nivå samt bedöma hur de påverkar olika befolkningsgrupper och samhällsaktörer. Centralt innehåll#13#10Det finländska samhällets struktur#13#10- Finlands befolkningsstruktur – demografiskt och socialt sett#13#10- faktorer som påverkar förändringar i befolkningsstrukturen#13#10Rättsstaten och intern säkerhet#13#10- grundläggande medborgerliga rättigheter och skyldigheter#13#10- rättsväsendet, domsrätten och ordningsmakten#13#10Välbefinnande och jämlikhet#13#10- välfärdsstatens uppgifter och resurser#13#10- finansieringen av den nordiska välfärdsstaten, dess fördelar och utmaningar#13#10- jämlikhet och rättvisa i samhället#13#10Makt, påverkan och beslutsfattande#13#10- olika former av maktutövning i samhället#13#10- demokrati och andra politiska system#13#10- den kommunala och statliga beslutsprocessen i Finland#13#10- påverkningsmedel i medborgarsamhället: val, partier, föreningsverksamhet och betydelsen av ett aktivt medborgarskap#13#10- det förändrade mediefältet VGLP2016 SIIRTO 18 SL02 Ekonomikunskap gy obligatorisk kurs 1 Nej Kursen grundar sig på ekonomiska vetenskaper och vägleder den studerande att förstå ekonomiska verksamhetsprinciper och den aktuella ekonomisk-politiska debatten. Mikro- och makroekonomiska frågor behandlas ur medborgarnas, företagens och staternas perspektiv. Under kursen undersöker den studerande samband mellan ekonomi och politik samt vilken betydelse arbete och företagande har för finansieringen av välfärdsstaten. Den studerande analyserar även sambandet mellan ekonomi och miljö ur ett hållbarhetsperspektiv. Kursens mål är att den studerande ska#13#10- kunna fatta ekonomiska beslut, ha kontroll över sin egen ekonomi och granska ekonomiska frågor också ur etiskt perspektiv samt förstå att Finland är en del av den globala ekonomin#13#10- förstå betydelsen av arbete och företagsamhet för ekonomin och samhället#13#10- känna till samhällsekonomins grunder, centrala begrepp och teorier samt förstå näringslivets strukturer och verksamhetsprinciper#13#10- kunna kritiskt analysera argument i en ekonomisk debatt#13#10- kunna analysera olika alternativ till ekonomisk-politiska lösningar och analysera bakgrunden till och följderna av dem. Centralt innehåll#13#10Samhällsekonomi och privat ekonomi#13#10- grundläggande ekonomiska begrepp, hur ekonomisk kunskap uppstår#13#10- hantering av den egna ekonomin#13#10- arbete, företagsamhet samt företag och deras roll i samhällsekonomin#13#10- det samhällsekonomiska kretsloppet samt växelverkan mellan privathushåll och samhällsekonomi#13#10Marknaden, konjunkturer och näringsliv#13#10- fri konkurrens och prisbildning#13#10- finansinstitut, placering och riskhantering#13#10- ekonomiska konjunkturväxlingar#13#10- arbetslöshet och arbetskraftsbrist#13#10Ekonomisk politik#13#10- utgångspunkter för ekonomisk tillväxt, fördelar och problem#13#10- beskattningens betydelse för skattebetalarna samt för den statliga och kommunala ekonomin#13#10- ekonomisk-politiska medel#13#10- politikens och marknadskrafternas betydelse för ekonomiska beslut#13#10Den internationella ekonomin och Finland#13#10- den globala ekonomin#13#10- Finlands utrikeshandel och dess betydelse#13#10- ekonomiska framtidsutsikter VGLP2016 SIIRTO 18 SL03 Finland, Europa och en värld i förändring gy fördjupad kurs 1 Nej Kursen fördjupar den studerandes kunskap om Europas ekonomiska och politiska integration och den enskilda medborgarens ställning i ett integrerat Europa och i en global värld. Under kursen lär sig den studerande att följa med aktuella händelser i världen. Kursen sporrar den studerande att delta i debatter om olika händelser inom internationell politik. I kursen betonas undersökande arbetssätt där man använder medier och andra mångsidiga informationskällor. Kursens mål är att den studerande ska#13#10- få en bred överblick av verksamheten i Europeiska unionen och kunna söka jämförande information om den#13#10- förstå sina möjligheter att påverka och kunna agera som en världsmedborgare#13#10- kunna analysera fördelar och nackdelar, möjligheter och utmaningar som den europeiska integrationen medför#13#10- kunna bedöma hur globaliseringen påverkar det egna livet samt Finlands ekonomiska och politiska system#13#10- kunna analysera nya hot mot medborgarnas säkerhet och den internationella säkerhetsmiljön och möjligheter att avvärja dem. Centralt innehåll#13#10Europa och europeisk identitet#13#10- värderingar, politiska kulturer och kulturell mångfald#13#10- grundläggande friheter och medborgarskap#13#10- Finland och Norden i Europa#13#10Den europeiska integrationens mål och verksamhet#13#10- EU:s beslutsfattande och gemensamma ekonomi-och finanspolitik samt utmaningar angående dem#13#10- Finland som en del av Eurosystemet#13#10- utmaningar och möjligheter inom EU och de närliggande områdena#13#10Säkerhet och nya framtida utmaningar#13#10- Finlands säkerhetsmiljö och säkerhetspolitik samt nya hot mot säkerheten#13#10- Finland och främjande av internationellt samförstånd#13#10- globaliseringen, miljön, befolkningen och en hållbar framtid VGLP2016 SIIRTO 18 SL04 Medborgarens lagkunskap gy fördjupad kurs 1 Nej Under kursen fördjupar den studerande sig i grunderna för Finlands rättssystem och hur man kan utöva sina juridiska rättigheter. De bekantar sig med juridiska avtal och informationskällor och fördjupar sig i hur man behandlar allmänt förekommande juridiska frågor. Kursens mål är att den studerande ska#13#10- ha grundläggande kunskaper om Finlands rättsordning och dess viktigaste principer#13#10- känna till internationella domstolar som är relevanta för det finländska domstolsväsendet och den enskilda medborgaren#13#10- kunna bedöma sina rättigheter, fördelar och skyldigheter som medborgare, arbetstagare och konsument samt själv kunna sköta de vanligaste rättsärendena#13#10- kunna söka och använda central juridisk information#13#10- kunna handla rätt och lagligt samt tillämpa sina kunskaper i lagkunskap. Centralt innehåll#13#10Grunderna i lagkunskap#13#10- grundläggande begrepp och hur man söker juridisk information#13#10Medborgarens vanligaste rättsområden#13#10- familjerätt#13#10- arbetsrätt#13#10- konsumentskydd#13#10- gäld, säkerheter och insolvens#13#10- boende#13#10- överklagande av myndigheters beslut#13#10- upphovsrätt#13#10- miljörätt#13#10Straff- och processrätt#13#10- brottsutredning och åtalsprövning#13#10- rättegångar och alternativ till dem#13#10- olika former av straff#13#10- internationell rätt och åberopande av den VGLP2016 SIIRTO 18 MO Modersmål och litteratur, svenska och litteratur gy lärokurs Medeltal av kursvitsorden Modersmål (svenska) Nej Modersmål förberedande/påbyggnadsund. gemensamma Svenska som modersmål Svenska språket är det ena av Finlands två nationalspråk och svenskan är vid sidan om finska språket ett samhällsbärande språk i Finland. Lärokursen svenska och litteratur har samma omfattning och i stort sett samma mål och kursinnehåll som lärokursen finska och litteratur, dock med vissa avvikelser som beror på språkspecifika och kulturella faktorer. Läroämnet har ett centralt kulturbärande och identitetsskapande uppdrag i de svenska skolorna i Finland. Undervisningen i lärokursen svenska och litteratur har även som uppdrag att stärka de studerandes kulturella och språkliga medvetenhet, även gällande finskan och samiskan, och deras förståelse för språkets och kulturens betydelse för individen och samhället. Genom undervisningen i svenska och litteratur ska man kontinuerligt stödja de studerandes skolspråk och språkliga medvetenhet, parallellt med att flerspråkighet ska användas som en resurs. De studerandes varierande språkbakgrund ska uppmärksammas och beaktas i undervisningen.#13#10Lärokursen svenska och litteratur ska vidare fördjupa de studerandes kunskaper om och i svenska språket, deras kommunikativa färdigheter och läs- och skrivkompetens, även i multimodala sammanhang, och deras kunskaper om litteratur och kultur. Modersmålsämnet ska ses som en bildningsprocess och är i den meningen ett livskunskapsämne och ett betydelseskapande ämne som bidrar till identitetsbygget och som fördjupar historiemedvetandet och det kulturella medvetandet. Genom analys av och reflektion kring olika slag av texter blir de studerande medvetna om metaforiska och narrativa mönster som är inbyggda i samhället och som ger människan möjlighet att skapa betydelse för hennes existens.#13#10Svenska språket är objekt för undervisningen i denna lärokurs och huvudsakligt undervisningsspråk också i alla övriga läroämnen. I undervisningen ska man göra de studerande medvetna om betydelsen av god språklig kompetens inom de fortsatta studierna och de ska även bli bekanta med möjligheterna till studier i svenska och litteratur på högskolenivå. Inom kurserna integreras de olika delområdena: läsning, skrivande, tal, kommunikation, språk, texter, litteratur, drama och mediekunskap. De olika kunskapsområdena och färdigheterna samverkar därmed kontinuerligt med varandra. Under alla kurser ska de studerandes text- och kommunikationskompetens och den skriftliga kompetensen kontinuerligt utvecklas och de studerande ska läsa och behandla skönlitteratur och andra texter med utgångspunkt i kursens tematik. Att läsa hela verk och skriva längre sammanhållande texter ingår i det centrala innehållet i kurserna. Bedömningen av lärokursen i svenska och litteratur ska basera sig på målen och det centrala innehållet i varje kurs. Dessa mål är i sin tur kopplade till de allmänna målen för lärokursen. Det är viktigt att den studerande känner till kursmålen och att både den studerande och läraren kan följa med progressionen under kursens gång. Kursvitsordet ska basera sig på många olika slag av skriftlig och muntlig produktion inom läroämnets olika delområden, på eventuella andra bevis på kunskap och på hur aktivt den studerande har arbetat under kursens gång. Bedömningen ska vara mångsidig, sporrande, öppen och rättvis och