OHJELMA 1 Visma InCommunity Primus W4.62.11.5 MERKKISARJA 1 UTF8 KOULU 1 x Asettelut Peruskoulu/Esikoulu/Virasto SIIRTOHEADER 21 Förkortning Kursens nummer Namn ECTS studiepoäng Studieveckor Typ->Namn Vitsordsskala->Namn Läroplan, observera Vitsordets räknesätt St-ämne->Läroämne Lärokurs Det andra inhemska språket GA ämne->Läroämne GA språk->Namn GA modersmål Lärokurs i religion Grunderna för bedömning Målsättningar Innehåll KOSKI-ID Kod SIIRTO 21 1 0 Studieperiod 1 gy21 studieavsnitt Allmänbildande allmän VGLP21 Nej adada VGLP21 SIIRTO 21 2 0 Studieperiod 2 gy21 studieavsnitt Allmänbildande allmän VGLP21 Nej VGLP21 SIIRTO 21 3 0 Studieperiod 3 gy21 studieavsnitt Allmänbildande allmän VGLP21 Nej VGLP21 SIIRTO 21 4 0 Studieperiod 4 gy21 studieavsnitt Allmänbildande allmän VGLP21 Nej VGLP21 SIIRTO 21 5 0 Studieperiod 5 gy21 studieavsnitt Allmänbildande allmän VGLP21 Nej VGLP21 SIIRTO 21 6 0 Studieperiod 6 gy21 studieavsnitt Allmänbildande allmän VGLP21 Nej VGLP21 SIIRTO 21 AI1 5360 Finska och litteratur, lärokurs gy21 lärokurs Allmänbildande allmän VGLP21 Medeltal vägt enligt studiepoäng Modersmål (finska) Nej Modersmål Finska som modersmål Syftet med bedömningen är att främja och stödja lärandet och synliggöra olika aspekter av den studerandes kunnande och utveckling. Responsen och bedömningen av studierna i finska och litteratur ska vara kopplade till målen för respektive modul som ställts upp utgående från lärokursens allmänna mål.#11Modulernas mål bildar målen för de lokala studieavsnitten eller sammanfogas till sådana. Bedömningen ska vara mångsidig, öppen och rättvis samt basera sig på delaktighet och uppmuntran och vägleda den studerande till självvärdering. #11#11Den studerandes lärande och kunnande ska bedömas på olika sätt, till exempel med hjälp av iakttagelser av den studerandes lärande och olika prestationer. Bedömningen under ett studieavsnitt kan bestå av till exempel respons samt självvärdering och kamratrespons som stödjer den studerande att utveckla sina färdigheter under lärprocessens gång. Med hjälp av bedömningsdialog och respons samt självvärderingsfärdigheter utvecklar den studerande en uppfattning om sig själv och hur hen talar och lyssnar samt producerar och tolkar text.#11#11Slutbedömningen av ett studieavsnitt grundar sig på målen för modulerna som ingår i studieavsnittet. Utöver målen för modulerna kan studieavsnittet också innehålla lokala mål för mångsidig kompetens. Då ett studieavsnitt inleds ska den studerande informeras om målen för studierna så att både läraren och den studerande kan följa upp framsteg i studierna. Bedömningen av ett studieavsnitt ska grunda sig på olika slags prestationer, till exempel skriftliga och muntliga prestationer och eventuella andra delprestationer samt på den studerandes aktivitet under studieavsnittets gång. Om studieavsnittet består av flera moduler från samma läroämne ges endast ett vitsord.#11#11Slutbedömningen av lärokursen utgår från studieavsnittens medeltal. Som stöd för både slutbedömningen och då den studerande vill höja sitt medeltal kan man dessutom utgå från följande delar av läroämnets allmänna mål:#11#11Kommunikationsfärdigheter#11• kommunikationsfärdigheter vid individuella framträdanden och i grupp#11• färdigheter att förstå kommunikationssituationer#11#11Att tolka texter#11• färdigheter att analysera och tolka multimodala texter, i synnerhet medietexter#11• färdigheter att förstå och tolka skön- och facklitteratur#11• färdigheter att bedöma information och texter#11#11Att producera texter#11• färdigheter att producera olika typer av texter och behärska olika uttrycksformer samt färdigheter att uttrycka sig själv#11• färdigheter att behärska olika faser i en skrivprocess#11• förmåga att behärska standardspråket#11• förmåga att söka information samt bedöma och använda källor och material#11#11Att utveckla språklig och kulturell medvetenhet#11• färdigheter att förstå den språkliga och kulturella mångfalden#11• färdigheter att förstå språket inom olika vetenskapliga discipliner som läroämnet utgår från #11• färdigheter att behärska språkvetenskapliga och läroämnesrelaterade begrepp#11#11I slutskedet av studierna kan den studerande ges möjlighet att delta i slutprovet i muntlig kommunikation för andra stadiet. ALLMÄNNA MÅL FÖR UNDERVISNINGEN I FINSKA OCH LITTERATUR#11Målen för undervisningen i finska och litteratur är att utveckla den studerandes kommunikationsfärdigheter och färdigheter i att tolka och producera texter samt hens språkliga och kulturella medvetenhet. De allmänna målen för undervisningen är följande:#11#11Kommunikationsfärdigheter#11Målet är att den studerande ska#11• kunna kommunicera målinriktat, ändamålsenligt och etiskt såväl enskilt som i grupp samt kunna analysera, bedöma och utveckla sina egna kommunikationsfärdigheter#11• kunna analysera och bedöma olika kommunikationssituationer och -relationer samt kommunikationsfenomen och -färdigheter och kommunikationsetik som ingår i kontexten#11#11Att tolka texter#11Målet är att den studerande ska#11• utveckla sin kritiska och kulturella läsfärdighet så att hen kan analysera och utvärdera multimodala texter och vara medveten om deras olika syften och olika kontexter, till exempel fack- och medietext, litteratur och muntlig text, samt kan använda sig av relevanta begrepp för att analysera text#11• utveckla sin förmåga att tolka skön- och facklitteratur i estetiskt och funktionellt syfte, fördjupa sin förståelse för litterära medel och behärska relevanta begrepp för att analysera litteratur#11• kritiskt kunna granska olika informationskällor, informationens syfte, tillförlitlighet och användbarhet.#11#11Att producera texter#11Målet är att den studerande ska #11• utveckla sin kritiska och kulturella läsfärdighet så att hen kan producera och dra nytta av multimodala texter och vara medveten om deras syften och kontexter, kan uttrycka sig och motivera sina tankar samt använda ett för situationen lämpligt språk och uttryckssätt#11• kunna behärska de olika faserna i en skrivprocess och reflektera över sina egna skrivprocesser, kunna ge och ta emot respons samt tillämpa respons i sitt skrivande#11• stärka sina färdigheter i att behärska standardspråkets normer i tal och skrift samt kunna använda olika källor på ett ändamålsenligt sätt och förstå och följa regler om upphovsrätt.#11#11Att utveckla språklig och kulturell medvetenhet#11Målet är att den studerande ska#11• förstå vilken betydelse språket och olika vetenskapliga discipliner har för lärandet och tänkandet samt vilken betydelse språklig och kulturell mångfald har för identiteten#11• fördjupa sina kunskaper om språkets struktur, olika register, uttrycksformer och nyanser och deras meningsskapande funktion såväl i litteraturen som i andra kulturella verk. LÄROKURSENS SÄRSKILDA UPPDRAG#11Det särskilda uppdraget för lärokursen finska och litteratur är att fördjupa den studerandes kunskaper om och i det finska språket, kännedomen om den finska kulturen och litteraturen samt hens multilitteracitet, kommunikationsfärdigheter och mediekunskap. Undervisningen ska fördjupa den studerandes förståelse för vilken betydelse språklig och kulturell medvetenhet, språkkunskap och kommunikationsfärdigheter har för skapandet av individers identitet och gemenskaper.#11#11I lärokursen finska som modersmål och litteratur ingår att läsa hela verk och skriva längre, sammanhållna texter. Under de obligatoriska modulerna läser den studerande minst sex hela verk. VGLP21 SIIRTO 21 AI2 5348 Svenska och litteratur, lärokurs gy21 lärokurs Allmänbildande allmän VGLP21 Medeltal vägt enligt studiepoäng Modersmål (svenska) Nej Modersmål Svenska som modersmål Syftet med bedömningen är att främja och stödja lärandet och synliggöra olika aspekter av den studerandes kunnande och utveckling. Responsen och bedömningen av studierna i svenska och litteratur ska vara kopplade till målen för respektive modul som ställts upp utgående från lärokursens allmänna mål.#11Modulernas mål bildar målen för de lokala studieavsnitten, eller sammanfogas till sådana. Bedömningen ska vara mångsidig, öppen och rättvis samt basera sig på delaktighet och uppmuntran och vägleda den studerande till självvärdering. Den studerandes lärande och kunnande ska bedömas mångsidigt, till exempel med hjälp av iakttagelser av den studerandes lärande och olika prestationer.#11#11Bedömningen under ett studieavsnitt kan bestå av till exempel respons samt självvärdering och kamratrespons som stödjer den studerande att utveckla sina färdigheter under lärprocessens gång. Med hjälp av bedömningsdialog och respons samt självvärderingsfärdigheter utvecklar den studerande en uppfattning om sig själv och hur hen talar och lyssnar samt producerar och tolkar text. Slutbedömningen av ett studieavsnitt ska grunda sig på målen för modulerna som ingår i studieavsnittet. Utöver målen för modulerna kan studieavsnittet också innehålla lokala mål för mångsidig kompetens. Då studieavsnitt inleds ska den studerande informeras om målen för studierna så att både läraren och den studerande kan följa upp framsteg i studierna. Bedömningen av ett studieavsnitt ska grunda sig på olika slags prestationer, till exempel skriftliga och muntliga prestationer och eventuella andra delprestationer samt på den studerandes aktivitet under studieavsnittets gång. Om studieavsnittet består av flera moduler från samma läroämne ges endast ett vitsord.#11#11Slutbedömningen av lärokursen utgår från studieavsnittens medeltal. Som stöd för både slutbedömningen och då den studerande vill höja sitt medeltal kan man dessutom utgå från följande delar av läroämnets allmänna mål:#11#11Kommunikationsfärdigheter#11• färdigheter att kommunicera vid individuella framträdanden och i grupp#11• färdigheter att förstå kommunikationssituationer.#11#11Att tolka texter#11• färdigheter att analysera och tolka multimodala texter, i synnerhet medietexter#11• färdigheter att förstå och tolka skön- och facklitteratur#11• färdigheter att utvärdera information.#11#11Att producera texter#11• färdigheter att producera olika typer av texter och behärska olika uttrycksformer samt färdigheter att uttrycka sig själv#11• färdigheter att behärska olika faser i en skrivprocess#11• förmåga att behärska standardspråket#11• förmåga att söka information samt bedöma och använda källor och material.#11#11Att utveckla språklig och kulturell medvetenhet#11• färdigheter att förstå den språkliga och kulturella mångfalden#11• färdigheter att förstå språket inom olika vetenskapliga discipliner som läroämnet utgår från#11• färdigheter att behärska språkvetenskapliga och läroämnesrelaterade begrepp.#11#11I slutskedet av studierna kan den studerande ges möjlighet att delta i slutprovet i muntlig kommunikation för andra stadiet. ALLMÄNNA MÅL FÖR UNDERVISNINGEN I SVENSKA OCH LITTERATUR#11Målet med undervisningen i svenska och litteratur är att utveckla den studerandes kommunikationsfärdigheter och färdigheter att tolka och producera texter samt hens språkliga och kulturella medvetenhet. De allmänna målen för undervisningen är följande:#11#11Kommunikationsfärdigheter#11Målet är att den studerande ska#11• fördjupa och bredda sin kommunikativa kompetens för att kunna kommunicera målinriktat, ändamålsenligt och etiskt såväl enskilt som i grupp samt kunna analysera, bedöma och utveckla sina egna kommunikationsfärdigheter#11• kunna analysera och bedöma olika kommunikationssituationer och -relationer samt kommunikationsfärdigheter och kommunikationsetik som ingår i kontexten.#11#11Att tolka texter#11Målet är att den studerande ska#11• utveckla sin kritiska och kulturella läskunnighet så att hen kan analysera och utvärdera multimodala texter med olika syften och i olika kontexter, till exempel fakta- och medietext, litteratur och muntlig text, samt kan använda sig av relevanta begrepp för att analysera text#11• utveckla sin förmåga att tolka skön- och facklitteratur i estetiskt och funktionellt syfte, fördjupa sin förståelse för litterära medel och behärska relevanta begrepp för att analysera litteratur#11• kritiskt kunna granska olika informationskällor, informationens tillförlitlighet, användbarhet och syfte.#11#11Att producera texter#11Målet är att den studerande ska#11• utveckla sin kritiska och kulturella läskompetens så att hen kan producera och dra nytta av multimodala texter och vara medveten om deras syften och kontexter, kan uttrycka sig och motivera sina tankar samt använda ett för situationen lämpligt språk och uttryckssätt#11• kunna behärska de olika faserna i en skrivprocess och reflektera över sina egna skrivprocesser, kunna ge och ta emot respons samt tillämpa respons i sitt skrivande#11• stärka sina färdigheter att behärska standardspråkets normer i tal och skrift samt kunna använda olika källor på ett ändamålsenligt sätt och förstå och följa regler om upphovsrätt.#11#11Att utveckla språklig och kulturell medvetenhet#11Målet är att den studerande ska#11• förstå vilken betydelse språket och olika vetenskapliga discipliner har för lärandet och tänkandet samt vilken betydelse språklig och kulturell mångfald har för identiteten#11• fördjupa sina kunskaper om språkets struktur, olika register, uttrycksformer och nyanser och deras meningsskapande funktion såväl i litteraturen som i andra kulturella verk. LÄROKURSENS SÄRSKILDA UPPDRAG#11Lärokursen svenska och litteratur har samma omfattning och i stort sett samma mål och innehåll som lärokursen finska och litteratur, med vissa språkspecifika och kulturella särdrag. Modersmålsämnet har betydelse för den studerandes bildningsprocess och är i den bemärkelsen ett livskunskapsämne. Ämnet bidrar också till att fördjupa den studerandes identitet och hens kulturella och historiska medvetenhet.#11#11Lärokursen har ett centralt kulturbärande och identitetsskapande uppdrag i de svenska skolorna i Finland. Undervisningen i svenska och litteratur ska kontinuerligt stödja den studerandes skolspråk och språkliga medvetenhet, parallellt med att flerspråkighet ses som en resurs. Den studerandes varierande språkliga och kulturella bakgrund ska uppmärksammas och beaktas i undervisningen. Undervisningen relaterar till en nordisk kontext.#11#11Lärokursen ska fördjupa den studerandes kunskaper om och i det svenska språket, samt kunskaper om litteratur och kultur med särskilt fokus på det svenska i Finland. Svenska språket är objekt för undervisningen och primärt undervisningsspråk i övriga läroämnen. Undervisningen gör den studerande medveten om betydelsen av god språklig kompetens också i fortsatta studier. Inom modulerna integreras lärokursens olika delområden: läsning, skrivande, tal, kommunikation, litteratur, drama och mediekunskap. De olika kunskapsområdena och färdigheterna samverkar kontinuerligt med varandra. Under alla moduler ska den studerandes text- och kommunikationsfärdigheter och den skriftliga kompetensen kontinuerligt utvecklas och den studerande ska läsa och behandla skönlitteratur och andra multimodala texter med utgångspunkt i modulens tematik. Att läsa hela verk och skriva längre, sammanhållna texter ingår i det centrala innehållet i modulerna enligt den modell som den lokala läroplanen föreskriver. Under de obligatoriska modulerna läser den studerande minst åtta hela verk, av vilka minst ett verk är en fackbok. VGLP21 SIIRTO 21 AI7 5384 Finska som andraspråk och litteratur, lärokurs gy21 lärokurs Allmänbildande allmän VGLP21 Medeltal vägt enligt studiepoäng Suomi Nej Modersmål Finska som andraspråk BEDÖMNING#11Den studerande ska bedömas enligt lärokursen i finska som andraspråk och litteratur om hen har valt denna lärokurs, oberoende av om den studerande fått särskild undervisning i finska som andraspråk och litteratur eller om gymnasiet har kunnat erbjuda endast en del av modulerna i finska som andraspråk och litteratur. Moduler som fullgjorts enligt lärokursen i finska och litteratur ersätter i sin helhet moduler i finska som andraspråk och litteratur, och vitsordet från dessa moduler överförs till finska som andraspråk och litteratur. Moduler i finska som andraspråk och litteratur ersätter moduler i finska och litteratur i#11den utsträckning deras mål och centrala innehåll motsvarar varandra. I sådana fall kan det behövas kompletteringar för de obligatoriska modulernas del och vitsordet omprövas i samband med dessa.#11#11Syftet med bedömningen är att främja och stödja lärandet och synliggöra den studerandes kunnande och utveckling ur olika perspektiv. I studierna i finska som andraspråk och litteratur är responsen och bedömningen kopplade till de modulspecifika mål som grundar sig på lärokursens allmänna mål. Modulernas mål bildar målen för de lokala studieavsnitten eller sammanfogas till sådana. Bedömningen ska vara mångsidig, öppen och rättvis samt basera sig på delaktighet och uppmuntra den studerande till självvärdering. Den studerandes lärande och kunnande ska bedömas på olika sätt, till exempel med hjälp av iakttagelser av den studerandes lärande och arbete samt andra prestationer.#11#11Bedömningen under studieavsnittet kan bestå av till exempel respons samt självvärdering och kamratrespons som stödjer den studerande att utveckla sina färdigheter under lärprocessens gång. Med hjälp av bedömningsdialog och respons samt självärderingsfärdigheter utvecklar den studerande en uppfattning om sig själv och hur hen talar och lyssnar samt producerar och tolkar text. #11#11Bedömningen i slutet av studieavsnittet utgår från hur målen för de moduler som ingår i studieavsnittet har uppnåtts. Utöver målen för modulerna kan studieavsnittet också innehålla lokala mål för mångsidig kompetens. Då studieavsnittet inleds ska de studerande informeras om målen för studierna så att både läraren och de studerande kan följa upp studiernas framsteg. Bedömningen av ett studieavsnitt ska grunda sig på olika slags prestationer, till exempel skriftliga och muntliga prestationer och eventuella andra delprestationer samt på den studerandes aktivitet och arbete under studieavsnittets gång. Om ett studieavsnitt består av flera moduler inom samma lärokurs, ges ett vitsord för dem. #11#11Som stöd vid bedömningen av den studerandes språkkunskaper och som ett verktyg för läraren och den studerandes självvärdering och kamratrespons används i tillämpliga delar nivåskalan för språkkunskap och språkutveckling som grundar sig på den gemensamma europeiska referensramen för språk.#11#11I bedömningen av lärokursen kan man utöver medeltalet av vitsorden för studieavsnitten, eller för att höja medeltalet, även använda andra mål för slutbedömningen som grundar sig på läroämnets allmänna mål. Andra mål för bedömningen är följande:#11#11Kommunikationsfärdigheter#11• utvecklingen av hörförståelse och muntliga färdigheter#11• kommunikationsfärdigheter i grupp och vid framträdanden#11• färdigheter i att förstå kommunikationssituationer och företeelser med anknytning till kommunikation#11#11Att tolka texter#11• färdigheter i att förstå och tolka multimodala texter#11• färdigheter i att förstå och tolka skön- och facklitteratur#11• färdigheter i att bedöma information och texter#11#11Att producera texter#11• färdigheter i att skriva olika typer av texter och behärska olika stilmedel samt uttrycka sig själv#11• färdigheter i att genomföra en skrivprocess#11• färdigheter i att utvärdera och använda källor och material#11• utveckling av språkets abstraktionsnivå och förmåga att behärska standardspråket#11#11Att utveckla språklig medvetenhet#11• färdigheter i att förstå den språkliga och kulturella mångfalden#11• behärska språkvetenskapliga begrepp och lärokursens begrepp, iaktta och analysera samt använda språket utifrån situation, ändamål och textgenre#11#11För att bedöma den studerandes muntliga och kommunikativa färdigheter när studierna i läroämnet avslutas kan man tillämpa slutprovet i muntlig kommunikation för andra stadiet. ALLMÄNNA MÅL FÖR UNDERVISNINGEN I FINSKA SOM ANDRASPRÅK OCH LITTERATUR#11De allmänna målen för undervisningen i finska och litteratur som andraspråk är att utveckla den studerandes kommunikationsfärdigheter och färdigheter i att tolka och producera texter samt hens språkliga och kulturella medvetenhet. De allmänna målen är följande:#11#11Kommunikationsfärdigheter#11Målet är att den studerande ska#11• kunna fungera målinriktat, ändamålsenligt och etiskt i olika kommunikationssituationer, både vid framträdanden och i gruppkommunikation#11• kunna analysera, bedöma och utveckla sina egna kommunikationsfärdigheter#11• förstå allt mer abstrakt kommunikation i undervisningen och förstå och kunna fungera i allt mer formella kommunikationssituationer och använda kommunikationsstrategier som är lämpliga för situationen#11• vara medveten om kommunikationssituationers kulturbundenhet och kunna granska och tolka olika kommunikationssituationer och kommunikationsetik.#11#11Att tolka texter#11Målen är att den studerande ska#11• utveckla sina färdigheter i att förstå ett abstrakt språkbruk och sin kritiska och kulturella läskunnighet så att hen förstår multimodala texter såsom fackoch medietexter, skönlitterära och muntliga texter och kan använda sig av lämpliga strategier för att läsa och tolka dem#11• utöka sitt ord-, fras- och begreppsförråd samt fördjupa sin kunskap om det skrivna språket och kunna bedöma texter med olika syften och i olika kontexter#11• utveckla sina färdigheter i att tolka skön- och facklitteratur i funktionellt och estetiskt syfte samt vidga sin läsrepertoar och fördjupa sin förståelse för litterära stilmedel, lära sig läsa och tolka även längre faktatexter och hela skön- eller facklitterära verk#11• kunna granska olika informationskällor kritiskt samt kunna bedöma deras syfte, tillförlitlighet och användbarhet.#11#11Att producera texter#11Målen är att den studerande ska#11• utveckla sina färdigheter i att förstå ett abstrakt språkbruk och sin kritiska och kulturella läskunnighet så att hen kan använda sig av och skriva olika slag av texter med olika syften och i olika kontexter, kunna uttrycka och motivera sina tankar samt välja en för situationen lämplig uttrycksform och kunna använda sig av språkliga strukturer, ord, fraser och begrepp som är lämpliga för temat#11• behärska de olika delarna av skrivprocessen och känslorna som är kopplade till den samt kunna reflektera över den egna skrivprocessen, ta emot respons och använda sig av den på ett konstruktivt sätt#11• stärka sina färdigheter i att behärska standardspråkets och det talade och skrivna språkets normer samt lära sig använda olika källor på ett ändamålsenligt sätt och känna till och följa upphovsrättsliga regler.#11#11Utveckla den språkliga medvetenheten#11Målet är att den studerande ska#11• förstå språkets betydelse som ett verktyg för lärande och tänkande samt den språkliga och kulturella mångfaldens betydelse för identiteten, lära sig att utveckla sina språkkunskaper i olika språkmiljöer och -situationer samt använda sig av alla sina språkliga resurser för sitt lärande#11• fördjupa sina kunskaper om språkliga strukturer, olika register, stilistiska drag och tonlägen och deras meningsskapande funktion samt om litteratur och andra kulturprodukter#11• förstå språkinlärningsprocessen samt bekanta sig med och lära sig använda olika metoder och verktyg som är lämpliga för hen själv för att utveckla den egna språkkunskapen. LÄROKURSENS SÄRSKILDA UPPDRAG#11En studerande vars modersmål inte är finska, svenska eller samiska kan erhålla undervisning i läroämnet modersmål och litteratur enligt lärokursen i finska som andraspråk och litteratur. Lärokursen i finska som andraspråk och litteratur är lämplig för den studerande i de fall då baskunskaperna i finska inom något delområde av språkkunskaperna inte ger förutsättningar för studier i finska enligt lärokursen finska och litteratur. Utgångspunkten för lärokursen är den inlärningssituation som den studerande som lär sig skolspråket som andraspråk befinner sig i: hen lär sig finska i en finskspråkig miljö och kunskaperna i finska utvecklas så småningom allt mer vid sidan av de andra språk hen lärt sig. Målen för och innehållet i lärokursen finska som andraspråk och litteratur ska bygga på de grunder den studerande inhämtat i den grundläggande utbildningen eller på annat håll. Det centrala målet för undervisningen i finska som andraspråk och litteratur är att den studerande ska uppnå sådana färdigheter i finska och sådan kunskap om den finländska kulturen att hen har möjlighet att fortsätta sina studier och klara sig i arbetslivet.#11#11Det specifika uppdraget för lärokursen i finska som andraspråk och litteratur är att fördjupa den studerandes flerspråkighet, hens färdigheter i multilitteracitet och kommunikation på finska samt hens kunskaper om litteratur och kultur. I samarbete med undervisningen i den studerandes eget modersmål och undervisningen i andra läroämnen ska undervisningen i finska som andraspråk och litteratur stödja uppbyggandet av den studerandes språkliga och kulturella identitet i ett kulturellt mångsidigt och multimedialt samhälle. Undervisningen fördjupar den studerandes förståelse för vilken betydelse språkkunskaper, språklig medvetenhet och egna språk och kulturer har för individens identitet och samhället som helhet.#11#11Finska språket är både ett föremål för lärande och ett verktyg för studierna i andra läroämnen. Undervisningen ska främja språkinlärningen i alla kommunikationssituationer. Goda språk- och kommunikationsfärdigheter är centrala för fortsatta studier, arbetsliv och för att klara sig i vardagen.#11#11I alla moduler utvecklar den studerande skriftliga färdigheter, multilitteracitet samt tal- och kommunikationsfärdigheter och lär sig att kritiskt analysera och utvärdera texter och kommunikationssituationer med hjälp av tidigare förvärvade begreppsliga och analytiska färdigheter. Dessa färdigheter fördjupas och utvidgas i varje studieavsnitt genom att den studerande läser i synnerhet långa skönlitterära texter och faktatexter och analyserar dessa både självständigt och i grupp. Den studerande ska läsa minst tre hela verk under de obligatoriska studierna. I undervisningen ska man göra den studerande medveten om betydelsen av språk- och kommunikationsfärdigheter för fortsatta studier och hen ska även bli bekant med möjligheterna till att fortsätta sina studier i finska och litteratur på högskolenivå. VGLP21 SIIRTO 21 AI8 5372 Svenska som andraspråk och litteratur, lärokurs gy21 lärokurs Allmänbildande allmän VGLP21 Medeltal vägt enligt studiepoäng Ruotsi Nej Modersmål Svenska som andraspråk BEDÖMNING#11Den studerande ska bedömas enligt lärokursen i svenska som andraspråk och litteratur om hen har valt denna lärokurs, oberoende av om den studerande fått särskild undervisning i svenska som andraspråk och litteratur eller om gymnasiet har kunnat erbjuda endast en del av modulerna i svenska som ndraspråk och litteratur. Moduler som fullgjorts enligt lärokursen i svenska och litteratur ersätter i sin helhet moduler i svenska som andraspråk och litteratur, och vitsordet från dessa moduler överförs till svenska som andraspråk och litteratur. Moduler i svenska som andraspråk och litteratur ersätter moduler i svenska och litteratur i den utsträckning de motsvarar varandra till mål och centralt innehåll. I det senare fallet kan det behövas kompletteringar för de obligatoriska modulernas del och vitsordet omprövas i samband med dessa.#11#11Syftet med bedömningen är att främja och stödja lärandet och synliggöra den studerandes kunnande och utveckling ur olika perspektiv. Responsen och bedömningen av studierna i svenska som andraspråk och litteratur ska vara kopplade till målen för respektive modul som ställts upp utgående från lärokursens allmänna mål. Modulernas mål bildar målen för de lokala studieavsnitten eller sammanfogas till sådana. Bedömningen ska vara mångsidig, öppen och rättvis samt basera sig på delaktighet och uppmuntran och vägleda den studerande till självvärdering. Den studerandes lärande och kunnande ska bedömas mångsidigt, till exempel med hjälp av iakttagelser av den studerandes lärande och olika prestationer.#11#11Bedömningen under ett studieavsnitt kan bestå av till exempel respons samt självvärdering och kamratrespons som stödjer den studerande att utveckla sina färdigheter under lärprocessens gång. Med hjälp av självvärderingsfärdigheter utvecklar den studerande en uppfattning om sig själv och hur hen talar, lyssnar, producerar och tolkar text. #11#11Slutbedömningen av ett studieavsnitt ska grunda sig på målen för modulerna som ingår i studieavsnittet. Utöver målen för modulerna kan studieavsnittet också innehålla lokala mål för mångsidig kompetens. Då studieavsnitt inleds ska den studerande informeras om målen för studierna så att både läraren och den studerande kan följa upp framsteg i studierna. Bedömningen av ett studieavsnitt ska grunda sig på olika slags prestationer, till exempel skriftliga och muntliga prestationer och eventuella andra delprestationer samt på den studerandes aktivitet under studieavsnittets gång. Om studieavsnittet består av flera moduler från samma läroämne ges endast ett vitsord.#11#11Som stöd vid bedömningen och som ett verktyg för läraren och den studerandes självvärdering och kamratrespons används nivåskalan för språkkunskap och språkutveckling som grundar sig på den gemensamma europeiska referensramen för språk. #11#11Slutbedömningen av lärokursen utgår från studieavsnittens medeltal. Som stöd för både slutbedömningen och då den studerande vill höja sitt medeltal kan man dessutom utgå från följande delar av läroämnets allmänna mål:#11#11Kommunikationsfärdigheter#11• utvecklingen av hörförståelse och muntliga färdigheter#11• färdigheter att kommunicera vid individuella framträdanden och i grupp#11• färdigheter att förstå kommunikationssituationer#11#11Att tolka texter#11• färdigheter att analysera och tolka multimodala texter, i synnerhet medietexter#11• färdigheter att förstå och tolka skön- och facklitteratur#11• färdigheter att utvärdera information#11#11Att producera texter#11• färdigheter att producera olika typer av texter och behärska olika uttrycksformer samt färdigheter att uttrycka sig själv#11• färdigheter att behärska olika faser i en skrivprocess#11• förmåga att behärska standardspråket#11• förmåga att använda och bedöma material och informationskällor #11#11Att utveckla språklig och kulturell medvetenhet#11• färdigheter att förstå den språkliga och kulturella mångfalden#11• färdigheter att förstå språket inom olika vetenskapliga discipliner som läroämnet utgår från#11• färdigheter att behärska språkvetenskapliga och läroämnesrelaterade begrepp#11#11I slutskedet av studierna kan den studerande ges möjlighet att delta i slutprovet i muntlig kommunikation för andra stadiet. ALLMÄNNA MÅL FÖR UNDERVISNINGEN I SVENSKA SOM ANDRASPRÅK OCH LITTERATUR#11#11Målet med undervisningen i svenska som andraspråk och litteratur är att utveckla den studerandes kommunikationsfärdigheter och färdigheter att tolka och producera texter samt hens språkliga och kulturella medvetenhet. De allmänna målen för undervisningen är följande:#11#11Kommunikationsfärdigheter#11Målet är att den studerande ska#11• fördjupa och bredda sin kommunikativa kompetens för att kunna kommunicera målinriktat, ändamålsenligt och etiskt såväl enskilt som i grupp samt kunna analysera, bedöma och utveckla sina egna kommunikationsfärdigheter#11• förstå allt mer abstrakt kommunikation i undervisningen och förstå och kunna fungera i allt mer formella kommunikationssituationer och använda kommunikationsstrategier som är lämpliga för situationen#11• kunna analysera och bedöma olika kommunikationssituationer och -relationer samt kommunikationsfärdigheter och kommunikationsetik som ingår i kontexten.#11#11Att tolka texter#11Målet är att den studerande ska#11• utveckla sin kritiska och kulturella läskunnighet så att hen kan analysera och utvärdera multimodala texter med olika syften och i olika kontexter, till exempel fakta- och medietext, litteratur och muntlig text, samt kan använda sig av relevanta begrepp för att analysera text#11• utöka sitt ord-, fras- och begreppsförråd samt fördjupa sin kunskap om det skrivna språket och kunna bedöma texter med olika syften och i olika kontexter#11• utveckla sina färdigheter att tolka skön- och facklitteratur och bredda sin läsning#11• kritiskt kunna granska olika informationskällor, informationens syfte, tillförlitlighet och användbarhet.#11#11Att producera texter#11Målet är att den studerande ska#11• utveckla sin kritiska och kulturella läskunnighet så att hen kan producera och dra nytta av multimodala texter och vara medveten om deras syften och kontexter, kan uttrycka sig och motivera sina tankar samt använda ett för situationen lämpligt språk och uttryckssätt#11• kunna behärska de olika faserna i en skrivprocess och reflektera över sina egna skrivprocesser, kunna ge och ta emot respons samt tillämpa respons i sitt skrivande#11• stärka sina färdigheter att behärska standardspråkets normer i tal och skrift samt kunna använda olika källor på ett ändamålsenligt sätt och förstå och följa regler om upphovsrätt.#11#11Att utveckla språklig och kulturell medvetenhet#11Målet är att den studerande ska#11• förstå vilken betydelse språket och olika vetenskapliga discipliner har för lärandet och tänkandet samt vilken betydelse språklig och kulturell mångfald har för identiteten#11• fördjupa sina kunskaper om språkets struktur, olika register, uttrycksformer och nyanser och deras meningsskapande funktion såväl i litteraturen som i andra kulturella verk. LÄROKURSENS SÄRSKILDA UPPDRAG#11Den studerande vars modersmål inte är svenska, finska eller samiska kan erhålla undervisning i läroämnet modersmål och litteratur enligt lärokursen i svenska som andraspråk och litteratur. Lärokursen i svenska som andraspråk och litteratur är lämplig för den studerande i de fall då baskunskaperna i svenska inom något delområde av språkkunskaperna inte, enligt lärarnas bedömning, ger förutsättningar för studier i svenska enligt lärokursen svenska och litteratur. Utgångspunkten för lärokursen är den inlärningssituation som den studerande som lär sig skolspråket som andraspråk befinner sig i: hen lär sig svenska i en svenskspråkig miljö och kunskaperna i svenska utvecklas så småningom allt mer vid sidan av det egna modersmålet. Målen för och innehållet i lärokursen svenska som andraspråk och litteratur i gymnasiet ska bygga på de grunder den studerande inhämtat i den grundläggande utbildningen eller på annat håll. Det centrala målet för undervisningen i svenska som andraspråk och litteratur är att den studerande ska uppnå sådana färdigheter i svenska och sådan kunskap om den finländska kulturen, att den studerande har möjlighet att fortsätta sina studier och klara sig i arbetslivet.#11#11Det specifika uppdraget för lärokursen i svenska som andraspråk och litteratur är att fördjupa och utveckla den studerandes flerspråkiga identitet, kunskaper om och i svenska språket, hens kommunikativa färdigheter och läs- och skrivkompetens, även i multimodala sammanhang, och kunskaper om litteratur och kultur. I samarbete med undervisningen i det egna modersmålet samt med undervisningen i andra läroämnen stödjer undervisningen i svenska som andraspråk den studerandes språkliga och kulturella identitet i ett kulturellt mångfacetterat och mångmedialt samhälle. Undervisningen har även som uppdrag att stärka den studerandes kulturella och språkliga medvetenhet samt förståelse för språkets och kulturens betydelse för individen och samhället som helhet.#11#11Svenska språket är objekt för undervisningen i denna lärokurs och huvudsakligt undervisningsspråk också i alla övriga läroämnen. Goda språk- och kommunikationskunskaper är centrala för fortsatta studier, arbetslivet och för att klara sig i vardagen. Under de obligatoriska modulerna läser den studerande minst tre hela verk.#11#11I undervisningen ska man göra den studerande medveten om betydelsen av god språklig kompetens inom de fortsatta studierna och hen ska även bli bekant med möjligheterna till att fortsätta sina studier i svenska och litteratur på högskolenivå. VGLP21 SIIRTO 21 AIS 5396 Det andra inhemska språket gy21 mellanrubrik VGLP21 Nej VGLP21 SIIRTO 21 BI 5594 Biologi gy21 nationellt läroämne Allmänbildande allmän VGLP21 Medeltal vägt enligt studiepoäng Biologia Nej Biologi BEDÖMNING#11Bedömningen i biologi ska basera sig på hur väl målen för läroämnet uppnåtts, med fokus på de specifika målen och det centrala innehållet för respektive modul. Bedömning och respons under lärprocessen hjälper den studerande att bli medveten om sitt eget lärande och sina arbetssätt samt att utveckla sitt kunnande. Vitsordet ska grunda sig på mångsidiga sätt att visa sina kunskaper och på mångsidiga iakttagelser av den studerandes begreppsliga och metodmässiga kunskaper och färdigheter.#11#11Centrala föremål för bedömningen är den studerandes kunskaper och färdigheter, som förmågan att behärska de grundläggande begreppen inom biologi samt förmågan att tänka, argumentera och undersöka. I bedömningen ska man beakta den studerandes förmåga att förstå, tillämpa, analysera, bedöma och presentera biologisk kunskap i olika situationer. Bedömningen ska fästa uppmärksamhet vid förståelsen av naturvetenskapliga lagbundenheter och samband mellan orsak och verkan, vid insikten om betydelsen av växelverkan samt vid förmågan att uppfatta helheter. I bedömningen ska man också beakta den studerandes förmåga att kritiskt utvärdera information.