basera sig på delaktighet. Den studerande ska uppmuntras till självvärdering och kamratvärdering under kursens gång. Det är viktigt att den studerande sätter upp individuella mål och utvärderar sin egen måluppfyllelse och att både läraren och de studerande ger varandra kontinuerlig respons. Genom att utveckla sin kompetens i självvärdering får den studerande en konstruktiv och realistisk uppfattning om sina kunskaper i ämnet och om sig själv som talare, texttolkare och textproducent. Målen för undervisningen i svenska och litteratur är att den studerande ska#13#10- fördjupa och bredda sina färdigheter i svenska språket och sin textkompetens och kommunikation för att kunna uttrycka sig mångsidigt och kommunicera målinriktat och ändamålsenligt#13#10- fördjupa och bredda sina kunskaper om språk, skön- och facklitteratur, medier och kommunikation och kunna använda relevanta begrepp#13#10- vidareutveckla sin multilitteracitet för att kritiskt kunna granska, analysera och utvärdera olika slag av texter och tillämpa sina kunskaper vid tolkning och produktion av texter med olika syften och i olika kontexter#13#10- fördjupa och bredda sin kommunikativa kompetens för att kunna analysera och bedöma olika kommunikationssituationer och -relationer utgående från kontexten och kommunikativa uttryck av olika slag#13#10- behärska normerna för standardspråket, inse att språket varierar inom olika fack- och vetenskapsområden och förstå betydelsen av språkvård både ur ett samhälleligt perspektiv och för sitt eget språkbruk#13#10- fördjupa sina språk- och litteraturkunskaper och stimuleras att söka sig till skönlitteratur i olika medier och från olika tider och kulturer för att utveckla sitt tänkande, sin allmänbildning, fantasi och inlevelseförmåga samt för att bygga sin världsbild#13#10- kunna välja bland och kritiskt granska olika informationskällor, informationens tillförlitlighet, användbarhet och syfte#13#10- ha kunskap om och kunna tillämpa upphovsrättsliga regler och kunna använda och hänvisa till källor#13#10- kunna använda många olika slag av digitala verktyg inom modersmålsämnets alla delområden och förstå något om digitaliseringens inverkan på språk- och textanvändning#13#10- kunna njuta av, använda och skapa språk och kultur#13#10- fördjupa sin förståelse för olika kulturer och kulturell mångfald och känna till språkets och kulturens rötter och utveckling. VGLP2016 SIIRTO 18 MO01 En värld av texter gy obligatorisk kurs 1 Nej Kursen är en introduktion till modersmålsämnet på gymnasiet och har som mål att fördjupa de studerandes kunskaper om och insikter i multimodala texter och kommunikation. Den studerande vidareutvecklar sin multilitteracitet och sin förmåga att fungera målinriktat och konstruktivt som lyssnare, talare, läsare och skribent i olika kommunikationsmiljöer. Kursens mål är att den studerande ska#13#10- kunna analysera och tolka texter som strukturella helheter#13#10- utveckla sin kompetens att tolka och producera olika slag av texter och tolka olika textuella dimensioner#13#10- fördjupa sin kunskap om skriv- och läsprocesser som kommunikativa, samhälleliga och individuella uttryck#13#10- utöka sina kunskaper om och färdigheter i tal och kommunikation, speciellt i gruppkommunikation. Centralt innehåll#13#10- analys av de studerandes individuella kommunikationsprofiler och utveckling som talare, lyssnare, läsare och skribenter#13#10- textbegreppet i vid bemärkelse: multilitteracitet#13#10- olika textgenrer och deras funktion: berättande, beskrivande, instruerande, ställningstagande och reflekterande texter och kombinationer av dessa#13#10- texters multimodalitet, speciellt medietexter och mediebilder#13#10- texters flerstämmighet#13#10- analys av prosatexter: både fiktion och fakta, med fokus på romaner och noveller#13#10- informationssökning, webbläsning, källhänvisningar och källkritik#13#10- materialbaserat skrivande, kommentarer till och referat av texter och att skriva tillsammans#13#10- metakognitiva färdigheter och lässtrategier#13#10- gruppkommunikation och dynamiken vid målinriktad gruppdiskussion. VGLP2016 SIIRTO 18 MO02 Språk, kultur och identitet gy obligatorisk kurs 1 Nej Kursen ger en bild av språkets betydelsebärande funktion tillsammans med andra verbala och nonverbala uttrycksformer. Språkets och kulturens betydelse för individen och samhället behandlas, även ur ett skönlitterärt perspektiv, och den studerandes kunskap om språk, språklig variation och kommunikation fördjupas. Kursens mål är att den studerande ska#13#10- fördjupa sin språkliga medvetenhet och förstå språkets och litteraturens sociala, samhälleliga, individuella och meningsskapande funktion#13#10- ha kunskaper om språkliga strukturer och kunna tillämpa grammatikaliska begrepp vid textanalys#13#10- förstå svenska språkets position bland språken i världen och som ett språk i Norden#13#10- ha kunskaper om språkförhållandena i Finland och i det övriga Norden samt om det svenska språkets ursprung#13#10- förstå fenomenen kulturell och språklig pluralism och flerspråkighet#13#10- lära sig planera, bearbeta och sammanställa muntliga och skriftliga faktatexter och att ge och ta emot respons och utvärdera sina muntliga och skriftliga färdigheter. Centralt innehåll#13#10- språkets, litteraturens och kulturens identitetsskapande roll#13#10- analys av text-, sats- och ordstrukturer och andra meningsskapande element i texter, till exempel språkliga metaforer#13#10- de nordiska språkens gemensamma ursprung, skillnader och likheter mellan de nordiska språken och formandet av det svenska språket#13#10- det svenska språkets kulturbärande roll i Finland och betydelsen av svenskt standardspråk#13#10- språkliga varieteter såsom dialekter och slang samt flerspråkighet, kulturell mångfald, revitalisering av språk och språklig mångfald#13#10- litteratur, både skönlitteratur och faktatexter, som anknyter till kursens teman och med fokus på finlandssvensk litteratur#13#10- skrivandet som process: från idé till planering, avgränsning av ämnet, val av synvinkel, respons av och till andra, bearbetning av språk och stil, rubricering och finslipning#13#10- informativa inlägg i en diskussion eller en debatt och att ge och ta emot respons. VGLP2016 SIIRTO 18 MO03 Att analysera och tolka littreratur gy obligatorisk kurs 1 Nej Kursen behandlar språk och litteratur som verktyg för skapande. Den studerande fördjupar sin kunskap om språkets estetiska funktion och kulturella betydelse. Den studerande blir även allt skickligare i att tolka skönlitterära texter, både muntligt och skriftligt och kan njuta av och glädjas över skönlitteratur i olika former. Kursens mål är att den studerande ska#13#10- vidareutveckla sin förmåga att läsa och tolka fiktiva texter både analytiskt och estetiskt och reflektera över sitt eget läsande#13#10- fördjupa sin uppfattning om litteraturen som estetiskt verkningsmedel och få en uppfattning om skönlitteraturens kulturbärande roll#13#10- fördjupa sin förmåga att analysera och tolka litteratur med hjälp av lämpliga begrepp och kunna motivera sina tolkningar#13#10- få insikt i poetiskt språkbruk#13#10- vidareutveckla sina färdigheter i gruppkommunikation Centralt innehåll#13#10- att fördjupa sin kunskap om de litterära genrerna och hur deras profiler förändras och vidgas över tid och rum#13#10- att behandla bildspråk, mångtydighet och andra textuella medel i skönlitteraturen och i de studerandes egna texter#13#10- att läsa, analysera och tolka epik, drama och lyrik, med fokus på diktanalys#13#10- att läsa och tolka multimodala uttrycksformer, till exempel i bildkonstverk, film och teater#13#10- att producera egna texter utgående från skönlitterära texter#13#10- att föra målinriktade litterära samtal samt analysera och bedöma gruppdiskussioner VGLP2016 SIIRTO 18 MO04 Text och påverkan MO4 Text och påverkan gy obligatorisk kurs 1 Nej Kursen handlar om maktbruk och delaktighet genom språk och texter. Den studerande fördjupar sig i att analysera multimodala texter och litteratur utgående från texters möjlighet att påverka samhällsdebatten och får fördjupad kunskap och färdighet i argumentationsteknik och andra påverkningsmedel. Kursens mål är att den studerande ska#13#10- fördjupa sin kritiska läskunnighet, speciellt sin medieläskunnighet#13#10- kunna motivera sina åsikter både som talare och skribent#13#10- kunna analysera och kritiskt granska texter ur olika synvinklar, bland annat etiskt och ideologiskt#13#10- kunna analysera litteraturens och andra konstformers samt mediernas samhälleliga inverkan och kulturpolitiska betydelse. Centralt innehåll#13#10- ställningstagande och argumenterande texter och retoriska stilmedel#13#10- verbala och visuella medel som används för att påverka mottagaren, t.ex. reklamtexter och underhållning#13#10- ideologiskt färgade texter och skillnaden mellan åsikter och vetenskapligt baserad information#13#10- synvinklar och uttryckssätt inom olika vetenskapsområden samt informationssökning#13#10- yttrandefrihet, censur, källkritik, mediekritik, upphovsrätt och plagiat#13#10- språk, stil och innehåll som påverkningsmedel inom litteraturen#13#10- övning i att debattera, argumentera och ta ställning, både i tal och skrift VGLP2016 SIIRTO 18 MO05 Text och kontext gy obligatorisk kurs 1 Nej Kursen har fokus på texter i ett kontextuellt perspektiv. Den studerande blir van att analysera, tolka och producera texter inom olika genrer och stilriktningar i relation till olika sammanhang och processer. Kursens mål är att den studerande ska#13#10- kunna analysera texter ur ett geografiskt, språkligt och historiskt perspektiv, i olika historiska och kulturella sammanhang och i relation till andra texter#13#10-fördjupa sina kunskaper om texters stilistiska drag#13#10- utveckla och bredda sina uttryckssätt i tal och skrift#13#10- känna till skönlitterära författarskap och texter inom nordisk litteratur#13#10- känna till centrala verk och teman inom världslitteraturen och kunna placera dem i deras kulturella kontext. Centralt innehåll#13#10- läsning och tolkning av texter från olika tider, platser och kulturer och som uttryck för olika människosyner, världsbilder, värdegrunder och idévärldar både i ett historiskt och i ett nutidsperspektiv#13#10- olika stilistiska och språkliga komponenter och hur de inverkar på en text#13#10- centrala verk inom världslitteraturen, med fokus på nordisk litteratur och i ett kontextuellt perspektiv#13#10- en skrivuppgift eller en muntlig uppgift med litterärt tema, till exempel ett debattinlägg, en essä eller en dramaframställning VGLP2016 SIIRTO 18 MO06 Berättelser i samtiden gy fördjupad kurs 1 Nej Kursen behandlar aktuella kulturfenomen framför allt i ett narrativt perspektiv. Den studerande fördjupar även sina kunskaper om kommunikationsetik. Kursens mål är att den studerande ska#13#10- känna till kulturella uttryck och fenomen i samtiden och nutida textgenrer#13#10- nå en fördjupad förståelse för språkets och texters betydelse för kulturen som helhet#13#10- nå en fördjupad förståelse för narrativiteten som centralt kulturuttryck#13#10- ha kunskap om nutida verk och teman inom världslitteraturen samt inom aktuell finländsk litteratur#13#10- kunna fungera etiskt och konstruktivt i olika kommunikationssituationer. Centralt innehåll#13#10- aktuella kulturella och språkliga fenomen, till exempel språkets och litteraturens utveckling i en digital värld samt språk och identitet#13#10- aktuella multimodala textgenrer, till exempel teater, film, bildkonst, TV-serier, spel och andra medietexter#13#10- klassiska narrativa strukturer i modern form, till exempel myter, sagor eller klassiker; intertextualitet#13#10- läsning och tolkning av utländsk och finländsk nutidslitteratur#13#10- produktion av reflekterande texter utgående från kursens teman#13#10- språkvård i samband med textproduktion#13#10- dialogisk kommunikation och kommunikationsetik, t.ex. i sociala medier VGLP2016 SIIRTO 18 MO07 Fördjupad muntlig kommunikation gy fördjupad kurs 1 Nej Kursen ger den studerande möjlighet att fördjupa och bredda sina kommunikativa kunskaper och färdigheter framför allt i muntlig kommunikation samt att planera, anpassa och utvärdera sitt sätt att kommunicera i olika kommunikationssituationer. Under kursen övar den studerande sig också i att bedöma kommunikationens betydelse för mänskliga relationer och inom studierna och arbetslivet. Den studerande kan ges möjlighet att delta i slutprovet i muntlig kommunikation för andra stadiet. Kursens mål är att den studerande ska#13#10- fördjupa sina kunskaper om talspråklig kommunikation, retoriska medel, olika aktörer och kommunikationsmönster#13#10- fördjupa sin kunskap om hur kommunikativt samspel uppkommer och upprätthålls och om spänningar mellan olika kommunikatörer#13#10- utveckla sin kompetens att fungera i olika slag av kommunikationssituationer samt att skapa och upprätthålla kommunikation#13#10- utveckla sin säkerhet i att uttrycka sig både individuellt och i grupp#13#10- känna igen, kunna analysera och implementera faktorer som påverkar talarens och budskapets trovärdighet#13#10- kunna analysera kommunikation och kommunikativa färdigheter ur olika synvinklar. Centralt innehåll#13#10- typiska mönster och bidragande faktorer i olika kommunikationssituationer och mellan olika kommunicerande aktörer#13#10- analys, tolkning och bedömning av talspråkstexter#13#10- verbal och nonverbal kommunikation#13#10- kommunikation i vardagen#13#10- övning i att uppträda och argumentera vid förhandlingar, möten och i olika slag av diskussioner, debatter och samtal#13#10- muntliga anföranden och kommunikation i grupp#13#10- kulturbundna, speciellt finlandssvenska och svenska särdrag, vid muntlig kommunikation VGLP2016 SIIRTO 18 MO08 Fördjupad skrivkompetens gy fördjupad kurs 1 Nej Kursen handlar om att fördjupa och utveckla färdigheten att producera olika slag av texter. Dessutom fördjupar den studerande sig i och analyserar aktuella mediedebatter som gäller till exempel kultur och samhälle. Kursens mål är att den studerande ska#13#10- fördjupa sin färdighet i textproduktion då det gäller att välja synvinkel för sina egna texter, behandla ett tema, välja sina källor, tänka självständigt och hitta sitt eget personliga uttryckssätt#13#10- kunna bygga upp en till innehållet, strukturen och stilen enhetlig och logisk text#13#10- i diskussioner och i skrift kunna behandla, utvärdera och kritiskt granska aktuella teman#13#10- kunna välja texter som är intressanta och genom egen textproduktion bidra till diskussionen kring dessa texter. Centralt innehåll#13#10- att strukturera och bearbeta texter och sammanställa dem i slutlig form samt att ge respons, skriva tillsammans och dela texter#13#10- att producera texter som är begripliga, logiska och sammanhängande och analysera dem ur ett språkriktighetsperspektiv#13#10- att skriva texter med utgångspunkt i ett mångsidigt material#13#10- att producera och analysera medietexter VGLP2016 SIIRTO 18 MO09 Fördjupad läskompetens gy fördjupad kurs 1 Nej Under denna kurs fördjupar den studerande sina färdigheter i att analysera, tolka, producera och utvärdera olika slag av texter. Den studerande utvecklar även sitt kritiska läsande, sin läslust, sitt reflektiva tänkande och sin kulturella kompetens. Kursens mål är att den studerande ska#13#10- vidareutveckla förmågan att läsa och tolka olika slag av texter analytiskt, kritiskt, kreativt och med inlevelse#13#10- fördjupa sina insikter i multilitteracitet, speciellt vad gäller textgenrer och multimodalitet, samt särdrag i olika typer av texter#13#10- hitta nya vägar för sitt kritiska, kreativa och reflektiva tänkande genom läsning#13#10- vidareutveckla sin läsfärdighet och bredda sina lässtrategier. Centralt innehåll#13#10- fördjupad textkunskap, fördjupad textanalys och begrepp som används då man analyserar, tolkar och kritiskt granskar språk, litteratur, bilder och medietexter#13#10- fördjupad läsning och tolkning av multimodala texter, både faktatexter och fiktiva texter, ur olika synvinklar#13#10- olika lässtrategier och lästekniker, speciellt vid läsning av längre texter#13#10- läsning av hela texter, till exempel essäer, romaner och olika slag av faktatexter inom ämnesområdet#13#10- gestaltning och bearbetning av litteratur genom kreativt skrivande VGLP2016 SIIRTO 18 MOR Modersmål och litteratur, romani och litteratur gy lärokurs Medeltal av kursvitsorden Nej Modersmål förberedande/påbyggnadsund. gemensamma Romani som modersmål Det specifika uppdraget i lärokursen romani och litteratur är att fördjupa de studerandes kunskaper i romani, deras multilitteracitet och kommunikativa färdigheter samt öka deras medvetenhet om att romani är ett utrotningshotat minoritetsspråk i Finland. Undervisningen ska fördjupa de studerandes förståelse för vilken betydelse språkkunskap, språkmedvetenhet, egna språk och kulturer har för individens identitet och för samhället som helhet. Undervisningen ska stärka kännedomen om romernas historia och kulturarv och vidga de studerandes syn på litteratur och kultur. Goda språk- och kommunikationsfärdigheter är viktiga för att man ska klara sig i arbetslivet och vardagen. I undervisningen ska de studerande vägledas att reflektera över betydelsen av språk- och kommunikationsfärdigheter för fortsatta studier och bekanta sig med möjligheterna att fortsätta studierna i romani på högskolenivå. Inom kurserna integreras de olika delområdena: läsning, skrivande, tal, kommunikation, språk, texter, litteratur och medier. De olika kunskapsområdena och färdigheterna samverkar därmed kontinuerligt med varandra. Under alla kurser ska de studerandes text- och kommunikationskompetens och den skriftliga kompetensen utvecklas och de studerande ska läsa skönlitterära och andra texter på romani med utgångspunkt i kursens tematik. De studerande ska läsa och skriva texthelheter både individuellt och i grupp. Bedömningen av lärokursen i romani och litteratur ska basera sig på målen och det centrala innehållet för varje kurs. Dessa mål är i sin tur kopplade till de allmänna målen för lärokursen. Den studerande ska informeras om kursens mål, så att både läraren och den studerande kan följa med progressionen under kursens gång. Bedömning under lärprocessen, uppställande av individuella mål, självvärdering, kamratvärdering och respons stödjer den studerande att utveckla sina kunskaper. Kursvitsordet ska basera sig på mångsidiga prestationer, till exempel skriftliga, muntliga och eventuella andra arbeten samt på den studerandes aktivitet under kursen. Bedömningen ska vara mångsidig, öppen, rättvis, sporrande och basera sig på delaktighet. Den studerande ska också uppmuntras till självvärdering. Genom att utveckla sin kompetens i självvärdering får den studerande en konstruktiv och realistisk uppfattning om sig själv som talare, textproducent och texttolkare. Målen för undervisningen i romani och litteratur är att den studerande ska#13#10- fördjupa och bredda sina färdigheter i romani, sin textkompetens och sin kommunikation för att kunna uttrycka sig och kommunicera målinriktat och ändamålsenligt#13#10- fördjupa och bredda sina kunskaper om språk, skön- och facklitteratur, medier och kommunikation och kunna använda relevanta begrepp#13#10- vidareutveckla sin multilitteracitet för att kunna granska, analysera, utvärdera, använda och producera olika typer av texter och texthelheter med olika syften och i olika kontexter#13#10- bredda sina kommunikativa färdigheter för att kunna analysera och bedöma olika kommunikationssituationer och -relationer med hänsyn till kontexten, kommunikativa uttryck och färdigheter samt kommunikationsetik#13#10- behärska det romska skriftspråkets normer och struktur, förstå skriftspråkets betydelse, lära känna romska dialekter som talas på olika håll i världen och förstå sin egen roll som bevarare av det