#11#11Den studerande kan även visa sina kunskaper i biologi genom experimentellt arbete i terrängen eller i laboratoriet samt genom presentationer, undersökningsrapporter och andra arbeten. ALLMÄNNA MÅL FÖR UNDERVISNINGEN I BIOLOGI#11Undervisningen i biologi ska främja den studerandes förmåga att granska olika fenomen ur biovetenskaplig synvinkel samt på ett mångsidigt sätt stärka och fördjupa hens kunskaper och färdigheter i biologi. Målen för undervisningen i biologi anknyter till infallsvinklar inom biologin, till biologiska fenomen och processer samt till biologisk kunskap och tillämpningen av den. De allmänna målen för undervisningen är följande:#11#11Biologins infallsvinklar#11Målet är att den studerande ska#11• kunna använda biologins centrala begrepp exakt och i rätt sammanhang#11• med hjälp av artexempel kunna åskådliggöra fenomen som är kännetecknande för biologin#11• förstå att biologisk kunskap grundar sig på forskning och att det i Finland bedrivs betydande forskning på området#11• förstå vilken betydelse biologisk kunskap och dess tillämpningar har för innovationer och lösningar på olika problem#11• få erfarenheter som fördjupar intresset för biologi och biologistudier.#11#11Biologiska fenomen och processer#11Målet är att den studerande ska#11• känna till organismernas struktur och funktioner#11• förstå biologiska samband mellan orsak och verkan från molekylnivå till biosfären#11• förstå evolutionens betydelse#11• känna till olika tillämpningar som grundar sig på biologisk kunskap.#11#11Biologisk kunskap och tillämpningen av den#11Målet är att den studerande ska#11• planera och genomföra experimentellt arbete självständigt eller i samarbete med andra i mångsidiga lärmiljöer, som i terräng, i laboratorium och i virtuella miljöer#11• få möjlighet att sätta sig in i biologins tillämpningar genom olika besök, samarbete med högskolor och arbetsliv på lokal eller internationell nivå#11• använda och bedöma biologiska kunskapskällor kritiskt och uttrycka och motivera olika synsätt på ett sätt som är karakteristiskt inom biologin#11• förstå betydelsen av att mångfalden av organismer bevaras och vara medveten om nödvändigheten av en hållbar utveckling samt sporras att agera för att åstadkomma positiva lösningar. LÄROÄMNETS UPPDRAG#11#11Biologi är en naturvetenskap som undersöker livsrelaterade fenomen på allt från molekyl- och cellnivå till biosfären. Syftet med undervisningen i biologi är att väcka intresse för bio- och miljövetenskaper och stödja utvecklingen av ett naturvetenskapligt tänkande hos den studerande. Undervisningen ska stärka den studerandes uppfattning om biologins betydelse i formandet av en naturvetenskaplig världsbild. Den naturvetenskapliga världsbilden bygger på vetenskaplig forskning och hjälper den studerande att granska världen på vetenskaplig grund. Undervisningen i biologi ska vägleda den studerande att förstå hur den levande naturen är uppbyggd, fungerar och växelverkar samt att förstå evolutionens betydelse för organismernas utveckling.#11#11Läroämnet biologi ska ge den studerande färdigheter för vardagen, arbetslivet och för fortsatta studier. Undervisningen i biologi ska synliggöra att biovetenskaperna är vetenskapsgrenar som utvecklas snabbt och vilkas tillämpningar används på många olika sätt till exempel inom medicin, industri och jord- och skogsbruk. Undervisningen i biologi ska hjälpa den studerande att förstå de möjligheter som biovetenskaperna erbjuder för att förbättra såväl människosläktets som övriga organismers och hela ekosystemets välbefinnande.#11#11Utmärkande för gymnasiets biologi är att den studerande ska inhämta kunskap genom observationer och experiment, att studierna är forskningsinriktade och att arbetssätten ska vara aktiverande och betona växelverkan. I undervisningen ingår laborationer, och en del av studierna sker i digitala studiemiljöer och i studiemiljöer utanför skolan. I takt med att studierna framskrider utvecklar den studerande mångsidigare och djupare färdigheter att arbeta experimentellt. I undervisningen ska man på olika sätt samarbeta med andra läroämnen. Fenomen som ingår i undervisningen i biologi granskas särskilt inom läroämnena geografi, kemi, fysik, psykologi och hälsokunskap på det sätt som är karakteristiskt för respektive läroämne.#11#11Delområdena inom mångsidig kompetens#11Undervisningen i biologi bygger på förståelsen av naturens mångfald och hur den utvecklas. Ett centralt tema för undervisningen är att skapa en hållbar framtid. Målen för mångsidig kompetens uppfylls tillsammans med målen för läroämnet.#11#11Undervisningen i biologi stärker på ett naturligt sätt den studerandes kompetens för välbefinnande. Undervisningen ökar den studerandes förståelse för vilken betydelse en mångsidig, ren och välmående miljö har för människans totala välbefinnande. I biologin betonas skillnaderna mellan individer, individernas mångfald och deras biologiska bakgrund, vilket ger den studerande verktyg att förstå mångfald. Den studerande ska få handledning i att ställa upp egna mål samt stöd och uppmuntran i olika skeden av lärprocessen för att stärka sin självkännedom och utveckla uthållighet.#11#11I läroämnet biologi utvecklas den kommunikativa kompetensen genom att den studerande lär sig att argumentera och värdera sina egna och andras synpunkter med hjälp av kunskaper i biologi. Undervisningen ska ordnas i olika lärmiljöer och med mångsidiga metoder för att utveckla den studerandes sociala och kommunikativa färdigheter.#11#11Undervisningen ska vägleda den studerande till naturvetenskapligt tänkande och till att söka och kritiskt analysera information, vilket stödjer den studerandes tvärvetenskapliga och kreativa kompetens. I undervisningen i biologi fördjupar sig den studerande i läroämnets språk och språket inom vetenskapsgrenarna som anknyter till biologi samt i läroämnets begreppsapparat och hur biologisk kunskap är uppbyggd. Den studerande får öva på undersökande samt tvärvetenskapligt och kreativt arbete i olika lärmiljöer.#11#11Den samhälleliga kompetensen beaktas i undervisningen i biologi genom att den studerande får färdigheter att arbeta inom branscher som är viktiga för samhället, som hälsovården, miljösektorn och jord- och skogsbrukssektorn. Biovetenskaperna är ett internationellt vetenskapsområde som utvecklas snabbt, och dess tillämpningar används i samhället såväl på lokal som på nationell och internationell nivå. Undervisningen i biologi ger den studerande grundläggande kunskaper som hjälper hen att ta ställning till många aktuella samhällsfrågor och att tillämpa ett kritiskt förhållningssätt till medieinnehåll. Undervisningen vägleder den studerande mot en hållbar livsstil och till att ta globalt ansvar som en aktiv samhällsmedlem, vilket stärker hens globala och kulturella kompetens.#11#11Undervisningen i biologi utvecklar den studerandes miljökompetens och vilja att värna om naturens mångfald. I undervisningen betonas förståelsen av naturens egenvärde och av att naturen är unik. I undervisningen behandlar man vilka möjligheter biologiska tillämpningar och ekosystemtjänsterna erbjuder för en hållbar framtid. Undervisningen hjälper den studerande att göra hållbara val i den egna vardagen samt att tillämpa biologisk kunskap för reflektion som kräver etisk kompetens. VGLP21 SIIRTO 21 BI01 5595 Livet och evolutionen 2 1 gy21 obligatorisk modul Allmänbildande allmän VGLP21 Nej I modulen sätter den studerande sig in i livets förutsättningar och de karakteristiska dragen hos alla organismer. Det centrala perspektivet är förståelse av evolutionen och dess betydelse. Den studerande bekantar sig med sättet att hämta#11och beskriva kunskap inom biologin som en del av naturvetenskaperna.#11Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• kunna beskriva utmärkande drag hos och grundförutsättningarna för liv samt kunna känna igen dessa via exempel#11• känna till cellens grundstruktur och funktion på en nivå som gör det möjligt att förstå evolutionen och ekosystemets funktion#11• kunna förklara mekanismer som anknyter till genetisk variation, naturligt urval och artbildning, samt kunna förklara deras betydelse för evolutionen#11• kunna beskriva den nuvarande organismvärldens struktur#11• förstå och kunna beskriva hur biologisk kunskap produceras. Centralt innehåll#11#11Biologi som vetenskap#11• livets kännetecknande drag och organisationsnivåer#11• de biologiska vetenskapsområdena och forskningsmetoderna#11• biologiska observationer, forskningsfrågor och hur man skapar hypoteser#11#11Evolutionen#11• cellernas uppkomst och utveckling#11• könlig och könlös förökning#11• variation och dess genetiska grunder#11• naturligt urval#11• arternas uppkomst#11• växternas och djurens evolution och nyckelanpassningar#11• människans evolution#11• evolutionsforskning#11#11Organismvärlden#11• principerna för klassificering#11• organismvärldens släktträd och de mest centrala taxa BI1 VGLP21 SIIRTO 21 BI02 5596 Ekologins grunder 1 1/2 gy21 obligatorisk modul Allmänbildande allmän VGLP21 Nej I modulen studeras ekologins grunder och livets mångfald.#11Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• kunna beskriva och analysera hur abiotiska och biotiska miljöfaktorer inverkar på organismernas anpassning och utbredning#11• kunna beskriva populationernas, organismsamhällenas och ekosystemens struktur och funktion samt skildra dessa med hjälp av exempel#11• kunna beskriva naturens mångfald och motivera vilken betydelse den har Centralt innehåll#11#11Ekologins grunder#11• ekosystemens struktur och dynamiska karaktär#11• kolets, kvävets och fosforns kretslopp, energiflödet i ett ekosystem#11• populationernas egenskaper#11• anpassning, ekologiska nischer, utbredning#11• förhållandet mellan olika arter#11#11Naturens mångfald#11• genetisk mångfald hos en art, arternas mångfald, ekosystemens mångfald#11• betydelsen av mångfald BI2 VGLP21 SIIRTO 21 BI03 5597 Människans inverkan på ekosystemen 1 1/2 gy21 obligatorisk modul Allmänbildande allmän VGLP21 Nej Centrala teman i modulen är miljörelaterade problem i Finland och på andra håll i världen. Den studerande får bekanta sig med ekologisk forskning och hur den tillämpas för att skydda ekosystemen och mångfalden. #11#11Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• känna till metoder med vilka miljöns tillstånd kan undersökas samt kunna identifiera miljöproblem#11• kunna jämföra, analysera och bedöma effekterna av mänsklig verksamhet i ekosystemen#11• kunna presentera och motivera lösningar på miljöproblem samt identifiera positiva trender som berör miljöns tillstånd#11• kunna bedöma och analysera sin egen verksamhet med beaktande av ekologisk hållbarhet#11• kunna söka, analysera, tolka och presentera material om ekologisk forskning. Centralt innehåll#11#11Förändringar i ekosystemen som orsakats av människan, lösningar på miljöproblem#11• klimatförändringens inverkan på ekosystemen#11• försurning#11• övergödning#11• hur främmande ämnen påverkar näringskedjor#11• människans inverkan på naturens mångfald#11#11Mot en hållbar framtid#11• ekosystemtjänsternas betydelse, ekologiskt hållbar utveckling#11• verksamhet för att främja en hållbar livsstil och hur man påverkar miljöns tillstånd BI3 VGLP21 SIIRTO 21 BI04 5598 Cellen och ärftligheten 2 1 gy21 valfri nationell modul Allmänbildande allmän VGLP21 Nej I modulen granskas strukturen hos celler med cellkärna. Man granskar också hur cellernas funktioner styrs, hur cellen förökar sig samt ärftlighetens grunder. Cellernas funktion åskådliggörs genom experimentellt arbete.#11#11Mål#11#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• kunna namnge cellens grundstrukturer#11• kunna beskriva cellens centrala funktioner#11• behärska ärftlighetens grundmekanismer och kunna tillämpa dem med hjälp av exempel#11• kunna mikroskopera olika celler och tolka cellernas mikroskopiska strukturer#11• kunna genomföra ett mindre experimentellt arbete. Centralt innehåll#11#11Strukturen och funktionen hos en cell med cellkärna#11• cellen som forskningsobjekt#11• biomolekyler#11• djur-, växt- och svampceller#11• genuttryck och reglering av det#11• fotosyntes#11• cellandning, jäsningsreaktioner#11#11Cellernas förökning#11• mitos och celldelning#11• meios och könscellernas uppkomst#11#11Ärftlighetens grunder#11• nya alleler som orsakas av genmutationer#11• mendelsk nedärvning#11• kodominant nedärvning, polygen nedärvning, könsbunden nedärvning, att avgöra nedärvningssätt utifrån ett släktträd BI4 VGLP21 SIIRTO 21 BI05 5599 Människans biologi 2 1 gy21 valfri nationell modul Allmänbildande allmän VGLP21 Nej Under modulens gång blir den studerande förtrogen med människans anatomi och fysiologi. Centrala frågor är människans livsfunktioner och fortplantning. I modulen granskas människokroppens förmåga att anpassa sig till förändringar och försvara sig mot yttre hot.#11#11Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• kunna namnge och känna igen de viktigaste organen och beskriva deras funktionsprinciper samt känna till människokroppens anatomi#11• förstå vad homeostas innebär samt kunna ge exempel på faktorer som inverkar på den#11• kunna beskriva kroppens kommunikationssystem och förklara hur olika delar av kroppen kommunicerar med varandra#11• kunna förklara kroppens förmåga att uppfatta omgivningen med olika sinnen och reagera på förändringar #11• kunna beskriva och jämföra kroppens olika försvarsmekanismer mot mikrober#11• kunna beskriva och motivera fortplantningens mest centrala skeden från befruktningen till födseln#11• kunna genomföra ett mindre experimentellt arbete där funktioner i människokroppen mäts samt presentera resultatet. Centralt innehåll#11#11Cell, vävnad, organ#11• cellernas differentiering från stamcellerna, cancerceller#11• organens sammansättning av olika vävnadstyper#11#11Kroppens reglering#11• nervsystemets uppbyggnad och funktion#11• de inresekretoriska körtlarna och hormonerna#11#11Ämnesomsättningen#11• matspjälkningssystemet#11• blodcirkulationssystemet#11• andningsorganen#11• utsöndring av slaggprodukter#11#11Rörelse#11• stöd- och rörelseorganen#11#11Kroppens anpassningsförmåga till miljön#11• huden och värmereglering#11• sinnen#11• försvarssystemet#11#11Fortplantning#11• könsorgan och könsutveckling#11• befruktning, graviditet och förlossning BI5 VGLP21 SIIRTO 21 BI06 5600 Biotekniken och dess tillämpningar 2 1 gy21 valfri nationell modul Allmänbildande allmän VGLP21 Nej Syftet med modulen är att den studerande ska få förståelse av den biologiska forskningens betydelse för utvecklingen av biologiska tillämpningar inom medicin, industri och livsmedelsproduktion samt inom hållbar användning av naturresurser. Centrala frågor är olika tillämpningar av genteknik och mikrobiologi. I modulen presenteras de senaste biotekniska tillämpningarna inom en bransch som utvecklas snabbt.#11#11Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• känna till mikrobernas strukturer och förstå deras grundläggande funktioner#11• kunna ge exempel på hur mikrober kan användas inom biotekniken#11• fördjupa sin kunskap om nukleinsyrorna och känna till hur de kan användas inom gentekniken#11• med hjälp av exempel kunna ange bioteknikens mest centrala tillämpningar och innovationer samt motivera deras betydelse inom förädling, medicin, industri och miljövård#11• kunna känna igen och bedöma bioteknikens möjligheter och risker samt framföra välgrundade etiska synpunkter om dem#11• kunna planera och genomföra ett experimentellt arbete som anknyter till biologiska tillämpningar. Centralt innehåll#11#11Mikrober#11• klassificering av mikrober#11• bakteriernas uppbyggnad, variation, antibiotikaresistens#11• virusens uppbyggnad och förökning#11• användningen av mikrober inom bioteknik#11#11Manipulation av DNA och forskning med genteknik#11• skillnaden mellan celler med och utan cellkärna beträffande arvsanlag och genernas funktion#11• kopiering och fragmentering av DNA samt elektroforetisk separering av DNAfragmenten#11• kartläggning av den information som finns i DNA#11• metoder för genöverföring och -modifiering#11#11Bioteknikens centrala tillämpningar och betydelse#11• traditionell och genteknologisk växt- och djurförädling#11• medicin#11• genominformation och användningen av den#11• identifiering av individer och arter utifrån DNA-information#11• miljövård#11• industri BI6 VGLP21 SIIRTO 21 DAGD7 5698 Gymnasiediplomet i dans 2 1 gy21 gymnasiediplom Allmänbildande allmän VGLP21 Nej Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• genom en särskild prestation visa prov på sitt intresse för dans och de kunskaper och färdigheter som den studerande har utvecklat under gymnasiestudierna#11• vidareutveckla sitt kunnande inom dans med hjälp av diplomarbetet#11• skriftligt beskriva sin lärstig och sin utveckling inom dans. Centralt innehåll#11• dansuppgiften kan vara ett solo- eller grupparbete där den studerande kan välja att antingen uppträda som dansare eller att göra en koreografi#11• ett skriftligt arbete i anslutning till dansuppgiften#11• en essä som ingår i gymnasiediplomet i dans TALD7 VGLP21 SIIRTO 21 EMO 5718 Undervisning i den studerandes eget modersmål gy21 lärokurs Allmänbildande allmän VGLP21 Medeltal vägt enligt studiepoäng Nej Modersmål Modersmål för elever med annat modersmål BEDÖMNING#11Syftet med bedömningen är att främja och stödja lärandet och synliggöra olika aspekter av den studerandes kunnande och utveckling. Responsen och bedömningen är kopplade till de modulspecifika mål som grundar sig på lärokursens allmänna mål. Modulernas mål bildar målen för de lokala studieavsnitten eller sammanfogas till sådana. Bedömningen ska vara mångsidig, öppen och rättvis samt basera sig på delaktighet och uppmuntran och vägleda den studerande till självvärdering. Den studerandes lärande och kunnande ska bedömas på olika sätt, till exempel med hjälp av iakttagelser av den studerandes#11lärande och olika prestationer.#11#11Bedömningen under ett studieavsnitt kan bestå av till exempel respons samt självvärdering och kamratrespons som stödjer den studerande att utveckla sina färdigheter under lärprocessens gång. Med hjälp av bedömningsdialog och respons samt självvärderingsfärdigheter utvecklar den studerande en uppfattning om sig själv och hur hen talar och lyssnar samt producerar och tolkar text. Bedömningen i slutet av ett studieavsnitt ska grunda sig på målen för modulerna som ingår i studieavsnittet. Utöver målen för modulerna kan studieavsnittet också innehålla lokala mål för mångsidig kompetens. Då ett studieavsnitt inleds ska den studerande informeras om målen för studierna så att både läraren och den studerande kan följa upp framsteg i studierna. Bedömningen av ett studieavsnitt ska grunda sig på olika slags prestationer, till exempel skriftliga och muntliga prestationer och eventuella andra delprestationer samt på den studerandes aktivitet under studieavsnittets gång. Om studieavsnittet består av flera moduler från samma läroämne ges endast ett vitsord. UNDERVISNINGENS MÅL#11Målen för undervisningen i den studerandes eget modersmål som kompletterar gymnasieutbildningen berör den studerandes kommunikationsfärdigheter, förmåga att tolka och producera text samt utvecklingen av den studerandes språkliga och kulturella kännedom. Målen för undervisningen är följande:#11#11Kommunikationsfärdigheter#11Målet är att den studerande ska#11• kunna kommunicera målinriktat, ändamålsenligt och etiskt såväl enskilt som i grupp samt kunna analysera, bedöma och utveckla sina egna kommunikationsfärdigheter#11• kunna analysera och bedöma olika kommunikationssituationer och -relationer samt kommunikationsfenomen och -färdigheter och kommunikationsetik som ingår i kontexten#11#11Att tolka texter#11Målet är att den studerande ska#11• utveckla sin kritiska och kulturella läskunnighet så att hen kan analysera och utvärdera multimodala texter och vara medveten om deras syften och kontexter, till exempel fakta- och medietext, litteratur och muntlig text, samt kan använda sig av relevanta begrepp för att analysera text#11• utveckla sin förmåga att tolka skön- och facklitteratur i estetiskt och funktionellt syfte, fördjupa sin förståelse för litterära medel och behärska relevanta begrepp för att analysera litteratur#11• kritiskt kunna granska olika informationskällor samt informationens syfte, tillförlitlighet och användbarhet.#11#11Att producera texter#11Målet är att den studerande ska#11• utveckla sin kritiska och kulturella läskunnighet så att hen kan producera och dra nytta av multimodala texter och vara medveten om deras syften och kontexter, kan uttrycka sig och motivera sina tankar samt använda ett för situationen lämpligt språk och uttryckssätt#11• kunna behärska de olika faserna i en skrivprocess och reflektera över sina egna skrivprocesser, kunna ge och ta emot respons samt tillämpa respons i sitt skrivande#11• stärka sina färdigheter att behärska standardspråket och dess normer i tal och skrift samt kunna använda olika källor på ett ändamålsenligt sätt och förstå och följa regler om upphovsrätt.#11#11Att utveckla språklig och kulturell medvetenhet#11Målet är att den studerande ska#11• bli medveten om vilken betydelse språket och olika kunskapsområden har för lärandet och tänkandet samt hur den språkliga och kulturella mångfalden inverkar på identiteten#11• fördjupa sina kunskaper om det egna modersmålets struktur, ordförråd, olika register, uttrycksformer och tonlägen och deras meningsskapande funktion samt om litteraturen och andra kulturprodukter. UNDERVISNINGENS UPPDRAG#11Undervisningen i det egna modersmålet ska handleda den studerande till att uttrycka sig själv mångsidigt, utveckla sina kommunikativa färdigheter, aktivt söka och kritiskt granska information och tolka texter samt till etiska reflektioner. Undervisningens uppdrag är att stödja och utveckla den studerandes språkliga medvetenhet. Den studerandes uppskattning för det egna modersmålet ökar och hen blir motiverad att fördjupa sina kunskaper i det egna språket.#11#11I undervisningen kombineras företeelser inom språk-, litteratur- och kulturforskning. Den studerandes kännedom om och mångsidiga användning av det egna modersmålet breddas och hen lär sig känna de språkliga rötterna samt utvecklar sin förmåga att jämföra språkets olika drag med andra språk som hen kan. Den studerande utvecklar samtidigt sitt ord- och begreppsförråd och sin multilitteracitet. Hen utvecklar sin kunskap om den egna kulturens litteratur, berättartradition, visuella kultur, musik och drama. VGLP21 SIIRTO 21 EMO01 5719 Att tolka och skriva text 2 1 gy21 valfri nationell modul Allmänbildande allmän VGLP21 Nej Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• kunna producera, tolka och analysera olika multimodala texter samt deras språkliga strukturer och uttryck#11• uppmuntras som skribent och behärska de olika skedena av en skrivprocess#11• lära sig använda olika typer av texter som utgångspunkt för sitt eget skrivande#11• stärka sin uppfattning om sig själv i fråga om att tolka och producera text samt ge och ta emot respons. Centralt innehåll#11• centrala textgenrer: berättande, beskrivande, instruerande, ställningstagande och reflekterande texter och kombinationer av dessa#11• texters målgrupper, sammanställning av texthelheter; analys av textens syfte, kontexter, innehåll, uppbyggnad, uttrycksformer och synvinklar#11• skriva olika typer av texter i process, kollaborativt och individuellt samt materialbaserat skrivande, referat av texter och kommentarer till texter#11• texters flerstämmighet och intertextualitet#11• språk- och textvård OÄI1 VGLP21 SIIRTO 21 EMO02 5720 Text och språklig medvetenhet 1 1/2 gy21 valfri nationell modul Allmänbildande allmän VGLP21 Nej Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• utveckla sin språkliga och textuella medvetenhet#11• fördjupa sin förståelse av det egna modersmålet och text som meningsskapande helheter. Centralt innehåll#11• modersmål och identitet, språklig variation, jämförelse mellan språk, språkens ställning, livskraftiga och utrotningshotade språk#11• språkpolitik, en- och flerspråkighet, språkideologier, språkvård#11• multilitteracitet och textgenre som begrepp, det vidgade textbegreppet OÄI2 VGLP21 SIIRTO 21 EMO03 5721 Kommunikation 1 1 1/2 gy21 valfri nationell modul Allmänbildande allmän VGLP21 Nej Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• uppmuntras att kommunicera aktivt, fördjupa sin kommunikationsprofil och sin medvetenhet om språk och identitet#11• fördjupa sina färdigheter i gruppkommunikation samt lära sig analysera och bedöma fenomen i anslutning till gruppkommunikation#11• lära sig analysera betydelsen av olika språkliga och icke-verbala medel och iaktta kontextbundna variationer i olika kommunikationssituationer. Centralt innehåll#11• reflektioner över de egna kommunikationsfärdigheterna, ge och ta emot respons, förmåga att lyssna samt målinriktat och konstruktivt delta i gruppkommunikation#11• analys av olika kommunikationssituationer, konstruktion av samtal, betydelseförhandling, språket och icke-verbal kommunikation#11• språk och identitet samt kontextbundna variationer i språkbruket OÄI3 VGLP21 SIIRTO 21 EMO04 5722 Litteratur 1 2 1 gy21 valfri nationell modul Allmänbildande allmän VGLP21 Nej Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• fördjupa och utveckla mångsidigare läsvanor#11• känna till genrer inom skön- och facklitteratur samt film på det egna modersmålet och deras uttrycksmedel#11• bredda sin förmåga att läsa, analysera och tolka litteratur med hjälp av lämpliga begrepp och metoder#11• lära känna det egna modersmålets materiella och immateriella kulturarv. Centralt innehåll#11• litteraturens roll och olika sätt att läsa litteratur, i synnerhet läsning och skrivning i funktionellt och estetiskt syfte#11• centrala genrer, uttrycksformer och analysbegrepp i litteraturen#11• berättelser och narrativitet i skön- och facklitteratur#11• multimodala texters narrativitet, till exempel teater, film och musik OÄI4 VGLP21 SIIRTO 21 EMO05 5723 Att tolka text 1 2 1 gy21 valfri nationell modul Allmänbildande allmän VGLP21 Nej Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• vidareutveckla sin kritiska läskunnighet, i synnerhet sin mediekunskap#11• lära sig tolka multimodala texter samt lära sig analysera deras uttrycksformer och växelverkan#11• förstå hur medierna fungerar, deras betydelse för identiteten och deras roll som opinionsbildare i samhället#11• mångsidigt kunna motivera sina åsikter, förstå och analysera andras motiveringar samt kunna förhålla sig konstruktivt till avvikande åsikter. Centralt innehåll#11• yttrandefrihet, mediekritik, medieetik#11• språkliga och audiovisuella medel som används för att påverka mottagaren samt argumentationsteknik och retoriska stilmedel#11• ideologiskt färgade texter och skillnaden mellan åsikter och vetenskaplig kunskap, minoriteters och minoritetsspråks synlighet i medierna#11• källkritik, informationssökning och -hantering, upphovsrätt#11• att analysera och producera skriftliga och muntliga texter som tar ställning och påverkar OÄI5 VGLP21 SIIRTO 21 EMO06 5724 Att producera text 1 1 1/2 gy21 valfri nationell modul Allmänbildande allmän VGLP21 Nej Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• uppmuntras som skribent och utveckla sina färdigheter i att behärska skrivprocessen#11• lära sig använda andra texter på det egna modersmålet som underlag för den egna skrivprocessen och kunna bedöma texternas tillförlitlighet #11• stärka sin uppfattning om vilken inverkan textens disposition, språk och uttrycksform har för dess betydelse. Centralt innehåll#11• skrivprocessen: idéfas, avgränsning av ämnet, val av perspektiv, disposition, redigering och finslipning; ge och ta emot respons#11• materialbaserat skrivande, språk- och textvård#11• ordkonstövningar som stödjer skribentens egen röst OÄI6 VGLP21 SIIRTO 21 EMO07 5725 Kommunikation 2 1 1/2 gy21 valfri nationell modul Allmänbildande allmän VGLP21 Nej Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• öka tilltron till sin förmåga att framträda och sin förståelse för anspänning#11• utveckla sin färdighet att framträda samt sin förmåga att producera olika muntliga texter, även i digitala miljöer#11• fördjupa sin förmåga att analysera och bedöma talad text och audiovisuell kommunikation. Centralt innehåll#11• anspänning och koncentrationsnivå, publikkontakt och åhörarnas ansvar#11• sammanställning och framförande av ett inlägg individuellt, i grupp eller som en audiovisuell text; färdigheter i att fokusera, ta kontakt, åskådliggöra och uttrycka sig#11• kommunikationsfärdigheter och -etik i olika kommunikationskanaler, till exempel sociala medier#11• analys och bedömning av talade och audiovisuella texter OÄI7 VGLP21 SIIRTO 21 EMO08 5726 Litteratur 2 2 1 gy21 valfri nationell modul Allmänbildande allmän VGLP21 Nej Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• öka sin kunskap om litteratur på det egna modersmålet och kunna granska skönlitteratur också som en del av ett samhälle i förändring#11• förstå betydelsen av olika kontexter för tolkningen av litteratur. Centralt innehåll#11• granska litteratur på det egna modersmålet i olika kontexter: författarens och genrens kontext, historisk och kulturell kontext, politisk och samhällelig kontext#11• granska texter ur olika synvinklar, till exempel med beaktande av olika människosyner, identiteter, världsbilder samt hur värdegrunder och idévärldar förändrats#11• litteratur som ett mångfacetterat, flerstämmigt och flerspråkigt fenomen OÄI8 VGLP21 SIIRTO 21 ENA01 5469 Studiefärdigheter och språklig identitet 1 1/2 gy21 obligatorisk modul Allmänbildande allmän VGLP21 Nej Modulens uppgift är att introducera målen för språkstudierna i gymnasiet i förhållande till det kontinuerliga lärandet och framtidens behov i en flerspråkig föränderlig värld. Den studerande vänjer sig vid språkstudier på gymnasienivå, där målspråket används så mycket som möjligt. Modulens uppgift är också att utveckla den studerandes språkliga medvetenhet och språkliga identitet samt färdigheter i självvärdering och kamratrespons och stärka den studerandes och gruppens kompetens för välbefinnande.#11#11Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• uppmuntras till att modigt utveckla sina språkkunskaper#11• fördjupa sin uppfattning om språklig medvetenhet och flerspråkighet#11• analysera och utveckla färdigheterna i självvärdering och kamratrespons som stöd för lärandet#11• utveckla sina strategier för språkstudier#11• lära sig att använda ändamålsenliga hjälpmedel för språkstudier#11• kunna ställa sin språkkunskap i relation till kunskapsnivå B2.1. Centralt innehåll#11• utarbeta en personlig språkprofil#11• ställa upp mål för språkstudierna#11• flerspråkighet som resurs#11• bekanta sig med olika textgenrer och -stilar#11• bekanta sig med varandra, utbyta vardagskunskap och stärka kommunikationsfärdigheterna genom diskussion ENA1 VGLP21 SIIRTO 21 ENA02 5470 Engelskan som globalt språk 3 1 1/2 gy21 obligatorisk modul Allmänbildande allmän VGLP21 Nej Modulens uppgift är att granska hur engelskans ställning som ett lingua franca har utvecklats i globala kontexter och kommunikationssituationer, där engelska inte nödvändigtvis är någons modersmål. Uppgiften är också att granska hur språket och språkkunskaper inverkar på etiskt hållbart agerande#11i all kommunikation. I modulen öppnar man upp begreppet konstruktiv kommunikation (mediering) som ett centralt delområde inom språkkunskapen.#11#11Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• identifiera sätt att utveckla konstruktiv kommunikation#11• utveckla sina strategier för konstruktiv kommunikation och sin problemlösningsförmåga#11• stärka sina kommunikationsfärdigheter och sin språkliga självkänsla#11• fördjupa sin kunskap om engelskans ställning med hänsyn till den kulturella och språkliga mångfalden. Centralt innehåll#11• engelska som modersmål, andraspråk, officiellt språk och globalt språk#11• internationella sammanhang i vardagen och i närmiljön, mobilitet#11• internationella relationer#11• konstruktiv kommunikation, betydelseförhandlingar och verbalisering som medel för att stärka välbefinnande och självkänsla#11• talares olika bakgrund och hur status påverkar#11• ljudbildning och talproduktion; olika varianter av engelska och jämförelse med andra språk#11• kommunikationsstil i olika medier ENA2 VGLP21 SIIRTO 21 ENA03 5471 Engelska språket och kulturen som kreativt uttryckssätt 2 1 gy21 obligatorisk modul Allmänbildande allmän VGLP21 Nej Modulens uppgift är att fördjupa den kulturella förståelsen. Modulen behandlar språklig och kulturell mångfald samt värderingar och betydelser som förmedlas genom kulturen till individen och samhället. Konstarternas betydelse granskas utifrån deras påverkan. Den studerande handleds i att dra nytta av andra studier eller lärmiljöer samt sina livsmiljöer. I studierna kan ingå ett eget, mer omfattande kreativt arbete.#11#11Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• göra egna tolkningar av olika texter som anknyter till temat#11• kunna producera mångsidiga texter om kulturella teman och fenomen som är viktiga för hen själv#11• stärka färdigheter i att använda reflektion som ett verktyg för att lära sig språk. Centralt innehåll#11• kreativ verksamhet#11• kulturens och konstens betydelse för individen och samhället#11• olika sätt att uttrycka sig själv som en del av identitetsskapandet ENA3 VGLP21 SIIRTO 21 ENA04 5472 Engelskan som ett verktyg för att påverka 2 1 gy21 obligatorisk modul Allmänbildande allmän VGLP21 Nej Modulens uppgift är att utveckla tänkandet och studiefärdigheterna genom att den studerande får öva sina färdigheter att kritiskt läsa och söka information samt därtill hörande färdigheter att tillämpa och producera information. I modulen granskas delaktighet, aktivt agerande och uppbyggande av demokrati på engelska i en språkligt, kulturellt och åskådningsmässigt mångskiftande värld. #11#11Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• bekanta sig med aktuella teman i medierna och bakgrunden till dem#11• utveckla sina färdigheter att uttrycka och analysera åsikter samt argumentera utifrån fakta#11• använda olika informationskällor, lärmiljöer och sätt att producera texter. Centralt innehåll#11• att påverka i civilsamhället#11• människorättsfrågor, jämlikhet#11• individens ansvar och skyldigheter, yttrandefrihet#11• förhandlingsfärdigheter (vardagliga och institutionella)#11• mediernas roll när det gäller att forma attityder ENA4 VGLP21 SIIRTO 21 ENA05 5473 Hållbar framtid och vetenskap 2 1 gy21 obligatorisk modul Allmänbildande allmän VGLP21 Nej Modulens uppgift är att fördjupa den studerandes färdigheter i att söka information, särskilt med hänsyn till att granska källors tillförlitlighet samt stärka hens färdigheter i att tolka och producera text. Uppgiften är också att utveckla den studerandes färdigheter att ställa frågor och hitta svar eller lösningar både individuellt och i grupp. #11#11Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• lära sig att använda lämpliga lässtrategier i olika sammanhang och öva sig i att sammanfatta#11• öva sina färdigheter i att på ett strukturerat sätt presentera iakttagelser om ämnen som intresserar hen själv, både ensam och i grupp. Centralt innehåll#11• kunskaps- och vetenskapsområden som är av intresse för de studerande#11• olika framtidsvisioner#11• innovationer som skapar en hållbar framtid; möjligheter att lösa komplexa problem#11• populärvetenskapliga texter, källkritik#11• engelskan som vetenskapligt språk, särdrag hos vetenskapliga texter ENA5 VGLP21 SIIRTO 21 ENA06 5474 Engelska i fortsatta studier och arbetsliv 2 1 gy21 obligatorisk modul Allmänbildande allmän VGLP21 Nej Modulens uppgift är att fördjupa den studerandes uppfattning om språkfärdigheter som arbetslivsfärdighet och socialt kapital i en föränderlig värld. I modulen diskuteras planering av fortsatta studier och karriär samt arbete, även i internationella sammanhang.#11#11Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• fördjupa sin kännedom om de textgenrer som är typiska för eventuella fortsatta studier och karriärplanering#11• uppmuntras att använda engelska i olika kommunikationssituationer som anknyter till studier och arbete#11• utveckla sina färdigheter att uttrycka sig även i formella sammanhang. Centralt innehåll#11• planering av fortsatta studier och karriär, karriärflexibilitet#11• komplettering av den studerandes språkprofil för framtida behov#11• nationella eller internationella organisationer eller företag som arbetsgivare#11• hur den unga vuxna på väg in i arbetslivet hanterar vardagen och ekonomin ENA6 VGLP21 SIIRTO 21 ENA07 5475 Miljö och hållbar livsstil 2 1 gy21 valfri nationell modul Allmänbildande allmän VGLP21 Nej Modulens uppgift är att utveckla den studerandes färdigheter att fungera som en världsmedborgare som har kunskap, färdighet och vilja att delta i debatter kring globala miljöfrågor. Samtidigt som de här synvinklarna behandlas utifrån den studerandes livsmiljö, går man i modulen även in på hur internationella organisationer hanterar frågor om hållbar livsstil.#11#11Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• stärka sina färdigheter att söka information, särskilt med hänsyn till källkritiken#11• utveckla sin förmåga att tänka genom att utnyttja språkkunskaperna för att analysera olika orsakssamband#11• delta också i mer krävande muntliga eller skriftliga kommunikationssituationer. Centralt innehåll#11• globala miljöfrågor, till exempel klimatförändringen#11• hållbar livsstil i den studerandes eget liv#11• exempel på internationella avtal eller avtalsförhandlingar#11• lösningsfokusering ENA7 VGLP21 SIIRTO 21 ENA08 5476 Kommunicera och påverka muntligt 2 1 gy21 valfri nationell modul Allmänbildande allmän VGLP21 Nej Modulens uppgift är att öva de mångsidiga, muntliga språkfärdigheter som krävs för att medverka i internationella sammanhang, samt att ge den studerande verktyg för att kontinuerligt utveckla sina muntliga språkkunskaper. Modulen har också till uppgift att stärka den studerandes färdigheter i att förhandla samt att respektera och ta hänsyn till andra. I modulen ingår prov i muntlig språkfärdighet som utarbetats av Utbildningsstyrelsen eller andra prestationer enligt separata anvisningar.#11#11Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• fördjupa sin förståelse för de faktorer som påverkar muntliga kommunikationssituationer#11• utveckla sina färdigheter i muntlig kommunikation#11• utveckla sina färdigheter att förstå olika språkliga varianter#11• öva muntlig produktion som förutsätter förberedelse. Centralt innehåll#11• talets olika särdrag#11• hur olika bakgrund och olika modersmål hos dem som använder engelska påverkar talsituationen#11• dialoger#11• teman som behandlats under lärokursens obligatoriska studier och komplettering av dem utifrån den studerandes behov ENA8 VGLP21 SIIRTO 21 FI 5622 Filosofi gy21 nationellt läroämne Allmänbildande allmän VGLP21 Medeltal vägt enligt studiepoäng Filosofia Nej Filosofi BEDÖMNING#11Bedömningen i filosofiämnet ska fokusera på den studerandes förmåga att förstå centrala filosofiska frågor och behärska filosofiskt tänkande och filosofiska begrepp samt på den studerandes förmåga att uttrycka och utvärdera filosofiskt tänkande. Det innebär att man bedömer förmågan att förstå och precisera filosofisk kunskap med hjälp av begrepp samt att kritiskt analysera och reflektera över den. Därtill ska bedömningen ta fasta på den studerandes förmåga att såväl i vardagen som i vetenskapen identifiera och beskriva filosofiska problem och förmågan att formulera dem med hjälp av begrepp.#11#11Bedömningen ska ta hänsyn till den studerandes kännedom om presenterade lösningar på filosofiska frågor samt hens förmåga att presentera logiska argument skriftligt, muntligt och interaktivt.#11#11Bedömningen ska stödja och utveckla den studerandes förmåga att kritiskt granska sitt eget tänkande och uppmuntra den studerande att planera sina studier. Kursbedömningen ska basera sig på mångsidiga bedömningsmetoder.Målen och det centrala innehållet i de olika modulerna ska vara utgångspunkt för bedömningen av hur den studerande har uppnått de allmänna målen för läroämnet filosofi. ALLMÄNNA MÅL FÖR UNDERVISNINGEN I FILOSOFI#11De allmänna målen för undervisningen i filosofi är att den studerande ska #11• kunna gestalta filosofiska problem och tänkbara lösningar på dem inom den filosofiska traditionen och att kunna tillämpa problemformuleringarna på olika aktuella frågor#11• kunna strukturera, analysera och bedöma information begreppsligt, i synnerhet olika påståenden, deras betydelser och motiveringar till dem#11• behärska grundläggande logisk argumentation och därigenom lära sig att lita på och kritiskt granska sitt eget tänkande samt reflektera över dess begränsningar inom olika vetenskapsgrenar och i vardagslivet#11• kunna bedöma moraliska problem och tänkbara lösningar på dem samt förbinda sig till etiska principer#11• lära sig att reflektera över och begreppsligt analysera större helheter samt att tänka och handla på ett omdömesgillt sätt i såväl etiska frågor som inom andra livsområden, även då informationen är motstridig eller otillförlitlig#11• utveckla sin förmåga att uttrycka sina ståndpunkter med rationella motiveringar. LÄROÄMNETS UPPDRAG#11Filosofin utforskar hela verkligheten och olika sätt att gestalta den. Att känna till filosofiska frågeställningar skapar en grund för att förstå världen, samhället och uppfattningarna om människan och att bedöma dem rationellt. Studier i filosofiskt tänkande utvecklar förmågan att rationellt reflektera över motiveringarna till olika uppfattningar.#11#11Utmärkande för filosofin är att den ifrågasätter och söker motiv, vilket hjälper den studerande att få grepp om och strukturera dagens informationsflöde. På så sätt främjar studierna i filosofi den studerandes förmåga att tänka och lära sig. Studier i argumentation och giltig slutledning utvecklar förmågan att förstå och uttrycka även komplexa tankemönster.#11#11Traditionellt har filosofin kallats alla vetenskapers moder. I dess natur ingår därför att integrera olika vetenskapsområden, vilket hjälper den studerande att uppfatta större begreppsliga helheter och samband. Studierna i filosofi främjar den studerandes förmåga att se hur uppfattningar inom olika vetenskapsgrenar och tanketraditioner är uppbyggda och hur de skiljer sig från varandra. Detta stödjer den studerande att tillägna sig olika vetenskaper, vilket gör det enklare för dem att studera vidare. Kunskap i filosofi stärker den studerandes allmänbildning.#11#11Studierna i filosofi ska stärka den studerandes uppfattning om sin egen identitet. I ämnet övar sig den studerande i etisk reflektion och det hjälper hen att förstå betydelsen av olika kunskaper och färdigheter för individen och samhället. Filosofi utvecklar omdömesförmågan och främjar kreativt och självständigt tänkande. I undervisningen i filosofi ska den studerande stödjas att formulera välgrundade personliga åsikter och lära sig att delta i en rationell diskussion. Genom att sätta sig in i filosofiska frågor som saknar enkla svar lär sig den studerande att formulera och motivera sina ståndpunkter. Samtidigt utvecklar hen respekt för olika välgrundade ståndpunkter. Genom att reflektera kring invecklade frågor tillsammans med andra utvecklar den studerande tilltro till sin egen tankeförmåga. Lämpliga arbetssätt inom ämnet är diskussion och dialog.#11#11Delområdena inom mångsidig kompetens#11Studierna i filosofi stödjer den studerandes kommunikativa kompetens på ett mångsidigt sätt, liksom även utvecklingen till en bildad och ansvarstagande medborgare med respekt för jämlikhet. Läroämnet betonar dialog och god argumentation, vilket gör att den studerande enklare kan ta till sig ett hållbart tänkande och en hållbar livsstil och rättvisa samhälleliga principer. Filosofin kombinerar olika vetenskapsområden och stödjer tillägnandet av olika vetenskaper och kontinuerligt lärande. Studier i filosofi utvecklar språklig uttrycksförmåga, analytiskt tänkande och logisk slutledning.#11#11I filosofin tolkas problem begreppsligt och dialogiskt. Därför betonas språklig medvetenhet samt ett exakt språkbruk som lyfter fram betydelsen av ändamålsenliga begrepp. Även om filosofin använder termer inom sin egen tradition och inom andra vetenskapliga discipliner är målet ett klart och begripligt språk. Filosofins argumenterande karaktär utvecklar ett uttrycksätt som fokuserar på logiska motiveringar och tar hänsyn till olika perspektiv.#11#11Reflektion över det goda livet och samhället är traditionellt kärnan i filosofin. Studier i filosofi stödjer kompetensen för välbefinnande genom att utveckla den studerandes förståelse av sig själv, sitt tänkande och sitt förhållande till andra människor. Utvecklingen av förståelsen sammanhänger med människans utveckling som helhet och leder till goda dygder och välbefinnande. Det diskuterande och argumenterande förhållningssättet främjar den sociala gemenskapen bland de studerande och deras kommunikationsfärdigheter och lär dem att respektera olika synpunkter. Samtidigt uppmuntras den studerande att tillägna sig hållbara sätt att tänka och leva och rättvisa samhälleliga principer. Filosofin utvecklar även tolerans för osäkerhet och förmåga att agera även i situationer där tillgången till information är begränsad.#11#11Filosofin har traditionellt omfattat ett synsätt som integrerar olika vetenskapliga discipliner och därigenom stimulerar tvärvetenskaplig och kreativ kompetens. Studier i filosofi bygger på ett naturligt sätt broar mellan olika discipliner. Filosofin hjälper den studerande att tillägna sig olika sätt att hämta information och att kombinera resultaten från olika vetenskaper, vilket gör det lättare att uppfatta stora helheter. Det starka kravet på logik i filosofiskt tänkande utvecklar förmågan att förstå motiveringarna för olika argument och att särskilja faktiska argument från åsikter. I egenskap av ett ämne som ifrågasätter och söker motiveringar uppmuntrar filosofin till kreativt och självständigt tänkande.#11#11När det gäller samhällelig kompetens ska undervisningen i filosofi engagera den studerande till ett rationellt etiskt tänkande baserat på respekt för demokrati, mänskliga rättigheter och hållbar utveckling. Idealen för ett rättvist samhälle och ett aktivt medborgarskap är inte endast föremål för analys och undervisning, utan också mål som undervisningen försöker främja. Filosofi utvecklar förmågan att tänka kreativt, kritiskt och självständigt, vilket utvecklar färdigheter för fortsatta studier, meningsfull karriärplanering och framtida förändringar i arbetslivet.#11#11Etik är ett traditionellt delområde av filosofin och därför också en central del av studierna i filosofi. Filosofi lär den studerande att strukturera värderingar, normer och betydelser begreppsligt. Etisk reflektion omfattar såväl individ- och samhällsfrågor som miljöfrågor. Den kritiska traditionen inom läroämnet utvecklar den studerandes förmåga till självständigt tänkande och uppmuntrar hen att agera moraliskt hållbart. Studier i filosofi bidrar till att uppfatta mångfasetterade problem och skapa en övergripande bild av dem. Förståelse av sociala och ekologiska globala problem uppmuntrar den studerande att agera för att korrigera dessa och uppfylla målen för miljökompetens.#11#11Med tanke på global och kulturell kompetens breddar studierna i filosofi tänkandet och hjälper till att förstå att det finns olika sätt att uppfatta verkligheten. Den studerande utvecklar en känslighet för att upptäcka likheter och skillnader i olika fenomen i världen. Av filosofins delområden fokuserar särskilt etik och social filosofi på mångfalden hos människor och kulturer och uppmuntrar till en fördomsfri attityd till olika livsfenomen. Genom filosofiska tankeexperiment ska den studerande ges tillfälle att föreställa sig möjliga framtida utvecklingstrender. VGLP21 SIIRTO 21 FI01 5623 Introduktion i filosofiskt tänkande 2 1 gy21 obligatorisk modul Allmänbildande allmän VGLP21 Nej Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• bilda sig en uppfattning om filosofins natur och metoder genom att sätta sig in i filosofiska problem och tänkbara lösningar på dem#11• lära sig att bedöma sanningshalten i påståenden och att framföra och förutsätta motiveringar till åsikter och påståenden samt att uppfatta strukturen i framförda motiveringar och bedöma deras giltighet#11• känna till och genom olika interaktiva övningar lära sig att tillämpa filosofiska arbetssätt, såsom att ifrågasätta antaganden, klassificera och definiera begrepp samt använda tankeexperiment och motexempel#11• fördjupa sig i några centrala filosofiska frågor och begreppsliga distinktioner i anslutning till dem#11• känna till grundläggande kunskapsteoretiska distinktioner, kunna analysera och värdera olika tankeföreställningar och bekanta sig med kunskapsinnehållet i några av gymnasiets läroämnen. Centralt innehåll#11• vad filosofi är, de filosofiska frågornas och det filosofiska tänkandets natur i den filosofiska traditionen och tillämpning av filosofiskt tänkande i aktuella frågor#11• grunderna för logisk argumentation och giltig slutledning samt muntlig och skriftlig övning inom området, bland annat genom att tillämpa detta på aktuella samhälleliga frågor#11• centrala filosofiska grundfrågor och distinktioner: ande och materia, frihet och nödvändighet, begreppslig och empirisk, objektiv och subjektiv#11• skillnaden mellan kunskap och information, vardagskunskap och vetenskaplig kunskap samt vetenskap och pseudovetenskap#11• kunskapens och argumentationens natur inom olika vetenskapsgrenar: hur man formulerar påståenden samt testar och motiverar dem i några av gymnasiets läroämnen FI1 VGLP21 SIIRTO 21 FI02 5624 Etik 2 1 gy21 valfri nationell modul Allmänbildande allmän VGLP21 Nej Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• lära känna den filosofiska etikens centrala begrepp, frågor och teorier#11• kunna motivera uppfattningar om det goda och det rätta samt förstå skillnaden mellan normativa och deskriptiva påståenden#11• kunna presentera logiska och etiska argument muntligt och skriftligt samt motivera moralens förpliktande karaktär#11• kunna analysera meningen med sitt liv och sina livsval med hjälp av filosofiska begrepp#11• kunna analysera och bedöma handlingar ur etisk synvinkel samt klargöra sina egna moraliska beslut och värderingar utgående från den filosofiska etiken#11• kunna tillämpa etik på samhälls- och miljöfrågor. Centralt innehåll#11• moralen som normsystem; skillnaden mellan moral, lagar och vanor; moralisk objektivism, relativism, subjektivism#11• moral samt normativ och tillämpad etik i moralfrågor; grunderna i dygd-, konsekvens-, rättighets- och pliktetik#11• filosofiska teorier om ett gott liv, meningen med livet och en god livsstil#11• etik och individens moraliska beslut: mänskliga relationer och livsval#11• etiska frågor kring miljön och naturen, såsom miljöförändringen och djurens rättigheter#11• etik och samhället: mänskliga och grundläggande rättigheter FI2 VGLP21 SIIRTO 21 FI03 5625 Samhällsfilosofi 2 1 gy21 valfri nationell modul Allmänbildande allmän VGLP21 Nej Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• bli förtrogen med några centrala begrepp och inriktningar inom samhällsfilosofin#11• lära sig att beskriva rättvisa, maktutövning och arbetsfördelning i individers, gruppers och institutioners verksamhet#11• lära sig att filosofiskt bedöma samhällsordningens uppbyggnad och legitimitet#11• kunna tillämpa sina kunskaper på aktuella samhällsfrågor#11• förstå rättigheters betydelse som grund för samhällsordningen. Centralt innehåll#11• samhällsordningens legitimitet, teorier om samhällsfördrag#11• olika former av makt, frihet, jämlikhet och rättvisa#11• mänskliga rättigheter, medborgarrättigheter och rättsstaten: demokrati och social gemenskap som samhälleliga värden#11• politiska ideal: liberalism, socialism, anarkism, konservatism, nationalism; samhällsutopier och -dystopier#11• förhållandet mellan välfärd och ekonomi; legitimering av skillnader i förmögenhet och välfärd; välfärdsstaten#11• aktuella samhällsfilosofiska frågor: miljöproblem, kulturmöten, effekter av teknik och artificiell intelligens, kön och makt, identifiering och kritik av strukturer som skapar ojämlikhet FI3 VGLP21 SIIRTO 21 FI04 5626 Sanningen 2 1 gy21 valfri nationell modul Allmänbildande allmän VGLP21 Nej Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• kunna skilja mellan åsikter och faktapåståenden och förstå behovet av att motivera faktapåståenden#11• förstå betydelsen av språk och dess betydelse i gestaltandet av verkligheten#11• kunna beskriva och bedöma filosofiska teorier om sanning, kunskap, verklighetens natur och vetenskap#11• kunna strukturera och analysera kännetecken för vetenskaplig forskning, slutledning och förklaring#11• kunna analysera hur observationer och kunskap samt vetenskapliga teorier förhåller sig till verkligheten#11• lära sig att bedöma situationer där olika undersökningar ger olika resultat och handlingsalternativ. Centralt innehåll#11• språk, betydelse och sanning#11• det sannas natur och sanningsteorierna; att närma sig sanningen; nödvändig och kontingent sanning#11• verklighetens och medvetandets natur; realism och anti-realism#11• kunskapens källor, kunskapens möjligheter och gränser, kunskapens berättigande, förhållandet mellan kunskap och säkerhet#11• den vetenskapliga forskningens natur och metoder samt vetenskaplig slutledning, vetenskapsetik#11• tillförlitligheten hos vetenskapliga metoder och teorier och deras förhållande till verkligheten#11• förklaring, förutsägelse, förståelse och tolkning inom olika vetenskaper FI4 VGLP21 SIIRTO 21 FIM 5406 Finska, modersmålsinriktad lärokurs gy21 lärokurs Allmänbildande allmän VGLP21 Medeltal vägt enligt studiepoäng Finska, modersmålsinriktad lärokurs Modersmålsinriktat språk Ja Modersmål finska ALLMÄNNA MÅL FÖR UNDERVISNINGEN I FINSKA#11De allmänna målen för undervisningen i finska är kopplade till kulturell och språklig mångfald, studiefärdigheter, kommunikationsfärdigheter och färdigheter att tolka och producera text. De allmänna målen för undervisningen är följande: #11#11Kulturell och språklig mångfald#11Målet är att den studerande ska#11• uppmuntras att använda det finska språket och fungera i en språkligt och kulturellt mångsidig värld där man möter andra människor i nationella, nordiska och internationella kontexter i vilka det är möjligt att använda sina kunskaper i finska och där målet inte är kunskaper på modersmålsnivå utan ökad konstruktiv kommunikation och ömsesidig förståelse#11• förstå det finska språkets betydelse som nationalspråk #11• visa att hen har kunskaper, färdigheter och vilja att fungera konstruktivt och kreativt i en kulturellt mångsidig värld#11• uppleva att det är meningsfullt att utöka sin språkliga repertoar.#11#11Studiefärdigheter#11Målet är att den studerande ska#11• kunna ställa upp mål och utvärdera sin utveckling som en del av den pågående lärprocessen#11• identifiera sina egna styrkor och utvecklingsområden som språkstuderande#11• effektivt kunna använda olika strategier och verktyg för att lära sig språk#11• bilda sig en uppfattning om att utvecklingen av språkkunskaperna som process fortsätter också efter gymnasiestudierna.#11#11Kommunikationsfärdigheter, färdigheter att tolka och producera text#11Målet är att den studerande ska#11• vänja sig vid att och våga använda finska språket i olika situationer och på ett mångsidigt sätt#11• få erfarenhet av många olika finskspråkiga studiemiljöer och miljöer för språkanvändning#11• kunna ställa sin språkkunskap i relation till den nivå som ställts upp i nivåskalan för språkkunskap och språkutveckling (bilaga 2) enligt tabellen nedan samt ställa upp sina egna mål, utvärdera utvecklingen av sina kunskaper och vidareutveckla dem.#11#11Syftet med den modersmålsinriktade lärokursen i finska är att ge tvåspråkiga och flerspråkiga studerande i svenskspråkiga gymnasier en möjlighet att vidareutveckla sina kunskaper i finska och stärka den egna mångfasetterade språkliga och kulturella identiteten, genom att bejaka den studerandes modersmål. Modulerna är uppbyggda kring samma teman som A-lärokursen.#11#11OBLIGATORISKA STUDIER#11I modulerna 1–3 i de obligatoriska studierna ska tyngdpunkten ligga på att utveckla den studerandes färdigheter för språkstudier samt studie- och kommunikationsstrategier från den studerandes egna förutsättningar. Den studerande blir medveten om sina styrkor och utvecklingsområden samt#11stärker den grund som lagts för fortsatta studier i språk i den grundläggande utbildningen. För detta ändamål ska den studerande utarbeta en personlig språkprofil under den första modulen. Profilen bearbetas efter hand under gymnasiestudierna. #11#11I modulerna 1–2 skapar den studerande en helhetsbild av det finska språket som nationalspråk och sin egen utveckling i egenskap av den som kan och mångsidigt fördjupar sina kunskaper i finska. Samtidigt ska den kulturella och språkliga mångfalden analyseras ur gemenskapens men också ur den studerandes personliga perspektiv. Den studerande ska också granska sin språkprofil i egenskap av den som både använder, kan och lär sig också andra språk, modersmålet medräknat. #11#11Från och med modul 3 ska man i tilltagande grad fästa uppmärksamhet vid olika textgenrer och det uttryckssätt som språket förutsätter i olika situationer. I modulerna 4–6 ska man fördjupa den studerandes förmåga att analysera och använda språket kritiskt som verktyg för att söka, sammanfatta och dela#11information. #11#11I slutet av de obligatoriska studierna ska uppmärksamheten riktas på att stärka de färdigheter som den studerande behöver för att självständigt utveckla sitt kunnande.#11#11Under studiernas gång ska man reservera tillräckligt med tid för att behandla aktuella eller lokala frågor som man kan komma överens om tillsammans. Muntlig och skriftlig kommunikation övas på ett mångsidigt sätt i alla moduler. LÄROÄMNETS UPPDRAG#11Språkämnen är både kunskaps- och färdighetsämnen och ett eget vetenskapsområde. Undervisningen i språk ska fördjupa och utveckla de språkkunskaper och den språkliga medvetenhet som den studerande har tillägnat sig inom den grundläggande utbildningen.#11#11Det andra inhemska språket finska är en del av gymnasiets språkpedagogik, som syftar till att identifiera och lyfta fram de gemensamma uppdrag som språkundervisningen i gymnasiet har samt att synliggöra språkens betydelse för undervisningen och lärandet överlag. Språkundervisningen i gymnasiet ska utveckla den studerandes flerspråkighet, vilket innebär kunskaper i modersmålet, nationalspråken och främmande språk samt en förmåga att på olika nivåer behärska dialekter och register av dessa. Språkpedagogiken stärker den studerandes språkutveckling, språkliga medvetenhet och förmåga att använda olika språk parallellt, samt utvecklar hens multilitteracitet och förmåga att fungera i olika språkgemenskaper. Den studerande ska uppmuntras att använda olika#11språk på ett mångsidigt sätt med beaktande av språkkunskapens olika delområden och att värdesätta all språkkunskap.#11#11Undervisningen i det andra inhemska språket finska grundar sig på det vidgade textbegreppet, som omfattar till exempel skrivna, talade, visuella och audiovisuella texter eller kombinationer av dessa uttryckssätt. Texterna kan vara berättande, beskrivande, reflekterande, instruerande eller ställningstagande, fiktiva texter eller faktatexter samt vardagliga eller institutionella situationer#11som kräver olika slags kommunikationsfärdigheter.#11#11Finskundervisningens uppdrag är att på ett mångsidigt sätt utveckla den studerandes kunskaper i finska. Den studerande utvecklar mångsidiga språkkunskaper genom att tolka och producera olika typer av texter inom olika genrer. Den studerande framskrider från grundläggande till mångsidiga färdigheter och tillägnar sig först ett vardagligt språk för att sedan lära sig ett mera formellt och vetenskapligt språk. Den studerande handleds att utveckla sina kunskaper i olika språk, att vidga sin flerspråkiga kompetens och utveckla sina metaspråkliga färdigheter, det vill säga förmågan att förstå språket och utnyttja sin kunskap om språket, dess strukturer och funktioner samt sambanden mellan olika språk. Den studerande övar ett mångsidigt språkbruk med hjälp av olika texter och kontexter. Den studerande lär sig söka och bearbeta, producera, dela samt värdera information.#11#11MÅNGSIDIG KOMPETENS I LÄROÄMNET#11I undervisningen i det andra inhemska språket finska ska man behandla teman som bidrar till att språkinlärningen utgör en del av gymnasieundervisningens ämneshelheter och arbetet över läroämnesgränserna. I undervisningen i det andra inhemska språket kan man samarbeta inom lärokurserna och med andra lärokurser i främmande språk samt med andra läroämnen. Samtidigt bidrar#11undervisningen till att skapa en förståelse för och kopplingar till livsskeden efter gymnasiet, studier och arbetsliv. Språkämnena utgör kunskaps- och färdighetsämnen som ger den studerande verktyg för att känna igen, utveckla och tillämpa sina färdigheter i mångsidig kompetens och för att analysera värderingar och attityder. Språkundervisningen grundar sig också på egna fack- och vetenskapsområden, till exempel sociolingvistik, kognitiv språkvetenskap eller textforskning. Dessa kan utnyttjas då man behandlar temahelheter som ingår i den mångsidiga kompetensen. Språken ger den studerande möjlighet att utveckla sin kreativa verksamhet genom att pröva på olika sätt att studera språk samt att granska de teman som behandlas ur ett intellektuellt och estetiskt perspektiv. De olika delområden som utgör den mångsidiga kompetensen bildar innehåll för undervisningen, mål för arbetet och grunder för valet av olika lärmiljöer, arbetssätt eller metoder. Mångsidig kompetens i undervisningen i det andra inhemska språket syns bland annat i att den studerande ska lära sig ifrågasätta och reflektera över orsakssamband.#11#11Genom studier i det andra inhemska språket får den studerande bekanta sig med och analysera hur individens och gemenskapens identiteter byggs upp och hur man fungerar i grupp. Målet är att använda och värdesätta all språkkunskap de studerande har, vilket ger möjlighet att stärka den studerandes kompetens för välbefinnande och kommunikativa kompetens och tilltro till sina egna förmågor. Empati, gott uppförande och element som ingår i konstruktiv kommunikation (mediering) ska synas i alla språkämnen som en del av den mångsidiga kompetensen. Genom att granska olika faktorer som inverkar på konstruktiv kommunikation och tillämpa dylika färdigheter fördjupar den studerande sin förståelse av det obekanta och blir bättre på att bygga förståelse i situationer där#11det inte av språkliga eller kulturella orsaker finns gemensam förståelse. #11#11Den studerande utvecklar sina färdigheter att lära sig språk genom att känna igen vilka lärstrategier som passar hen bäst och genom att utvärdera sina framsteg i studierna. Den studerande handleds i att förstå vilken betydelse mångsidiga språkkunskaper har för de fortsatta studierna och arbetslivet och för att bygga sin språkliga identitet.#11#11Språkämnena kombinerar olika fack-, vetenskaps- och konstämnen och skapar kontaktytor till andra läroämnen och tvärvetenskaplig och kreativ kompetens. Temastudier och studier som överskrider läroämnesgränserna uppmuntrar den studerande att även använda sina begränsade kunskaper i olika språk samt sin flerspråkiga kompetens. Det är viktigt att temahelheter, olika frågor och#11lösningar behandlas kollaborativt. I undervisningen eftersträvar man situationer i vilka den studerande under trygga omständigheter ges möjlighet att utmana de egna färdigheterna. Studier och kunskaper i det andra inhemska språket finska ger den studerande möjlighet att bekanta sig med olika slag av diskurser, information, informationskällor och konstformer. Samtidigt kan man ifrågasätta vedertagna förfaringssätt och hitta nya, kreativa synsätt samt identifiera och förstå mångfald. I språkundervisningen är målsättningen att utveckla de kognitiva färdigheterna och den analytiska förmågan genom att använda mångsidiga undervisningsmetoder som fokuserar på den studerande samt genom att erbjuda meningsfulla, produktiva och tillräckligt utmanande uppgifter.#11#11Studierna i det andra inhemska språket stärker den studerandes samhälleliga kompetens. Undervisningen ger den studerande språkliga och kulturella färdigheter och verktyg för att delta och aktivt påverka i samhället och den globala världen. Samtidigt skapar man kopplingar till demokratifostran och jämlikhetsperspektiv samt till frågor som gäller språk, till exempel minoriteter och majoriteter, språkpolitik eller minskningen av den språkliga diversiteten. De färdigheter och kontakter den studerande får av studier i det andra inhemska språket finska underlättar hens övergång till fortsatta studier, arbetsliv och uppgifter som förutsätter medborgaraktivitet.#11#11Studierna i det andra inhemska språket stärker etisk kompetens och miljökompetens genom att ge den studerande möjlighet att leva sig in i och förstå problem ur ett bredare perspektiv än det egna språket tillåter. Globala miljöfrågor, som till exempel klimatförändringen, ohållbara konsumtionsvanor och att naturens mångfald minskar är både individuella och kollektiva problem. Under studierna stärks den studerandes färdigheter att i samråd med andra finna kopplingar och bearbeta tänkbara lösningar på problem. Utöver att söka och producera information handleds den studerande att reflektera över attityder och värderingar och att utveckla sin ansvarskänsla och agera konstruktivt i olika sammanhang. #11#11Global och kulturell kompetens som en del av studierna i det andra inhemska språket ska öka den studerandes nyfikenhet, motivation och färdigheter att fungera i olika slags kulturella och språkliga miljöer och sammanhang. Mångsidiga språkkunskaper och förståelse för hur kunskaperna i det andra inhemska språket finska är användbara i nationellt, nordiskt och internationellt samarbete och för att granska globala frågor. De fördjupar den studerandes färdigheter att fungera som världsmedborgare och ger hen möjligheter till mångsidigt och kreativt samarbete. Språkstudierna stärker den studerandes kännedom om det finska kulturarvet och erbjuder på ett naturligt sätt många olika synvinklar för att granska olika frågor. VGLP21 SIIRTO 21 FIM01 5407 Studiefärdigheter och språklig identitet 1 1/2 gy21 obligatorisk modul Allmänbildande allmän VGLP21 Ja Modulens uppgift är att introducera målen för språkstudierna i gymnasiet i förhållande till det kontinuerliga lärandet och framtidens behov i en föränderlig och flerspråkig värld. Modulens uppgift är även att utveckla den studerandes studiefärdigheter och språkliga identitet samt färdigheter i självvärdering och kamratrespons.#11#11Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• fördjupa sin uppfattning om språklig medvetenhet och flerspråkighet samt förstå vilken betydelse flerspråkighet har för den egna identiteten#11• förstå språkets uppbyggnad och centrala språkliga begrepp samt utveckla sina färdigheter att skilja på olika nyanser av talat och skrivet språk#11• fördjupa sin förståelse för språk och multimodala texter#11• utveckla sina strategier för språkstudier#11• tillämpa och utveckla färdigheterna i självvärdering och kamratrespons som stöd för lärande#11• kunna ställa sin språkkunskap i relation till kunskapsnivå B2.2. Centralt innehåll#11• utarbeta en personlig språkprofil#11• ställa upp tydliga och realistiska mål för studierna i finska#11• det vidgade textbegreppet och textgenrer som är centrala för studierna i finska#11samt strategier för att analysera, tolka och producera olika typer av texter#11• talspråk, skriftspråk, dialekter och slang#11• tvåspråkighet och flerspråkighet som resurs FIM1 VGLP21 SIIRTO 21 FIM02 5408 Miljö och kommunikation 3 1 1/2 gy21 obligatorisk modul Allmänbildande allmän VGLP21 Ja Modulens uppgift är att den studerande lär sig att agera målmedvetet och ändamålsenligt i många olika kommunikationssituationer och att agera etiskt i olika miljöer och sociala sammanhang. Uppgiften är att reflektera över vilken etisk inverkan språk och språkkunskap har i olika kommunikationssituationer. I modulen öppnar man upp begreppet konstruktiv kommunikation (mediering) som#11ett centralt delområde inom språkkunskapen.#11#11Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• utveckla sina färdigheter i att tolka, producera och bedöma olika typer av texter och deras uttryckssätt#11• utveckla sin förmåga att ge och ta emot respons samt bedöma sin egen taloch skrivförmåga#11• utveckla sin språkliga självkänsla och förmåga att visa hänsyn i kommunikationssituationer#11• öka sin förståelse för sociala nätverk och olika miljöer#11• kunna söka, komprimera och ge information som berör en själv. Centralt innehåll#11• muntliga och skriftliga kommunikationsstrategier#11• konstruktion av texthelheter: målsättning, kontext, innehåll, struktur och synvinkel; skrivprocessen#11• etiska spelregler i kommunikation#11• kommunikationens inverkan på välbefinnandet och självkänslan#11• självvärdering och kamratrespons FIM2 VGLP21 SIIRTO 21 FIM03 5409 Hållbar framtid och vetenskap 2 1 gy21 obligatorisk modul Allmänbildande allmän VGLP21 Ja Modulens uppgift är att den studerande ska stärka sina färdigheter i att söka, analysera, tolka och presentera tillförlitlig information. Modulens uppgift är att den studerande fördjupar sig i vetenskapliga sätt att förmedla information i digitala och andra miljöer, samt lär sig att argumentera. Uppgiften är att den studerande utvecklar sina färdigheter i att ställa frågor, hitta svar eller lösningar#11på problem gällande framtidens utmaningar, både individuellt och i grupp, samt fördjupar sina färdigheter i att agera miljömedvetet.#11#11Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• bredda och fördjupa sina läsfärdigheter och lära sig att använda ändamålsenliga lässtrategier i olika sammanhang#11• utveckla sin förmåga att söka, analysera, tolka och presentera vetenskaplig information samt öva sig i att sammanfatta olika typer av texter och inhämtad information#11• kunna argumentera om vetenskapliga teman#11• utveckla sin förmåga att förstå och delta i hållbar utveckling. Centralt innehåll#11• fack- och vetenskapsområden som intresserar den studerande#11• innovationer som stödjer hållbar utveckling individuellt och globalt#11• argumentationsteknik#11• muntlig och skriftlig produktion med vetenskapliga texter som grund#11• populärvetenskapliga texter, särdrag i vetenskapliga texter FIM3 VGLP21 SIIRTO 21 FIM04 5410 Medier och samhälle 2 1 gy21 obligatorisk modul Allmänbildande allmän VGLP21 Ja Modulens uppgift är att den studerande fördjupar sin mediekunskap och utvecklar sina färdigheter i att kritiskt granska och använda olika slags medier samt sin förmåga att tillämpa och producera text. I modulen granskas delaktighet, aktivt medborgarskap och uppbyggande av demokrati med anknytning till språk, kultur och åskådningar ur ett nationellt och globalt perspektiv.#11#11Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• fördjupa sin förmåga att använda källmaterial och läsa kritiskt, speciellt medietexter#11• kunna argumentera sina åsikter mångsidigt och i olika kommunikationssammanhang#11• kunna granska och bedöma olika typer av texter och förstå de värderingar som förmedlas#11• utveckla sin förmåga att skilja på åsikt och fakta#11• fördjupa sin förmåga att förstå och delta i debatter om samhälleliga fenomen. Centralt innehåll#11• yttrandefrihet, censur, källkritik, informationshantering, mediekritik, upphovsrätt och plagiat#11• aktivt medborgarskap som individ och grupp#11• mänskliga rättigheter#11• språkliga strategier för att påverka och ta ställning#11• ställningstagande och argumenterande texter FIM4 VGLP21 SIIRTO 21 FIM05 5411 Utbildning och arbetsliv 2 1 gy21 obligatorisk modul Allmänbildande allmän VGLP21 Ja Modulens uppgift är att den studerande ska bekanta sig med olika utbildningsvägar och arbetsliv samt fördjupa uppfattningen om språkfärdigheter som arbetslivsfärdighet och socialt kapital i en föränderlig värld. Uppgiften är att den studerande förbereder sig för fortsatta studier, förstärker sin vardagskompetens och utvecklar sin beredskap för kontinuerligt lärande. #11#11Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• utveckla sin kunskap om studie- och arbetsliv#11• stärka sina färdigheter att uttrycka sig i mer formella sammanhang#11• fördjupa sin förmåga att tolka och producera formella texter#11• utveckla sin förmåga att tänka kreativt, samarbeta och förhandla#11• kunna söka och använda den information som myndigheterna tillhandahåller Centralt innehåll#11• utbildning, yrken och näringsliv ur den studerandes och samhällets synvinkel#11• komplettering av språkprofilen för framtida behov#11• teamarbete, företagsamhet, innovationer#11• kommunikationssituationer och olika typer av texter som anknyter till studier, arbete och vuxenliv FIM5 VGLP21 SIIRTO 21 FIM06 5412 Språk och kultur 2 1 gy21 obligatorisk modul Allmänbildande allmän VGLP21 Ja Modulens uppgift är att den studerande ska stärka sin uppfattning om vilken betydelse språket, litteraturen och kulturen har för den egna identiteten och för samhället. Uppgiften är att utveckla och fördjupa den studerandes kännedom om och förståelse för finsk litteratur, kultur och olika konstformer, samt kunskap om det finska språket som kreativt uttryckssätt.#11#11Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• fördjupa sin kunskap om det finska språkets strukturer och uttryckssätt#11• utveckla sina färdigheter i att analysera och tolka olika typer av fakta- och skönlitterära texter och förstå språkets, litteraturens och olika konstformers betydelse för samhället, gemenskapen och för individen#11• kunna närma sig olika slags genrer, i synnerhet skönlitterära, och reflektera över deras olika uttrycksformer#11• bredda och utveckla sina läsfärdigheter på finska. Centralt innehåll#11• språkets, litteraturens och kulturens betydelse då man bygger upp sin identitet#11• nyanser, stilfrågor, språket som estetiskt uttrycksmedel#11• ordkonst#11• centrala drag och teman i den finska skönlitteraturen FIM6 VGLP21 SIIRTO 21 FIM07 5413 Skriftlig kommunikation 2 1 gy21 valfri nationell modul Allmänbildande allmän VGLP21 Ja Modulens uppgift är att den studerande fördjupar sina färdigheter i att tolka och producera olika slags textgenrer. Modulens uppgift är att utveckla den studerandes färdigheter att fungera som en världsmedborgare som har kunskap, färdighet och vilja att delta också i mer krävande debatter om aktuella och globala frågor. Perspektiven granskas utifrån den studerandes intressen och behov.