romska språket#13#10- fördjupa sina språk- och litteraturkunskaper för att utveckla sitt tänkande, sin allmänbildning, fantasi och inlevelseförmåga samt för att bygga sin världsbild och identitet#13#10- kunna välja bland och kritiskt granska olika informationskällor, informationens tillförlitlighet, användbarhet och syften#13#10- ha kunskap om och kunna tillämpa upphovsrättsliga regler och kunna använda och hänvisa till källor#13#10- kunna använda många olika slag av digitala verktyg lärokursens alla delområden#13#10- känna till romernas historia och fördjupa sina kunskaper om det materiella och immateriella romska kulturarvet#13#10- njuta av språk och kultur och värdesätta språklig och kulturell mångfald. VGLP2016 SIIRTO 18 MOR01 Text och kommunikation gy obligatorisk kurs 1 Nej Den studerandes kunskap om multimodala texter och kommunikation fördjupas. Den studerande vidareutvecklar sin multilitteracitet och sin förmåga att fungera målinriktat och konstruktivt som lyssnare, talare och skribent i olika kommunikationsmiljöer. Kursens mål är att den studerande ska#13#10- kunna analysera och tolka texter som strukturella helheter#13#10- utveckla sin kompetens att tolka, producera och utvärdera olika slag av texter och tolka olika textuella uttryckssätt#13#10- fördjupa sin kunskap om skriv-, läs- och talprocesser som kommunikativa samhälleliga och individuella uttryck#13#10- stärka sin kommunikationsprofil som texttolkare och -producent#13#10- utöka sina kunskaper om och färdigheter i tal och gruppkommunikation. Centralt innehåll#13#10- utveckling av den egna kommunikationsprofilen som talare, lyssnare, skribent och läsare#13#10- textbegreppet och textgenrer: berättande, beskrivande, instruerande, ställningstagande och reflekterande texter och kombinationer av dessa#13#10- texthelheters uppbyggnad, analys av texters syfte, kontext, innehåll, struktur, synvinklar och semantiska förhållanden samt tillämpning av kunskapen i egna texter#13#10- texters multimodalitet, speciellt medietexter och mediebilder#13#10- texters flerstämmighet#13#10- analys och tolkning av prosatexter: fiktiva texter och faktatexter#13#10- informationssökning, webbläsning, källkritik, källhänvisningar#13#10- materialbaserat skrivande, kommentarer till och referat av texter och att skriva tillsammans#13#10- utveckling av ord- och uttrycksförrådet#13#10- gruppkommunikation och dynamiken vid målinriktad gruppdiskussion VGLP2016 SIIRTO 18 MOR02 Språk, kultur och identitet gy obligatorisk kurs 1 Nej Den studerandes kunskap om den betydelsebärande funktionen hos språk och andra uttrycksformer samt kunskap om språklig variation, kulturell betydelse och kommunikation utvecklas. Den studerande får en överblick av språkets och kulturens betydelse för individens identitet och för samhället. Kursens mål är att den studerande ska#13#10- fördjupa sin språkliga och textuella medvetenhet samt förstå språkets och litteraturens samhälleliga, individuella, sociala och meningsskapande funktion#13#10- ha kunskaper om språkliga strukturer och kunna tillämpa grammatikaliska begrepp vid textanalys#13#10- förstå det romska språkets position i Finland bland romska dialekter som talas på annat håll och bland språken i världen samt vilken inverkan kulturella kontakter har#13#10- förstå den kulturella och språkliga mångfalden i Finland, betydelsen av modersmålet och språkkunskap samt den språkliga variationen inom olika fack- och vetenskapsområden#13#10- lära sig planera, bearbeta och sammanställa muntliga och skriftliga faktatexter och att ge och ta emot respons och utvärdera sina muntliga och skriftliga färdigheter. Centralt innehåll#13#10- språkets, litteraturens och kulturens identitetsskapande roll#13#10- analys av språkliga strukturer och andra meningsskapande element#13#10- jämförelse mellan romani och andra språk, språklig variation och förändring, skriftspråkets normer, utveckling och reglering, språklig och kulturell mångfald i Finland, sambandet mellan språk och kultur, flerspråkighet, vitalisering av språket#13#10- fiktiva texter och faktatexter som anknyter till kursens teman#13#10- skrivandet som process: från idé till planering, avgränsning av ämnet, val av synvinkel, respons av och till andra, bearbetning av språk och stil, rubricering och finslipning#13#10- sammanställande och framförande av ett informativt inlägg och att ge och ta emot respons VGLP2016 SIIRTO 18 MOR03 Att analysera och tolka litteratur gy obligatorisk kurs 1 Nej Den studerandes kunskap om litteratur, språkets konstnärliga uppgift och kulturella betydelse fördjupas. Den studerande lär sig att tolka litterära texter både muntligt och skriftligt samt att njuta av litteratur i olika former. Den studerande lär sig att lyfta fram det materiella och immateriella romska kulturarvet också i vardagen. Kursens mål är att den studerande ska#13#10- vidareutveckla sin förmåga att läsa fiktiva texter analytiskt och med inlevelse#13#10- fördjupa sin kunskap om litteraturen och dess möjligheter att påverka#13#10- bredda sin förmåga att analysera och tolka litteratur med hjälp av lämpliga begrepp och metoder och kunna motivera sina tolkningar#13#10- lära känna romernas historia och fördjupa sina kunskaper om det materiella och immateriella romska kulturarvet#13#10- få insikt i poetiskt språkbruk#13#10- vidareutveckla sina färdigheter i gruppkommunikation. Centralt innehåll#13#10- litterära genrer, deras mångfald och hur de förändras#13#10- mångtydighet, bildspråk och andra textuella medel i litteraturen och i de studerandes egna texter#13#10- analys och tolkning av prosa, lyrik och drama#13#10- granskning av uttryckssätten och narrativiteten i multimodala texter, till exempel analys och tolkning av musik, teater, film och konstbilder#13#10- skrivande av egna texter med utgångspunkt i litteraturen#13#10- behandling och bedömning av inhemsk och utländsk litteratur producerad av eller om romer samt annan konst genom gruppdiskussion VGLP2016 SIIRTO 18 MOR04 Text och påverkan gy obligatorisk kurs 1 Nej Den studerande fördjupar sig i att analysera multimodala texter och uttryckssätt samt kommunikation, speciellt utgående från texters möjlighet att påverka samhällsdebatten. Den studerande får fördjupad kunskap och färdighet i argumentationsteknik och andra påverkningsmedel. Kursens mål är att den studerande ska#13#10- fördjupa sin kritiska läskunnighet, speciellt sin medieläskunnighet#13#10- kunna motivera sina åsikter på olika sätt, både som skribent och talare#13#10- kunna analysera och kritiskt granska texter och värderingar som texterna förmedlar ur olika synvinklar bland annat ideologiskt och etiskt#13#10- kunna analysera litteraturens och andra konstformers samt mediernas samhälleliga inverkan och kulturella betydelse, även ur den romska kulturens synvinkel. Centralt innehåll#13#10- olika sätt att påverka och argumentera samt retoriska stilmedel#13#10- verbala och visuella medel som används för att påverka#13#10- ideologiskt färgade texter, skillnaden mellan åsikt och vetenskaplig kunskap, informationssökning och -hantering, etisk kommunikation#13#10- yttrandefrihet, censur, källkritik, upphovsrätt, mediekritik#13#10- litterära medel och genrer i skön- och facklitteratur som tar ställning och påverkar#13#10- argumentationsteknik och övning i att ta ställning, både i tal och skrift VGLP2016 SIIRTO 18 MOR05 Text och kontext gy obligatorisk kurs 1 Nej Den studerande lär sig att undersöka texter och deras kontexter och blir van att analysera, tolka och producera texter inom olika genrer och stilriktningar. Kursens mål är att den studerande ska#13#10- kunna analysera texter i deras geografiska, språkliga, historiska och kulturella sammanhang och i relation till andra texter#13#10- fördjupa sina kunskaper om texters stilistiska drag#13#10- utveckla och bredda sina uttryckssätt i tal och skrift#13#10- känna till centrala verk och teman i romsk litteratur och litteratur skriven av och om romer och kunna utvärdera litteraturens betydelse ur den egna kulturens synvinkel#13#10- kunna placera finländska skönlitterära verk i deras kulturella kontext. Centralt innehåll#13#10- behandling av texter som uttrycker olika människosyner, världsbilder, värdegrunder och idévärldar både i historisk kontext och i ett nutidssammanhang#13#10- hur stilistiska drag inverkar på en text, språkriktighet ur stilistiskt perspektiv#13#10- centrala verk i romsk litteratur och litteratur skriven av eller om romer samt i finländsk litteratur ur den romska kulturens perspektiv#13#10- övningar som utvecklar ord- och uttrycksförrådet#13#10- skriftliga eller muntliga uppgifter med litterära teman, till exempel ett anförande, en essä eller en dramaframställning VGLP2016 SIIRTO 18 MOR06 Samtidskultur och berättelser gy obligatorisk kurs 1 Nej Den studerande lär sig utforska aktuella kulturfenomen framför allt i ett narrativt perspektiv. Den studerandes kunskap om modern kultur och dess mångfald fördjupas. Den studerande fördjupar även sina kunskaper i kommunikationsetik. Kursens mål är att den studerande ska#13#10- känna till aktuella texter och fenomen#13#10- nå en fördjupad förståelse för språkets och texters betydelse för kulturen#13#10- fördjupa sin förståelse om narrativitet som centralt kulturuttryck och om olika berättar- och uttrycksformer#13#10- ha kunskap om centrala verk och teman i modern finländsk litteratur och kultur, speciellt ur den romska kulturens synvinkel#13#10- kunna fungera etiskt och konstruktivt i olika kommunikationssituationer. Centralt innehåll#13#10- språk och texter som kulturella fenomen och identitetsbyggare#13#10- aktuella språkliga och kulturella fenomen, till exempel ordförrådets utveckling, vitalisering av språket och språkets framtid#13#10- berättelser och narrativitet i den romska muntliga traditionen, i finländsk skön- och faktalitteratur samt övrig kultur, i synnerhet i medierna#13#10- aktuella multimodala textgenrer, till