#11#11Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• fördjupa sina färdigheter i att välja synvinkel, att behandla olika aktuella teman, att välja källor och hitta sitt eget sätt att uttrycka sig#11• utveckla sina färdigheter i att producera strukturerade och logiska texthelheter med hänsyn till textens målgrupp#11• hitta texter som intresserar hen samt muntligt och skriftligt delta i debatter kring dem. Centralt innehåll#11• skrivprocessen; bearbeta och sammanställa texter, kollaborativt och delat skrivande samt delade texter#11• producera texter med annat material som grund#11• språkriktighet#11• analysera och producera medietexter#11• teman som behandlats under lärokursens obligatoriska studier och komplettering av dem utifrån studerandes behov FIM7 VGLP21 SIIRTO 21 FIM08 5414 Kommunicera och påverka muntligt 2 1 gy21 valfri nationell modul Allmänbildande allmän VGLP21 Ja Modulens uppgift är att fördjupa muntliga språkfärdigheter samt att ge den studerande verktyg för att kontunerligt utveckla sina muntliga språkkunskaper. Uppgiften är att den studerande ska kunna bedöma vilken betydelse muntlig kommunikation har i människorelationer, inom studier och arbetsliv. Uppgiften är också att stärka den studerandes färdigheter i att förhandla samt att värdesätta och ta andra i beaktande i kommunikationssituationer. I modulen ingår prov i muntlig språkfärdighet som utarbetats av Utbildningsstyrelsen eller andra prestationer enligt separata anvisningar. #11#11Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• fördjupa sina kunskaper kring de faktorer som påverkar muntliga kommunikationssituationer#11• utveckla sina färdigheter i muntlig kommunikation#11• utveckla sin förståelse för språkliga varianter#11• öva muntlig produktion som förutsätter förberedelse. Centralt innehåll#11• talets olika särdrag, språkliga mönster och egenskaper#11• förfaringssätt vid förhandlingar, möten, debatter, diskussioner och olika typer av framträdanden#11• dialogisk kommunikation FIM8 VGLP21 SIIRTO 21 FINA01 5398 Studiefärdigheter och språklig identitet 1 1/2 gy21 obligatorisk modul Allmänbildande allmän VGLP21 Ja Modulens uppgift är att introducera målen för språkstudierna i gymnasiet i förhållande till det kontinuerliga lärandet och framtidens behov i en föränderlig och flerspråkig värld. Modulen vänjer den studerande vid språkstudier på gymnasienivå, där finskan används som mycket som möjligt. Uppgiften är att utveckla den studerandes studiefärdigheter och språkliga identitet samt#11färdigheter i självvärdering och kamratrespons.#11#11Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• uppmuntras till att modigt använda sina språkfärdigheter#11• fördjupa sin uppfattning om språklig medvetenhet och flerspråkighet#11• analysera och utveckla färdigheterna i självvärdering och kamratrespons som stöd för lärandet#11• utveckla sina strategier för språkstudier#11• lära sig att använda ändamålsenliga hjälpmedel för språkstudier#11• kunna ställa sin språkkunskap i relation till kunskapsnivå B2.1 (förmåga att kommunicera, förmåga att tolka texter) och B1.2 (förmåga att producera texter). Centralt innehåll#11• utarbeta en personlig språkprofil#11• ställa upp tydliga och realistiska mål för studierna i finska#11• det vidgade textbegreppet och textgenrer som är relevanta för studierna i finska samt strategier för att analysera, tolka och producera olika typer av texter#11• språk och identitet, den individuella språkliga repertoaren, tvåspråkighet, flerspråkighet, relation mellan olika språk och språkformer FINA1 VGLP21 SIIRTO 21 FINA02 5399 Miljö och kommunikation 3 1 1/2 gy21 obligatorisk modul Allmänbildande allmän VGLP21 Ja Modulens uppgift är att uppmuntra den studerande att modigt använda språket och att utveckla de egna kommunikativa färdigheterna och att agera etiskt i olika miljöer och sociala sammanhang. Uppgiften är att reflektera över vilken etisk inverkan språk och språkkunskap har i olika kommunikationssituationer. I modulen öppnar man upp begreppet konstruktiv kommunikation (mediering) som#11ett centralt delområde inom språkkunskapen.#11#11Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• förstärka sina muntliga och skriftliga kunskaper och färdigheter i växelverkan med andra#11• utveckla sin språkliga självkänsla och förmåga att visa hänsyn i kommunikationssitutioner#11• fördjupa sina kunskaper om språkliga strukturer#11• använda språket aktivt i olika slags autentiska situationer#11• kunna ge och ta emot konstruktiv respons. Centralt innehåll#11• muntliga och skriftliga kommunikationsstrategier#11• språkliga varianter och betydelsen av finskt standardspråk#11• aktiviteter och situationer i vardagen och närmiljön#11• självvärdering och kamratrespons#11• etiska spelregler i kommunikation#11• kommunikationens inverkan på välbefinnandet och självkänslan#11• textgenrer som anknyter till studierna och vardagen FINA2 VGLP21 SIIRTO 21 FINA03 5400 Hållbar framtid och vetenskap 2 1 gy21 obligatorisk modul Allmänbildande allmän VGLP21 Ja Modulens uppgift är att den studerande fördjupar sina färdigheter i att analysera och tolka olika typer av texter och i att söka och kritiskt granska information särskilt med tanke på källans tillförlitlighet. Uppgiften är att den studerande utvecklar sina färdigheter i att ställa frågor, hitta svar eller lösningar på problem gällande framtidens utmaningar, både individuellt och i grupp, samt fördjupar#11sina färdigheter i att agera miljömedvetet.#11#11Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• bredda och fördjupa sina läsfärdigheter och lära sig att använda ändamålsenliga lässtrategier i olika sammanhang#11• öva sina färdigheter i att tolka och presentera inhämtad information och öva sig i att sammanfatta olika typer av texter#11• aktivt kunna ta del av diskussioner#11• utveckla sina färdigheter i att argumentera och formulera åsikter. Centralt innehåll#11• fack- och vetenskapsområden som intresserar den studerande#11• innovationer som stödjer hållbar utveckling individuellt och globalt#11• språkets funktion som verktyg för att söka, analysera, tolka och presentera vetenskaplig information#11• olika framtidsvisioner#11• populärvetenskapliga texter, särdrag i vetenskapliga texter FINA3 VGLP21 SIIRTO 21 FINA04 5401 Medier och samhälle 2 1 gy21 obligatorisk modul Allmänbildande allmän VGLP21 Ja Modulens uppgift är att den studerande utvecklar sina färdigheter i att analysera och tolka multimodala texter, fördjupar sin mediekunskap och sina färdigheter i att kritiskt granska och använda olika slags medier samt att tillämpa och producera text. I modulen granskas delaktighet, aktivt medborgarskap och uppbyggande av demokrati med anknytning till språk, kultur och åskådningar ur#11ett nationellt och globalt perspektiv.#11#11Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• bekanta sig med aktuella ämnen som behandlas i media#11• utveckla sin förmåga att kritiskt granska olika typer av informationskällor, skilja på åsikt och fakta och att förstå värderingar i text#11• muntligt och skriftligt uttrycka, formulera och motivera sina åsikter och kommunicera målinriktat och ändamålsenligt. Centralt innehåll#11• mediekritik, källkritik, censur, yttrandefrihet, informationshantering, upphovsrätt och plagiat#11• mänskliga rättigheter, jämlikhet#11• aktivt medborgarskap som individ och i grupp#11• olika uttryckssätt och -former i medier i sakfrågor och om aktuella händelser FINA4 VGLP21 SIIRTO 21 FINA05 5402 Utbildning och arbetsliv 2 1 gy21 obligatorisk modul Allmänbildande allmän VGLP21 Ja Modulens uppgift är att den studerande ska bekanta sig med utbildningsvägar och arbetsliv och fördjupa sin uppfattning om språkfärdigheter som arbetslivsfärdighet och socialt kapital i en föränderlig värld. Uppgiften är att den studerande förbereder sig för fortsatta studier, förstärker sin vardagskompetens och utvecklar sin beredskap för kontinuerligt lärande.#11#11Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• fördjupa sin förmåga att analysera, tolka och producera formella texter och att uttrycka sig i mer formella sammanhang#11• uppmuntras att använda finska i olika kommunikationssituationer i studier och arbete#11• stärka sina färdigheter i att behandla ämnesområden som anknyter till studie- och arbetsliv#11• utveckla sin förmåga att tänka kreativt, förhandla och samarbeta#11• fördjupa sin kännedom om de textgenrer som är typiska för studier och karriärplanering#11• kunna söka och använda den information som myndigheterna tillhandahåller. Centralt innehåll#11• utbildning, yrken, näringsliv ur den studerandes och samhällets synvinkel#11• komplettering av språkprofilen för framtida behov#11• teamarbete, företagsamhet och innovation#11• kommunikationssituationer och olika typer av texter som anknyter till studier, arbete och vuxenlivet FINA5 VGLP21 SIIRTO 21 FINA06 5403 Språk och kultur 2 1 gy21 obligatorisk modul Allmänbildande allmän VGLP21 Ja Modulens uppgift är att utveckla och fördjupa den studerandes kännedom om finsk kultur, litteratur och olika konstformer och att uppmuntra hen till litterära och kulturella upplevelser. Uppgiften är att den studerande ska stärka sin förståelse för litteraturens, kulturens och konstens betydelse för det finska samhället och utveckla sin kännedom och kunskap om det finska språket som#11kreativt uttryckssätt.#11#11Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• fördjupa sin kunskap om det finska språkets strukturer och uttryckssätt, i synnerhet i skönlitterära texter #11• utveckla sin förståelse för värderingar som finsk litteratur och kultur förmedlar och förstå litteraturens, kulturens och konstens betydelse för samhället, gemenskapen och individen#11• utveckla sin förmåga att närma sig olika slags skön- och facklitterära genrer och reflektera över deras uttrycksformer#11• utveckla sina färdigheter att göra egna analyser och tolkningar av olika faktaoch skönlitterära texter#11• bredda och utveckla sin läsfärdighet på finska. Centralt innehåll#11• språkets, kulturens och litteraturens betydelse då man bygger upp sin identitet#11• nyanser, stilfrågor, språket som estetiskt uttrycksmedel#11• ordkonst#11• centrala drag och teman i den finska skönlitteraturen FINA6 VGLP21 SIIRTO 21 FINA07 5404 Skriftlig kommunikation 2 1 gy21 valfri nationell modul Allmänbildande allmän VGLP21 Ja Modulens uppgift är att den studerande fördjupar sina färdigheter i att tolka och producera olika slags textgenrer. Modulens uppgift är att utveckla den studerandes färdigheter att fungera som en världsmedborgare som har kunskap, färdighet och vilja att delta också i mer krävande debatter om aktuella och globala frågor. Perspektiven granskas utifrån den studerandes intressen och behov.#11#11Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• fördjupa sina färdigheter i att välja synvinkel, att behandla olika aktuella teman, att välja källa och hitta sitt eget sätt att uttrycka sig#11• utveckla sina färdigheter i att producera strukturerade och logiska texthelheter med hänsyn till textens målgrupp#11• hitta texter som intresserar hen samt muntligt och skriftligt delta i debatter kring dem. Centralt innehåll#11• skrivprocessen; bearbeta och sammanställa texter, kollaborativt och delat skrivande samt delade texter#11• språkriktighet#11• medietexter#11• globalt ansvar#11• teman som behandlats under lärokursens obligatoriska studier och komplettering av dem utifrån den studerandes behov FINA7 VGLP21 SIIRTO 21 FINA08 5405 Kommunicera och påverka muntligt 2 1 gy21 valfri nationell modul Allmänbildande allmän VGLP21 Ja Modulens uppgift är att fördjupa och mångsidigt öva muntliga språkfärdigheter samt att ge den studerande verktyg för för att kontinuerligt utveckla sina muntliga språkkunskaper. Uppgiften är att den studerande ska förstå vilken betydelse muntlig kommunikation har i människorelationer, inom studier och arbetsliv. Uppgiften är också att stärka den studerandes färdigheter i att förhandla samt att värdesätta och ta andra i beaktande i kommunikationssituationer. I modulen ingår prov i muntlig språkfärdighet som utarbetats av Utbildningsstyrelsen eller andra prestationer enligt separata anvisningar.#11#11Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• fördjupa sina kunskaper om de faktorer som påverkar muntliga kommunikationssituationer#11• utveckla sina färdigheter i muntlig kommunikation#11• utveckla sina färdigheter i att förstå olika språkliga varianter#11• öva muntlig produktion som förutsätter förberedelse. Centralt innehåll#11• talets olika särdrag och språkliga mönster och egenskaper#11• förfaringssätt vid förhandlingar, möten, debatter, diskussioner och olika typer av framträdanden#11• dialogisk kommunikation FINA8 VGLP21 SIIRTO 21 FINB11 5416 Studiefärdigheter och språklig identitet 1 1/2 gy21 obligatorisk modul Allmänbildande allmän VGLP21 Ja Modulens uppgift är att introducera målen för språkstudierna i gymnasiet i förhållande till det kontinuerliga lärandet och framtidens behov i en föränderlig och flerspråkig värld. Modulen vänjer den studerande vid språkstudier på gymnasienivå, där finskan används så mycket som möjligt. Uppgiften är att motivera den studerande till studier i finska och att utveckla den studerandes#11studiefärdigheter och språkliga identitet samt färdigheter i självvärdering och kamratrespons.#11#11Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• uppmuntras till att modigt använda sina språkfärdigheter#11• fördjupa sin uppfattning om språklig medvetenhet och flerspråkighet#11• analysera och utveckla färdigheterna i självvärdering och kamratrespons som stöd för lärande#11• utveckla sina strategier för språkstudier#11• lära sig att använda ändamålsenliga hjälpmedel för språkstudier#11• kunna ställa sin språkkunskap i relation till kunskapsnivå B1.1. Centralt innehåll#11• utarbeta en personlig språkprofil#11• ställa upp tydliga och realistiska mål för studierna i finska#11• det vidgade textbegreppet och textgenrer som är relevanta för studierna i finska samt strategier för att analysera, tolka och producera olika typer av texter#11• språk och identitet, den individuella språkliga repertoaren, tvåspråkighet, flerspråkighet, relation mellan olika språk och språkformer FINB11 VGLP21 SIIRTO 21 FINB12 5417 Miljö och kommunikation 3 1 1/2 gy21 obligatorisk modul Allmänbildande allmän VGLP21 Ja Modulens uppgift är att uppmuntra den studerande att modigt använda språket och att utveckla de egna kommunikativa färdigheterna samt att agera etiskt i olika miljöer och sociala sammanhang. Uppgiften är att reflektera över vilken etisk inverkan språk och språkkunskap har i olika kommunikationssituationer. I modulen öppnar man upp begreppet konstruktiv kommunikation (mediering)#11som ett centralt begrepp inom språkkunskapens delområden.#11#11Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska #11• utveckla muntliga och skriftliga kommunikationsstrategier#11• fördjupa sin förmåga att läsa, aktivt diskutera och lyssna på andra#11• kunna använda språket aktivt i olika slags kommunikationssituationer och i växelverkan med andra#11• kunna ge och ta emot respons. Centralt innehåll#11• aktiviteter och situationer i vardagen och närmiljön#11• självvärdering och kamratrespons#11• etiska spelregler i kommunikation#11• kommunikationens inverkan på välbefinnandet och självkänslan#11• textgenrer som anknyter till studierna och vardagen, natur och miljö FINB12 VGLP21 SIIRTO 21 FINB13 5418 Media, samhälle och hållbar framtid 2 1 gy21 obligatorisk modul Allmänbildande allmän VGLP21 Ja Modulens uppgift är att den studerande fördjupar sina färdigheter i att analysera och tolka multimodala texter samt att söka, kritiskt granska och använda information. Uppgiften är att den studerande utvecklar kunskap om olika slags textgenrer, samt stärker sina färdigheter att ställa frågor, hitta svar eller lösningar på problem gällande framtidens utmaningar, både individuellt och i#11grupp, samt att agera miljömedvetet.#11#11Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• utveckla sina läsfärdigheter och lära sig att använda ändamålsenliga lässtrategier i olika sammanhang#11• analysera och producera texter med betoning på språkliga drag som kännetecknar olika genrer#11• utveckla sin förmåga att kritiskt granska olika typer av informationskällor och söka information samt sammanfatta, presentera och diskutera olika texter och inhämtad information individuellt och i grupp#11• muntligt och skriftligt uttrycka, formulera och motivera sina åsikter och kommunicera målinriktat och ändamålsenligt. Centralt innehåll#11• mediekritik, källkritik, censur, yttrandefrihet, informationshantering, upphovsrätt och plagiat#11• språkets funktion som verktyg för att söka, analysera, tolka, dela och presentera information#11• aktivt medborgarskap som individ och i grupp#11• innovationer som stödjer hållbar utveckling och olika framtidsvisioner#11• texter i anknytning till teknik, samhälle och hållbar utveckling FINB13 VGLP21 SIIRTO 21 FINB14 5419 Utbildning och arbetsliv 2 1 1/2 gy21 obligatorisk modul Allmänbildande allmän VGLP21 Ja Modulens uppgift är att den studerande ska bekanta sig med utbildningsvägar och arbetsliv samt fördjupa sin uppfattning om språkfärdigheter som arbetslivsfärdighet och socialt kapital i en föränderlig värld. Uppgiften är att den studerande förbereder sig för fortsatta studier, förstärker sin vardagskompetens och utvecklar sin beredskap för kontinuerligt lärande. #11#11Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• fördjupa sin förmåga att tolka och producera kortare formella texter och att uttrycka sig i mer formella sammanhang#11• uppmuntras att använda finska i olika kommunikationssituationer i studier och arbete#11• utveckla sina färdigheter att behandla ämnesområden som anknyter till studier och arbetsliv#11• utveckla sin förmåga att tänka kreativt, förhandla och samarbeta #11• fördjupa sin kännedom om de textgenrer som är typiska för studier och karriärplanering#11• kunna söka och använda den information som myndigheterna tillhandahåller. Centralt innehåll#11• utbildning, yrken och näringsliv ur den studerandes synvinkel#11• komplettering av språkprofilen för framtida behov#11• teamarbete, företagsamhet och innovation#11• kommunikationssituationer och olika typer av texter som anknyter till studier, arbete och vuxenlivet FINB14 VGLP21 SIIRTO 21 FINB15 5420 Språk och kultur 2 1 1/2 gy21 obligatorisk modul Allmänbildande allmän VGLP21 Ja Modulens uppgift är att utveckla och fördjupa den studerandes kännedom om finsk litteratur, kultur och olika konstformer och att uppmuntra hen till litterära och kulturella upplevelser. Uppgiften är att den studerande ska fördjupa sin förståelse för språkets, litteraturens och konstens betydelse för det finska samhället, samt kännedom om det finska språket som kreativt uttryckssätt.#11#11Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• fördjupa sin kunskap om det finska språkets strukturer och uttryckssätt, i synnerhet i skönlitterära texter#11• fördjupa sin förståelse för värderingar som finsk litteratur och kultur förmedlar och förstå deras betydelse för samhället, gemenskapen och för individen#11• närma sig olika slags fakta- och skönlitterära texter och utveckla sina färdigheter att förstå, analysera och tolka deras olika uttrycksformer#11• bredda och utveckla sin läsfärdighet på finska. Centralt innehåll#11• språkets, kulturens och litteraturens betydelse då man bygger upp sin identitet#11• nyanser, stilfrågor och språket som estetiskt uttrycksmedel#11• centrala drag och teman i finsk litteratur FINB15 VGLP21 SIIRTO 21 FINB16 5421 Kommunicera och påverka muntligt 2 1 gy21 valfri nationell modul Allmänbildande allmän VGLP21 Ja Modulens uppgift är att fördjupa och mångsidigt öva muntliga språkfärdigheter samt att ge den studerande verktyg för att kontinuerligt utveckla sina muntliga språkkunskaper. Uppgiften är att den studerande ska förstå vilken betydelse muntlig kommunikation har i människorelationer, inom studier och arbetsliv. Uppgiften är också att stärka den studerandes färdigheter i att förhandla samt#11att värdesätta och ta andra i beaktande i kommunikationssituationer. I modulen ingår prov i muntlig språkfärdighet som utarbetats av Utbildningsstyrelsen eller andra prestationer enligt separata anvisningar. #11#11Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• fördjupa sin förståelse för de faktorer som påverkar muntliga kommunikationssituationer#11• utveckla sina färdigheter i muntlig kommunikation#11• utveckla sina färdigheter i att förstå olika språkliga varianter#11• öva muntlig produktion som förutsätter förberedelse. Centrala innehåll#11• talets olika särdrag, språkliga mönster och egenskaper#11• förfaringssätt vid förhandlingar, möten, debatter, diskussioner och olika typer av framträdanden#11• kulturbundna, särskilt finska särdrag i muntlig kommunikation#11• autentiska språkmiljöer och autentisk språkanvändning#11• dialogisk kommunikation FINB16 VGLP21 SIIRTO 21 FINB17 5422 Skriftlig kommunikation 2 1 gy21 valfri nationell modul Allmänbildande allmän VGLP21 Ja Modulens uppgift är att den studerande fördjupar sina färdigheter i att tolka och producera olika slags textgenrer. Uppgiften är att utveckla den studerandes färdigheter att fungera som en världsmedborgare som har kunskap, färdighet och vilja att delta i debatter kring aktuella och globala frågor. Perspektiven granskas utifrån den studerandes intressen och behov.#11#11Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• fördjupa sina färdigheter i att välja synvinkel, att behandla olika aktuella teman, att välja källor samt hitta sitt eget sätt att uttrycka sig#11• utveckla sina färdigheter i att producera strukturerade och logiska texthelheter med hänsyn till textens målgrupp#11• hitta texter som intresserar hen samt muntligt och skriftligt delta i debatter kring dem. Centralt innehåll#11• skrivprocessen; bearbeta och sammanställa texter, kollaborativt och delat skrivande samt delade texter#11• språkriktighet#11• globalt ansvar#11• teman som behandlats under lärokursens obligatoriska studier och komplettering av dem utifrån den studerandes behov. FINB16 VGLP21 SIIRTO 21 FINB31 5424 Nybörjarnivå 1 2 1 gy21 valfri nationell modul Allmänbildande allmän VGLP21 Ja Modulens uppgift är att motivera den studerande till långsiktiga och målinriktade språkstudier samt stärka den studerandes intresse för det finska språket och kulturen. Den studerande uppmuntras att vara aktiv på målspråket och använda sig av olika slags kommunikationsstrategier som även kompenserar begränsade språkkunskaper.#11#11Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• bilda sig en uppfattning om finskans relation till andra språk som hen kan eller har studerat och kunna använda sig av sin egen språkliga repertoar#11• välja sådana sätt att studera och lära sig språk som är lämpliga för hen själv#11• bilda sig en uppfattning om det finska språkets ställning i Finland#11• kunna kommunicera enligt målen för kunskapsnivå A1.1. Centralt innehåll#11• rutinmässiga kommunikationssituationer#11• de mest centrala kommunikationsstrategierna#11• de vanligaste artighetsfraserna FINB31 VGLP21 SIIRTO 21 FINB32 5425 Nybörjarnivå 2 2 1 gy21 valfri nationell modul Allmänbildande allmän VGLP21 Ja Modulens uppgift är att uppmuntra den studerande till att modigt använda även sina begränsade språkkunskaper i olika kommunikationssituationer och utnyttja finskan som en inkörsport till sådant som kan intressera hen. Den studerande vidgar sin allmänbildning om Finland, det finska språket och den finska kulturen.#11#11Mål#11Målet för modulen är att den studerande ska#11• kunna kommunicera enligt målen för kunskapsnivå A1.1–A1.2. Centralt innehåll#11• beskriva den närmsta kretsen och vardagen#11• social möten i vardagen#11• uträttande av olika ärenden FINB32 VGLP21 SIIRTO 21 FINB33 5426 Nybörjarnivå 3 2 1 gy21 valfri nationell modul Allmänbildande allmän VGLP21 Ja Modulens uppgift är att handleda den studerande i att få en helhetsuppfattning om inledningsskedet av nybörjarnivån och framstegen i studierna i finska.#11#11Mål#11Målet för modulen är att den studerande ska#11• kunna kommunicera enligt målen för kunskapsnivå A1.2. Centralt innehåll#11• ungas liv och relationer#11• fritid och hobbyer#11• gymnasievardagen FINB33 VGLP21 SIIRTO 21 FINB34 5427 Grundnivå 1 2 1 gy21 valfri nationell modul Allmänbildande allmän VGLP21 Ja Modulens uppgift är att handleda den studerande i att använda finskan som ett verktyg för att söka information. Den studerande bekantar sig med olika livssituationer och livsmiljöer i Finland. Den studerande uppmuntras till att modigt fungera som en ambassadör för sin egen kultur på finska.#11#11Mål#11Målet för modulen är att den studerande ska#11• kunna kommunicera enligt målen för kunskapsnivå A1.3. Centralt innehåll#11• olika finskspråkiga talares bakgrund#11• bekanta sig med Finland på finska#11• vanor i vardagen och traditioner samt kulturella skillnader FINB34 VGLP21 SIIRTO 21 FINB35 5428 Grundnivå 2 2 1 gy21 valfri nationell modul Allmänbildande allmän VGLP21 Ja Modulens uppgift är att erbjuda den studerande verktyg för att uttrycka sina känslor och åsikter på finska. Den studerande övar på att upprätthålla kommunikationen och på att lyssna aktivt.#11#11Mål#11Målet för modulen är att den studerande ska#11• kunna kommunicera enligt målen för kunskapsnivå A1.3–A2.1. Centralt innehåll#11• välbefinnande och hälsa#11• olika livsskeden FINB35 VGLP21 SIIRTO 21 FINB36 5429 Grundnivå 3 2 1 gy21 valfri nationell modul Allmänbildande allmän VGLP21 Ja Modulens uppgift är att vägleda den studerande att bekanta sig med centrala finska kulturella fenomen och finskspråkiga medier. Den studerande uppmuntras till att modigt använda det finska i samband med att hen undersöker kulturella teman som intresserar hen själv. Under modulen producerar den studerande en egen text på finska.#11#11Mål#11Målet för modulen är att den studerande ska#11• kunna kommunicera enligt målen för kunskapsnivå A2.1. Centralt innehåll#11• finländska kulturella teman#11• aktuella kulturella teman#11• kreativ verksamhet utifrån den studerandes egna intressen FINB36 VGLP21 SIIRTO 21 FINB37 5430 Grundnivå 4 2 1 gy21 valfri nationell modul Allmänbildande allmän VGLP21 Ja Modulens uppgift är att stärka den studerandes självkänsla som språkanvändare genom att erbjuda möjligheter att reflektera över och öva på det finska språket i olika situationer som berör fortsatta studier och arbetsliv. Den studerande reflekterar över hurdana kunskaper i finska som krävs i framtiden.#11#11Mål#11Målet för modulen är att den studerande ska#11• kunna kommunicera enligt målen för kunskapsnivå A2.1–A2.2. Centralt innehåll#11• gymnasiestudier, eventuella fortsatta studier, arbetsliv#11• framtidsplaner FINB37 VGLP21 SIIRTO 21 FINB38 5431 Grundnivå 5 2 1 gy21 valfri nationell modul Allmänbildande allmän VGLP21 Ja Modulens uppgift är att uppmuntra den studerande att med de språkkunskaper hen har läsa och tolka texter av olika längd och svårighetsgrad. Undervisningen ska stärka den studerandes strategier som behövs för att tolka olika texter och fördjupa hens färdigheter i att uttrycka sig på finska på det sätt som kommunikationssituationen förutsätter med beaktande av mottagaren.#11#11Mål#11Målet för modulen är att den studerande ska#11• kunna kommunicera enligt målen för kunskapsnivå A2.2. Centralt innehåll#11• aktuella teman#11• finskspråkiga medier#11• källkritik FINB38 VGLP21 SIIRTO 21 FS 5467 Främmande språk gy21 mellanrubrik VGLP21 Nej VGLP21 SIIRTO 21 FSA01 5478 Studiefärdigheter och språklig identitet 1 1/2 gy21 obligatorisk modul Allmänbildande allmän VGLP21 Nej Modulens uppgift är att introducera målen för språkstudierna i gymnasiet i förhållande till det kontinuerliga lärandet och framtidens behov i en flerspråkig föränderlig värld. Den studerande vänjer sig vid språkstudier på gymnasienivå, där målspråket används så mycket som möjligt. Modulens uppgift är också att utveckla den studerandes språkliga medvetenhet och språkliga identitet samt färdigheter i självvärdering och kamratrespons och stärka den studerandes och gruppens kompetens för välbefinnande.#11#11Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• uppmuntras till att modigt utveckla sina språkkunskaper#11• fördjupa sin uppfattning om språklig medvetenhet och flerspråkighet#11• tillämpa och utveckla sina strategier för språkstudier och färdigheterna i självvärdering och kamratrespons#11• lära sig att använda ändamålsenliga hjälpmedel för språkstudier#11• kunna ställa sin språkkunskap i relation till den kunskapsnivå som definierats för lärokursen för målspråket (se tabell). Centralt innehåll#11• målspråket som en inkörsport till att lära sig och kunna släktspråken#11• ställa upp mål för studierna i målspråket#11• utarbeta en egen språkprofil och komplettera den ur målspråkets synvinkel#11• flerspråkighet som resurs#11• bekanta sig med olika textgenrer och -stilar#11• bekanta sig med varandra, utbyta vardagskunskap och stärka kommunikationsfärdigheterna genom diskussion VKA1 VGLP21 SIIRTO 21 FSA02 5479 Språket i den globala världen och kommunikationsfärdigheter 3 1 1/2 gy21 obligatorisk modul Allmänbildande allmän VGLP21 Nej Modulens uppgift är att granska målspråket utifrån den globala kompetensen. Uppgiften är också att granska hur språket och språkkunskaper inverkar på etiskt hållbart agerande i all kommunikation. I modulen öppnar man upp begreppet konstruktiv kommunikation (mediering) som ett centralt delområde inom språkkunskapen. I modulen övar den studerande kommunikation i situationer som överskrider språkliga och kulturella gränser.#11#11Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• identifiera sätt att utveckla konstruktiv kommunikation#11• utveckla sina strategier för konstruktiv kommunikation och sin problemlösningsförmåga#11• stärka sina kommunikationsfärdigheter och sin språkliga självkänsla#11• fördjupa sin kunskap om målspråkets ställning med hänsyn till den kulturella och språkliga mångfalden. Centralt innehåll#11• internationella sammanhang i vardagen och i närmiljön, mobilitet#11• konstruktiv kommunikation, betydelseförhandlingar och verbalisering som medel för att stärka välbefinnande och självkänsla#11• talares olika bakgrund och hur status påverkar#11• ljudbildning och talproduktion; olika varianter av målspråket och jämförelse med andra språk#11• kommunikationsstil i olika medier VKA2 VGLP21 SIIRTO 21 FSA03 5480 Språket och kulturen som kreativt uttryckssätt 2 1 gy21 obligatorisk modul Allmänbildande allmän VGLP21 Nej Modulens uppgift är att fördjupa den kulturella förståelsen. Modulen behandlar språklig och kulturell mångfald samt värderingar och betydelser som förmedlas genom kulturen till individen och samhället. Konstarternas betydelse granskas utifrån deras påverkan. Den studerande handleds i att dra nytta av andra studier eller läromiljöer samt sina livsmiljöer. I studierna kan ingå ett mer omfattande kreativt arbete.#11#11Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• göra egna tolkningar av olika texter som anknyter till temat#11• kunna producera texter om kulturella teman eller fenomen som är viktiga för hen själv#11• stärka färdigheterna i att använda reflektion som ett verktyg för att lära sig språk.#11#11Centralt innehåll#11• kreativ verksamhet#11• kulturens och konstens betydelse för individen och samhället#11• olika sätt att uttrycka sig själv som en del av identitetsskapandet VKA3 VGLP21 SIIRTO 21 FSA04 5481 Språket som ett verktyg för att påverka 2 1 gy21 obligatorisk modul Allmänbildande allmän VGLP21 Nej Modulens uppgift är att utveckla tänkandet och studiefärdigheterna genom att den studerande får öva sina färdigheter i att kritiskt läsa och söka information samt därtill hörande färdigheter i att tillämpa och producera information. I modulen granskas delaktighet, aktivt agerande och uppbyggande av demokrati på målspråket i en språkligt, kulturellt och åskådningsmässigt mångskiftande värld.#11#11Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• bekanta sig med aktuella teman i medierna och bakgrunden till dem#11• utveckla sina färdigheter i att uttrycka och analysera åsikter samt argumentera utifrån fakta#11• använda olika informationskällor, lärmiljöer eller sätt att producera texter. Centralt innehåll#11• att påverka i civilsamhället#11• människorättsfrågor, jämlikhet#11• individens ansvar och skyldigheter, yttrandefrihet#11• förhandlingsfärdigheter (vardagliga och institutionella)#11• mediernas roll när det gäller att forma attityder VKA4 VGLP21 SIIRTO 21 FSA05 5482 Hållbar framtid och vetenskap 2 1 gy21 obligatorisk modul Allmänbildande allmän VGLP21 Nej Modulens uppgift är att fördjupa den studerandes färdigheter i att söka information, särskilt med hänsyn till att granska källors tillförlitlighet samt stärka hens färdigheter i att tolka och producera text. Uppgiften är också att utveckla den studerandes färdigheter att ställa frågor och hitta svar eller lösningar både individuellt och i grupp. #11#11Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• lära sig att använda lämpliga lässtrategier i olika sammanhang och öva sig i att sammanfatta#11• öva sina färdigheter i att presentera iakttagelser om ämnen som intresserar hen själv, både ensam och i grupp. Centralt innehåll#11• kunskaps- och vetenskapsområden som är av intresse för de studerande#11• olika framtidsvisioner#11• innovationer som skapar en hållbar framtid; möjligheter att lösa komplexa problem#11• populärvetenskapliga texter, källkritik, exempel på vetenskapliga texter VKA5 VGLP21 SIIRTO 21 FSA06 5483 Språket i fortsatta studier och arbetsliv 2 1 gy21 obligatorisk modul Allmänbildande allmän VGLP21 Nej Modulens uppgift är att fördjupa den studerandes uppfattning om språkfärdigheter som arbetslivsfärdighet och socialt kapital i en föränderlig värld. I modulen diskuteras planering av fortsatta studier och karriär samt arbete, även i internationella sammanhang.#11#11Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• fördjupa sin kännedom om textgenrer som är typiska för eventuella fortsatta studier och karriärplanering#11• uppmuntras att använda målspråket i olika kommunikationssituationer som anknyter till studier och arbete#11• utveckla sina färdigheter att uttrycka sig även i formella sammanhang. Centralt innehåll#11• planering av fortsatta studier och karriär, karriärflexibilitet#11• komplettering av den studerandes språkprofil för framtida behov#11• nationella eller internationella organisationer eller företag som arbetsgivare#11• hur den unga vuxna på väg in i arbetslivet hanterar vardagen och ekonomin VKA6 VGLP21 SIIRTO 21 FSA07 5484 Miljö och hållbar livsstil 2 1 gy21 valfri nationell modul Allmänbildande allmän VGLP21 Nej Modulens uppgift är att att utveckla den studerandes färdigheter att fungera som en världsmedborgare som har kunskap, färdighet och vilja att delta i debatter kring globala miljöfrågor. Samtidigt som de här synvinklarna behandlas utifrån den studerandes livsmiljö, går man i modulen även in på hur internationella organisationer hanterar frågor om hållbar livsstil.#11#11Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• stärka sina färdigheter att söka information, särskilt med hänsyn till källkritiken#11• utveckla sin förmåga att tänka genom att utnyttja språkkunskaperna för att analysera olika orsakssamband#11• delta också i mer krävande muntliga eller skriftliga kommunikationssituationer. Centralt innehåll#11• globala miljöfrågor, till exempel klimatförändringen#11• hållbar livsstil i den studerandes eget liv#11• exempel på internationella avtal eller avtalsförhandlingar#11• lösningsfokusering VKA7 VGLP21 SIIRTO 21 FSA08 5485 Kommunicera och påverka muntligt 2 1 gy21 obligatorisk modul Allmänbildande allmän VGLP21 Nej Modulens uppgift är att öva de mångsidiga, muntliga språkfärdigheter som krävs för att medverka internationella sammanhang och att ge den studerande verktyg för att kontinuerligt utveckla sina muntliga språkkunskaper. Modulens uppgift är också att stärka den studerandes färdigheter att förhandla samt att respektera och ta hänsyn till andra. I modulen ingår prov i muntlig språkfärdighet som utarbetats av Utbildningsstyrelsen eller andra prestationer enligt separata anvisningar.#11#11Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• fördjupa sin förståelse för de faktorer som påverkar muntliga kommunikationssituationer#11• utveckla sina färdigheter i muntlig kommunikation#11• utveckla sina färdigheter att förstå olika språkliga varianter#11• öva muntlig produktion som förutsätter förberedelse. Centralt innehåll#11• talets olika särdrag#11• hur olika bakgrund och olika modersmål hos dem som använder målspråket påverkar talsituationen#11• dialoger#11• teman som behandlats under lärokursens obligatoriska studier och komplettering av dem utifrån den studerandes behov VKA8 VGLP21 SIIRTO 21 FSA1 5477 Främmande språk, A-lärokurs gy21 lärokurs Allmänbildande allmän VGLP21 Medeltal vägt enligt studiepoäng A1-lärokurs Nej BEDÖMNING#11Bedömningens uppdrag i främmande språk är att stödja den studerandes utveckling att fungera på ett främmande språk. En mångsidig bedömning och en lyckad, uppmuntrande respons ska stödja den studerandes tilltro till sina förmågor och stärka studiemotivationen.#11#11Bedömningen och den övriga responsen ska grunda sig på den studerandes förmåga att behärska de färdigheter och centrala innehåll som ställts upp som mål för lärokursen. För att förstå och utveckla det egna och gruppens kunnande och lärprocesser används självvärdering och kamratrespons.#11#11Bedömningen ska grunda sig på målen för kommunikationsfärdigheter, färdigheter att tolka och producera texter samt målen som är kopplade till kulturell och språklig mångfald. Föremål för bedömningen är även den studerandes studiefärdigheter, såsom utvecklingen av studiestrategier och arbetssätt som stödjer lärandet.#11#11Nivåskalan för språkkunskap och språkutveckling (bilaga 2) som grundar sig på den gemensamma europeiska referensramen (CEFR) ska i tillämpliga delar användas som stöd för bedömningen och som verktyg för läraren och för den studerandes självvärdering och för kamratrespons. Som stöd för bedömningen kan man också använda internationellt erkända examenssystem i främmande språk som är kopplade till den gemensamma europeiska referensramen med sex kunskapsnivåer för språk.