exempel musiklyrik, teater, medietexter, filmer, spel och bilder#13#10- romskhet, modern kultur och identitet#13#10- olika medel och kanaler för samhällelig påverkan i romska frågor#13#10- muntliga och skriftliga uppgifter om kursens teman samt språkriktighet#13#10- dialogisk kommunikation och kommunikationsetik VGLP2016 SIIRTO 18 MOR07 Fördjupad muntlig kommunikation gy fördjupad kurs 1 Nej Den studerande fördjupar och breddar sina muntliga och kommunikativa kunskaper och färdigheter samt utvecklar sin förmåga att planera, anpassa och utvärdera sitt sätt att kommunicera i olika kommunikationssituationer. Den studerande övar sig i att bedöma kommunikationens betydelse för mänskliga relationer och inom studierna och arbetslivet. Kursens mål är att den studerande ska#13#10- fördjupa sina kunskaper om talspråklig kommunikation, olika kommunikationsmönster och olika slag av språkgemenskap#13#10- fördjupa sin kunskap om hur kommunikativt samspel uppkommer och upprätthålls och om spänningar mellan olika kommunikatörer#13#10- utveckla sin kompetens att fungera i olika slag av kommunikationssituationer samt att skapa och upprätthålla kommunikation#13#10- utveckla sin säkerhet i att uttrycka sig både individuellt och i grupp#13#10- känna igen och kunna analysera faktorer som påverkar talarens och budskapets trovärdighet#13#10- kunna analysera kommunikation och kommunikativa färdigheter ur olika synvinklar. Centralt innehåll#13#10- typiska mönster och bidragande faktorer i olika kommunikationssituationer och mellan olika kommunicerande aktörer#13#10- analys, tolkning och bedömning av talspråkstexter#13#10- verbal och nonverbal kommunikation#13#10- kommunikation i vardagen#13#10- typiska särdrag och förfaringssätt vid framträdanden, förhandlingar, möten och olika diskussioner samt den argumentationsteknik som används i dessa kommunikationssituationer#13#10- övning i att framträda och kommunicera i grupp#13#10- kulturella drag i muntlig kommunikation VGLP2016 SIIRTO 18 MOR08 Fördjupad skrivkompetens gy fördjupad kurs 1 Nej Den studerande fördjupar sin förmåga att producera olika texter, i synnerhet längre materialbaserade sakprosatexter. Den studerande undersöker aktuella teman inom kultur och medier samt ämnen i dagens samhällsdebatt. Kursens mål är att den studerande ska#13#10- fördjupa sin färdighet i textproduktion då det gäller att välja synvinkel för sina egna texter, behandla ett tema, välja sina källor, tänka självständigt och hitta sitt eget personliga uttryckssätt#13#10- kunna bygga upp en till innehållet, strukturen och stilen enhetlig och logisk text#13#10- kunna behandla aktuella teman i diskussioner och i skrift#13#10- kunna välja texter som är intressanta och genom egen textproduktion bidra till diskussionen kring dessa texter. Centralt innehåll#13#10- skrivprocessen, i synnerhet bearbetning och finslipning av texter utgående från respons, gemensamt skrivande, delning av texter#13#10- övning i att producera begripliga, överskådliga och sammanhängande texter samt språkriktighet#13#10- skrivande av texter utgående från ett mångsidigt och multimodalt material#13#10- produktion och analys av medietexter VGLP2016 SIIRTO 18 MOR09 Fördjupad läskompetens gy fördjupad kurs 1 Nej Den studerande fördjupar och breddar sina färdigheter i att analysera, tolka, producera och utvärdera olika slag av texter. Den studerande utvecklar även sin kritiska och kulturella läskunnighet. Den studerande övar sig att producera texttolkningar, både muntligt och skriftligt. Kursens mål är att den studerande ska#13#10- vidareutveckla förmågan att läsa och tolka olika slag av texter analytiskt, kritiskt, kreativt och med inlevelse#13#10- fördjupa sina insikter i multilitteracitet, textuella drag, egenskaper och textgenrer#13#10- utveckla sin kritiska och kulturella läskunnighet och sina lässtrategier#13#10- fördjupa sina kunskaper om språk och uttryckssätt inom olika fack- och vetenskapsområden. Centralt innehåll#13#10- fördjupad textkunskap, fördjupad textanalys och begrepp som används då man analyserar, tolkar och kritiskt granskar språk, litteratur, bilder och medietexter#13#10- läsning av hela texter, till exempel skönlitterära texter och faktatexter#13#10- analys av fiktiva texter och faktatexter samt multimodala texter ur olika synvinklar VGLP2016 SIIRTO 18 MOS Modersmål och litteratur, samiska och litteratur gy lärokurs Medeltal av kursvitsorden Modersmål (samiska) Nej Modersmål förberedande/påbyggnadsund. gemensamma Samiska som modersmål Det specifika uppdraget i lärokursen samiska och litteratur är att fördjupa de studerandes kunskaper i samiska, deras multilitteracitet, kommunikativa färdigheter och i synnerhet deras kunskap om samisk litteratur och kultur. Det samiska språkets ställning som urfolksspråk och undervisningsspråk ska beaktas i undervisningen. Undervisningen ska fördjupa de studerandes förståelse för vilken betydelse språkkunskap, språkmedvetenhet, egna språk och en egen kultur har för individens identitet och för samhället som helhet. Undervisningen ska stärka kännedomen om samernas historia och kulturarv och vidga de studerandes syn på litteratur och kultur. Goda språk- och kommunikationsfärdigheter är viktiga för att man ska klara sig i arbetslivet och vardagen. I undervisningen ska de studerande vägledas att reflektera över betydelsen av språk- och kommunikationsfärdigheter för fortsatta studier och bekanta sig med möjligheterna att fortsätta studierna i samiska på högskolenivå.Inom kurserna integreras de olika delområdena: läsning, skrivande, tal, kommunikation, språk, texter, litteratur och medier. De olika kunskapsområdena och färdigheterna samverkar därmed kontinuerligt med varandra. Under alla kurser ska de studerandes text- och kommunikationskompetens och den skriftliga kompetensen utvecklas och de studerande ska läsa skönlitterära och andra texter på samiska med utgångspunkt i kursens tematik. De studerande ska läsa och skriva texthelheter både individuellt och i grupp. Bedömningen av lärokursen i samiska och litteratur ska basera sig på målen och det centrala innehållet för varje kurs. Dessa mål är i sin tur kopplade till de allmänna målen för lärokursen. Den studerande ska informeras om kursens mål, så att både läraren och den studerande kan följa med progressionen under kursens gång. Bedömning under lärprocessen, uppställande av individuella mål, självvärdering, kamratvärdering och respons stödjer den studerande att utveckla sina kunskaper. Kursvitsordet ska basera sig på mångsidiga prestationer, till exempel skriftliga, muntliga och eventuella andra arbeten samt på den studerandes aktivitet under kursen. Bedömningen ska vara mångsidig, öppen, rättvis, sporrande och basera sig på delaktighet. Den studerande ska också uppmuntras till självvärdering. Genom att utveckla sin kompetens i självvärdering får den studerande en konstruktiv och realistisk uppfattning om sig själv som talare, textproducent och texttolkare. Målen för undervisningen i samiska och litteratur är att den studerande ska#13#10- fördjupa och bredda sina färdigheter i samiska och sin textkompetens och sin kommunikation för att kunna uttrycka sig och kommunicera målinriktat och ändamålsenligt#13#10- fördjupa och bredda sina kunskaper om språk, skön- och facklitteratur, medier och kommunikation och kunna använda relevanta begrepp#13#10- vidareutveckla sin multilitteracitet för att kunna granska, analysera, utvärdera, använda och producera olika typer av texter och texthelheter med olika syften och i olika kontexter#13#10- bredda sina kommunikativa färdigheter för att kunna analysera och bedöma olika kommunikationssituationer och -relationer med hänsyn till kontexten, kommunikativa uttryck och färdigheter samt kommunikationsetik#13#10- behärska det samiska skriftspråkets normer och struktur, förstå skriftspråkets betydelse, lära känna samiska språk som talas i olika länder och förstå sin egen roll som bevarare av det samiska språket#13#10- fördjupa sina språk- och litteraturkunskaper för att utveckla sitt tänkande, sin allmänbildning, fantasi och inlevelseförmåga samt för att bygga sin världsbild och identitet#13#10- kunna välja bland och kritiskt granska olika informationskällor, informationens tillförlitlighet, användbarhet och syften#13#10- ha kunskap om och kunna tillämpa upphovsrättsliga regler och kunna använda och hänvisa till källor#13#10- kunna använda många olika slag av digitala verktyg inom lärokursens alla delområden#13#10- känna till samernas historia och fördjupa sina kunskaper om det materiella och immateriella samiska kulturarvet#13#10- njuta av språk och kultur och värdesätta språklig och kulturell mångfald. VGLP2016 SIIRTO 18 MOS01 Text och kommunikation gy obligatorisk kurs 1 Nej Den studerandes kunskap om multimodala texter och kommunikation fördjupas. Den studerande vidareutvecklar sin multilitteracitet och sin förmåga att fungera målinriktat och konstruktivt som lyssnare, talare, skribent och texttolkare i olika kommunikationsmiljöer. Kursens mål är att den studerande ska#13#10- kunna analysera och tolka texter som strukturella helheter#13#10- utveckla sin kompetens att tolka, producera och utvärdera olika slag av texter och tolka olika textuella uttryckssätt#13#10- fördjupa sin kunskap om skriv-, läs- och talprocesser som kommunikativa samhälleliga och individuella uttryck#13#10- stärka sin kommunikationsprofil som texttolkare och -producent#13#10- utöka sina kunskaper om och färdigheter i tal och gruppkommunikation. Centralt innehåll#13#10- utveckling av den egna kommunikationsprofilen som talare, lyssnare, skribent och läsare#13#10- textbegreppet och textgenrer: berättande, beskrivande, instruerande, ställningstagande och reflekterande texter och kombinationer av dessa#13#10- texthelheters uppbyggnad, analys av texters syfte, kontext, innehåll, struktur, synvinklar och semantiska förhållanden samt tillämpning av kunskapen i egna