#11#11I början av studierna ska responsen fokusera på den studerandes förmåga att utveckla sina färdigheter att studera språk. I takt med att studierna framskrider kan man i tilltagande grad använda sig av nivåskalan för språkkunskap och språkutveckling då man definierar nivån på den studerandes förmåga att kommunicera samt att tolka och producera texter.#11#11Vitsordet ska systematiskt beakta samtliga delområden inom språkkunskaperna även om det förekommer skillnader mellan vad de olika studieavsnitten betonar.#11#11Bedömning av muntlig språkfärdighet#11#11I språkundervisningen ska den studerandes muntliga språkkunskaper bedömas utöver de övriga delområdena inom språkkunskaperna. De muntliga språkkunskaperna kan bedömas genom ett separat prov. (Gymnasielagen 714/2019, 37 § 4 mom.)#11#11En studerande som har slutfört gymnasieutbildningens lärokurs ges ett avgångsbetyg. För slutförande av lärokursen för utbildning som förbereder för gymnasieutbildning ges ett betyg. Som bilaga till betygen som avses i [Gymnasielagens 39 §] 1 och 2 mom. ges därtill ett separat betyg om slutförande av gymnasiediplom och provet i muntliga språkkunskaper. (Gymnasielagen 714/2019, 39 § 3 mom.)#11#11I samband med de obligatoriska och valfria studierna i de främmande språken bedöms även den studerandes muntliga språkfärdighet.#11#11I den valfria modulen 8 i A-lärokursen och den valfria modulen 6 i B1-lärokursen i främmande språk ska bedömningen basera sig på prestationer som den studerande visat under studierna och på vitsordet i det prov i muntlig språkfärdighet som Utbildningsstyrelsen utarbetar eller på vitsordet för andra prestationer som den studerande visat i enlighet med Utbildningsstyrelsens separata anvisningar. Förutsättningarna för bedömning av studieavsnitten som bildas av ovannämnda moduler uppfylls när den studerande har visat sådant kunnande som krävs för studieavsnittet och avlagt det prov i muntlig språkfärdighet som Utbildningsstyrelsen utarbetar eller visat andra prestationer i enlighet med Utbildningsstyrelsens anvisningar.#11#11Med undantag för latin bedöms den studerandes muntliga språkfärdigheter i fråga om lärokurserna B2 och B3 i enlighet med Utbildningsstyrelsens separata anvisningar.#11#11Provet i muntlig språkfärdighet som ingår i studierna eller andra prestationer i enlighet med Utbildningsstyrelsens anvisningar bedöms i förhållande till målen som ställts upp för språket och lärokursen i fråga i grunderna för gymnasiets läroplan.#11#11Intyg över provet i muntlig språkfärdighet som Utbildningsstyrelsen utarbetar eller prestationer i enlighet med separata anvisningar ges som bilagor till avgångsbetyget från gymnasiet. ALLMÄNNA MÅL FÖR UNDERVISNINGEN I FRÄMMANDE SPRÅK#11#11De allmänna målen för undervisningen i främmande språk är kopplade till kulturell och språklig mångfald, studiefärdigheter, kommunikationsfärdigheter och färdigheter att tolka och producera text. De allmänna målen för undervisningen är följande:#11#11Kulturell och språklig mångfald#11Målet är att den studerande ska#11• uppmuntras som språkanvändare i en globaliserad värld där målet inte är kunskaper på modersmålsnivå utan ökad konstruktiv kommunikation och ömsesidig förståelse#11• visa att hen har kunskaper, färdigheter och vilja att fungera konstruktivt och kreativt i en kulturellt mångsidig värld#11• uppleva att det är meningsfullt att utöka sin språkliga repertoar.#11#11Studiefärdigheter#11Målet är att den studerande ska#11• kunna ställa upp mål och utvärdera sin utveckling som en del av den pågående lärprocessen#11• identifiera sina egna styrkor och utvecklingsområden som språkstuderande#11• effektivt kunna använda olika strategier och verktyg för att lära sig språk#11• bilda sig en uppfattning om att utvecklingen av språkkunskaperna som process fortsätter också efter gymnasiestudierna.#11#11Kommunikationsfärdigheter, färdighet att tolka och producera text#11Målet är att den studerande ska#11• vänja sig vid och att våga använda språket i olika situationer och på ett mångsidigt sätt#11• få erfarenhet av målspråkets många olika studiemiljöer och miljöer för språkanvänding#11• kunna ställa sin språkkunskap i relation till den nivå som ställts upp i nivåskalan för språkkunskap och språkutveckling (bilaga 2) enligt tabellen nedan samt ställa upp sina egna mål, utvärdera utvecklingen av sina kunskaper och vidareutveckla dem.#11#11OBLIGATORISKA STUDIER#11I modulerna 1–3 i de obligatoriska studierna ska tyngdpunkten ligga på att utveckla den studerandes färdigheter för språkstudier, samt studie- och kommunikationsstrategier utgående från den studerandes egna förutsättningar.#11#11Den studerande blir medveten om sina styrkor och utvecklingsområden, samt stärker den grund som lagts för fortsatta studier i språk i den grundläggande utbildningen. För detta ändamål ska den studerande utarbeta en språkprofil eller komplettera den i den första modulen. Profilen bearbetas efter hand som lärprocessen framskrider under gymnasiestudierna. #11#11I modulerna 1–2 skapar den studerande en helhetsbild av sin egen utveckling i egenskap av den som kan och lär sig målspråket. Samtidigt ska den kulturella och språkliga mångfalden analyseras ur gemenskapens men också den studerandes perspektiv. Den studerande ska granska sin språkprofil i egenskap#11av den som använder, kan och lär sig också andra språk, modersmålet medräknat.#11#11Från och med modul 3 ska man i tilltagande grad fästa uppmärksamhet vid olika textgenrer och det uttryckssätt som språket kräver i olika situationer. I modulerna 4–6 ska man betona språket som verktyg för att söka, sammanfatta och dela information genom att beakta den kunskapsnivå som ställts upp som mål för målspråket i gymnasiet i nivåskalan för språkkunskap och språkutveckling.#11#11I slutet av de obligatoriska studierna ska uppmärksamheten riktas på att förstärka de färdigheter som den studerande behöver för att självständigt vidareutveckla sitt kunnande. #11#11Under studiernas gång ska man reservera tid för att behandla aktuella eller lokala frågor som man kan komma överens om tillsammans.Muntlig och skriftlig kommunikation övas på ett mångsidigt sätt i alla moduler.#11#11NATIONELLA VALFRIA STUDIER#11Ett särskilt mål för de valfria studierna är att handleda den studerande i att bilda sig en helhetsuppfattning om sina egna språkkunskaper då studierna avslutas samt hjälpa hen att hitta olika sätt att utveckla sina kunskaper. Språkprofilen kompletteras målinriktat efter den studerandes egna behov. LÄROÄMNETS UPPDRAG#11Språkämnena är både kunskaps- och färdighetsämnen och ett eget vetenskapsområde. Undervisningen i språk ska fördjupa och utveckla de språkkunskaper och den språkliga medvetenhet som den studerande har tillägnat sig inom den grundläggande utbildningen.#11#11Främmande språk är en del av gymnasiets språkpedagogik, som syftar till att identifiera och lyfta fram de gemensamma uppdrag som språkundervisningen i gymnasiet har samt att synliggöra språkens betydelse för undervisningen och lärandet överlag. Språkundervisningen i gymnasiet ska utveckla den studerandes flerspråkighet, vilket innebär kunskaper i modersmålet, nationalspråken och främmande språk samt språkliga varianter av dessa såsom dialekter. Språkpedagogiken stärker den studerandes språkliga medvetenhet och förmåga att använda olika språk parallellt samt utvecklar hens multilitteracitet och förmåga att fungera i olika språkgemenskaper. Den studerande ska uppmuntras att använda olika språk på ett mångsidigt sätt med beaktande av språkkunskapens olika delområden och att värdesätta all språkkunskap.#11#11Undervisningen i främmande språk grundar sig på det vidgade textbegreppet, som omfattar till exempel skrivna, talade, visuella och audiovisuella texter eller kombinationer av dessa. Texterna kan vara berättande, beskrivande, reflekterande, instruerande eller ställningstagande, fiktiva texter eller faktatexter samt vardagliga eller institutionella situationer som kräver olika slags kommunikationsfärdigheter.#11#11Uppdraget för undervisningen i främmande språk är att på ett mångsidigt sätt utveckla den studerandes kunskaper i respektive språk. Den studerande utvecklar mångsidiga språkkunskaper genom att tolka och producera olika typer av texter inom olika genrer. Den studerande framskrider från grundläggande till mångsidiga färdigheter och tillägnar sig först ett vardagligt språk för att sedan lära sig ett mer abstrakt språk som används inom olika vetenskapsområden. Den studerande handleds i att utveckla sina kunskaper i olika språk, att vidga sin flerspråkiga kompetens och utveckla sina metaspråkliga färdigheter, det vill säga förmågan att förstå och använda sig av språkets strukturer och funktioner samt sambanden mellan olika språk. Den studerande övar ett mångsidigt språkbruk med hjälp av olika texter och kontexter. Den studerande lär sig söka och bearbeta, producera, dela samt utvärdera information.#11#11Delområdena inom mångsidig kompetens#11I undervisningen i främmande språk ska man behandla teman som bidrar till att språkinlärningen utgör en del av gymnasieundervisningens ämneshelheter och arbetet över läroämnesgränserna. I undervisningen i de främmande språken kan man samarbeta inom de olika lärokurserna i främmande språk och med andra läroämnen. Samtidigt bidrar undervisningen till att skapa en förståelse för och kopplingar till livsskeden efter gymnasiet, studier och arbetsliv. Språkämnena utgör kunskaps- och färdighetsämnen som ger den studerande verktyg för att känna igen, utveckla och tillämpa sin mångsidiga kompetens och för att analysera värderingar och attityder. Språkundervisningen grundar sig också på egna fack- och vetenskapsområden som erbjuder ytterligare dimensioner, såsom sociolingvistik, kognitiv språkvetenskap eller textforskning, för att iaktta och analysera de mångsidiga kompetenserna. De olika delområden som utgör den mångsidiga kompetensen bildar innehåll för undervisningen, mål för arbetet och grunder för valet av olika lärmiljöer, arbetssätt eller metoder. Mångsidig kompetens i undervisningen i främmande språk syns bland annat i att den studerande ska lära sig ifrågasätta och reflektera över orsakssamband. Språken ger den studerande möjlighet att utveckla sin kreativa verksamhet genom att pröva på olika sätt att studera språk samt att granska de teman som behandlas ur ett intellektuellt och estetiskt perspektiv.#11#11Genom studier i främmande språk får den studerande bekanta sig med och analysera hur individens och gemenskapens identiteter byggs upp och hur man fungerar i grupp. Målet är att använda och värdesätta all språkkunskap de studerande har, vilket ger möjlighet att stärka den studerandes kompetens för välbefinnande och kommunikativa kompetens och tilltro till sina egna förmågor. Empati, gott uppförande och element som ingår i konstruktiv kommunikation (mediering) ska synas i alla språkämnen som en del av den mångsidiga kompetensen. Genom att granska olika faktorer som inverkar på konstruktiv kommunikation och tillämpa dylika färdigheter fördjupar den studerande sin förståelse av det obekanta och blir bättre på att bygga förståelse i situationer där det av språkliga eller kulturella orsaker inte finns gemensam förståelse.#11#11Den studerande utvecklar sina färdigheter att lära sig språk genom att känna igen vilka lärstrategier som passar hen bäst och genom att utvärdera sina framsteg i studierna. Den studerande handleds i att förstå vilken betydelse mångsidiga språkkunskaper har för fortsatta studier och arbetsliv samt för att bygga upp sin språkliga identitet.#11#11Språkämnena kombinerar olika fack- och vetenskapsområden och skapar kontaktytor till andra läroämnen och tvärvetenskaplig och kreativ kompetens. Temastudier och studier som överskrider läroämnesgränserna uppmuntrar den studerande att även använda sina begränsade kunskaper i olika språk samt sin flerspråkiga kompetens. Det är viktigt att temahelheter, olika frågor och lösningar behandlas kollaborativt. I undervisningen eftersträvar man situationer i vilka den studerande under trygga omständigheter ges möjlighet att utmana de egna färdigheterna. Studier och kunskaper i främmande språk ger den studerande möjlighet att bekanta sig med olika slag av diskurser, information, informationskällor och konstformer. Samtidigt kan man ifrågasätta vedertagna förfaringssätt och hitta nya, kreativa synsätt samt identifiera och förstå mångfald. I språkundervisningen är målet att utveckla de kognitiva färdigheterna och den analytiska förmågan genom att använda mångsidiga undervisningsmetoder som fokuserar på den studerande samt genom att erbjuda meningsfulla, produktiva och tillräckligt krävande uppgifter.#11#11Studierna i främmande språk stärker den studerandes samhälleliga kompetens. Undervisningen ger den studerande språkliga och kulturella färdigheter och verktyg för att delta och aktivt påverka i samhället och den internationella världen. Samtidigt skapar man kopplingar till demokratifostran och jämlikhetsperspektiv, liksom även till språkfrågor såsom språkliga majoriteter och minoriteter, språkpolitik och minskad språklig mångfald. De färdigheter och kontakter den studerande får av studierna i främmande språk underlättar hens övergång till fortsatta studier, arbetsliv och uppgifter som förutsätter medborgaraktivitet.#11#11Studierna i främmande språk stärker etisk kompetens och miljökompetens genom att ge den studerande möjlighet att leva sig in i och förstå problem ur ett bredare perspektiv än det egna språket tillåter. Klimatförändringen och ohållbara konsumtionsvanor och att naturens mångfald och den språkliga diversiteten minskar är globala problem som språkundervisningen ger verktyg för att lösa. Under studierna stärks den studerandes färdigheter och man söker kopplingar för att finna och bearbeta gemensamma lösningar. Utöver att söka och producera information handleds den studerande i att reflektera över betydelsen av attityder och värderingar och att utveckla sin ansvarskänsla och agera konstruktivt i olika sammanhang.#11#11Global och kulturell kompetens som en del av studierna i främmande språk ska öka den studerandes nyfikenhet, motivation och färdigheter att fungera i olika slags kulturella och språkliga miljöer och sammanhang. Mångsidiga språkkunskaper och förståelse för hur språkkunskaperna är användbara i nationellt, nordiskt och internationellt samarbete och för att granska globala frågor fördjupar den studerandes färdigheter att fungera som världsmedborgare och ger hen möjligheter till mångsidigt och kreativt samarbete. Språkstudierna stärker den studerandes kännedom om kulturarven och erbjuder på ett naturligt sätt många olika synvinklar för att granska olika frågor. VGLP21 SIIRTO 21 FSAAA1 5515 Främmande språk, asiatiska och afrikanska språk, A-lärokurs gy21 lärokurs Allmänbildande allmän VGLP21 A1-lärokurs Nej BEDÖMNING#11Bedömningens uppdrag i främmande språk är att stödja den studerandes utveckling att fungera på ett främmande språk. En mångsidig bedömning och en lyckad, uppmuntrande respons ska stödja den studerandes tilltro till sina förmågor och stärka studiemotivationen.#11#11Bedömningen och den övriga responsen ska grunda sig på den studerandes förmåga att behärska de färdigheter och centrala innehåll som ställts upp som mål för lärokursen. För att förstå och utveckla det egna och gruppens kunnande och lärprocesser används självvärdering och kamratrespons.#11#11Bedömningen ska grunda sig på målen för kommunikationsfärdigheter, färdigheter att tolka och producera texter samt målen som är kopplade till kulturell och språklig mångfald. Föremål för bedömningen är även den studerandes studiefärdigheter, såsom utvecklingen av studiestrategier och arbetssätt som stödjer lärandet.#11#11Nivåskalan för språkkunskap och språkutveckling (bilaga 2) som grundar sig på den gemensamma europeiska referensramen (CEFR) ska i tillämpliga delar användas som stöd för bedömningen och som verktyg för läraren och för den studerandes självvärdering och för kamratrespons. Som stöd för bedömningen kan man också använda internationellt erkända examenssystem i främmande språk som är kopplade till den gemensamma europeiska referensramen med sex kunskapsnivåer för språk.#11#11I början av studierna ska responsen fokusera på den studerandes förmåga att utveckla sina färdigheter att studera språk. I takt med att studierna framskrider kan man i tilltagande grad använda sig av nivåskalan för språkkunskap och språkutveckling då man definierar nivån på den studerandes förmåga att kommunicera samt att tolka och producera texter.#11#11Vitsordet ska systematiskt beakta samtliga delområden inom språkkunskaperna även om det förekommer skillnader mellan vad de olika studieavsnitten betonar.#11#11Bedömning av muntlig språkfärdighet#11#11I språkundervisningen ska den studerandes muntliga språkkunskaper bedömas utöver de övriga delområdena inom språkkunskaperna. De muntliga språkkunskaperna kan bedömas genom ett separat prov. (Gymnasielagen 714/2019, 37 § 4 mom.)#11#11En studerande som har slutfört gymnasieutbildningens lärokurs ges ett avgångsbetyg. För slutförande av lärokursen för utbildning som förbereder för gymnasieutbildning ges ett betyg. Som bilaga till betygen som avses i [Gymnasielagens 39 §] 1 och 2 mom. ges därtill ett separat betyg om slutförande av gymnasiediplom och provet i muntliga språkkunskaper. (Gymnasielagen 714/2019, 39 § 3 mom.)#11#11I samband med de obligatoriska och valfria studierna i de främmande språken bedöms även den studerandes muntliga språkfärdighet.#11#11I den valfria modulen 8 i A-lärokursen och den valfria modulen 6 i B1-lärokursen i främmande språk ska bedömningen basera sig på prestationer som den studerande visat under studierna och på vitsordet i det prov i muntlig språkfärdighet som Utbildningsstyrelsen utarbetar eller på vitsordet för andra prestationer som den studerande visat i enlighet med Utbildningsstyrelsens separata anvisningar. Förutsättningarna för bedömning av studieavsnitten som bildas av ovannämnda moduler uppfylls när den studerande har visat sådant kunnande som krävs för studieavsnittet och avlagt det prov i muntlig språkfärdighet som Utbildningsstyrelsen utarbetar eller visat andra prestationer i enlighet med Utbildningsstyrelsens anvisningar.#11#11Med undantag för latin bedöms den studerandes muntliga språkfärdigheter i fråga om lärokurserna B2 och B3 i enlighet med Utbildningsstyrelsens separata anvisningar.#11#11Provet i muntlig språkfärdighet som ingår i studierna eller andra prestationer i enlighet med Utbildningsstyrelsens anvisningar bedöms i förhållande till målen som ställts upp för språket och lärokursen i fråga i grunderna för gymnasiets läroplan.#11#11Intyg över provet i muntlig språkfärdighet som Utbildningsstyrelsen utarbetar eller prestationer i enlighet med separata anvisningar ges som bilagor till avgångsbetyget från gymnasiet. ALLMÄNNA MÅL FÖR UNDERVISNINGEN I FRÄMMANDE SPRÅK#11#11De allmänna målen för undervisningen i främmande språk är kopplade till kulturell och språklig mångfald, studiefärdigheter, kommunikationsfärdigheter och färdigheter att tolka och producera text. De allmänna målen för undervisningen är följande:#11#11Kulturell och språklig mångfald#11Målet är att den studerande ska#11• uppmuntras som språkanvändare i en globaliserad värld där målet inte är kunskaper på modersmålsnivå utan ökad konstruktiv kommunikation och ömsesidig förståelse#11• visa att hen har kunskaper, färdigheter och vilja att fungera konstruktivt och kreativt i en kulturellt mångsidig värld#11• uppleva att det är meningsfullt att utöka sin språkliga repertoar.#11#11Studiefärdigheter#11Målet är att den studerande ska#11• kunna ställa upp mål och utvärdera sin utveckling som en del av den pågående lärprocessen#11• identifiera sina egna styrkor och utvecklingsområden som språkstuderande#11• effektivt kunna använda olika strategier och verktyg för att lära sig språk#11• bilda sig en uppfattning om att utvecklingen av språkkunskaperna som process fortsätter också efter gymnasiestudierna.#11#11Kommunikationsfärdigheter, färdighet att tolka och producera text#11Målet är att den studerande ska#11• vänja sig vid och att våga använda språket i olika situationer och på ett mångsidigt sätt#11• få erfarenhet av målspråkets många olika studiemiljöer och miljöer för språkanvänding#11• kunna ställa sin språkkunskap i relation till den nivå som ställts upp i nivåskalan för språkkunskap och språkutveckling (bilaga 2) enligt tabellen nedan samt ställa upp sina egna mål, utvärdera utvecklingen av sina kunskaper och vidareutveckla dem. LÄROÄMNETS UPPDRAG#11Språkämnena är både kunskaps- och färdighetsämnen och ett eget vetenskapsområde. Undervisningen i språk ska fördjupa och utveckla de språkkunskaper och den språkliga medvetenhet som den studerande har tillägnat sig inom den grundläggande utbildningen.#11#11Främmande språk är en del av gymnasiets språkpedagogik, som syftar till att identifiera och lyfta fram de gemensamma uppdrag som språkundervisningen i gymnasiet har samt att synliggöra språkens betydelse för undervisningen och lärandet överlag. Språkundervisningen i gymnasiet ska utveckla den studerandes flerspråkighet, vilket innebär kunskaper i modersmålet, nationalspråken och främmande språk samt språkliga varianter av dessa såsom dialekter. Språkpedagogiken stärker den studerandes språkliga medvetenhet och förmåga att använda olika språk parallellt samt utvecklar hens multilitteracitet och förmåga att fungera i olika språkgemenskaper. Den studerande ska uppmuntras att använda olika språk på ett mångsidigt sätt med beaktande av språkkunskapens olika delområden och att värdesätta all språkkunskap.#11#11Undervisningen i främmande språk grundar sig på det vidgade textbegreppet, som omfattar till exempel skrivna, talade, visuella och audiovisuella texter eller kombinationer av dessa. Texterna kan vara berättande, beskrivande, reflekterande, instruerande eller ställningstagande, fiktiva texter eller faktatexter samt vardagliga eller institutionella situationer som kräver olika slags kommunikationsfärdigheter.#11#11Uppdraget för undervisningen i främmande språk är att på ett mångsidigt sätt utveckla den studerandes kunskaper i respektive språk. Den studerande utvecklar mångsidiga språkkunskaper genom att tolka och producera olika typer av texter inom olika genrer. Den studerande framskrider från grundläggande till mångsidiga färdigheter och tillägnar sig först ett vardagligt språk för att sedan lära sig ett mer abstrakt språk som används inom olika vetenskapsområden. Den studerande handleds i att utveckla sina kunskaper i olika språk, att vidga sin flerspråkiga kompetens och utveckla sina metaspråkliga färdigheter, det vill säga förmågan att förstå och använda sig av språkets strukturer och funktioner samt sambanden mellan olika språk. Den studerande övar ett mångsidigt språkbruk med hjälp av olika texter och kontexter. Den studerande lär sig söka och bearbeta, producera, dela samt utvärdera information.#11#11Delområdena inom mångsidig kompetens#11I undervisningen i främmande språk ska man behandla teman som bidrar till att språkinlärningen utgör en del av gymnasieundervisningens ämneshelheter och arbetet över läroämnesgränserna. I undervisningen i de främmande språken kan man samarbeta inom de olika lärokurserna i främmande språk och med andra läroämnen. Samtidigt bidrar undervisningen till att skapa en förståelse för och kopplingar till livsskeden efter gymnasiet, studier och arbetsliv. Språkämnena utgör kunskaps- och färdighetsämnen som ger den studerande verktyg för att känna igen, utveckla och tillämpa sin mångsidiga kompetens och för att analysera värderingar och attityder. Språkundervisningen grundar sig också på egna fack- och vetenskapsområden som erbjuder ytterligare dimensioner, såsom sociolingvistik, kognitiv språkvetenskap eller textforskning, för att iaktta och analysera de mångsidiga kompetenserna. De olika delområden som utgör den mångsidiga kompetensen bildar innehåll för undervisningen, mål för arbetet och grunder för valet av olika lärmiljöer, arbetssätt eller metoder. Mångsidig kompetens i undervisningen i främmande språk syns bland annat i att den studerande ska lära sig ifrågasätta och reflektera över orsakssamband. Språken ger den studerande möjlighet att utveckla sin kreativa verksamhet genom att pröva på olika sätt att studera språk samt att granska de teman som behandlas ur ett intellektuellt och estetiskt perspektiv.#11#11Genom studier i främmande språk får den studerande bekanta sig med och analysera hur individens och gemenskapens identiteter byggs upp och hur man fungerar i grupp. Målet är att använda och värdesätta all språkkunskap de studerande har, vilket ger möjlighet att stärka den studerandes kompetens för välbefinnande och kommunikativa kompetens och tilltro till sina egna förmågor. Empati, gott uppförande och element som ingår i konstruktiv kommunikation (mediering) ska synas i alla språkämnen som en del av den mångsidiga kompetensen. Genom att granska olika faktorer som inverkar på konstruktiv kommunikation och tillämpa dylika färdigheter fördjupar den studerande sin förståelse av det obekanta och blir bättre på att bygga förståelse i situationer där det av språkliga eller kulturella orsaker inte finns gemensam förståelse.#11#11Den studerande utvecklar sina färdigheter att lära sig språk genom att känna igen vilka lärstrategier som passar hen bäst och genom att utvärdera sina framsteg i studierna. Den studerande handleds i att förstå vilken betydelse mångsidiga språkkunskaper har för fortsatta studier och arbetsliv samt för att bygga upp sin språkliga identitet.#11#11Språkämnena kombinerar olika fack- och vetenskapsområden och skapar kontaktytor till andra läroämnen och tvärvetenskaplig och kreativ kompetens. Temastudier och studier som överskrider läroämnesgränserna uppmuntrar den studerande att även använda sina begränsade kunskaper i olika språk samt sin flerspråkiga kompetens. Det är viktigt att temahelheter, olika frågor och lösningar behandlas kollaborativt. I undervisningen eftersträvar man situationer i vilka den studerande under trygga omständigheter ges möjlighet att utmana de egna färdigheterna. Studier och kunskaper i främmande språk ger den studerande möjlighet att bekanta sig med olika slag av diskurser, information, informationskällor och konstformer. Samtidigt kan man ifrågasätta vedertagna förfaringssätt och hitta nya, kreativa synsätt samt identifiera och förstå mångfald. I språkundervisningen är målet att utveckla de kognitiva färdigheterna och den analytiska förmågan genom att använda mångsidiga undervisningsmetoder som fokuserar på den studerande samt genom att erbjuda meningsfulla, produktiva och tillräckligt krävande uppgifter.#11#11Studierna i främmande språk stärker den studerandes samhälleliga kompetens. Undervisningen ger den studerande språkliga och kulturella färdigheter och verktyg för att delta och aktivt påverka i samhället och den internationella världen. Samtidigt skapar man kopplingar till demokratifostran och jämlikhetsperspektiv, liksom även till språkfrågor såsom språkliga majoriteter och minoriteter, språkpolitik och minskad språklig mångfald. De färdigheter och kontakter den studerande får av studierna i främmande språk underlättar hens övergång till fortsatta studier, arbetsliv och uppgifter som förutsätter medborgaraktivitet.#11#11Studierna i främmande språk stärker etisk kompetens och miljökompetens genom att ge den studerande möjlighet att leva sig in i och förstå problem ur ett bredare perspektiv än det egna språket tillåter. Klimatförändringen och ohållbara konsumtionsvanor och att naturens mångfald och den språkliga diversiteten minskar är globala problem som språkundervisningen ger verktyg för att lösa. Under studierna stärks den studerandes färdigheter och man söker kopplingar för att finna och bearbeta gemensamma lösningar. Utöver att söka och producera information handleds den studerande i att reflektera över betydelsen av attityder och värderingar och att utveckla sin ansvarskänsla och agera konstruktivt i olika sammanhang.#11#11Global och kulturell kompetens som en del av studierna i främmande språk ska öka den studerandes nyfikenhet, motivation och färdigheter att fungera i olika slags kulturella och språkliga miljöer och sammanhang. Mångsidiga språkkunskaper och förståelse för hur språkkunskaperna är användbara i nationellt, nordiskt och internationellt samarbete och för att granska globala frågor fördjupar den studerandes färdigheter att fungera som världsmedborgare och ger hen möjligheter till mångsidigt och kreativt samarbete. Språkstudierna stärker den studerandes kännedom om kulturarven och erbjuder på ett naturligt sätt många olika synvinklar för att granska olika frågor.#11#11Med asiatiska och afrikanska språk avses världsspråk, såsom japanska, kinesiska och arabiska, som använder olika typer av skriftsystem.#11#11Läroplanen för A-lärokursen i asiatiska och afrikanska språk görs upp lokalt med tillämpning av läroplanen för A-lärokursen i de andra främmande språken. VGLP21 SIIRTO 21 FSAAB3 5516 Främmande språk, asiatiska och afrikanska språk, B3-lärokurs gy21 lärokurs Allmänbildande allmän VGLP21 B3-lärokurs Nej BEDÖMNING#11Bedömningens uppdrag i främmande språk är att stödja den studerandes utveckling att fungera på ett främmande språk. En mångsidig bedömning och en lyckad, uppmuntrande respons ska stödja den studerandes tilltro till sina förmågor och stärka studiemotivationen.#11#11Bedömningen och den övriga responsen ska grunda sig på den studerandes förmåga att behärska de färdigheter och centrala innehåll som ställts upp som mål för lärokursen. För att förstå och utveckla det egna och gruppens kunnande och lärprocesser används självvärdering och kamratrespons.#11#11Bedömningen ska grunda sig på målen för kommunikationsfärdigheter, färdigheter att tolka och producera texter samt målen som är kopplade till kulturell och språklig mångfald. Föremål för bedömningen är även den studerandes studiefärdigheter, såsom utvecklingen av studiestrategier och arbetssätt som stödjer lärandet.#11#11Nivåskalan för språkkunskap och språkutveckling (bilaga 2) som grundar sig på den gemensamma europeiska referensramen (CEFR) ska i tillämpliga delar användas som stöd för bedömningen och som verktyg för läraren och för den studerandes självvärdering och för kamratrespons. Som stöd för bedömningen kan man också använda internationellt erkända examenssystem i främmande språk som är kopplade till den gemensamma europeiska referensramen med sex kunskapsnivåer för språk.#11#11I början av studierna ska responsen fokusera på den studerandes förmåga att utveckla sina färdigheter att studera språk. I takt med att studierna framskrider kan man i tilltagande grad använda sig av nivåskalan för språkkunskap och språkutveckling då man definierar nivån på den studerandes förmåga att kommunicera samt att tolka och producera texter.#11#11Vitsordet ska systematiskt beakta samtliga delområden inom språkkunskaperna även om det förekommer skillnader mellan vad de olika studieavsnitten betonar.#11#11Bedömning av muntlig språkfärdighet#11#11I språkundervisningen ska den studerandes muntliga språkkunskaper bedömas utöver de övriga delområdena inom språkkunskaperna. De muntliga språkkunskaperna kan bedömas genom ett separat prov. (Gymnasielagen 714/2019, 37 § 4 mom.)#11#11En studerande som har slutfört gymnasieutbildningens lärokurs ges ett avgångsbetyg. För slutförande av lärokursen för utbildning som förbereder för gymnasieutbildning ges ett betyg. Som bilaga till betygen som avses i [Gymnasielagens 39 §] 1 och 2 mom. ges därtill ett separat betyg om slutförande av gymnasiediplom och provet i muntliga språkkunskaper. (Gymnasielagen 714/2019, 39 § 3 mom.)#11#11I samband med de obligatoriska och valfria studierna i de främmande språken bedöms även den studerandes muntliga språkfärdighet.#11#11I den valfria modulen 8 i A-lärokursen och den valfria modulen 6 i B1-lärokursen i främmande språk ska bedömningen basera sig på prestationer som den studerande visat under studierna och på vitsordet i det prov i muntlig språkfärdighet som Utbildningsstyrelsen utarbetar eller på vitsordet för andra prestationer som den studerande visat i enlighet med Utbildningsstyrelsens separata anvisningar. Förutsättningarna för bedömning av studieavsnitten som bildas av ovannämnda moduler uppfylls när den studerande har visat sådant kunnande som krävs för studieavsnittet och avlagt det prov i muntlig språkfärdighet som Utbildningsstyrelsen utarbetar eller visat andra prestationer i enlighet med Utbildningsstyrelsens anvisningar.#11#11Med undantag för latin bedöms den studerandes muntliga språkfärdigheter i fråga om lärokurserna B2 och B3 i enlighet med Utbildningsstyrelsens separata anvisningar.#11#11Provet i muntlig språkfärdighet som ingår i studierna eller andra prestationer i enlighet med Utbildningsstyrelsens anvisningar bedöms i förhållande till målen som ställts upp för språket och lärokursen i fråga i grunderna för gymnasiets läroplan.#11#11Intyg över provet i muntlig språkfärdighet som Utbildningsstyrelsen utarbetar eller prestationer i enlighet med separata anvisningar ges som bilagor till avgångsbetyget från gymnasiet. ALLMÄNNA MÅL FÖR UNDERVISNINGEN I FRÄMMANDE SPRÅK#11#11De allmänna målen för undervisningen i främmande språk är kopplade till kulturell och språklig mångfald, studiefärdigheter, kommunikationsfärdigheter och färdigheter att tolka och producera text. De allmänna målen för undervisningen är följande:#11#11Kulturell och språklig mångfald#11Målet är att den studerande ska#11• uppmuntras som språkanvändare i en globaliserad värld där målet inte är kunskaper på modersmålsnivå utan ökad konstruktiv kommunikation och ömsesidig förståelse#11• visa att hen har kunskaper, färdigheter och vilja att fungera konstruktivt och kreativt i en kulturellt mångsidig värld#11• uppleva att det är meningsfullt att utöka sin språkliga repertoar.#11#11Studiefärdigheter#11Målet är att den studerande ska#11• kunna ställa upp mål och utvärdera sin utveckling som en del av den pågående lärprocessen#11• identifiera sina egna styrkor och utvecklingsområden som språkstuderande#11• effektivt kunna använda olika strategier och verktyg för att lära sig språk#11• bilda sig en uppfattning om att utvecklingen av språkkunskaperna som process fortsätter också efter gymnasiestudierna.#11#11Kommunikationsfärdigheter, färdighet att tolka och producera text#11Målet är att den studerande ska#11• vänja sig vid och att våga använda språket i olika situationer och på ett mångsidigt sätt#11• få erfarenhet av målspråkets många olika studiemiljöer och miljöer för språkanvänding#11• kunna ställa sin språkkunskap i relation till den nivå som ställts upp i nivåskalan för språkkunskap och språkutveckling (bilaga 2) enligt tabellen nedan samt ställa upp sina egna mål, utvärdera utvecklingen av sina kunskaper och vidareutveckla dem. LÄROÄMNETS UPPDRAG#11Språkämnena är både kunskaps- och färdighetsämnen och ett eget vetenskapsområde. Undervisningen i språk ska fördjupa och utveckla de språkkunskaper och den språkliga medvetenhet som den studerande har tillägnat sig inom den grundläggande utbildningen.#11#11Främmande språk är en del av gymnasiets språkpedagogik, som syftar till att identifiera och lyfta fram de gemensamma uppdrag som språkundervisningen i gymnasiet har samt att synliggöra språkens betydelse för undervisningen och lärandet överlag. Språkundervisningen i gymnasiet ska utveckla den studerandes flerspråkighet, vilket innebär kunskaper i modersmålet, nationalspråken och främmande språk samt språkliga varianter av dessa såsom dialekter. Språkpedagogiken stärker den studerandes språkliga medvetenhet och förmåga att använda olika språk parallellt samt utvecklar hens multilitteracitet och förmåga att fungera i olika språkgemenskaper. Den studerande ska uppmuntras att använda olika språk på ett mångsidigt sätt med beaktande av språkkunskapens olika delområden och att värdesätta all språkkunskap.#11#11Undervisningen i främmande språk grundar sig på det vidgade textbegreppet, som omfattar till exempel skrivna, talade, visuella och audiovisuella texter eller kombinationer av dessa. Texterna kan vara berättande, beskrivande, reflekterande, instruerande eller ställningstagande, fiktiva texter eller faktatexter samt vardagliga eller institutionella situationer som kräver olika slags kommunikationsfärdigheter.#11#11Uppdraget för undervisningen i främmande språk är att på ett mångsidigt sätt utveckla den studerandes kunskaper i respektive språk. Den studerande utvecklar mångsidiga språkkunskaper genom att tolka och producera olika typer av texter inom olika genrer. Den studerande framskrider från grundläggande till mångsidiga färdigheter och tillägnar sig först ett vardagligt språk för att sedan lära sig ett mer abstrakt språk som används inom olika vetenskapsområden. Den studerande handleds i att utveckla sina kunskaper i olika språk, att vidga sin flerspråkiga kompetens och utveckla sina metaspråkliga färdigheter, det vill säga förmågan att förstå och använda sig av språkets strukturer och funktioner samt sambanden mellan olika språk. Den studerande övar ett mångsidigt språkbruk med hjälp av olika texter och kontexter. Den studerande lär sig söka och bearbeta, producera, dela samt utvärdera information.