texter#13#10- texters multimodalitet, speciellt medietexter och mediebilder#13#10- texters flerstämmighet#13#10- analys och tolkning av prosatexter: fiktiva texter och faktatexter#13#10- informationssökning, webbläsning, källkritik, källhänvisningar#13#10- materialbaserat skrivande, kommentarer till och referat av texter och att skriva tillsammans#13#10- utveckling av ord- och uttrycksförrådet#13#10- gruppkommunikation och dynamiken vid målinriktad gruppdiskussion VGLP2016 SIIRTO 18 MOS02 Språk, kultur och identitet gy obligatorisk kurs 1 Nej Den studerandes kunskap om den betydelsebärande funktionen hos språk och andra uttrycksformer samt kunskap om språklig variation, kulturell betydelse och kommunikation utvecklas. Den studerande får en överblick av språkets och kulturens betydelse för individens identitet och för samhället. Kursens mål är att den studerande ska#13#10- fördjupa sin språkliga och textuella medvetenhet samt förstå språkets och litteraturens samhälleliga, individuella, sociala och meningsskapande funktion#13#10- ha kunskaper om språkliga strukturer och kunna tillämpa grammatikaliska begrepp vid textanalys#13#10- förstå det egna modersmålets position bland övriga samiska språk och bland språken i världen samt vilken inverkan kulturella kontakter har#13#10- förstå den kulturella och språkliga mångfalden i Finland, betydelsen av modersmålet och språkkunskap samt den språkliga variationen inom olika fack- och vetenskapsområden#13#10- lära sig planera, bearbeta och sammanställa muntliga och skriftliga faktatexter och att ge och ta emot respons och utvärdera sina muntliga och skriftliga färdigheter. Centralt innehåll#13#10- språkets, litteraturens och kulturens identitetsskapande roll#13#10- analys av språkliga strukturer och andra meningsskapande element#13#10- jämförelse mellan samiskan och andra språk, språklig variation och förändring, skriftspråkets normer, utveckling och reglering, språklig och kulturell mångfald i Finland, sambandet mellan språk och kultur, flerspråkighet, vitalisering av språket#13#10- fiktiva texter och faktatexter som anknyter till kursens teman#13#10- skrivandet som process: från idé till planering, avgränsning av ämnet, val av synvinkel, respons av och till andra, bearbetning av språk och stil, rubricering och finslipning#13#10- sammanställande och framförande av ett informativt inlägg och att ge och ta emot respons VGLP2016 SIIRTO 18 MOS03 Att analysera och tolka litteratur gy obligatorisk kurs 1 Nej Den studerandes kunskap om samisk litteratur, språkets konstnärliga uppgift och kulturella betydelse fördjupas. Den studerande lär sig att tolka litterära texter både muntligt och skriftligt samt att njuta av litteratur i olika former. Den studerande lär sig att lyfta fram det materiella och immateriella samiska kulturarvet också i vardagen. Kursens mål är att den studerande ska#13#10- vidareutveckla sin förmåga att läsa fiktiva texter analytiskt och med inlevelse#13#10- fördjupa sin kunskap om litteraturen och dess möjligheter att påverka#13#10- bredda sin förmåga att analysera och tolka litteratur med hjälp av lämpliga begrepp och metoder och kunna motivera sina tolkningar#13#10- lära känna samernas historia och fördjupa sina kunskaper om det materiella och immateriella samiska kulturarvet#13#10- få insikt i poetiskt språkbruk#13#10- vidareutveckla sina färdigheter i gruppkommunikation. Centralt innehåll#13#10- litterära genrer, deras mångfald och hur de förändras#13#10- mångtydighet, bildspråk och andra textuella medel i litteraturen och i de studerandes egna texter#13#10- analys och tolkning av prosa, lyrik och drama#13#10- behandling av multimodala uttrycksformer, till exempel analys och tolkning av musik, teater, film och konstbilder#13#10- skrivande av egna texter med utgångspunkt i litteraturen#13#10- behandling och bedömning av litteratur producerad av eller om samer samt annan konst genom gruppdiskussion VGLP2016 SIIRTO 18 MOS04 Text och påverkan gy obligatorisk kurs 1 Nej Den studerande fördjupar sig i att analysera multimodala texter och uttryckssätt samt kommunikation, speciellt utgående från texters möjlighet att påverka samhällsdebatten. Den studerande får fördjupad kunskap och färdighet i argumentationsteknik och andra påverkningsmedel. Kursens mål är att den studerande ska#13#10- fördjupa sin kritiska läskunnighet, speciellt sin medieläskunnighet#13#10- kunna motivera sina åsikter på olika sätt, både som skribent och talare#13#10- kunna analysera och kritiskt granska texter och värderingar som texterna förmedlar ur olika synvinklar, bland annat ideologiskt och etiskt#13#10- kunna analysera litteraturens och andra konstformers samt mediernas samhälleliga inverkan och kulturella betydelse, även ur den samiska kulturens synvinkel. Centralt innehåll#13#10- olika sätt att påverka och argumentera samt retoriska stilmedel#13#10- verbala och visuella medel som används för att påverka#13#10- ideologiskt färgade texter, skillnaden mellan åsikt och vetenskaplig kunskap, informationssökning och -hantering, etisk kommunikation#13#10- yttrandefrihet, censur, källkritik, upphovsrätt, mediekritik#13#10- litterära medel och genrer i skön- och facklitteratur som tar ställning och påverkar#13#10- argumentationsteknik och övning i att ta ställning, både i tal och skrift VGLP2016 SIIRTO 18 MOS05 Text och kontext gy obligatorisk kurs 1 Nej Den studerande lär sig att undersöka texter och deras kontexter och blir van att analysera, tolka och producera texter inom olika genrer och stilriktningar. Kursens mål är att den studerande ska#13#10- kunna analysera texter i deras geografiska, språkliga, historiska och kulturella sammanhang och i relation till andra texter#13#10- fördjupa sina kunskaper om texters stilistiska drag#13#10- utveckla och bredda sina uttryckssätt i tal och skrift#13#10- känna till centrala verk och teman i den samiska litteraturen och kunna utvärdera deras betydelse ur den egna kulturens synvinkel#13#10- kunna placera finländska skönlitterära verk i deras kulturella kontext. Centralt innehåll#13#10- behandling av texter som uttrycker olika människosyner, världsbilder, värdegrunder och idévärldar både i historisk kontext och i ett nutidssammanhang#13#10- hur stilistiska drag inverkar på en text, språkriktighet ur stilistiskt perspektiv#13#10- samiska verk, verk skrivna av samiska författare eller centrala verk i den finländska litteraturen ur den samiska kulturens perspektiv#13#10- övningar som utvecklar ord- och uttrycksförrådet#13#10- skriftliga eller muntliga uppgifter med litterära teman, till exempel ett anförande, en essä eller en dramaframställning VGLP2016 SIIRTO 18 MOS06 Samtidskultur och berättelser gy obligatorisk kurs 1 Nej Den studerande lär sig utforska aktuella kulturfenomen framför allt i ett narrativt perspektiv. Den studerandes kunskap om modern samisk och finländsk kultur och deras mångfald fördjupas. Den studerande fördjupar även sina kunskaper i kommunikationsetik. Kursens mål är att den studerande ska#13#10- känna till aktuella texter och fenomen#13#10- nå en fördjupad förståelse för språkets och texters betydelse för kulturen#13#10- fördjupa sin förståelse om narrativitet som centralt kulturuttryck och om olika berättar- och uttrycksformer#13#10- ha kunskap om centrala verk och teman i modern samisk och finländsk litteratur och kultur#13#10- kunna fungera etiskt och konstruktivt i olika kommunikationssituationer. Centralt innehåll#13#10- språk och texter som kulturella fenomen och identitetsbyggare#13#10- aktuella språkliga och kulturella fenomen, till exempel ordförrådets utveckling, vitalisering av språket och språkets framtid#13#10- berättelser och narrativitet i den samiska muntliga traditionen, skön- och faktalitteraturen samt övriga kulturen, i synnerhet i medierna#13#10- aktuella multimodala textgenrer, till exempel musiklyrik, teater, medietexter, filmer, spel och bilder#13#10- samiskhet, modern kultur och identitet#13#10- olika medel och kanaler för samhällelig påverkan i samiska frågor#13#10- muntliga och skriftliga uppgifter om kursens teman samt språkriktighet#13#10- dialogisk kommunikation och kommunikationsetik VGLP2016 SIIRTO 18 MOS07 Fördjupad muntlig kommunikation gy fördjupad kurs 1 Nej Den studerande fördjupar och breddar sina muntliga och kommunikativa kunskaper och färdigheter samt utvecklar sin förmåga att planera, anpassa och utvärdera sitt sätt att kommunicera i olika kommunikationssituationer. Den studerande övar sig i att bedöma kommunikationens betydelse för mänskliga relationer och inom studierna och arbetslivet. Kursens mål är att den studerande ska#13#10- fördjupa sina kunskaper om talspråklig kommunikation, olika kommunikationsmönster och olika slag av språkgemenskap#13#10- fördjupa sin kunskap om hur kommunikativt samspel uppkommer och upprätthålls och om spänningar mellan olika kommunikatörer#13#10- utveckla sin kompetens att fungera i olika slag av kommunikationssituationer samt att skapa och upprätthålla kommunikation#13#10- utveckla sin säkerhet i att uttrycka sig både individuellt och i grupp#13#10- känna igen och kunna analysera faktorer som påverkar talarens och budskapets trovärdighet#13#10- kunna analysera kommunikation och kommunikativa färdigheter ur olika synvinklar. Centralt innehåll#13#10- typiska mönster och bidragande faktorer i olika kommunikationssituationer och mellan olika kommunicerande aktörer#13#10- analys, tolkning och bedömning av talspråkstexter#13#10- verbal och nonverbal kommunikation#13#10- kommunikation i vardagen#13#10- typiska särdrag och förfaringssätt vid framträdanden, förhandlingar, möten och olika diskussioner samt den argumentationsteknik som används i dessa kommunikationssituationer#13#10- övning i att framträda och kommunicera i grupp#13#10- kulturella drag i muntlig kommunikation VGLP2016 SIIRTO 18 MOS08 Fördjupad skrivkompetens gy fördjupad kurs 1 Nej Den studerande fördjupar sin