#11#11Delområdena inom mångsidig kompetens#11I undervisningen i främmande språk ska man behandla teman som bidrar till att språkinlärningen utgör en del av gymnasieundervisningens ämneshelheter och arbetet över läroämnesgränserna. I undervisningen i de främmande språken kan man samarbeta inom de olika lärokurserna i främmande språk och med andra läroämnen. Samtidigt bidrar undervisningen till att skapa en förståelse för och kopplingar till livsskeden efter gymnasiet, studier och arbetsliv. Språkämnena utgör kunskaps- och färdighetsämnen som ger den studerande verktyg för att känna igen, utveckla och tillämpa sin mångsidiga kompetens och för att analysera värderingar och attityder. Språkundervisningen grundar sig också på egna fack- och vetenskapsområden som erbjuder ytterligare dimensioner, såsom sociolingvistik, kognitiv språkvetenskap eller textforskning, för att iaktta och analysera de mångsidiga kompetenserna. De olika delområden som utgör den mångsidiga kompetensen bildar innehåll för undervisningen, mål för arbetet och grunder för valet av olika lärmiljöer, arbetssätt eller metoder. Mångsidig kompetens i undervisningen i främmande språk syns bland annat i att den studerande ska lära sig ifrågasätta och reflektera över orsakssamband. Språken ger den studerande möjlighet att utveckla sin kreativa verksamhet genom att pröva på olika sätt att studera språk samt att granska de teman som behandlas ur ett intellektuellt och estetiskt perspektiv.#11#11Genom studier i främmande språk får den studerande bekanta sig med och analysera hur individens och gemenskapens identiteter byggs upp och hur man fungerar i grupp. Målet är att använda och värdesätta all språkkunskap de studerande har, vilket ger möjlighet att stärka den studerandes kompetens för välbefinnande och kommunikativa kompetens och tilltro till sina egna förmågor. Empati, gott uppförande och element som ingår i konstruktiv kommunikation (mediering) ska synas i alla språkämnen som en del av den mångsidiga kompetensen. Genom att granska olika faktorer som inverkar på konstruktiv kommunikation och tillämpa dylika färdigheter fördjupar den studerande sin förståelse av det obekanta och blir bättre på att bygga förståelse i situationer där det av språkliga eller kulturella orsaker inte finns gemensam förståelse.#11#11Den studerande utvecklar sina färdigheter att lära sig språk genom att känna igen vilka lärstrategier som passar hen bäst och genom att utvärdera sina framsteg i studierna. Den studerande handleds i att förstå vilken betydelse mångsidiga språkkunskaper har för fortsatta studier och arbetsliv samt för att bygga upp sin språkliga identitet.#11#11Språkämnena kombinerar olika fack- och vetenskapsområden och skapar kontaktytor till andra läroämnen och tvärvetenskaplig och kreativ kompetens. Temastudier och studier som överskrider läroämnesgränserna uppmuntrar den studerande att även använda sina begränsade kunskaper i olika språk samt sin flerspråkiga kompetens. Det är viktigt att temahelheter, olika frågor och lösningar behandlas kollaborativt. I undervisningen eftersträvar man situationer i vilka den studerande under trygga omständigheter ges möjlighet att utmana de egna färdigheterna. Studier och kunskaper i främmande språk ger den studerande möjlighet att bekanta sig med olika slag av diskurser, information, informationskällor och konstformer. Samtidigt kan man ifrågasätta vedertagna förfaringssätt och hitta nya, kreativa synsätt samt identifiera och förstå mångfald. I språkundervisningen är målet att utveckla de kognitiva färdigheterna och den analytiska förmågan genom att använda mångsidiga undervisningsmetoder som fokuserar på den studerande samt genom att erbjuda meningsfulla, produktiva och tillräckligt krävande uppgifter.#11#11Studierna i främmande språk stärker den studerandes samhälleliga kompetens. Undervisningen ger den studerande språkliga och kulturella färdigheter och verktyg för att delta och aktivt påverka i samhället och den internationella världen. Samtidigt skapar man kopplingar till demokratifostran och jämlikhetsperspektiv, liksom även till språkfrågor såsom språkliga majoriteter och minoriteter, språkpolitik och minskad språklig mångfald. De färdigheter och kontakter den studerande får av studierna i främmande språk underlättar hens övergång till fortsatta studier, arbetsliv och uppgifter som förutsätter medborgaraktivitet.#11#11Studierna i främmande språk stärker etisk kompetens och miljökompetens genom att ge den studerande möjlighet att leva sig in i och förstå problem ur ett bredare perspektiv än det egna språket tillåter. Klimatförändringen och ohållbara konsumtionsvanor och att naturens mångfald och den språkliga diversiteten minskar är globala problem som språkundervisningen ger verktyg för att lösa. Under studierna stärks den studerandes färdigheter och man söker kopplingar för att finna och bearbeta gemensamma lösningar. Utöver att söka och producera information handleds den studerande i att reflektera över betydelsen av attityder och värderingar och att utveckla sin ansvarskänsla och agera konstruktivt i olika sammanhang.#11#11Global och kulturell kompetens som en del av studierna i främmande språk ska öka den studerandes nyfikenhet, motivation och färdigheter att fungera i olika slags kulturella och språkliga miljöer och sammanhang. Mångsidiga språkkunskaper och förståelse för hur språkkunskaperna är användbara i nationellt, nordiskt och internationellt samarbete och för att granska globala frågor fördjupar den studerandes färdigheter att fungera som världsmedborgare och ger hen möjligheter till mångsidigt och kreativt samarbete. Språkstudierna stärker den studerandes kännedom om kulturarven och erbjuder på ett naturligt sätt många olika synvinklar för att granska olika frågor.#11#11Med asiatiska och afrikanska språk avses världsspråk, såsom japanska, kinesiska och arabiska, som använder olika typer av skriftsystem. #11#11SÄRSKILT UPPDRAG FÖR B3-LÄROKURSEN I ASIATISKA OCH AFRIKANSKA SPRÅK#11Det särskilda uppdraget för lärokursen är att uppmuntra den studerande att utöka sin språkliga repertoar och att fortsätta lära sig språk samt att fortsätta språkstudierna även efter gymnasiet som en del av det kontinuerliga lärandet. Uppdraget är att stärka den studerandes språkliga och kulturella färdigheter utifrån målspråkets perspektiv. Undervisningen ska vägleda den studerande i att inse hur förståelsen av sambandet mellan tänkande och språk ökar då man lär sig ett nytt språk. Undervisningen ska hjälpa den studerande att bilda sig en uppfattning om de drag som skiljer målspråket från de europeiska språken och att utveckla sina kunskaper i målspråkets skriftsystem.#11#11Undervisningen ska särskilt i början av lärokursen betona den muntliga språkfärdigheten, men lärokursens uppdrag är att hjälpa den studerande att inse hur man också med begränsade språkkunskaper kan bekanta sig med språkoch kulturområdets texter samt kunskaps- och vetenskapsområden. Det nya#11språket öppnar också möjligheter till vidareutbildning på olika språk och ökar arbetslivsfärdigheterna. Lärokursens uppdrag är också att uppmuntra den studerande att förstå hur övrigt lärande stöds av att man lär sig ett nytt språk.#11#11NATIONELLA VALFRIA STUDIER#11I början av studierna ska tyngdpunkten ligga på muntliga kommunikationssituationer och enkel skriftlig kommunikation som anknyter till dem på ett naturligt sätt. Andelen skriftlig kommunikation ska så småningom öka men den muntliga kommunikationen har en central roll under hela lärokursen och det är#11viktigt att från början fästa vikt vid uttalet. #11#11I studierna ska vid behov reserveras tid för att behandla gemensamt överenskomna eller aktuella teman. Den studerandes multilitteracitet ska utvecklas under studierna genom att man i undervisningen behandlar litteratur, film, musik, teater, bildkonst eller medier samt genom att bekanta sig med olika textgenrer.#11#11Från och med modul 3 i B3-lärokursen kan ett intyg över muntlig språkfärdighet ges till den studerande i enlighet med Utbildningsstyrelsens separata anvisningar. #11#11Under studiernas gång kompletterar den studerande sin språkprofil, som hen utarbetade under den första modulen i A-lärokursen i främmande språk. VGLP21 SIIRTO 21 FSAAB31 5517 Nybörjarnivå 1 2 1 gy21 valfri nationell modul Allmänbildande allmän VGLP21 Nej Modulens uppgift är att motivera den studerande till långsiktiga och målinriktade språkstudier samt stärka den studerandes intresse för det nya språket och kulturer. Den studerande uppmuntras till att vara aktiv på målspråket och använda sig av många olika slags kommunikationsstrategier som även kompenserar begränsade språkkunskaper.#11#11Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• bilda sig en uppfattning om det nya språkets relation till andra språk som hen kan eller har studerat och kunna använda sig av sin egen språkliga repertoar#11• hitta sådana lämpliga sätt att studera och lära sig språk som passar hen själv#11• kunna bilda sig en uppfattning om målspråkets ställning i världen #11• småningom bekanta sig med alfabetet och skrivtecken samt öva sig i att känna igen och läsa dem#11• kommunicera enligt målen för kunskapsnivå A1.1. Centralt innehåll#11• rutinmässiga kommunikationssituationer#11• de mest centrala kommunikationsstrategierna#11• de vanligaste artighetsfraserna VKAAB31 VGLP21 SIIRTO 21 FSAAB32 5518 Nybörjarnivå 2 2 1 gy21 valfri nationell modul Allmänbildande allmän VGLP21 Nej Modulens uppgift är att uppmuntra den studerande till att modigt använda även sina begränsade språkkunskaper i olika kommunikationssituationer och utnyttja språket som en inkörsport till sådant som kan intressera hen och även för att vidga sin världsbild.#11#11Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• kunna kommunicera enligt målen för kunskapsnivå A1.2 (muntlig kommunikation) och A1.1 (skriftlig kommunikation)#11• öva sig i att skriva mer#11• i den mån det är möjligt bekanta sig med hur språket skrivs med digitala verktyg. Centralt innehåll#11• beskriva den närmsta kretsen och vardagen#11• sociala möten i vardagen#11• uträttande av olika vardagliga ärenden VKAAB32 VGLP21 SIIRTO 21 FSAAB33 5519 Nybörjarnivå 3 2 1 gy21 valfri nationell modul Allmänbildande allmän VGLP21 Nej Modulens uppgift är att handleda den studerande i att bilda sig en helhetsuppfattning om inledningsskedet av nybörjarnivån och framstegen i studierna i målspråket. Vid behov ser man till att en studerande som läst B2-lärokurs i den grundläggande utbildningen kan inleda studier i språket i gymnasiet.#11#11Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• kunna kommunicera enligt målen för kunskapsnivå A1.2 (muntlig kommunikation) och A1.1 (skriftlig kommunikation)#11• öva sig i att skriva och att producera egna, korta texter med stöd av digitala verktyg vid behov. Centralt innehåll#11• sociala möten i vardagen, uträttande av vardagliga ärenden#11• fritid och hobbyer#11• gymnasievardagen VKAAB33 VGLP21 SIIRTO 21 FSAAB34 5520 Grundnivå 1 2 1 gy21 valfri nationell modul Allmänbildande allmän VGLP21 Nej Modulens uppgift är att handleda den studerande i att använda målspråket som ett verktyg för att söka information. Den studerande utvecklar sina färdigheter för internationellt kunnande och uppmuntras till att modigt fungera som en ambassadör för sin egen kultur.#11#11Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• kunna kommunicera enligt målen för kunskapsnivå A1.2 (muntlig kommunikation) och A1.1 (skriftlig kommunikation)#11• utveckla sina skrivfärdigheter#11• lära sig använda traditionella och digitala ordböcker och ordlistor. Centralt innehåll#11• målspråkets geografiska spridning, olika varianter av språket#11• Finland på målspråket utifrån studieperspektiv#11• vanor i vardagen och traditioner samt kulturella skillnader VKAAB34 VGLP21 SIIRTO 21 FSAAB35 5521 Grundnivå 2 2 1 gy21 valfri nationell modul Allmänbildande allmän VGLP21 Nej Modulens uppgift är att erbjuda den studerande verktyg för att uttrycka sina känslor och åsikter på målspråket. Den studerande övar på att upprätthålla kommunikationen och på att lyssna aktivt.#11#11Mål#11Målet för modulen är att den studerande ska#11• kunna kommunicera enligt målen för kunskapsnivå A1.3 (muntlig kommunikation) och A1.2 (skriftlig kommunikation). Centralt innehåll#11• välbefinnande och hälsa#11• olika livsskeden VKAAB35 VGLP21 SIIRTO 21 FSAAB36 5522 Grundnivå 3 2 1 gy21 valfri nationell modul Allmänbildande allmän VGLP21 Nej Modulens uppgift är att handleda den studerande i att bekanta sig med språkområdets centrala kulturella och historiska teman. Den studerande uppmuntras till att modigt använda målspråket i samband med att hen undersöker olika kulturella teman som intresserar hen själv. Under modulen producerar den#11studerande en egen text på målspråket.#11#11Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• kunna kommunicera enligt målen för kunskapsnivå A1.3–A2.1 (muntlig kommunikation) och A1.2 (skriftlig kommunikation)#11• fortsätta producera texter både för hand och med hjälp av digitala verktyg. Centralt innehåll#11• språk- och kulturområdets centrala kulturella teman#11• aktuella kulturella teman#11• kreativ verksamhet utifrån den studerandes egna intressen VKAAB36 VGLP21 SIIRTO 21 FSAAB37 5523 Grundnivå 4 2 1 gy21 valfri nationell modul Allmänbildande allmän VGLP21 Nej Modulens uppgift är att stärka den studerandes självkänsla som språkanvändare genom att erbjuda möjligheter att reflektera över och öva på språket i olika situationer som berör fortsatta studier och arbetsliv.#11#11Mål#11Målet för modulen är att den studerande ska#11• kunna kommunicera enligt målen för kunskapsnivå A1.3–A2.1 (muntlig kommunikation) och A1.3 (skriftlig kommunikation). Centralt innehåll#11• gymnasiestudier, eventuella fortsatta studier, arbetsliv#11• framtidsplaner VKAAB37 VGLP21 SIIRTO 21 FSAAB38 5524 Grundnivå 5 2 1 gy21 valfri nationell modul Allmänbildande allmän VGLP21 Nej Modulens uppgift är att uppmuntra den studerande att med de språkkunskaper hen har läsa och tolka texter av olika längd och svårighetsgrad. Undervisningen ska stärka den studerandes strategier som behövs för att tolka olika texter och fördjupa hens färdigheter i att uttrycka sig på målspråket på det sätt som kommunikationssituationen förutsätter med beaktande av mottagaren.#11#11Mål#11Målet för modulen är att den studerande ska#11• kunna kommunicera enligt målen för kunskapsnivå A2.1 (muntlig kommunikation) och A1.3 (skriftlig kommunikation). Centralt innehåll#11• aktuella teman#11• medier på målspråket VKAAB38 VGLP21 SIIRTO 21 FSB1 5496 Främmande språk, B1-lärokurs gy21 lärokurs Allmänbildande allmän VGLP21 B1-lärokurs Nej Enligt 13 § i statsrådets förordning om gymnasieutbildning (810/2018) kan en studerande också studera ett främmande språk som B1-lärokurs om förutsättningarna i fråga om studierna i A-språket och i det andra inhemska språket uppfylls i enlighet med förordningen. Läroplanen för B1-lärokursen#11i främmande språk görs upp lokalt med tillämpning av läroplanen för B1-lärokursen i det andra inhemska språket. VGLP21 SIIRTO 21 FSB2 5497 Främmande språk, B2-lärokurs gy21 lärokurs Allmänbildande allmän VGLP21 B2-lärokurs Nej SÄRSKILT UPPDRAG FÖR B2-LÄROKURSEN I FRÄMMANDE SPRÅK#11Det särskilda uppdraget för lärokursen är att uppmuntra den studerande att utöka sin språkliga repertoar och att fortsätta lära sig språk samt att fortsätta språkstudierna även efter gymnasiet som en del av det kontinuerliga lärandet. Uppdraget är att stärka den studerandes språkliga och kulturella färdigheter utifrån målspråkets perspektiv. Undervisningen ska vägleda den studerande i att inse hur förståelsen av sambandet mellan tänkande och språk ökar då man lär sig ett nytt språk.#11#11Undervisningen ska särskilt i början av lärokursen betona den muntliga språkfärdigheten, men lärokursens uppdrag är att hjälpa den studerande att inse hur man också med begränsade språkkunskaper kan bekanta sig med språk- och kulturområdets texter samt kunskaps- och vetenskapsområden. Det#11nya språket öppnar också möjligheter till vidareutbildning på olika språk och ökar arbetslivsfärdigheterna. Lärokursens uppdrag är också att uppmuntra den studerande att förstå hur övrigt lärande stöds av att man lär sig ett nytt språk.#11#11NATIONELLA VALFRIA STUDIER#11I början av studierna ska tyngdpunkten ligga på muntliga kommunikationssituationer och enkel skriftlig kommunikation som anknyter till dem på ett naturligt sätt. Andelen skriftlig kommunikation ska så småningom öka men muntlig kommunikation har en central roll under hela lärokursen och det är viktigt att från början fästa vikt vid uttalet. #11#11I studierna ska vid behov reserveras tid för att behandla gemensamt överenskomna eller aktuella teman. Den studerandes multilitteracitet ska utvecklas under studierna genom att man i undervisningen behandlar litteratur, film, musik, teater, bildkonst eller medier samt genom att bekanta sig med olika#11textgenrer. #11#11I fråga om B2-lärokursen kan ett intyg över muntlig språkfärdighet ges i vilket skede som helst av studierna.#11#11Under studiernas gång kompletterar den studerande sin språkprofil, som hen utarbetade under den första modulen i A-lärokursen i främmande språk. VGLP21 SIIRTO 21 FSB21 5498 Nybörjarnivå 3 2 1 gy21 valfri nationell modul Allmänbildande allmän VGLP21 Nej Modulens uppgift är att handleda den studerande i att bilda sig en helhetsuppfattning om inledningsskedet av nybörjarnivån och framstegen i studierna i målspråket.#11#11Mål#11Målet för modulen är att den studerande ska#11• kunna kommunicera enligt målen för kunskapsnivå A1.2. Centralt innehåll#11• sociala möten i vardagen, uträttande av vardagliga ärenden#11• fritid och hobbyer#11• gymnasievardagen VKB21 VGLP21 SIIRTO 21 FSB22 5499 Grundnivå 1 2 1 gy21 valfri nationell modul Allmänbildande allmän VGLP21 Nej Modulens uppgift är att handleda den studerande i att använda målspråket som ett verktyg för att söka information. Den studerande utvecklar sina färdigheter för internationellt kunnande och uppmuntras till att modigt fungera som en ambassadör för sin egen kultur.#11#11Mål#11Målet för modulen är att den studerande ska#11• kunna kommunicera enligt målen för kunskapsnivå A1.3. Centralt innehåll#11• målspråkets geografiska spridning, olika varianter av målspråket#11• Finland på målspråket utifrån studieperspektiv#11• vanor i vardagen och traditioner samt kulturella skillnader VKB22 VGLP21 SIIRTO 21 FSB23 5500 Grundnivå 2 2 1 gy21 valfri nationell modul Allmänbildande allmän VGLP21 Nej Modulens uppgift är att erbjuda den studerande verktyg för att uttrycka sina känslor och åsikter på målspråket. Den studerande övar på att upprätthålla kommunikationen och på att lyssna aktivt.#11#11Mål#11Målet för modulen är att den studerande ska#11• kunna kommunicera enligt målen för kunskapsnivå A1.3–A2.1. Centralt innehåll#11• välbefinnande och hälsa#11• olika livsskeden VKB23 VGLP21 SIIRTO 21 FSB24 5501 Grundnivå 3 2 1 gy21 valfri nationell modul Allmänbildande allmän VGLP21 Nej Modulens uppgift är att handleda den studerande i att bekanta sig med språkområdets centrala kulturella och historiska teman. Den studerande uppmuntras till att modigt använda målspråket i samband med att hen undersöker olika kulturella teman som intresserar hen själv. Under modulen#11producerar den studerande en egen text på målspråket.#11#11Mål#11Målet för modulen är att den studerande ska#11• kunna kommunicera enligt målen för kunskapsnivå A2.1. Centralt innehåll#11• språk- och kulturområdets olika kulturella teman#11• aktuella kulturella teman#11• kreativ verksamhet utifrån den studerandes egna intressen VKB24 VGLP21 SIIRTO 21 FSB25 5502 Grundnivå 4 2 1 gy21 valfri nationell modul Allmänbildande allmän VGLP21 Nej Modulens uppgift är att stärka den studerandes självkänsla som språkanvändare genom att erbjuda möjligheter att reflektera över och öva på språket i olika situationer som berör fortsatta studier och arbetsliv.#11#11Mål#11Målet för modulen är att den studerande ska#11• kunna kommunicera enligt målen för kunskapsnivå A2.1. Centralt innehåll#11• gymnasiestudier, eventuella fortsatta studier, arbetsliv#11• framtidsplaner VKB25 VGLP21 SIIRTO 21 FSB26 5503 Grundnivå 5 2 1 gy21 valfri nationell modul Allmänbildande allmän VGLP21 Nej Modulens uppgift är att uppmuntra den studerande att med de språkkunskaper hen har läsa och tolka texter av olika längd och svårighetsgrad. Undervisningen ska stärka den studerandes strategier som behövs för att tolka olika texter och fördjupa hens färdigheter att uttrycka sig på målspråket på det sätt som kommunikationssituationen förutsätter med beaktande av mottagaren.#11#11Mål#11Målet för modulen är att den studerande ska#11• kunna kommunicera enligt målen för kunskapsnivå A2.1. Centralt innehåll#11• aktuella teman#11• medier på målspråket#11• källkritik VKB26 VGLP21 SIIRTO 21 FSB27 5504 Fortsättning på grundnivå 1 2 1 gy21 valfri nationell modul Allmänbildande allmän VGLP21 Nej Modulens uppgift är att hjälpa den studerande att utveckla färdigheterna i att tolka och producera text på grundnivå.#11#11Mål#11Målet för modulen är att den studerande ska#11• kunna kommunicera enligt målen för kunskapsnivå A2.2. Centralt innehåll#11• olika boendemiljöer#11• hållbar livsstil VKB27 VGLP21 SIIRTO 21 FSB28 5505 Fortsättning på grundnivå 2 2 1 gy21 valfri nationell modul Allmänbildande allmän VGLP21 Nej Modulens uppgift är att hjälpa den studerande att bilda sig en helhetsuppfattning om de grundläggande språkkunskaperna. I modulen stärks de färdigheter som den studerande utnyttjar för att självständigt fortsätta utveckla sitt kunnande.#11#11Mål#11Målet för modulen är att den studerande ska#11• kunna kommunicera enligt målen för kunskapsnivå A2.2. Centralt innehåll#11• internationellt kunnande och samarbete#11• bekanta sig med olika internationella system för utvärdering av språkkunskaper#11• krav på språkkunskaper, bland annat vid fortsatta studier VKB28 VGLP21 SIIRTO 21 FSB3 5506 Främmande språk, B3-lärokurs gy21 lärokurs Allmänbildande allmän VGLP21 B3-lärokurs Nej BEDÖMNING#11Bedömningens uppdrag i främmande språk är att stödja den studerandes utveckling att fungera på ett främmande språk. En mångsidig bedömning och en lyckad, uppmuntrande respons ska stödja den studerandes tilltro till sina förmågor och stärka studiemotivationen.#11#11Bedömningen och den övriga responsen ska grunda sig på den studerandes förmåga att behärska de färdigheter och centrala innehåll som ställts upp som mål för lärokursen. För att förstå och utveckla det egna och gruppens kunnande och lärprocesser används självvärdering och kamratrespons.#11#11Bedömningen ska grunda sig på målen för kommunikationsfärdigheter, färdigheter att tolka och producera texter samt målen som är kopplade till kulturell och språklig mångfald. Föremål för bedömningen är även den studerandes studiefärdigheter, såsom utvecklingen av studiestrategier och arbetssätt som stödjer lärandet.#11#11Nivåskalan för språkkunskap och språkutveckling (bilaga 2) som grundar sig på den gemensamma europeiska referensramen (CEFR) ska i tillämpliga delar användas som stöd för bedömningen och som verktyg för läraren och för den studerandes självvärdering och för kamratrespons. Som stöd för bedömningen kan man också använda internationellt erkända examenssystem i främmande språk som är kopplade till den gemensamma europeiska referensramen med sex kunskapsnivåer för språk.#11#11I början av studierna ska responsen fokusera på den studerandes förmåga att utveckla sina färdigheter att studera språk. I takt med att studierna framskrider kan man i tilltagande grad använda sig av nivåskalan för språkkunskap och språkutveckling då man definierar nivån på den studerandes förmåga att kommunicera samt att tolka och producera texter.#11#11Vitsordet ska systematiskt beakta samtliga delområden inom språkkunskaperna även om det förekommer skillnader mellan vad de olika studieavsnitten betonar.#11#11Bedömning av muntlig språkfärdighet#11#11I språkundervisningen ska den studerandes muntliga språkkunskaper bedömas utöver de övriga delområdena inom språkkunskaperna. De muntliga språkkunskaperna kan bedömas genom ett separat prov. (Gymnasielagen 714/2019, 37 § 4 mom.)#11#11En studerande som har slutfört gymnasieutbildningens lärokurs ges ett avgångsbetyg. För slutförande av lärokursen för utbildning som förbereder för gymnasieutbildning ges ett betyg. Som bilaga till betygen som avses i [Gymnasielagens 39 §] 1 och 2 mom. ges därtill ett separat betyg om slutförande av gymnasiediplom och provet i muntliga språkkunskaper. (Gymnasielagen 714/2019, 39 § 3 mom.)#11#11I samband med de obligatoriska och valfria studierna i de främmande språken bedöms även den studerandes muntliga språkfärdighet.#11#11I den valfria modulen 8 i A-lärokursen och den valfria modulen 6 i B1-lärokursen i främmande språk ska bedömningen basera sig på prestationer som den studerande visat under studierna och på vitsordet i det prov i muntlig språkfärdighet som Utbildningsstyrelsen utarbetar eller på vitsordet för andra prestationer som den studerande visat i enlighet med Utbildningsstyrelsens separata anvisningar. Förutsättningarna för bedömning av studieavsnitten som bildas av ovannämnda moduler uppfylls när den studerande har visat sådant kunnande som krävs för studieavsnittet och avlagt det prov i muntlig språkfärdighet som Utbildningsstyrelsen utarbetar eller visat andra prestationer i enlighet med Utbildningsstyrelsens anvisningar.#11#11Med undantag för latin bedöms den studerandes muntliga språkfärdigheter i fråga om lärokurserna B2 och B3 i enlighet med Utbildningsstyrelsens separata anvisningar.#11#11Provet i muntlig språkfärdighet som ingår i studierna eller andra prestationer i enlighet med Utbildningsstyrelsens anvisningar bedöms i förhållande till målen som ställts upp för språket och lärokursen i fråga i grunderna för gymnasiets läroplan.#11#11Intyg över provet i muntlig språkfärdighet som Utbildningsstyrelsen utarbetar eller prestationer i enlighet med separata anvisningar ges som bilagor till avgångsbetyget från gymnasiet. ALLMÄNNA MÅL FÖR UNDERVISNINGEN I FRÄMMANDE SPRÅK#11#11De allmänna målen för undervisningen i främmande språk är kopplade till kulturell och språklig mångfald, studiefärdigheter, kommunikationsfärdigheter och färdigheter att tolka och producera text. De allmänna målen för undervisningen är följande:#11#11Kulturell och språklig mångfald#11Målet är att den studerande ska#11• uppmuntras som språkanvändare i en globaliserad värld där målet inte är kunskaper på modersmålsnivå utan ökad konstruktiv kommunikation och ömsesidig förståelse#11• visa att hen har kunskaper, färdigheter och vilja att fungera konstruktivt och kreativt i en kulturellt mångsidig värld#11• uppleva att det är meningsfullt att utöka sin språkliga repertoar.#11#11Studiefärdigheter#11Målet är att den studerande ska#11• kunna ställa upp mål och utvärdera sin utveckling som en del av den pågående lärprocessen#11• identifiera sina egna styrkor och utvecklingsområden som språkstuderande#11• effektivt kunna använda olika strategier och verktyg för att lära sig språk#11• bilda sig en uppfattning om att utvecklingen av språkkunskaperna som process fortsätter också efter gymnasiestudierna.#11#11Kommunikationsfärdigheter, färdighet att tolka och producera text#11Målet är att den studerande ska#11• vänja sig vid och att våga använda språket i olika situationer och på ett mångsidigt sätt#11• få erfarenhet av målspråkets många olika studiemiljöer och miljöer för språkanvänding#11• kunna ställa sin språkkunskap i relation till den nivå som ställts upp i nivåskalan för språkkunskap och språkutveckling (bilaga 2) enligt tabellen nedan samt ställa upp sina egna mål, utvärdera utvecklingen av sina kunskaper och vidareutveckla dem. LÄROÄMNETS UPPDRAG#11Språkämnena är både kunskaps- och färdighetsämnen och ett eget vetenskapsområde. Undervisningen i språk ska fördjupa och utveckla de språkkunskaper och den språkliga medvetenhet som den studerande har tillägnat sig inom den grundläggande utbildningen.#11#11Främmande språk är en del av gymnasiets språkpedagogik, som syftar till att identifiera och lyfta fram de gemensamma uppdrag som språkundervisningen i gymnasiet har samt att synliggöra språkens betydelse för undervisningen och lärandet överlag. Språkundervisningen i gymnasiet ska utveckla den studerandes flerspråkighet, vilket innebär kunskaper i modersmålet, nationalspråken och främmande språk samt språkliga varianter av dessa såsom dialekter. Språkpedagogiken stärker den studerandes språkliga medvetenhet och förmåga att använda olika språk parallellt samt utvecklar hens multilitteracitet och förmåga att fungera i olika språkgemenskaper. Den studerande ska uppmuntras att använda olika språk på ett mångsidigt sätt med beaktande av språkkunskapens olika delområden och att värdesätta all språkkunskap.#11#11Undervisningen i främmande språk grundar sig på det vidgade textbegreppet, som omfattar till exempel skrivna, talade, visuella och audiovisuella texter eller kombinationer av dessa. Texterna kan vara berättande, beskrivande, reflekterande, instruerande eller ställningstagande, fiktiva texter eller faktatexter samt vardagliga eller institutionella situationer som kräver olika slags kommunikationsfärdigheter.#11#11Uppdraget för undervisningen i främmande språk är att på ett mångsidigt sätt utveckla den studerandes kunskaper i respektive språk. Den studerande utvecklar mångsidiga språkkunskaper genom att tolka och producera olika typer av texter inom olika genrer. Den studerande framskrider från grundläggande till mångsidiga färdigheter och tillägnar sig först ett vardagligt språk för att sedan lära sig ett mer abstrakt språk som används inom olika vetenskapsområden. Den studerande handleds i att utveckla sina kunskaper i olika språk, att vidga sin flerspråkiga kompetens och utveckla sina metaspråkliga färdigheter, det vill säga förmågan att förstå och använda sig av språkets strukturer och funktioner samt sambanden mellan olika språk. Den studerande övar ett mångsidigt språkbruk med hjälp av olika texter och kontexter. Den studerande lär sig söka och bearbeta, producera, dela samt utvärdera information.#11#11Delområdena inom mångsidig kompetens#11I undervisningen i främmande språk ska man behandla teman som bidrar till att språkinlärningen utgör en del av gymnasieundervisningens ämneshelheter och arbetet över läroämnesgränserna. I undervisningen i de främmande språken kan man samarbeta inom de olika lärokurserna i främmande språk och med andra läroämnen. Samtidigt bidrar undervisningen till att skapa en förståelse för och kopplingar till livsskeden efter gymnasiet, studier och arbetsliv. Språkämnena utgör kunskaps- och färdighetsämnen som ger den studerande verktyg för att känna igen, utveckla och tillämpa sin mångsidiga kompetens och för att analysera värderingar och attityder. Språkundervisningen grundar sig också på egna fack- och vetenskapsområden som erbjuder ytterligare dimensioner, såsom sociolingvistik, kognitiv språkvetenskap eller textforskning, för att iaktta och analysera de mångsidiga kompetenserna. De olika delområden som utgör den mångsidiga kompetensen bildar innehåll för undervisningen, mål för arbetet och grunder för valet av olika lärmiljöer, arbetssätt eller metoder. Mångsidig kompetens i undervisningen i främmande språk syns bland annat i att den studerande ska lära sig ifrågasätta och reflektera över orsakssamband. Språken ger den studerande möjlighet att utveckla sin kreativa verksamhet genom att pröva på olika sätt att studera språk samt att granska de teman som behandlas ur ett intellektuellt och estetiskt perspektiv.#11#11Genom studier i främmande språk får den studerande bekanta sig med och analysera hur individens och gemenskapens identiteter byggs upp och hur man fungerar i grupp. Målet är att använda och värdesätta all språkkunskap de studerande har, vilket ger möjlighet att stärka den studerandes kompetens för välbefinnande och kommunikativa kompetens och tilltro till sina egna förmågor. Empati, gott uppförande och element som ingår i konstruktiv kommunikation (mediering) ska synas i alla språkämnen som en del av den mångsidiga kompetensen. Genom att granska olika faktorer som inverkar på konstruktiv kommunikation och tillämpa dylika färdigheter fördjupar den studerande sin förståelse av det obekanta och blir bättre på att bygga förståelse i situationer där det av språkliga eller kulturella orsaker inte finns gemensam förståelse.#11#11Den studerande utvecklar sina färdigheter att lära sig språk genom att känna igen vilka lärstrategier som passar hen bäst och genom att utvärdera sina framsteg i studierna. Den studerande handleds i att förstå vilken betydelse mångsidiga språkkunskaper har för fortsatta studier och arbetsliv samt för att bygga upp sin språkliga identitet.#11#11Språkämnena kombinerar olika fack- och vetenskapsområden och skapar kontaktytor till andra läroämnen och tvärvetenskaplig och kreativ kompetens. Temastudier och studier som överskrider läroämnesgränserna uppmuntrar den studerande att även använda sina begränsade kunskaper i olika språk samt sin flerspråkiga kompetens. Det är viktigt att temahelheter, olika frågor och lösningar behandlas kollaborativt. I undervisningen eftersträvar man situationer i vilka den studerande under trygga omständigheter ges möjlighet att utmana de egna färdigheterna. Studier och kunskaper i främmande språk ger den studerande möjlighet att bekanta sig med olika slag av diskurser, information, informationskällor och konstformer. Samtidigt kan man ifrågasätta vedertagna förfaringssätt och hitta nya, kreativa synsätt samt identifiera och förstå mångfald. I språkundervisningen är målet att utveckla de kognitiva färdigheterna och den analytiska förmågan genom att använda mångsidiga undervisningsmetoder som fokuserar på den studerande samt genom att erbjuda meningsfulla, produktiva och tillräckligt krävande uppgifter.#11#11Studierna i främmande språk stärker den studerandes samhälleliga kompetens. Undervisningen ger den studerande språkliga och kulturella färdigheter och verktyg för att delta och aktivt påverka i samhället och den internationella världen. Samtidigt skapar man kopplingar till demokratifostran och jämlikhetsperspektiv, liksom även till språkfrågor såsom språkliga majoriteter och minoriteter, språkpolitik och minskad språklig mångfald. De färdigheter och kontakter den studerande får av studierna i främmande språk underlättar hens övergång till fortsatta studier, arbetsliv och uppgifter som förutsätter medborgaraktivitet.#11#11Studierna i främmande språk stärker etisk kompetens och miljökompetens genom att ge den studerande möjlighet att leva sig in i och förstå problem ur ett bredare perspektiv än det egna språket tillåter. Klimatförändringen och ohållbara konsumtionsvanor och att naturens mångfald och den språkliga diversiteten minskar är globala problem som språkundervisningen ger verktyg för att lösa. Under studierna stärks den studerandes färdigheter och man söker kopplingar för att finna och bearbeta gemensamma lösningar. Utöver att söka och producera information handleds den studerande i att reflektera över betydelsen av attityder och värderingar och att utveckla sin ansvarskänsla och agera konstruktivt i olika sammanhang.#11#11Global och kulturell kompetens som en del av studierna i främmande språk ska öka den studerandes nyfikenhet, motivation och färdigheter att fungera i olika slags kulturella och språkliga miljöer och sammanhang. Mångsidiga språkkunskaper och förståelse för hur språkkunskaperna är användbara i nationellt, nordiskt och internationellt samarbete och för att granska globala frågor fördjupar den studerandes färdigheter att fungera som världsmedborgare och ger hen möjligheter till mångsidigt och kreativt samarbete. Språkstudierna stärker den studerandes kännedom om kulturarven och erbjuder på ett naturligt sätt många olika synvinklar för att granska olika frågor.#11#11SÄRSKILT UPPDRAG FÖR B3-LÄROKURSEN I FRÄMMANDE SPRÅK#11Det särskilda uppdraget för lärokursen är att uppmuntra den studerande att utöka sin språkliga repertoar och att fortsätta lära sig språk samt att fortsätta språkstudierna även efter gymnasiet som en del av det kontinuerliga lärandet. Uppdraget är att stärka den studerandes språkliga och kulturella färdigheter utifrån målspråkets perspektiv. Undervisningen ska vägleda den studerande i att inse hur förståelsen av sambandet mellan tänkande och språk ökar då man lär sig ett nytt språk.#11#11Undervisningen ska särskilt i början av lärokursen betona den muntliga språkfärdigheten, men lärokursens uppdrag är att hjälpa den studerande att inse hur man också med begränsade språkkunskaper kan bekanta sig med språkoch kulturområdets texter samt kunskaps- och vetenskapsområden. Det nya#11språket öppnar också möjligheter till vidareutbildning på olika språk och ökar arbetslivsfärdigheterna. Lärokursens uppdrag är också att uppmuntra den studerande att förstå hur övrigt lärande stöds av att man lär sig ett nytt språk.#11#11NATIONELLA VALFRIA STUDIER#11I början av studierna ska tyngdpunkten ligga på muntliga kommunikationssituationer och enkel skriftlig kommunikation som anknyter till dem på ett naturligt sätt. Andelen skriftlig kommunikation ska så småningom öka men muntlig kommunikation har en central roll under hela lärokursen och det är#11viktigt att från början fästa vikt vid uttalet. #11#11I studierna ska vid behov reserveras tid för att behandla gemensamt överenskomna eller aktuella teman. Den studerandes multilitteracitet ska utvecklas under studierna genom att man i undervisningen behandlar litteratur, film, musik, teater, bildkonst eller medier samt genom att bekanta sig med olika textgenrer.#11#11I fråga om B3-lärokursen kan ett intyg över muntlig språkfärdighet ges från och med modul 3 i enlighet med Utbildningsstyrelsens separata anvisningar. #11#11Under studiernas gång kompletterar den studerande sin språkprofil, som hen utarbetade under den första modulen i A-lärokursen i främmande språk. VGLP21 SIIRTO 21 FSB31 5507 Nybörjarnivå 1 2 1 gy21 valfri nationell modul Allmänbildande allmän VGLP21 Nej Modulens uppgift är att motivera den studerande till långsiktiga och målinriktade språkstudier samt stärka den studerandes intresse för det nya språket och kulturer. Den studerande uppmuntras att vara aktiv på målspråket och använda sig av många olika slags kommunikationsstrategier som även kompenserar begränsade språkkunskaper.#11#11Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• bilda sig en uppfattning om det nya språkets relation till andra språk som hen kan eller har studerat och kunna använda sig av sin egen språkliga repertoar#11• välja sådana lämpliga sätt att studera och lära sig språk som passar hen själv#11• bilda sig en uppfattning om målspråkets ställning i världen#11• kunna kommunicera enligt målen för kunskapsnivå A1.1. Centralt innehåll#11• rutinmässiga kommunikationssituationer#11• de mest centrala kommunikationsstrategierna#11• de vanligaste artighetsfraserna VKB31 VGLP21 SIIRTO 21 FSB32 5508 Nybörjarnivå 2 2 1 gy21 valfri nationell modul Allmänbildande allmän VGLP21 Nej Modulens uppgift är att uppmuntra den studerande till att modigt använda även sina begränsade språkkunskaper i olika kommunikationssituationer och utnyttja språket som en inkörsport till sådant som kan intressera hen och även för att vidga sin världsbild.#11#11Mål#11Målet för modulen är att den studerande ska#11• kunna kommunicera enligt målen för kunskapsnivå A1.1–A1.2. Centralt innehåll#11• beskriva den närmsta kretsen och vardagen#11• sociala möten i vardagen#11• uträttande av olika vardagliga ärenden VKB32 VGLP21 SIIRTO 21 FSB33 5509 Nybörjarnivå 3 2 1 gy21 valfri nationell modul Allmänbildande allmän VGLP21 Nej Modulens uppgift är att handleda den studerande i att bilda sig en helhetsuppfattning om inledningsskedet av nybörjarnivån och framstegen i studierna i målspråket. Vid behov ser man till att en studerande som läst B2-lärokurs i den grundläggande utbildningen kan inleda studier i språket i gymnasiet.#11#11Mål#11Målet för modulen är att den studerande ska#11• kunna kommunicera enligt målen för kunskapsnivå A1.2. Centralt innehåll#11• sociala möten i vardagen, uträttande av vardagliga ärenden#11• fritid och hobbyer#11• gymnasievardagen VKB33 VGLP21 SIIRTO 21 FSB34 5510 Grundnivå 1 2 1 gy21 valfri nationell modul Allmänbildande allmän VGLP21 Nej Modulens uppgift är att handleda den studerande i att använda målspråket som ett verktyg för att söka information. Den studerande utvecklar sina färdigheter för internationellt kunnande och uppmuntras till att modigt fungera som en ambassadör för sin egen kultur.#11#11Mål#11Målet för modulen är att den studerande ska#11• kunna kommunicera enligt målen för kunskapsnivå A1.3. Centralt innehåll#11• målspråkets geografiska spridning, olika varianter av språket#11• Finland på målspråket utifrån studieperspektiv#11• vanor i vardagen och traditioner samt kulturella skillnader VKB34 VGLP21 SIIRTO 21 FSB35 5511 Grundnivå 2 2 1 gy21 valfri nationell modul Allmänbildande allmän VGLP21 Nej Modulens uppgift är att erbjuda den studerande verktyg för att uttrycka sina känslor och åsikter på målspråket. Den studerande övar på att upprätthålla kommunikationen och på att lyssna aktivt.#11#11Mål#11Målet för modulen är att den studerande ska#11• kunna kommunicera enligt målen för kunskapsnivå A1.3–A2.1. Centralt innehåll#11• välbefinnande och hälsa#11• olika livsskeden VKB35 VGLP21 SIIRTO 21 FSB36 5512 Grundnivå 3 2 1 gy21 valfri nationell modul Allmänbildande allmän VGLP21 Nej Modulens uppgift är att handleda den studerande i att bekanta sig med språkområdets centrala kulturella och historiska teman. Den studerande uppmuntras till att modigt använda målspråket i samband med att hen undersöker olika kulturella teman som intresserar hen själv. Under modulen producerar den#11studerande en egen text på målspråket.#11#11Mål#11Målet för modulen är att den studerande ska#11• kunna kommunicera enligt målen för kunskapsnivå A2.1. Centralt innehåll#11• språk- och kulturområdets olika kulturella teman#11• aktuella kulturella teman#11• kreativ verksamhet utifrån den studerandes egna intressen VKB36 VGLP21 SIIRTO 21 FSB37 5513 Grundnivå 4 2 1 gy21 valfri nationell modul Allmänbildande allmän VGLP21 Nej Modulens uppgift är att stärka den studerandes självkänsla som språkanvändare genom att erbjuda möjligheter att reflektera över och öva på språket i olika situationer som berör fortsatta studier och arbetsliv.#11#11Mål#11Målet för modulen är att den studerande ska#11• kunna kommunicera enligt målen för kunskapsnivå A2.1. Centralt innehåll#11• gymnasiestudier, eventuella fortsatta studier, arbetsliv#11• framtidsplaner VKB37 VGLP21 SIIRTO 21 FSB38 5514 Grundnivå 5 2 1 gy21 valfri nationell modul Allmänbildande allmän VGLP21 Nej Modulens uppgift är att uppmuntra den studerande att med de språkkunskaper hen har läsa och tolka texter av olika längd och svårighetsgrad. Undervisningen ska stärka den studerandes strategier som behövs för att tolka olika texter och fördjupa hens färdigheter att uttrycka sig på målspråket på det sätt som kommunikationssituationen förutsätter med beaktande av mottagaren.#11#11Mål#11Målet för modulen är att den studerande ska#11• kunna kommunicera enligt målen för kunskapsnivå A2.1. Centralt innehåll#11• aktuella teman#11• medier på målspråket#11• källkritik VKB38 VGLP21 SIIRTO 21 FSENA1 5468 Främmande språk, engelska, A-lärokurs gy21 lärokurs Allmänbildande allmän VGLP21 Medeltal vägt enligt studiepoäng Engelska A1-lärokurs Nej engelska BEDÖMNING#11Bedömningens uppdrag i främmande språk är att stödja den studerandes utveckling att fungera på ett främmande språk. En mångsidig bedömning och en lyckad, uppmuntrande respons ska stödja den studerandes tilltro till sina förmågor och stärka studiemotivationen.#11#11Bedömningen och den övriga responsen ska grunda sig på den studerandes förmåga att behärska de färdigheter och centrala innehåll som ställts upp som mål för lärokursen. För att förstå och utveckla det egna och gruppens kunnande och lärprocesser används självvärdering och kamratrespons.#11#11Bedömningen ska grunda sig på målen för kommunikationsfärdigheter, färdigheter att tolka och producera texter samt målen som är kopplade till kulturell och språklig mångfald. Föremål för bedömningen är även den studerandes studiefärdigheter, såsom utvecklingen av studiestrategier och arbetssätt som stödjer lärandet.#11#11Nivåskalan för språkkunskap och språkutveckling (bilaga 2) som grundar sig på den gemensamma europeiska referensramen (CEFR) ska i tillämpliga delar användas som stöd för bedömningen och som verktyg för läraren och för den studerandes självvärdering och för kamratrespons. Som stöd för bedömningen kan man också använda internationellt erkända examenssystem i främmande språk som är kopplade till den gemensamma europeiska referensramen med sex kunskapsnivåer för språk.#11#11I början av studierna ska responsen fokusera på den studerandes förmåga att utveckla sina färdigheter att studera språk. I takt med att studierna framskrider kan man i tilltagande grad använda sig av nivåskalan för språkkunskap och språkutveckling då man definierar nivån på den studerandes förmåga att kommunicera samt att tolka och producera texter.#11#11Vitsordet ska systematiskt beakta samtliga delområden inom språkkunskaperna även om det förekommer skillnader mellan vad de olika studieavsnitten betonar.#11#11Bedömning av muntlig språkfärdighet#11#11I språkundervisningen ska den studerandes muntliga språkkunskaper bedömas utöver de övriga delområdena inom språkkunskaperna. De muntliga språkkunskaperna kan bedömas genom ett separat prov. (Gymnasielagen 714/2019, 37 § 4 mom.)#11#11En studerande som har slutfört gymnasieutbildningens lärokurs ges ett avgångsbetyg. För slutförande av lärokursen för utbildning som förbereder för gymnasieutbildning ges ett betyg. Som bilaga till betygen som avses i [Gymnasielagens 39 §] 1 och 2 mom. ges därtill ett separat betyg om slutförande av gymnasiediplom och provet i muntliga språkkunskaper. (Gymnasielagen 714/2019, 39 § 3 mom.)#11#11I samband med de obligatoriska och valfria studierna i de främmande språken bedöms även den studerandes muntliga språkfärdighet.#11#11I den valfria modulen 8 i A-lärokursen och den valfria modulen 6 i B1-lärokursen i främmande språk ska bedömningen basera sig på prestationer som den studerande visat under studierna och på vitsordet i det prov i muntlig språkfärdighet som Utbildningsstyrelsen utarbetar eller på vitsordet för andra prestationer som den studerande visat i enlighet med Utbildningsstyrelsens separata anvisningar. Förutsättningarna för bedömning av studieavsnitten som bildas av ovannämnda moduler uppfylls när den studerande har visat sådant kunnande som krävs för studieavsnittet och avlagt det prov i muntlig språkfärdighet som Utbildningsstyrelsen utarbetar eller visat andra prestationer i enlighet med Utbildningsstyrelsens anvisningar.#11#11Med undantag för latin bedöms den studerandes muntliga språkfärdigheter i fråga om lärokurserna B2 och B3 i enlighet med Utbildningsstyrelsens separata anvisningar.#11#11Provet i muntlig språkfärdighet som ingår i studierna eller andra prestationer i enlighet med Utbildningsstyrelsens anvisningar bedöms i förhållande till målen som ställts upp för språket och lärokursen i fråga i grunderna för gymnasiets läroplan.#11#11Intyg över provet i muntlig språkfärdighet som Utbildningsstyrelsen utarbetar eller prestationer i enlighet med separata anvisningar ges som bilagor till avgångsbetyget från gymnasiet. ALLMÄNNA MÅL FÖR UNDERVISNINGEN I FRÄMMANDE SPRÅK#11#11De allmänna målen för undervisningen i främmande språk är kopplade till kulturell och språklig mångfald, studiefärdigheter, kommunikationsfärdigheter och färdigheter att tolka och producera text. De allmänna målen för undervisningen är följande:#11#11Kulturell och språklig mångfald#11Målet är att den studerande ska#11• uppmuntras som språkanvändare i en globaliserad värld där målet inte är kunskaper på modersmålsnivå utan ökad konstruktiv kommunikation och ömsesidig förståelse#11• visa att hen har kunskaper, färdigheter och vilja att fungera konstruktivt och kreativt i en kulturellt mångsidig värld#11• uppleva att det är meningsfullt att utöka sin språkliga repertoar.#11#11Studiefärdigheter#11Målet är att den studerande ska#11• kunna ställa upp mål och utvärdera sin utveckling som en del av den pågående lärprocessen#11• identifiera sina egna styrkor och utvecklingsområden som språkstuderande#11• effektivt kunna använda olika strategier och verktyg för att lära sig språk#11• bilda sig en uppfattning om att utvecklingen av språkkunskaperna som process fortsätter också efter gymnasiestudierna.#11#11Kommunikationsfärdigheter, färdighet att tolka och producera text#11Målet är att den studerande ska#11• vänja sig vid och att våga använda språket i olika situationer och på ett mångsidigt sätt#11• få erfarenhet av målspråkets många olika studiemiljöer och miljöer för språkanvänding#11• kunna ställa sin språkkunskap i relation till den nivå som ställts upp i nivåskalan för språkkunskap och språkutveckling (bilaga 2) enligt tabellen nedan samt ställa upp sina egna mål, utvärdera utvecklingen av sina kunskaper och vidareutveckla dem.#11#11OBLIGATORISKA STUDIER#11I modulerna 1–3 i de obligatoriska studierna ska tyngdpunkten ligga på att utveckla den studerandes färdigheter för språkstudier samt studie- och kommunikationsstrategier utgående från den studerandes egna förutsättningar. Den studerande blir medveten om sina styrkor och utvecklingsområden samt stärker den grund som lagts för fortsatta studier i språk i den grundläggande utbildningen. För detta ändamål ska den studerande utarbeta en personlig språkprofil i den första modulen. Profilen bearbetas efter hand som lärprocessen framskrider under gymnasiestudierna.#11#11I modulerna 1–2 skapar den studerande en helhetsbild av engelskan som lingua franca och sin egen utveckling i egenskap av den som kan och lär sig engelska. Samtidigt ska den kulturella och språkliga mångfalden analyseras ur gemenskapens men också den studerandes personliga perspektiv. Den#11studerande ska också granska sin språkprofil i egenskap av den som använder, kan och lär sig också andra språk, modersmålet medräknat. #11#11Från och med modul 3 ska man i tilltagande grad fästa uppmärksamhet vid olika textgenrer och det uttryckssätt som språket kräver i olika situationer. I modulerna 4–6 ska man betona språket som verktyg för att söka, sammanfatta och dela information genom att beakta kunskapsnivån för gymnasiestudierna i engelska som definieras i nivåskalan för språkkunskap och språkutveckling.#11#11I slutet av de obligatoriska studierna ska uppmärksamheten riktas på att förstärka de färdigheter som den studerande behöver för att självständigt vidareutveckla sitt kunnande.#11#11Under studiernas gång ska man reservera tid för att behandla aktuella eller lokala frågor, som man kan komma överens om tillsammans. Muntlig och skriftlig kommunikation övas på ett mångsidigt sätt i alla moduler.#11#11NATIONELLA VALFRIA STUDIER#11Ett särskilt mål för de valfria studierna är att handleda den studerande i att bilda sig en helhetsuppfattning om sina egna språkkunskaper då studierna avslutas samt hjälpa hen att hitta olika sätt att utveckla sina kunskaper. Språkprofilen kompletteras målinriktat efter den studerandes egna behov. LÄROÄMNETS UPPDRAG#11Språkämnena är både kunskaps- och färdighetsämnen och ett eget vetenskapsområde. Undervisningen i språk ska fördjupa och utveckla de språkkunskaper och den språkliga medvetenhet som den studerande har tillägnat sig inom den grundläggande utbildningen.#11#11Främmande språk är en del av gymnasiets språkpedagogik, som syftar till att identifiera och lyfta fram de gemensamma uppdrag som språkundervisningen i gymnasiet har samt att synliggöra språkens betydelse för undervisningen och lärandet överlag. Språkundervisningen i gymnasiet ska utveckla den studerandes flerspråkighet, vilket innebär kunskaper i modersmålet, nationalspråken och främmande språk samt språkliga varianter av dessa såsom dialekter. Språkpedagogiken stärker den studerandes språkliga medvetenhet och förmåga att använda olika språk parallellt samt utvecklar hens multilitteracitet och förmåga att fungera i olika språkgemenskaper. Den studerande ska uppmuntras att använda olika språk på ett mångsidigt sätt med beaktande av språkkunskapens olika delområden och att värdesätta all språkkunskap.#11#11Undervisningen i främmande språk grundar sig på det vidgade textbegreppet, som omfattar till exempel skrivna, talade, visuella och audiovisuella texter eller kombinationer av dessa. Texterna kan vara berättande, beskrivande, reflekterande, instruerande eller ställningstagande, fiktiva texter eller faktatexter samt vardagliga eller institutionella situationer som kräver olika slags kommunikationsfärdigheter.#11#11Uppdraget för undervisningen i främmande språk är att på ett mångsidigt sätt utveckla den studerandes kunskaper i respektive språk. Den studerande utvecklar mångsidiga språkkunskaper genom att tolka och producera olika typer av texter inom olika genrer. Den studerande framskrider från grundläggande till mångsidiga färdigheter och tillägnar sig först ett vardagligt språk för att sedan lära sig ett mer abstrakt språk som används inom olika vetenskapsområden. Den studerande handleds i att utveckla sina kunskaper i olika språk, att vidga sin flerspråkiga kompetens och utveckla sina metaspråkliga färdigheter, det vill säga förmågan att förstå och använda sig av språkets strukturer och funktioner samt sambanden mellan olika språk. Den studerande övar ett mångsidigt språkbruk med hjälp av olika texter och kontexter. Den studerande lär sig söka och bearbeta, producera, dela samt utvärdera information.#11#11Delområdena inom mångsidig kompetens#11I undervisningen i främmande språk ska man behandla teman som bidrar till att språkinlärningen utgör en del av gymnasieundervisningens ämneshelheter och arbetet över läroämnesgränserna. I undervisningen i de främmande språken kan man samarbeta inom de olika lärokurserna i främmande språk och med andra läroämnen. Samtidigt bidrar undervisningen till att skapa en förståelse för och kopplingar till livsskeden efter gymnasiet, studier och arbetsliv. Språkämnena utgör kunskaps- och färdighetsämnen som ger den studerande verktyg för att känna igen, utveckla och tillämpa sin mångsidiga kompetens och för att analysera värderingar och attityder. Språkundervisningen grundar sig också på egna fack- och vetenskapsområden som erbjuder ytterligare dimensioner, såsom sociolingvistik, kognitiv språkvetenskap eller textforskning, för att iaktta och analysera de mångsidiga kompetenserna. De olika delområden som utgör den mångsidiga kompetensen bildar innehåll för undervisningen, mål för arbetet och grunder för valet av olika lärmiljöer, arbetssätt eller metoder. Mångsidig kompetens i undervisningen i främmande språk syns bland annat i att den studerande ska lära sig ifrågasätta och reflektera över orsakssamband. Språken ger den studerande möjlighet att utveckla sin kreativa verksamhet genom att pröva på olika sätt att studera språk samt att granska de teman som behandlas ur ett intellektuellt och estetiskt perspektiv.#11#11Genom studier i främmande språk får den studerande bekanta sig med och analysera hur individens och gemenskapens identiteter byggs upp och hur man fungerar i grupp. Målet är att använda och värdesätta all språkkunskap de studerande har, vilket ger möjlighet att stärka den studerandes kompetens för välbefinnande och kommunikativa kompetens och tilltro till sina egna förmågor. Empati, gott uppförande och element som ingår i konstruktiv kommunikation (mediering) ska synas i alla språkämnen som en del av den mångsidiga kompetensen. Genom att granska olika faktorer som inverkar på konstruktiv kommunikation och tillämpa dylika färdigheter fördjupar den studerande sin förståelse av det obekanta och blir bättre på att bygga förståelse i situationer där det av språkliga eller kulturella orsaker inte finns gemensam förståelse.#11#11Den studerande utvecklar sina färdigheter att lära sig språk genom att känna igen vilka lärstrategier som passar hen bäst och genom att utvärdera sina framsteg i studierna. Den studerande handleds i att förstå vilken betydelse mångsidiga språkkunskaper har för fortsatta studier och arbetsliv samt för att bygga upp sin språkliga identitet.#11#11Språkämnena kombinerar olika fack- och vetenskapsområden och skapar kontaktytor till andra läroämnen och tvärvetenskaplig och kreativ kompetens. Temastudier och studier som överskrider läroämnesgränserna uppmuntrar den studerande att även använda sina begränsade kunskaper i olika språk samt sin flerspråkiga kompetens. Det är viktigt att temahelheter, olika frågor och lösningar behandlas kollaborativt. I undervisningen eftersträvar man situationer i vilka den studerande under trygga omständigheter ges möjlighet att utmana de egna färdigheterna. Studier och kunskaper i främmande språk ger den studerande möjlighet att bekanta sig med olika slag av diskurser, information, informationskällor och konstformer. Samtidigt kan man ifrågasätta vedertagna förfaringssätt och hitta nya, kreativa synsätt samt identifiera och förstå mångfald. I språkundervisningen är målet att utveckla de kognitiva färdigheterna och den analytiska förmågan genom att använda mångsidiga undervisningsmetoder som fokuserar på den studerande samt genom att erbjuda meningsfulla, produktiva och tillräckligt krävande uppgifter.#11#11Studierna i främmande språk stärker den studerandes samhälleliga kompetens. Undervisningen ger den studerande språkliga och kulturella färdigheter och verktyg för att delta och aktivt påverka i samhället och den internationella världen. Samtidigt skapar man kopplingar till demokratifostran och jämlikhetsperspektiv, liksom även till språkfrågor såsom språkliga majoriteter och minoriteter, språkpolitik och minskad språklig mångfald. De färdigheter och kontakter den studerande får av studierna i främmande språk underlättar hens övergång till fortsatta studier, arbetsliv och uppgifter som förutsätter medborgaraktivitet.#11#11Studierna i främmande språk stärker etisk kompetens och miljökompetens genom att ge den studerande möjlighet att leva sig in i och förstå problem ur ett bredare perspektiv än det egna språket tillåter. Klimatförändringen och ohållbara konsumtionsvanor och att naturens mångfald och den språkliga diversiteten minskar är globala problem som språkundervisningen ger verktyg för att lösa. Under studierna stärks den studerandes färdigheter och man söker kopplingar för att finna och bearbeta gemensamma lösningar. Utöver att söka och producera information handleds den studerande i att reflektera över betydelsen av attityder och värderingar och att utveckla sin ansvarskänsla och agera konstruktivt i olika sammanhang.#11#11Global och kulturell kompetens som en del av studierna i främmande språk ska öka den studerandes nyfikenhet, motivation och färdigheter att fungera i olika slags kulturella och språkliga miljöer och sammanhang. Mångsidiga språkkunskaper och förståelse för hur språkkunskaperna är användbara i nationellt, nordiskt och internationellt samarbete och för att granska globala frågor fördjupar den studerandes färdigheter att fungera som världsmedborgare och ger hen möjligheter till mångsidigt och kreativt samarbete. Språkstudierna stärker den studerandes kännedom om kulturarven och erbjuder på ett naturligt sätt många olika synvinklar för att granska olika frågor. VGLP21 SIIRTO 21 FSFRA 5488 Främmande språk, franska A-lärokurs gy21 lärokurs Allmänbildande allmän VGLP21 Medeltal vägt enligt studiepoäng Ranska A1-lärokurs Nej franska BEDÖMNING#11Bedömningens uppdrag i främmande språk är att stödja den studerandes utveckling att fungera på ett främmande språk. En mångsidig bedömning och en lyckad, uppmuntrande respons ska stödja den studerandes tilltro till sina förmågor och stärka studiemotivationen.#11#11Bedömningen och den övriga responsen ska grunda sig på den studerandes förmåga att behärska de färdigheter och centrala innehåll som ställts upp som mål för lärokursen. För att förstå och utveckla det egna och gruppens kunnande och lärprocesser används självvärdering och kamratrespons.#11#11Bedömningen ska grunda sig på målen för kommunikationsfärdigheter, färdigheter att tolka och producera texter samt målen som är kopplade till kulturell och språklig mångfald. Föremål för bedömningen är även den studerandes studiefärdigheter, såsom utvecklingen av studiestrategier och arbetssätt som stödjer lärandet.#11#11Nivåskalan för språkkunskap och språkutveckling (bilaga 2) som grundar sig på den gemensamma europeiska referensramen (CEFR) ska i tillämpliga delar användas som stöd för bedömningen och som verktyg för läraren och för den studerandes självvärdering och för kamratrespons. Som stöd för bedömningen kan man också använda internationellt erkända examenssystem i främmande språk som är kopplade till den gemensamma europeiska referensramen med sex kunskapsnivåer för språk.#11#11I början av studierna ska responsen fokusera på den studerandes förmåga att utveckla sina färdigheter att studera språk. I takt med att studierna framskrider kan man i tilltagande grad använda sig av nivåskalan för språkkunskap och språkutveckling då man definierar nivån på den studerandes förmåga att kommunicera samt att tolka och producera texter.#11#11Vitsordet ska systematiskt beakta samtliga delområden inom språkkunskaperna även om det förekommer skillnader mellan vad de olika studieavsnitten betonar.#11#11Bedömning av muntlig språkfärdighet#11#11I språkundervisningen ska den studerandes muntliga språkkunskaper bedömas utöver de övriga delområdena inom språkkunskaperna. De muntliga språkkunskaperna kan bedömas genom ett separat prov. (Gymnasielagen 714/2019, 37 § 4 mom.)#11#11En studerande som har slutfört gymnasieutbildningens lärokurs ges ett avgångsbetyg. För slutförande av lärokursen för utbildning som förbereder för gymnasieutbildning ges ett betyg. Som bilaga till betygen som avses i [Gymnasielagens 39 §] 1 och 2 mom. ges därtill ett separat betyg om slutförande av gymnasiediplom och provet i muntliga språkkunskaper. (Gymnasielagen 714/2019, 39 § 3 mom.)#11#11I samband med de obligatoriska och valfria studierna i de främmande språken bedöms även den studerandes muntliga språkfärdighet.#11#11I den valfria modulen 8 i A-lärokursen och den valfria modulen 6 i B1-lärokursen i främmande språk ska bedömningen basera sig på prestationer som den studerande visat under studierna och på vitsordet i det prov i muntlig språkfärdighet som Utbildningsstyrelsen utarbetar eller på vitsordet för andra prestationer som den studerande visat i enlighet med Utbildningsstyrelsens separata anvisningar. Förutsättningarna för bedömning av studieavsnitten som bildas av ovannämnda moduler uppfylls när den studerande har visat sådant kunnande som krävs för studieavsnittet och avlagt det prov i muntlig språkfärdighet som Utbildningsstyrelsen utarbetar eller visat andra prestationer i enlighet med Utbildningsstyrelsens anvisningar.#11#11Med undantag för latin bedöms den studerandes muntliga språkfärdigheter i fråga om lärokurserna B2 och B3 i enlighet med Utbildningsstyrelsens separata anvisningar.#11#11Provet i muntlig språkfärdighet som ingår i studierna eller andra prestationer i enlighet med Utbildningsstyrelsens anvisningar bedöms i förhållande till målen som ställts upp för språket och lärokursen i fråga i grunderna för gymnasiets läroplan.#11#11Intyg över provet i muntlig språkfärdighet som Utbildningsstyrelsen utarbetar eller prestationer i enlighet med separata anvisningar ges som bilagor till avgångsbetyget från gymnasiet. ALLMÄNNA MÅL FÖR UNDERVISNINGEN I FRÄMMANDE SPRÅK#11#11De allmänna målen för undervisningen i främmande språk är kopplade till kulturell och språklig mångfald, studiefärdigheter, kommunikationsfärdigheter och färdigheter att tolka och producera text. De allmänna målen för undervisningen är följande:#11#11Kulturell och språklig mångfald#11Målet är att den studerande ska#11• uppmuntras som språkanvändare i en globaliserad värld där målet inte är kunskaper på modersmålsnivå utan ökad konstruktiv kommunikation och ömsesidig förståelse#11• visa att hen har kunskaper, färdigheter och vilja att fungera konstruktivt och kreativt i en kulturellt mångsidig värld#11• uppleva att det är meningsfullt att utöka sin språkliga repertoar.#11#11Studiefärdigheter#11Målet är att den studerande ska#11• kunna ställa upp mål och utvärdera sin utveckling som en del av den pågående lärprocessen#11• identifiera sina egna styrkor och utvecklingsområden som språkstuderande#11• effektivt kunna använda olika strategier och verktyg för att lära sig språk#11• bilda sig en uppfattning om att utvecklingen av språkkunskaperna som process fortsätter också efter gymnasiestudierna.#11#11Kommunikationsfärdigheter, färdighet att tolka och producera text#11Målet är att den studerande ska#11• vänja sig vid och att våga använda språket i olika situationer och på ett mångsidigt sätt#11• få erfarenhet av målspråkets många olika studiemiljöer och miljöer för språkanvänding#11• kunna ställa sin språkkunskap i relation till den nivå som ställts upp i nivåskalan för språkkunskap och språkutveckling (bilaga 2) enligt tabellen nedan samt ställa upp sina egna mål, utvärdera utvecklingen av sina kunskaper och vidareutveckla dem. LÄROÄMNETS UPPDRAG#11Språkämnena är både kunskaps- och färdighetsämnen och ett eget vetenskapsområde. Undervisningen i språk ska fördjupa och utveckla de språkkunskaper och den språkliga medvetenhet som den studerande har tillägnat sig inom den grundläggande utbildningen.#11#11Främmande språk är en del av gymnasiets språkpedagogik, som syftar till att identifiera och lyfta fram de gemensamma uppdrag som språkundervisningen i gymnasiet har samt att synliggöra språkens betydelse för undervisningen och lärandet överlag. Språkundervisningen i gymnasiet ska utveckla den studerandes flerspråkighet, vilket innebär kunskaper i modersmålet, nationalspråken och främmande språk samt språkliga varianter av dessa såsom dialekter. Språkpedagogiken stärker den studerandes språkliga medvetenhet och förmåga att använda olika språk parallellt samt utvecklar hens multilitteracitet och förmåga att fungera i olika språkgemenskaper. Den studerande ska uppmuntras att använda olika språk på ett mångsidigt sätt med beaktande av språkkunskapens olika delområden och att värdesätta all språkkunskap.#11#11Undervisningen i främmande språk grundar sig på det vidgade textbegreppet, som omfattar till exempel skrivna, talade, visuella och audiovisuella texter eller kombinationer av dessa. Texterna kan vara berättande, beskrivande, reflekterande, instruerande eller ställningstagande, fiktiva texter eller faktatexter samt vardagliga eller institutionella situationer som kräver olika slags kommunikationsfärdigheter.#11#11Uppdraget för undervisningen i främmande språk är att på ett mångsidigt sätt utveckla den studerandes kunskaper i respektive språk. Den studerande utvecklar mångsidiga språkkunskaper genom att tolka och producera olika typer av texter inom olika genrer. Den studerande framskrider från grundläggande till mångsidiga färdigheter och tillägnar sig först ett vardagligt språk för att sedan lära sig ett mer abstrakt språk som används inom olika vetenskapsområden. Den studerande handleds i att utveckla sina kunskaper i olika språk, att vidga sin flerspråkiga kompetens och utveckla sina metaspråkliga färdigheter, det vill säga förmågan att förstå och använda sig av språkets strukturer och funktioner samt sambanden mellan olika språk. Den studerande övar ett mångsidigt språkbruk med hjälp av olika texter och kontexter. Den studerande lär sig söka och bearbeta, producera, dela samt utvärdera information.#11#11Delområdena inom mångsidig kompetens#11I undervisningen i främmande språk ska man behandla teman som bidrar till att språkinlärningen utgör en del av gymnasieundervisningens ämneshelheter och arbetet över läroämnesgränserna. I undervisningen i de främmande språken kan man samarbeta inom de olika lärokurserna i främmande språk och med andra läroämnen. Samtidigt bidrar undervisningen till att skapa en förståelse för och kopplingar till livsskeden efter gymnasiet, studier och arbetsliv. Språkämnena utgör kunskaps- och färdighetsämnen som ger den studerande verktyg för att känna igen, utveckla och tillämpa sin mångsidiga kompetens och för att analysera värderingar och attityder. Språkundervisningen grundar sig också på egna fack- och vetenskapsområden som erbjuder ytterligare dimensioner, såsom sociolingvistik, kognitiv språkvetenskap eller textforskning, för att iaktta och analysera de mångsidiga kompetenserna. De olika delområden som utgör den mångsidiga kompetensen bildar innehåll för undervisningen, mål för arbetet och grunder för valet av olika lärmiljöer, arbetssätt eller metoder. Mångsidig kompetens i undervisningen i främmande språk syns bland annat i att den studerande ska lära sig ifrågasätta och reflektera över orsakssamband. Språken ger den studerande möjlighet att utveckla sin kreativa verksamhet genom att pröva på olika sätt att studera språk samt att granska de teman som behandlas ur ett intellektuellt och estetiskt perspektiv.#11#11Genom studier i främmande språk får den studerande bekanta sig med och analysera hur individens och gemenskapens identiteter byggs upp och hur man fungerar i grupp. Målet är att använda och värdesätta all språkkunskap de studerande har, vilket ger möjlighet att stärka den studerandes kompetens för välbefinnande och kommunikativa kompetens och tilltro till sina egna förmågor. Empati, gott uppförande och element som ingår i konstruktiv kommunikation (mediering) ska synas i alla språkämnen som en del av den mångsidiga kompetensen. Genom att granska olika faktorer som inverkar på konstruktiv kommunikation och tillämpa dylika färdigheter fördjupar den studerande sin förståelse av det obekanta och blir bättre på att bygga förståelse i situationer där det av språkliga eller kulturella orsaker inte finns gemensam förståelse.#11#11Den studerande utvecklar sina färdigheter att lära sig språk genom att känna igen vilka lärstrategier som passar hen bäst och genom att utvärdera sina framsteg i studierna. Den studerande handleds i att förstå vilken betydelse mångsidiga språkkunskaper har för fortsatta studier och arbetsliv samt för att bygga upp sin språkliga identitet.#11#11Språkämnena kombinerar olika fack- och vetenskapsområden och skapar kontaktytor till andra läroämnen och tvärvetenskaplig och kreativ kompetens. Temastudier och studier som överskrider läroämnesgränserna uppmuntrar den studerande att även använda sina begränsade kunskaper i olika språk samt sin flerspråkiga kompetens. Det är viktigt att temahelheter, olika frågor och lösningar behandlas kollaborativt. I undervisningen eftersträvar man situationer i vilka den studerande under trygga omständigheter ges möjlighet att utmana de egna färdigheterna. Studier och kunskaper i främmande språk ger den studerande möjlighet att bekanta sig med olika slag av diskurser, information, informationskällor och konstformer. Samtidigt kan man ifrågasätta vedertagna förfaringssätt och hitta nya, kreativa synsätt samt identifiera och förstå mångfald. I språkundervisningen är målet att utveckla de kognitiva färdigheterna och den analytiska förmågan genom att använda mångsidiga undervisningsmetoder som fokuserar på den studerande samt genom att erbjuda meningsfulla, produktiva och tillräckligt krävande uppgifter.#11#11Studierna i främmande språk stärker den studerandes samhälleliga kompetens. Undervisningen ger den studerande språkliga och kulturella färdigheter och verktyg för att delta och aktivt påverka i samhället och den internationella världen. Samtidigt skapar man kopplingar till demokratifostran och jämlikhetsperspektiv, liksom även till språkfrågor såsom språkliga majoriteter och minoriteter, språkpolitik och minskad språklig mångfald. De färdigheter och kontakter den studerande får av studierna i främmande språk underlättar hens övergång till fortsatta studier, arbetsliv och uppgifter som förutsätter medborgaraktivitet.#11#11Studierna i främmande språk stärker etisk kompetens och miljökompetens genom att ge den studerande möjlighet att leva sig in i och förstå problem ur ett bredare perspektiv än det egna språket tillåter. Klimatförändringen och ohållbara konsumtionsvanor och att naturens mångfald och den språkliga diversiteten minskar är globala problem som språkundervisningen ger verktyg för att lösa. Under studierna stärks den studerandes färdigheter och man söker kopplingar för att finna och bearbeta gemensamma lösningar. Utöver att söka och producera information handleds den studerande i att reflektera över betydelsen av attityder och värderingar och att utveckla sin ansvarskänsla och agera konstruktivt i olika sammanhang.#11#11Global och kulturell kompetens som en del av studierna i främmande språk ska öka den studerandes nyfikenhet, motivation och färdigheter att fungera i olika slags kulturella och språkliga miljöer och sammanhang. Mångsidiga språkkunskaper och förståelse för hur språkkunskaperna är användbara i nationellt, nordiskt och internationellt samarbete och för att granska globala frågor fördjupar den studerandes färdigheter att fungera som världsmedborgare och ger hen möjligheter till mångsidigt och kreativt samarbete. Språkstudierna stärker den studerandes kännedom om kulturarven och erbjuder på ett naturligt sätt många olika synvinklar för att granska olika frågor. VGLP21 SIIRTO 21 FSIAA 5493 Främmande språk, italienska A-lärokurs gy21 lärokurs Allmänbildande allmän VGLP21 Medeltal vägt enligt studiepoäng Italia A1-lärokurs Nej italienska BEDÖMNING#11Bedömningens uppdrag i främmande språk är att stödja den studerandes utveckling att fungera på ett främmande språk. En mångsidig bedömning och en lyckad, uppmuntrande respons ska stödja den studerandes tilltro till sina förmågor och stärka studiemotivationen.#11#11Bedömningen och den övriga responsen ska grunda sig på den studerandes förmåga att behärska de färdigheter och centrala innehåll som ställts upp som mål för lärokursen. För att förstå och utveckla det egna och gruppens kunnande och lärprocesser används självvärdering och kamratrespons.#11#11Bedömningen ska grunda sig på målen för kommunikationsfärdigheter, färdigheter att tolka och producera texter samt målen som är kopplade till kulturell och språklig mångfald. Föremål för bedömningen är även den studerandes studiefärdigheter, såsom utvecklingen av studiestrategier och arbetssätt som stödjer lärandet.#11#11Nivåskalan för språkkunskap och språkutveckling (bilaga 2) som grundar sig på den gemensamma europeiska referensramen (CEFR) ska i tillämpliga delar användas som stöd för bedömningen och som verktyg för läraren och för den studerandes självvärdering och för kamratrespons. Som stöd för bedömningen kan man också använda internationellt erkända examenssystem i främmande språk som är kopplade till den gemensamma europeiska referensramen med sex kunskapsnivåer för språk.