förmåga att producera olika texter, i synnerhet längre materialbaserade sakprosatexter. Den studerande undersöker aktuella teman inom kultur och medier samt ämnen i dagens samhällsdebatt. Kursens mål är att den studerande ska#13#10- fördjupa sin färdighet i textproduktion då det gäller att välja synvinkel för sina egna texter, behandla ett tema, välja sina källor, tänka självständigt och hitta sitt eget personliga uttryckssätt#13#10- kunna bygga upp en till innehållet, strukturen och stilen enhetlig och logisk text#13#10- kunna behandla aktuella teman i diskussioner och i skrift#13#10- kunna välja texter som är intressanta och genom egen textproduktion bidra till diskussionen kring dessa texter. Centralt innehåll#13#10- skrivprocessen, i synnerhet bearbetning och finslipning av texter utgående från respons, gemensamt skrivande, delning av texter#13#10- övning i att producera begripliga, överskådliga och sammanhängande texter samt språkriktighet#13#10- skrivande av texter utgående från ett mångsidigt och multimodalt material#13#10- produktion och analys av medietexter VGLP2016 SIIRTO 18 MOS09 Fördjupad läskompetens gy fördjupad kurs 1 Nej Den studerande fördjupar och breddar sina färdigheter i att analysera, tolka, producera och utvärdera olika slag av texter. Den studerande utvecklar även sin kritiska och kulturella läskunnighet. Den studerande övar sig att producera texttolkningar, både muntligt och skriftligt. Kursens mål är att den studerande ska#13#10- vidareutveckla förmågan att läsa och tolka olika slag av texter analytiskt, kritiskt, kreativt och med inlevelse#13#10- fördjupa sina insikter i multilitteracitet, textuella drag, egenskaper och textgenrer#13#10- utveckla sin kritiska och kulturella läskunnighet och sina lässtrategier#13#10- fördjupa sina kunskaper om språk och uttryckssätt inom olika fack- och vetenskapsområden. Centralt innehåll#13#10- fördjupad textkunskap, fördjupad textanalys och begrepp som används då man analyserar, tolkar och kritiskt granskar språk, litteratur, bilder och medietexter#13#10- läsning av hela texter, till exempel skönlitterära texter och faktatexter#13#10- analys av fiktiva texter och faktatexter samt multimodala texter ur olika synvinklar VGLP2016 SIIRTO 18 MOT Modersmål och litteratur, teckenspråk och litteratur gy lärokurs Medeltal av kursvitsorden Nej Modersmål förberedande/påbyggnadsund. gemensamma Teckenspråk som modersmål Det specifika uppdraget i lärokursen teckenspråk och litteratur är att fördjupa de studerandes kunskaper i teckenspråk, deras multilitteracitet, kommunikativa färdigheter och kunskap om litteratur och kultur. I undervisningen ska man beakta det finlandssvenska och finska teckenspråkets ställning som minoritetsspråk i Finland. Undervisningen ska fördjupa de studerandes förståelse för vilken betydelse språkkunskap, språkmedvetenhet, egna språk och kulturer har för individens identitet och för samhället som helhet. Undervisningen ska stärka kännedomen om teckenspråkets historia och det teckenspråkiga kulturarvet och vidga de studerandes syn på litteratur och kultur. Goda språk- och kommunikationsfärdigheter är viktiga för att man ska klara sig i arbetslivet och vardagen. I undervisningen ska de studerande vägledas att reflektera över betydelsen av språk- och kommunikationsfärdigheter för fortsatta studier och bekanta sig med möjligheterna att fortsätta studierna i teckenspråk på högskolenivå. Inom kurserna integreras de olika delområdena: undersökning och produktion av texter, kommunikation, texter och medier. De olika kunskapsområdena och färdigheterna samverkar därmed kontinuerligt med varandra. Under alla kurser ska de studerandes kunskaper i teckenspråket samt deras syn på teckenspråkets resurser och egenskaper utvecklas och deras teckenspråkiga tänkande stärkas. Textkompetensen och de kommunikativa färdigheterna ska mångsidigt utvecklas. Skönlitterära texter och andra texter behandlas med utgångspunkt i kursens tematik, bland annat med hjälp av drama. Bedömningen av lärokursen i teckenspråk och litteratur ska basera sig på målen och det centrala innehållet för varje kurs. Dessa mål är i sin tur kopplade till de allmänna målen för lärokursen. Den studerande ska informeras om kursens mål, så att både läraren och den studerande kan följa med progressionen under kursens gång. Bedömning under lärprocessen, uppställande av individuella mål, självvärdering, kamratvärdering och respons stödjer den studerande att utveckla sina kunskaper. Kursvitsordet ska basera sig på mångsidiga prestationer, till exempel inspelade, förberedda och muntliga arbeten samt den studerandes aktivitet under kursen. Bedömningen ska vara mångsidig, öppen, rättvis, sporrande och basera sig på delaktighet. Den studerande ska också uppmuntras till självvärdering. Genom att utveckla sin kompetens i självvärdering får den studerande en konstruktiv och realistisk uppfattning om sig själv som kommunikatör, textproducent och texttolkare. Målen för undervisningen i teckenspråk och litteratur är att den studerande ska#13#10- fördjupa och bredda sina färdigheter i teckenspråk och sin textkompetens och kommunikation för att kunna uttrycka sig och kommunicera målinriktat och ändamålsenligt#13#10- fördjupa och bredda sina kunskaper om språk, skön- och facklitteratur, medier och kommunikation och kunna använda relevanta begrepp#13#10- vidareutveckla sin multilitteracitet för att kunna granska, analysera, utvärdera, använda och producera olika typer av texter och texthelheter med olika syften och i olika kontexter#13#10- bredda sina kommunikativa färdigheter för att kunna analysera och bedöma olika kommunikationssituationer och -relationer med hänsyn till kontexten, kommunikativa uttryck och färdigheter samt kommunikationsetik#13#10- behärska teckenspråkets normer och struktur samt förstå teckenspråkets variation i förhållande till talade och skrivna språk#13#10- fördjupa sina språk- och litteraturkunskaper för att utveckla sitt tänkande, sin litterära allmänbildning, fantasi och inlevelseförmåga samt för att bygga sin världsbild och identitet#13#10- kunna välja bland och kritiskt granska olika informationskällor, informationens tillförlitlighet, användbarhet och syften#13#10- ha kunskap om och kunna tillämpa upphovsrättsliga regler och kunna använda och hänvisa till källor#13#10- kunna använda många olika slag av digitala verktyg inom lärokursens alla delområden#13#10- känna till teckenspråkets historia och det teckenspråkiga kulturarvet#13#10- njuta av språk och kultur och värdesätta språklig och kulturell mångfald. VGLP2016 SIIRTO 18 MOT01 Text och kommunikation gy obligatorisk kurs 1 Nej Den studerandes kunskap om språket, multimodala texter och kommunikation fördjupas. Den studerande vidareutvecklar sin förmåga att tolka och producera texter samt att fungera målinriktat och konstruktivt i olika kommunikationssituationer. Den studerande lär sig även att iaktta och utveckla sina färdigheter som producent och mottagare av teckenspråk i olika kommunikationsmiljöer. Den studerande övar sig att analysera och tolka texters betydelser, strukturer, språk och kontexter. Kursens mål är att den studerande ska#13#10- kunna analysera och tolka texter som strukturella helheter#13#10- utveckla sin kompetens att tolka, producera och utvärdera olika slag av texter och tolka olika textuella uttryckssätt#13#10- fördjupa sin kunskap om produktion och mottagande av teckenspråk som interaktiva, gemensamma och individuella uttryck#13#10- stärka sin kommunikationsprofil som texttolkare och -producent#13#10- utöka sina kunskaper om och färdigheter i gruppkommunikation. Centralt innehåll#13#10- utveckling av den egna kommunikationsprofilen som producent och mottagare av teckenspråk#13#10- textbegreppet och textgenrer: berättande, beskrivande, instruerande, ställningstagande och reflekterande texter och kombinationer av dessa#13#10- texthelheters uppbyggnad, analys av texters syfte, kontext, innehåll, struktur, synvinklar och semantiska förhållanden samt tillämpning av kunskapen i egna texter#13#10- texters multimodalitet, speciellt medietexter och mediebilder#13#10- analys och tolkning av prosatexter: fiktiva texter och faktatexter#13#10- informationssökning, webbläsning, källkritik, källhänvisningar#13#10- materialbaserat skrivande, kommentarer till och referat av texter och att skriva tillsammans#13#10- målinriktad uppgift i gruppkommunikation, gruppdynamik, kommunikation öga mot öga och kommunikation med hjälpmedel VGLP2016 SIIRTO 18 MOT02 Språk, kultur och identitet gy obligatorisk kurs 1 Nej Den studerandes kunskap om den betydelsebärande funktionen hos språk och andra uttrycksformer samt kunskap om språklig variation, kulturell betydelse och kommunikation utvecklas. Den studerande får en överblick av språkets och kulturens betydelse för individens identitet och för samhället. Kursens mål är att den studerande ska#13#10- fördjupa sin språkliga och textuella medvetenhet samt förstå språkets och litteraturens samhälleliga, individuella, sociala och meningsskapande funktion#13#10- lära sig planera, sammanställa, uttrycka och utvärdera texter samt att förmedla sitt budskap till åhörare och läsare enligt målen#13#10- förstå det finlandssvenska och finska teckenspråkets ställning bland övriga språk samt vilken inverkan kulturella kontakter har#13#10- förstå den kulturella och språkliga mångfalden i Finland, betydelsen av modersmålet och språkkunskap samt den språkliga variationen inom olika fack- och vetenskapsområden#13#10- lära sig utvärdera sina kommunikativa färdigheter, planera och hålla ett anförande på teckenspråk samt att ge och ta emot respons. Centralt innehåll#13#10- språkets, litteraturens och kulturens identitetsskapande roll#13#10- meningsskapande verbala och andra uttryckssätt i texter, teckenspråkets egenskaper och strukturer och analys av dem#13#10- jämförelse mellan teckenspråk och andra språk, språklig variation och förändring, teckenspråkets normer, utveckling och reglering, språklig och kulturell mångfald i Finland, sambandet mellan språk och kultur, flerspråkighet, vitalisering av språket#13#10- verbal och nonverbal kommunikation#13#10- planering och presentation av ett informativt anförande: från idé till planering, avgränsning av ämnet, val av synvinkel, respons av och till andra VGLP2016 SIIRTO 18 MOT03 Att analysera och tolka litteratur gy obligatorisk kurs 1 Nej Den studerandes kunskap om skönlitteratur, språkets konstnärliga uppgift och kulturella betydelse fördjupas. Den studerande lär sig att tolka litterära texter och att njuta av litteratur i olika former. Kursens mål är att den studerande ska#13#10- vidareutveckla sin förmåga att tolka fiktiva texter analytiskt och med inlevelse#13#10- fördjupa sin kunskap om litteraturen och dess medel att påverka#13#10- bredda sin förmåga att analysera och tolka litteratur med hjälp av lämpliga begrepp och metoder och kunna motivera sina tolkningar#13#10- lära känna teckenspråkets historia och fördjupa sina kunskaper om det teckenspråkiga kulturarvet#13#10- få insikt i poetiskt språkbruk#13#10- vidareutveckla sina färdigheter i gruppkommunikation. Centralt innehåll#13#10- litterära genrer, deras mångfald och hur de förändras#13#10- mångtydighet, bildspråk och andra textuella medel i litteraturen och i de studerandes egna texter#13#10- analys och tolkning av prosa, lyrik och drama#13#10- behandling av multimodala uttrycksformer, till exempel analys och tolkning av teater, film, konstbilder och audiovisuella texter#13#10- delning av egna tolkningar och diskussion om dem#13#10- ett fiktivt verk på teckenspråk, till exempel en dikt, dialog, kortpjäs eller video VGLP2016 SIIRTO 18 MOT04 Text och påverkan gy obligatorisk kurs 1 Nej Den studerande fördjupar sig i att analysera multimodala texter och uttryckssätt samt kommunikation, speciellt utgående från texters möjlighet att påverka samhällsdebatten. Den studerande får fördjupad kunskap och färdighet i argumentationsteknik och andra påverkningsmedel. Kursens mål är att den studerande ska#13#10- fördjupa sin kritiska läskunnighet, speciellt sin medieläskunnighet#13#10- kunna motivera sina åsikter på olika sätt, både som producent och mottagare av teckenspråk#13#10- kunna analysera och kritiskt granska texter och värderingar som texterna förmedlar ur olika synvinklar bland annat ideologiskt och etiskt#13#10- kunna analysera litteraturens och andra konstformers samt mediernas samhälleliga inverkan och kulturella betydelse, även ur den teckenspråkiga kulturens synvinkel. Centralt innehåll#13#10- olika sätt att påverka och argumentera samt retoriska stilmedel#13#10- verbala och visuella medel som används för att påverka#13#10- ideologiskt färgade texter, skillnaden mellan åsikt och vetenskaplig kunskap, informationssökning och -hantering, etisk kommunikation#13#10- yttrandefrihet, censur, källkritik, upphovsrätt, mediekritik#13#10- litterära medel och genrer inom litteratur som tar ställning och påverkar#13#10- argumentationsteknik och övning i att ta ställning, både i tal och skrift VGLP2016 SIIRTO 18 MOT05 Text och kontext gy obligatorisk kurs 1 Nej Den studerande lär sig att undersöka texter och deras kontexter och blir van att analysera, tolka och producera texter inom olika genrer och stilriktningar. Kursens mål är att den studerande ska#13#10- kunna analysera texter i deras geografiska, språkliga, historiska och kulturella sammanhang och i relation till andra texter#13#10- fördjupa sina kunskaper om texters stilistiska drag#13#10- utveckla och bredda sitt uttryckssätt#13#10- känna till centrala verk och teman i teckenspråkslitteraturen och litteratur som berör teckenspråkiga samt i den finländska litteraturen och kunna utvärdera litteraturens betydelse ur den egna kulturens synvinkel. Centralt innehåll#13#10- behandling av texter som uttrycker olika människosyner, världsbilder, värdegrunder och idévärldar både i historisk kontext och i ett nutidssammanhang#13#10- centrala verk i teckenspråkslitteraturen och litteratur som berör teckenspråkiga samt i den finländska litteraturen med hänsyn till den kulturella kontexten#13#10- hur stilistiska drag påverkar en text: produktion av texter inom olika stilriktningar, genrer och kontexter#13#10- uppgifter med litterära teman, till exempel ett föredrag, en dramaframställning eller en paneldiskussion VGLP2016 SIIRTO 18 MOT06 Samtidskultur och berättelser gy obligatorisk kurs 1 Nej Den studerande lär sig utforska aktuella kulturfenomen framför allt i ett narrativt perspektiv. Den studerandes kunskap om modern finländsk och teckenspråkig kultur och deras mångfald fördjupas. Den studerande fördjupar även sina kunskaper i kommunikationsetik. Kursens mål är att den studerande ska#13#10- känna till aktuella texter och fenomen#13#10- nå en fördjupad förståelse för språkets och texters betydelse för kulturen#13#10- fördjupa sin förståelse om narrativitet som centralt kulturuttryck och om olika berättar- och uttrycksformer#13#10- ha kunskap om centrala verk och teman i den moderna finländska litteraturen och kulturen samt kunna bedöma deras betydelse som grund för den kulturella identiteten och individens identitet#13#10- kunna fungera etiskt och konstruktivt i olika kommunikationssituationer. Centralt innehåll#13#10- språk och texter som kulturella fenomen och identitetsbyggare#13#10- aktuella språkliga och kulturella fenomen, till exempel begrepps- och teckenförrådets utveckling, vitalisering av språket, språkets framtid#13#10- berättelser och narrativitet i skön- och facklitteratur, medier och till exempel i filmer och tv-serier#13#10- aktuella multimodala textgenrer, till exempel teater, medietexter, filmer, spel och bilder#13#10- kontexter och läsarter i modern litteratur#13#10- modern kultur och identitet#13#10- olika medel och kanaler för påverkan i den teckenspråkiga gemenskapen#13#10- en reflekterande text om kursens teman#13#10- dialogisk kommunikation och kommunikationsetik VGLP2016 SIIRTO 18 MOT07 Fördjupad muntlig kommunikation gy fördjupad kurs 1 Nej Den studerande fördjupar och breddar sina kommunikativa kunskaper och färdigheter samt utvecklar sin förmåga att planera, anpassa och utvärdera sitt sätt att kommunicera i olika kommunikationssituationer. Den studerande övar sig i att bedöma kommunikationens betydelse för mänskliga relationer och inom studierna och arbetslivet. Kursens mål är att den studerande ska#13#10- fördjupa sina kunskaper om kommunikation och olika kommunikationsmönster#13#10- fördjupa sin kunskap om hur kommunikativt samspel uppkommer och upprätthålls och om spänningar mellan olika kommunikatörer#13#10- utveckla sin kompetens att fungera i olika slag av kommunikationssituationer samt att skapa och upprätthålla kommunikation#13#10- utveckla sin säkerhet i att uttrycka sig både individuellt och i grupp#13#10- känna igen och kunna analysera faktorer som påverkar såväl talarens eller tecknarens som budskapets trovärdighet#13#10- kunna analysera kommunikation och kommunikativa färdigheter ur olika synvinklar. Centralt innehåll#13#10- typiska mönster och bidragande faktorer i olika kommunikationssituationer och mellan olika kommunicerande aktörer#13#10- analys, tolkning och bedömning av tecknade texter#13#10- verbal och nonverbal kommunikation#13#10- kommunikation i vardagen#13#10- typiska särdrag och förfaringssätt vid framträdanden, förhandlingar, möten och olika diskussioner samt den argumentationsteknik som används i dessa kommunikationssituationer#13#10- övning i att framträda och kommunicera i grupp#13#10- kulturella drag i talad och tecknad kommunikation VGLP2016 SIIRTO 18 MOT08 Fördjupad kompetens i textproduktion gy fördjupad kurs 1 Nej Den studerande fördjupar sin förmåga att producera olika texter, i synnerhet längre materialbaserade sakprosatexter. Kursens mål är att den studerande ska#13#10- fördjupa sin färdighet i textproduktion då det gäller att välja synvinkel för sina egna texter, behandla ett tema, välja sina källor, tänka självständigt och hitta sitt eget personliga uttryckssätt#13#10- kunna bygga upp en till innehållet, strukturen och stilen enhetlig och logisk text#13#10- kunna behandla teman#13#10- kunna välja texter som är intressanta och genom egen textproduktion bidra till diskussionen kring dessa texter. Centralt innehåll#13#10- strukturering av tecknad text, i synnerhet bearbetning och finslipning utgående från respons, gemensam textproduktion#13#10- övning i att producera begripliga, överskådliga och sammanhängande texter#13#10- produktion av texter utgående från ett mångsidigt och multimodalt material#13#10- produktion och analys av medietexter VGLP2016 SIIRTO 18 MOT09 Fördjupad läskompetens i teckenspråk gy fördjupad kurs 1 Nej Den studerande fördjupar och breddar sina färdigheter i att analysera, tolka, producera och utvärdera olika slag av texter. Den studerande utvecklar även sin kritiska och kulturella läskunnighet. Den studerande övar sig att producera texttolkningar på olika sätt. Kursens mål är att den studerande ska#13#10- vidareutveckla förmågan att läsa och tolka olika slag av texter analytiskt, kritiskt, kreativt och med inlevelse#13#10- fördjupa sina insikter i multilitteracitet, textuella drag, texters egenskaper och textgenrer#13#10- utveckla sin kritiska och kulturella läskunnighet samt sin förmåga att undersöka en text på olika sätt#13#10- fördjupa sina kunskaper om språk inom olika fack- och vetenskapsområden. Centralt innehåll#13#10- fördjupad textkunskap, fördjupad textanalys och begrepp som används då man analyserar, tolkar och kritiskt granskar språk, litteratur, bilder och medietexter#13#10- analys av fiktiva texter och faktatexter samt multimodala texter ur olika synvinklar#13#10- läsning av hela texter, analys av till exempel essäer, skön- och facklitterära texter samt faktatexter som anknyter till läroämnet VGLP2016