#11#11I början av studierna ska responsen fokusera på den studerandes förmåga att utveckla sina färdigheter att studera språk. I takt med att studierna framskrider kan man i tilltagande grad använda sig av nivåskalan för språkkunskap och språkutveckling då man definierar nivån på den studerandes förmåga att kommunicera samt att tolka och producera texter.#11#11Vitsordet ska systematiskt beakta samtliga delområden inom språkkunskaperna även om det förekommer skillnader mellan vad de olika studieavsnitten betonar.#11#11Bedömning av muntlig språkfärdighet#11#11I språkundervisningen ska den studerandes muntliga språkkunskaper bedömas utöver de övriga delområdena inom språkkunskaperna. De muntliga språkkunskaperna kan bedömas genom ett separat prov. (Gymnasielagen 714/2019, 37 § 4 mom.)#11#11En studerande som har slutfört gymnasieutbildningens lärokurs ges ett avgångsbetyg. För slutförande av lärokursen för utbildning som förbereder för gymnasieutbildning ges ett betyg. Som bilaga till betygen som avses i [Gymnasielagens 39 §] 1 och 2 mom. ges därtill ett separat betyg om slutförande av gymnasiediplom och provet i muntliga språkkunskaper. (Gymnasielagen 714/2019, 39 § 3 mom.)#11#11I samband med de obligatoriska och valfria studierna i de främmande språken bedöms även den studerandes muntliga språkfärdighet.#11#11I den valfria modulen 8 i A-lärokursen och den valfria modulen 6 i B1-lärokursen i främmande språk ska bedömningen basera sig på prestationer som den studerande visat under studierna och på vitsordet i det prov i muntlig språkfärdighet som Utbildningsstyrelsen utarbetar eller på vitsordet för andra prestationer som den studerande visat i enlighet med Utbildningsstyrelsens separata anvisningar. Förutsättningarna för bedömning av studieavsnitten som bildas av ovannämnda moduler uppfylls när den studerande har visat sådant kunnande som krävs för studieavsnittet och avlagt det prov i muntlig språkfärdighet som Utbildningsstyrelsen utarbetar eller visat andra prestationer i enlighet med Utbildningsstyrelsens anvisningar.#11#11Med undantag för latin bedöms den studerandes muntliga språkfärdigheter i fråga om lärokurserna B2 och B3 i enlighet med Utbildningsstyrelsens separata anvisningar.#11#11Provet i muntlig språkfärdighet som ingår i studierna eller andra prestationer i enlighet med Utbildningsstyrelsens anvisningar bedöms i förhållande till målen som ställts upp för språket och lärokursen i fråga i grunderna för gymnasiets läroplan.#11#11Intyg över provet i muntlig språkfärdighet som Utbildningsstyrelsen utarbetar eller prestationer i enlighet med separata anvisningar ges som bilagor till avgångsbetyget från gymnasiet. ALLMÄNNA MÅL FÖR UNDERVISNINGEN I FRÄMMANDE SPRÅK#11#11De allmänna målen för undervisningen i främmande språk är kopplade till kulturell och språklig mångfald, studiefärdigheter, kommunikationsfärdigheter och färdigheter att tolka och producera text. De allmänna målen för undervisningen är följande:#11#11Kulturell och språklig mångfald#11Målet är att den studerande ska#11• uppmuntras som språkanvändare i en globaliserad värld där målet inte är kunskaper på modersmålsnivå utan ökad konstruktiv kommunikation och ömsesidig förståelse#11• visa att hen har kunskaper, färdigheter och vilja att fungera konstruktivt och kreativt i en kulturellt mångsidig värld#11• uppleva att det är meningsfullt att utöka sin språkliga repertoar.#11#11Studiefärdigheter#11Målet är att den studerande ska#11• kunna ställa upp mål och utvärdera sin utveckling som en del av den pågående lärprocessen#11• identifiera sina egna styrkor och utvecklingsområden som språkstuderande#11• effektivt kunna använda olika strategier och verktyg för att lära sig språk#11• bilda sig en uppfattning om att utvecklingen av språkkunskaperna som process fortsätter också efter gymnasiestudierna.#11#11Kommunikationsfärdigheter, färdighet att tolka och producera text#11Målet är att den studerande ska#11• vänja sig vid och att våga använda språket i olika situationer och på ett mångsidigt sätt#11• få erfarenhet av målspråkets många olika studiemiljöer och miljöer för språkanvänding#11• kunna ställa sin språkkunskap i relation till den nivå som ställts upp i nivåskalan för språkkunskap och språkutveckling (bilaga 2) enligt tabellen nedan samt ställa upp sina egna mål, utvärdera utvecklingen av sina kunskaper och vidareutveckla dem. LÄROÄMNETS UPPDRAG#11Språkämnena är både kunskaps- och färdighetsämnen och ett eget vetenskapsområde. Undervisningen i språk ska fördjupa och utveckla de språkkunskaper och den språkliga medvetenhet som den studerande har tillägnat sig inom den grundläggande utbildningen.#11#11Främmande språk är en del av gymnasiets språkpedagogik, som syftar till att identifiera och lyfta fram de gemensamma uppdrag som språkundervisningen i gymnasiet har samt att synliggöra språkens betydelse för undervisningen och lärandet överlag. Språkundervisningen i gymnasiet ska utveckla den studerandes flerspråkighet, vilket innebär kunskaper i modersmålet, nationalspråken och främmande språk samt språkliga varianter av dessa såsom dialekter. Språkpedagogiken stärker den studerandes språkliga medvetenhet och förmåga att använda olika språk parallellt samt utvecklar hens multilitteracitet och förmåga att fungera i olika språkgemenskaper. Den studerande ska uppmuntras att använda olika språk på ett mångsidigt sätt med beaktande av språkkunskapens olika delområden och att värdesätta all språkkunskap.#11#11Undervisningen i främmande språk grundar sig på det vidgade textbegreppet, som omfattar till exempel skrivna, talade, visuella och audiovisuella texter eller kombinationer av dessa. Texterna kan vara berättande, beskrivande, reflekterande, instruerande eller ställningstagande, fiktiva texter eller faktatexter samt vardagliga eller institutionella situationer som kräver olika slags kommunikationsfärdigheter.#11#11Uppdraget för undervisningen i främmande språk är att på ett mångsidigt sätt utveckla den studerandes kunskaper i respektive språk. Den studerande utvecklar mångsidiga språkkunskaper genom att tolka och producera olika typer av texter inom olika genrer. Den studerande framskrider från grundläggande till mångsidiga färdigheter och tillägnar sig först ett vardagligt språk för att sedan lära sig ett mer abstrakt språk som används inom olika vetenskapsområden. Den studerande handleds i att utveckla sina kunskaper i olika språk, att vidga sin flerspråkiga kompetens och utveckla sina metaspråkliga färdigheter, det vill säga förmågan att förstå och använda sig av språkets strukturer och funktioner samt sambanden mellan olika språk. Den studerande övar ett mångsidigt språkbruk med hjälp av olika texter och kontexter. Den studerande lär sig söka och bearbeta, producera, dela samt utvärdera information.#11#11Delområdena inom mångsidig kompetens#11I undervisningen i främmande språk ska man behandla teman som bidrar till att språkinlärningen utgör en del av gymnasieundervisningens ämneshelheter och arbetet över läroämnesgränserna. I undervisningen i de främmande språken kan man samarbeta inom de olika lärokurserna i främmande språk och med andra läroämnen. Samtidigt bidrar undervisningen till att skapa en förståelse för och kopplingar till livsskeden efter gymnasiet, studier och arbetsliv. Språkämnena utgör kunskaps- och färdighetsämnen som ger den studerande verktyg för att känna igen, utveckla och tillämpa sin mångsidiga kompetens och för att analysera värderingar och attityder. Språkundervisningen grundar sig också på egna fack- och vetenskapsområden som erbjuder ytterligare dimensioner, såsom sociolingvistik, kognitiv språkvetenskap eller textforskning, för att iaktta och analysera de mångsidiga kompetenserna. De olika delområden som utgör den mångsidiga kompetensen bildar innehåll för undervisningen, mål för arbetet och grunder för valet av olika lärmiljöer, arbetssätt eller metoder. Mångsidig kompetens i undervisningen i främmande språk syns bland annat i att den studerande ska lära sig ifrågasätta och reflektera över orsakssamband. Språken ger den studerande möjlighet att utveckla sin kreativa verksamhet genom att pröva på olika sätt att studera språk samt att granska de teman som behandlas ur ett intellektuellt och estetiskt perspektiv.#11#11Genom studier i främmande språk får den studerande bekanta sig med och analysera hur individens och gemenskapens identiteter byggs upp och hur man fungerar i grupp. Målet är att använda och värdesätta all språkkunskap de studerande har, vilket ger möjlighet att stärka den studerandes kompetens för välbefinnande och kommunikativa kompetens och tilltro till sina egna förmågor. Empati, gott uppförande och element som ingår i konstruktiv kommunikation (mediering) ska synas i alla språkämnen som en del av den mångsidiga kompetensen. Genom att granska olika faktorer som inverkar på konstruktiv kommunikation och tillämpa dylika färdigheter fördjupar den studerande sin förståelse av det obekanta och blir bättre på att bygga förståelse i situationer där det av språkliga eller kulturella orsaker inte finns gemensam förståelse.#11#11Den studerande utvecklar sina färdigheter att lära sig språk genom att känna igen vilka lärstrategier som passar hen bäst och genom att utvärdera sina framsteg i studierna. Den studerande handleds i att förstå vilken betydelse mångsidiga språkkunskaper har för fortsatta studier och arbetsliv samt för att bygga upp sin språkliga identitet.#11#11Språkämnena kombinerar olika fack- och vetenskapsområden och skapar kontaktytor till andra läroämnen och tvärvetenskaplig och kreativ kompetens. Temastudier och studier som överskrider läroämnesgränserna uppmuntrar den studerande att även använda sina begränsade kunskaper i olika språk samt sin flerspråkiga kompetens. Det är viktigt att temahelheter, olika frågor och lösningar behandlas kollaborativt. I undervisningen eftersträvar man situationer i vilka den studerande under trygga omständigheter ges möjlighet att utmana de egna färdigheterna. Studier och kunskaper i främmande språk ger den studerande möjlighet att bekanta sig med olika slag av diskurser, information, informationskällor och konstformer. Samtidigt kan man ifrågasätta vedertagna förfaringssätt och hitta nya, kreativa synsätt samt identifiera och förstå mångfald. I språkundervisningen är målet att utveckla de kognitiva färdigheterna och den analytiska förmågan genom att använda mångsidiga undervisningsmetoder som fokuserar på den studerande samt genom att erbjuda meningsfulla, produktiva och tillräckligt krävande uppgifter.#11#11Studierna i främmande språk stärker den studerandes samhälleliga kompetens. Undervisningen ger den studerande språkliga och kulturella färdigheter och verktyg för att delta och aktivt påverka i samhället och den internationella världen. Samtidigt skapar man kopplingar till demokratifostran och jämlikhetsperspektiv, liksom även till språkfrågor såsom språkliga majoriteter och minoriteter, språkpolitik och minskad språklig mångfald. De färdigheter och kontakter den studerande får av studierna i främmande språk underlättar hens övergång till fortsatta studier, arbetsliv och uppgifter som förutsätter medborgaraktivitet.#11#11Studierna i främmande språk stärker etisk kompetens och miljökompetens genom att ge den studerande möjlighet att leva sig in i och förstå problem ur ett bredare perspektiv än det egna språket tillåter. Klimatförändringen och ohållbara konsumtionsvanor och att naturens mångfald och den språkliga diversiteten minskar är globala problem som språkundervisningen ger verktyg för att lösa. Under studierna stärks den studerandes färdigheter och man söker kopplingar för att finna och bearbeta gemensamma lösningar. Utöver att söka och producera information handleds den studerande i att reflektera över betydelsen av attityder och värderingar och att utveckla sin ansvarskänsla och agera konstruktivt i olika sammanhang.#11#11Global och kulturell kompetens som en del av studierna i främmande språk ska öka den studerandes nyfikenhet, motivation och färdigheter att fungera i olika slags kulturella och språkliga miljöer och sammanhang. Mångsidiga språkkunskaper och förståelse för hur språkkunskaperna är användbara i nationellt, nordiskt och internationellt samarbete och för att granska globala frågor fördjupar den studerandes färdigheter att fungera som världsmedborgare och ger hen möjligheter till mångsidigt och kreativt samarbete. Språkstudierna stärker den studerandes kännedom om kulturarven och erbjuder på ett naturligt sätt många olika synvinklar för att granska olika frågor. VGLP21 SIIRTO 21 FSJPA 5487 Främmande språk, japanska A-lärokurs gy21 lärokurs Allmänbildande allmän VGLP21 Medeltal vägt enligt studiepoäng A1-lärokurs Nej japanska BEDÖMNING#11Bedömningens uppdrag i främmande språk är att stödja den studerandes utveckling att fungera på ett främmande språk. En mångsidig bedömning och en lyckad, uppmuntrande respons ska stödja den studerandes tilltro till sina förmågor och stärka studiemotivationen.#11#11Bedömningen och den övriga responsen ska grunda sig på den studerandes förmåga att behärska de färdigheter och centrala innehåll som ställts upp som mål för lärokursen. För att förstå och utveckla det egna och gruppens kunnande och lärprocesser används självvärdering och kamratrespons.#11#11Bedömningen ska grunda sig på målen för kommunikationsfärdigheter, färdigheter att tolka och producera texter samt målen som är kopplade till kulturell och språklig mångfald. Föremål för bedömningen är även den studerandes studiefärdigheter, såsom utvecklingen av studiestrategier och arbetssätt som stödjer lärandet.#11#11Nivåskalan för språkkunskap och språkutveckling (bilaga 2) som grundar sig på den gemensamma europeiska referensramen (CEFR) ska i tillämpliga delar användas som stöd för bedömningen och som verktyg för läraren och för den studerandes självvärdering och för kamratrespons. Som stöd för bedömningen kan man också använda internationellt erkända examenssystem i främmande språk som är kopplade till den gemensamma europeiska referensramen med sex kunskapsnivåer för språk.#11#11I början av studierna ska responsen fokusera på den studerandes förmåga att utveckla sina färdigheter att studera språk. I takt med att studierna framskrider kan man i tilltagande grad använda sig av nivåskalan för språkkunskap och språkutveckling då man definierar nivån på den studerandes förmåga att kommunicera samt att tolka och producera texter.#11#11Vitsordet ska systematiskt beakta samtliga delområden inom språkkunskaperna även om det förekommer skillnader mellan vad de olika studieavsnitten betonar.#11#11Bedömning av muntlig språkfärdighet#11#11I språkundervisningen ska den studerandes muntliga språkkunskaper bedömas utöver de övriga delområdena inom språkkunskaperna. De muntliga språkkunskaperna kan bedömas genom ett separat prov. (Gymnasielagen 714/2019, 37 § 4 mom.)#11#11En studerande som har slutfört gymnasieutbildningens lärokurs ges ett avgångsbetyg. För slutförande av lärokursen för utbildning som förbereder för gymnasieutbildning ges ett betyg. Som bilaga till betygen som avses i [Gymnasielagens 39 §] 1 och 2 mom. ges därtill ett separat betyg om slutförande av gymnasiediplom och provet i muntliga språkkunskaper. (Gymnasielagen 714/2019, 39 § 3 mom.)#11#11I samband med de obligatoriska och valfria studierna i de främmande språken bedöms även den studerandes muntliga språkfärdighet.#11#11I den valfria modulen 8 i A-lärokursen och den valfria modulen 6 i B1-lärokursen i främmande språk ska bedömningen basera sig på prestationer som den studerande visat under studierna och på vitsordet i det prov i muntlig språkfärdighet som Utbildningsstyrelsen utarbetar eller på vitsordet för andra prestationer som den studerande visat i enlighet med Utbildningsstyrelsens separata anvisningar. Förutsättningarna för bedömning av studieavsnitten som bildas av ovannämnda moduler uppfylls när den studerande har visat sådant kunnande som krävs för studieavsnittet och avlagt det prov i muntlig språkfärdighet som Utbildningsstyrelsen utarbetar eller visat andra prestationer i enlighet med Utbildningsstyrelsens anvisningar.#11#11Med undantag för latin bedöms den studerandes muntliga språkfärdigheter i fråga om lärokurserna B2 och B3 i enlighet med Utbildningsstyrelsens separata anvisningar.#11#11Provet i muntlig språkfärdighet som ingår i studierna eller andra prestationer i enlighet med Utbildningsstyrelsens anvisningar bedöms i förhållande till målen som ställts upp för språket och lärokursen i fråga i grunderna för gymnasiets läroplan.#11#11Intyg över provet i muntlig språkfärdighet som Utbildningsstyrelsen utarbetar eller prestationer i enlighet med separata anvisningar ges som bilagor till avgångsbetyget från gymnasiet. ALLMÄNNA MÅL FÖR UNDERVISNINGEN I FRÄMMANDE SPRÅK#11#11De allmänna målen för undervisningen i främmande språk är kopplade till kulturell och språklig mångfald, studiefärdigheter, kommunikationsfärdigheter och färdigheter att tolka och producera text. De allmänna målen för undervisningen är följande:#11#11Kulturell och språklig mångfald#11Målet är att den studerande ska#11• uppmuntras som språkanvändare i en globaliserad värld där målet inte är kunskaper på modersmålsnivå utan ökad konstruktiv kommunikation och ömsesidig förståelse#11• visa att hen har kunskaper, färdigheter och vilja att fungera konstruktivt och kreativt i en kulturellt mångsidig värld#11• uppleva att det är meningsfullt att utöka sin språkliga repertoar.#11#11Studiefärdigheter#11Målet är att den studerande ska#11• kunna ställa upp mål och utvärdera sin utveckling som en del av den pågående lärprocessen#11• identifiera sina egna styrkor och utvecklingsområden som språkstuderande#11• effektivt kunna använda olika strategier och verktyg för att lära sig språk#11• bilda sig en uppfattning om att utvecklingen av språkkunskaperna som process fortsätter också efter gymnasiestudierna.#11#11Kommunikationsfärdigheter, färdighet att tolka och producera text#11Målet är att den studerande ska#11• vänja sig vid och att våga använda språket i olika situationer och på ett mångsidigt sätt#11• få erfarenhet av målspråkets många olika studiemiljöer och miljöer för språkanvänding#11• kunna ställa sin språkkunskap i relation till den nivå som ställts upp i nivåskalan för språkkunskap och språkutveckling (bilaga 2) enligt tabellen nedan samt ställa upp sina egna mål, utvärdera utvecklingen av sina kunskaper och vidareutveckla dem. LÄROÄMNETS UPPDRAG#11Språkämnena är både kunskaps- och färdighetsämnen och ett eget vetenskapsområde. Undervisningen i språk ska fördjupa och utveckla de språkkunskaper och den språkliga medvetenhet som den studerande har tillägnat sig inom den grundläggande utbildningen.#11#11Främmande språk är en del av gymnasiets språkpedagogik, som syftar till att identifiera och lyfta fram de gemensamma uppdrag som språkundervisningen i gymnasiet har samt att synliggöra språkens betydelse för undervisningen och lärandet överlag. Språkundervisningen i gymnasiet ska utveckla den studerandes flerspråkighet, vilket innebär kunskaper i modersmålet, nationalspråken och främmande språk samt språkliga varianter av dessa såsom dialekter. Språkpedagogiken stärker den studerandes språkliga medvetenhet och förmåga att använda olika språk parallellt samt utvecklar hens multilitteracitet och förmåga att fungera i olika språkgemenskaper. Den studerande ska uppmuntras att använda olika språk på ett mångsidigt sätt med beaktande av språkkunskapens olika delområden och att värdesätta all språkkunskap.#11#11Undervisningen i främmande språk grundar sig på det vidgade textbegreppet, som omfattar till exempel skrivna, talade, visuella och audiovisuella texter eller kombinationer av dessa. Texterna kan vara berättande, beskrivande, reflekterande, instruerande eller ställningstagande, fiktiva texter eller faktatexter samt vardagliga eller institutionella situationer som kräver olika slags kommunikationsfärdigheter.#11#11Uppdraget för undervisningen i främmande språk är att på ett mångsidigt sätt utveckla den studerandes kunskaper i respektive språk. Den studerande utvecklar mångsidiga språkkunskaper genom att tolka och producera olika typer av texter inom olika genrer. Den studerande framskrider från grundläggande till mångsidiga färdigheter och tillägnar sig först ett vardagligt språk för att sedan lära sig ett mer abstrakt språk som används inom olika vetenskapsområden. Den studerande handleds i att utveckla sina kunskaper i olika språk, att vidga sin flerspråkiga kompetens och utveckla sina metaspråkliga färdigheter, det vill säga förmågan att förstå och använda sig av språkets strukturer och funktioner samt sambanden mellan olika språk. Den studerande övar ett mångsidigt språkbruk med hjälp av olika texter och kontexter. Den studerande lär sig söka och bearbeta, producera, dela samt utvärdera information.#11#11Delområdena inom mångsidig kompetens#11I undervisningen i främmande språk ska man behandla teman som bidrar till att språkinlärningen utgör en del av gymnasieundervisningens ämneshelheter och arbetet över läroämnesgränserna. I undervisningen i de främmande språken kan man samarbeta inom de olika lärokurserna i främmande språk och med andra läroämnen. Samtidigt bidrar undervisningen till att skapa en förståelse för och kopplingar till livsskeden efter gymnasiet, studier och arbetsliv. Språkämnena utgör kunskaps- och färdighetsämnen som ger den studerande verktyg för att känna igen, utveckla och tillämpa sin mångsidiga kompetens och för att analysera värderingar och attityder. Språkundervisningen grundar sig också på egna fack- och vetenskapsområden som erbjuder ytterligare dimensioner, såsom sociolingvistik, kognitiv språkvetenskap eller textforskning, för att iaktta och analysera de mångsidiga kompetenserna. De olika delområden som utgör den mångsidiga kompetensen bildar innehåll för undervisningen, mål för arbetet och grunder för valet av olika lärmiljöer, arbetssätt eller metoder. Mångsidig kompetens i undervisningen i främmande språk syns bland annat i att den studerande ska lära sig ifrågasätta och reflektera över orsakssamband. Språken ger den studerande möjlighet att utveckla sin kreativa verksamhet genom att pröva på olika sätt att studera språk samt att granska de teman som behandlas ur ett intellektuellt och estetiskt perspektiv.#11#11Genom studier i främmande språk får den studerande bekanta sig med och analysera hur individens och gemenskapens identiteter byggs upp och hur man fungerar i grupp. Målet är att använda och värdesätta all språkkunskap de studerande har, vilket ger möjlighet att stärka den studerandes kompetens för välbefinnande och kommunikativa kompetens och tilltro till sina egna förmågor. Empati, gott uppförande och element som ingår i konstruktiv kommunikation (mediering) ska synas i alla språkämnen som en del av den mångsidiga kompetensen. Genom att granska olika faktorer som inverkar på konstruktiv kommunikation och tillämpa dylika färdigheter fördjupar den studerande sin förståelse av det obekanta och blir bättre på att bygga förståelse i situationer där det av språkliga eller kulturella orsaker inte finns gemensam förståelse.#11#11Den studerande utvecklar sina färdigheter att lära sig språk genom att känna igen vilka lärstrategier som passar hen bäst och genom att utvärdera sina framsteg i studierna. Den studerande handleds i att förstå vilken betydelse mångsidiga språkkunskaper har för fortsatta studier och arbetsliv samt för att bygga upp sin språkliga identitet.#11#11Språkämnena kombinerar olika fack- och vetenskapsområden och skapar kontaktytor till andra läroämnen och tvärvetenskaplig och kreativ kompetens. Temastudier och studier som överskrider läroämnesgränserna uppmuntrar den studerande att även använda sina begränsade kunskaper i olika språk samt sin flerspråkiga kompetens. Det är viktigt att temahelheter, olika frågor och lösningar behandlas kollaborativt. I undervisningen eftersträvar man situationer i vilka den studerande under trygga omständigheter ges möjlighet att utmana de egna färdigheterna. Studier och kunskaper i främmande språk ger den studerande möjlighet att bekanta sig med olika slag av diskurser, information, informationskällor och konstformer. Samtidigt kan man ifrågasätta vedertagna förfaringssätt och hitta nya, kreativa synsätt samt identifiera och förstå mångfald. I språkundervisningen är målet att utveckla de kognitiva färdigheterna och den analytiska förmågan genom att använda mångsidiga undervisningsmetoder som fokuserar på den studerande samt genom att erbjuda meningsfulla, produktiva och tillräckligt krävande uppgifter.#11#11Studierna i främmande språk stärker den studerandes samhälleliga kompetens. Undervisningen ger den studerande språkliga och kulturella färdigheter och verktyg för att delta och aktivt påverka i samhället och den internationella världen. Samtidigt skapar man kopplingar till demokratifostran och jämlikhetsperspektiv, liksom även till språkfrågor såsom språkliga majoriteter och minoriteter, språkpolitik och minskad språklig mångfald. De färdigheter och kontakter den studerande får av studierna i främmande språk underlättar hens övergång till fortsatta studier, arbetsliv och uppgifter som förutsätter medborgaraktivitet.#11#11Studierna i främmande språk stärker etisk kompetens och miljökompetens genom att ge den studerande möjlighet att leva sig in i och förstå problem ur ett bredare perspektiv än det egna språket tillåter. Klimatförändringen och ohållbara konsumtionsvanor och att naturens mångfald och den språkliga diversiteten minskar är globala problem som språkundervisningen ger verktyg för att lösa. Under studierna stärks den studerandes färdigheter och man söker kopplingar för att finna och bearbeta gemensamma lösningar. Utöver att söka och producera information handleds den studerande i att reflektera över betydelsen av attityder och värderingar och att utveckla sin ansvarskänsla och agera konstruktivt i olika sammanhang.#11#11Global och kulturell kompetens som en del av studierna i främmande språk ska öka den studerandes nyfikenhet, motivation och färdigheter att fungera i olika slags kulturella och språkliga miljöer och sammanhang. Mångsidiga språkkunskaper och förståelse för hur språkkunskaperna är användbara i nationellt, nordiskt och internationellt samarbete och för att granska globala frågor fördjupar den studerandes färdigheter att fungera som världsmedborgare och ger hen möjligheter till mångsidigt och kreativt samarbete. Språkstudierna stärker den studerandes kännedom om kulturarven och erbjuder på ett naturligt sätt många olika synvinklar för att granska olika frågor. VGLP21 SIIRTO 21 FSKIA 5486 Främmande språk, kinesiska A-lärokurs gy21 lärokurs Allmänbildande allmän VGLP21 Medeltal vägt enligt studiepoäng A1-lärokurs Nej kinesiska BEDÖMNING#11Bedömningens uppdrag i främmande språk är att stödja den studerandes utveckling att fungera på ett främmande språk. En mångsidig bedömning och en lyckad, uppmuntrande respons ska stödja den studerandes tilltro till sina förmågor och stärka studiemotivationen.#11#11Bedömningen och den övriga responsen ska grunda sig på den studerandes förmåga att behärska de färdigheter och centrala innehåll som ställts upp som mål för lärokursen. För att förstå och utveckla det egna och gruppens kunnande och lärprocesser används självvärdering och kamratrespons.#11#11Bedömningen ska grunda sig på målen för kommunikationsfärdigheter, färdigheter att tolka och producera texter samt målen som är kopplade till kulturell och språklig mångfald. Föremål för bedömningen är även den studerandes studiefärdigheter, såsom utvecklingen av studiestrategier och arbetssätt som stödjer lärandet.#11#11Nivåskalan för språkkunskap och språkutveckling (bilaga 2) som grundar sig på den gemensamma europeiska referensramen (CEFR) ska i tillämpliga delar användas som stöd för bedömningen och som verktyg för läraren och för den studerandes självvärdering och för kamratrespons. Som stöd för bedömningen kan man också använda internationellt erkända examenssystem i främmande språk som är kopplade till den gemensamma europeiska referensramen med sex kunskapsnivåer för språk.#11#11I början av studierna ska responsen fokusera på den studerandes förmåga att utveckla sina färdigheter att studera språk. I takt med att studierna framskrider kan man i tilltagande grad använda sig av nivåskalan för språkkunskap och språkutveckling då man definierar nivån på den studerandes förmåga att kommunicera samt att tolka och producera texter.#11#11Vitsordet ska systematiskt beakta samtliga delområden inom språkkunskaperna även om det förekommer skillnader mellan vad de olika studieavsnitten betonar.#11#11Bedömning av muntlig språkfärdighet#11#11I språkundervisningen ska den studerandes muntliga språkkunskaper bedömas utöver de övriga delområdena inom språkkunskaperna. De muntliga språkkunskaperna kan bedömas genom ett separat prov. (Gymnasielagen 714/2019, 37 § 4 mom.)#11#11En studerande som har slutfört gymnasieutbildningens lärokurs ges ett avgångsbetyg. För slutförande av lärokursen för utbildning som förbereder för gymnasieutbildning ges ett betyg. Som bilaga till betygen som avses i [Gymnasielagens 39 §] 1 och 2 mom. ges därtill ett separat betyg om slutförande av gymnasiediplom och provet i muntliga språkkunskaper. (Gymnasielagen 714/2019, 39 § 3 mom.)#11#11I samband med de obligatoriska och valfria studierna i de främmande språken bedöms även den studerandes muntliga språkfärdighet.#11#11I den valfria modulen 8 i A-lärokursen och den valfria modulen 6 i B1-lärokursen i främmande språk ska bedömningen basera sig på prestationer som den studerande visat under studierna och på vitsordet i det prov i muntlig språkfärdighet som Utbildningsstyrelsen utarbetar eller på vitsordet för andra prestationer som den studerande visat i enlighet med Utbildningsstyrelsens separata anvisningar. Förutsättningarna för bedömning av studieavsnitten som bildas av ovannämnda moduler uppfylls när den studerande har visat sådant kunnande som krävs för studieavsnittet och avlagt det prov i muntlig språkfärdighet som Utbildningsstyrelsen utarbetar eller visat andra prestationer i enlighet med Utbildningsstyrelsens anvisningar.#11#11Med undantag för latin bedöms den studerandes muntliga språkfärdigheter i fråga om lärokurserna B2 och B3 i enlighet med Utbildningsstyrelsens separata anvisningar.#11#11Provet i muntlig språkfärdighet som ingår i studierna eller andra prestationer i enlighet med Utbildningsstyrelsens anvisningar bedöms i förhållande till målen som ställts upp för språket och lärokursen i fråga i grunderna för gymnasiets läroplan.#11#11Intyg över provet i muntlig språkfärdighet som Utbildningsstyrelsen utarbetar eller prestationer i enlighet med separata anvisningar ges som bilagor till avgångsbetyget från gymnasiet. ALLMÄNNA MÅL FÖR UNDERVISNINGEN I FRÄMMANDE SPRÅK#11#11De allmänna målen för undervisningen i främmande språk är kopplade till kulturell och språklig mångfald, studiefärdigheter, kommunikationsfärdigheter och färdigheter att tolka och producera text. De allmänna målen för undervisningen är följande:#11#11Kulturell och språklig mångfald#11Målet är att den studerande ska#11• uppmuntras som språkanvändare i en globaliserad värld där målet inte är kunskaper på modersmålsnivå utan ökad konstruktiv kommunikation och ömsesidig förståelse#11• visa att hen har kunskaper, färdigheter och vilja att fungera konstruktivt och kreativt i en kulturellt mångsidig värld#11• uppleva att det är meningsfullt att utöka sin språkliga repertoar.#11#11Studiefärdigheter#11Målet är att den studerande ska#11• kunna ställa upp mål och utvärdera sin utveckling som en del av den pågående lärprocessen#11• identifiera sina egna styrkor och utvecklingsområden som språkstuderande#11• effektivt kunna använda olika strategier och verktyg för att lära sig språk#11• bilda sig en uppfattning om att utvecklingen av språkkunskaperna som process fortsätter också efter gymnasiestudierna.#11#11Kommunikationsfärdigheter, färdighet att tolka och producera text#11Målet är att den studerande ska#11• vänja sig vid och att våga använda språket i olika situationer och på ett mångsidigt sätt#11• få erfarenhet av målspråkets många olika studiemiljöer och miljöer för språkanvänding#11• kunna ställa sin språkkunskap i relation till den nivå som ställts upp i nivåskalan för språkkunskap och språkutveckling (bilaga 2) enligt tabellen nedan samt ställa upp sina egna mål, utvärdera utvecklingen av sina kunskaper och vidareutveckla dem. LÄROÄMNETS UPPDRAG#11Språkämnena är både kunskaps- och färdighetsämnen och ett eget vetenskapsområde. Undervisningen i språk ska fördjupa och utveckla de språkkunskaper och den språkliga medvetenhet som den studerande har tillägnat sig inom den grundläggande utbildningen.#11#11Främmande språk är en del av gymnasiets språkpedagogik, som syftar till att identifiera och lyfta fram de gemensamma uppdrag som språkundervisningen i gymnasiet har samt att synliggöra språkens betydelse för undervisningen och lärandet överlag. Språkundervisningen i gymnasiet ska utveckla den studerandes flerspråkighet, vilket innebär kunskaper i modersmålet, nationalspråken och främmande språk samt språkliga varianter av dessa såsom dialekter. Språkpedagogiken stärker den studerandes språkliga medvetenhet och förmåga att använda olika språk parallellt samt utvecklar hens multilitteracitet och förmåga att fungera i olika språkgemenskaper. Den studerande ska uppmuntras att använda olika språk på ett mångsidigt sätt med beaktande av språkkunskapens olika delområden och att värdesätta all språkkunskap.#11#11Undervisningen i främmande språk grundar sig på det vidgade textbegreppet, som omfattar till exempel skrivna, talade, visuella och audiovisuella texter eller kombinationer av dessa. Texterna kan vara berättande, beskrivande, reflekterande, instruerande eller ställningstagande, fiktiva texter eller faktatexter samt vardagliga eller institutionella situationer som kräver olika slags kommunikationsfärdigheter.#11#11Uppdraget för undervisningen i främmande språk är att på ett mångsidigt sätt utveckla den studerandes kunskaper i respektive språk. Den studerande utvecklar mångsidiga språkkunskaper genom att tolka och producera olika typer av texter inom olika genrer. Den studerande framskrider från grundläggande till mångsidiga färdigheter och tillägnar sig först ett vardagligt språk för att sedan lära sig ett mer abstrakt språk som används inom olika vetenskapsområden. Den studerande handleds i att utveckla sina kunskaper i olika språk, att vidga sin flerspråkiga kompetens och utveckla sina metaspråkliga färdigheter, det vill säga förmågan att förstå och använda sig av språkets strukturer och funktioner samt sambanden mellan olika språk. Den studerande övar ett mångsidigt språkbruk med hjälp av olika texter och kontexter. Den studerande lär sig söka och bearbeta, producera, dela samt utvärdera information.#11#11Delområdena inom mångsidig kompetens#11I undervisningen i främmande språk ska man behandla teman som bidrar till att språkinlärningen utgör en del av gymnasieundervisningens ämneshelheter och arbetet över läroämnesgränserna. I undervisningen i de främmande språken kan man samarbeta inom de olika lärokurserna i främmande språk och med andra läroämnen. Samtidigt bidrar undervisningen till att skapa en förståelse för och kopplingar till livsskeden efter gymnasiet, studier och arbetsliv. Språkämnena utgör kunskaps- och färdighetsämnen som ger den studerande verktyg för att känna igen, utveckla och tillämpa sin mångsidiga kompetens och för att analysera värderingar och attityder. Språkundervisningen grundar sig också på egna fack- och vetenskapsområden som erbjuder ytterligare dimensioner, såsom sociolingvistik, kognitiv språkvetenskap eller textforskning, för att iaktta och analysera de mångsidiga kompetenserna. De olika delområden som utgör den mångsidiga kompetensen bildar innehåll för undervisningen, mål för arbetet och grunder för valet av olika lärmiljöer, arbetssätt eller metoder. Mångsidig kompetens i undervisningen i främmande språk syns bland annat i att den studerande ska lära sig ifrågasätta och reflektera över orsakssamband. Språken ger den studerande möjlighet att utveckla sin kreativa verksamhet genom att pröva på olika sätt att studera språk samt att granska de teman som behandlas ur ett intellektuellt och estetiskt perspektiv.#11#11Genom studier i främmande språk får den studerande bekanta sig med och analysera hur individens och gemenskapens identiteter byggs upp och hur man fungerar i grupp. Målet är att använda och värdesätta all språkkunskap de studerande har, vilket ger möjlighet att stärka den studerandes kompetens för välbefinnande och kommunikativa kompetens och tilltro till sina egna förmågor. Empati, gott uppförande och element som ingår i konstruktiv kommunikation (mediering) ska synas i alla språkämnen som en del av den mångsidiga kompetensen. Genom att granska olika faktorer som inverkar på konstruktiv kommunikation och tillämpa dylika färdigheter fördjupar den studerande sin förståelse av det obekanta och blir bättre på att bygga förståelse i situationer där det av språkliga eller kulturella orsaker inte finns gemensam förståelse.#11#11Den studerande utvecklar sina färdigheter att lära sig språk genom att känna igen vilka lärstrategier som passar hen bäst och genom att utvärdera sina framsteg i studierna. Den studerande handleds i att förstå vilken betydelse mångsidiga språkkunskaper har för fortsatta studier och arbetsliv samt för att bygga upp sin språkliga identitet.#11#11Språkämnena kombinerar olika fack- och vetenskapsområden och skapar kontaktytor till andra läroämnen och tvärvetenskaplig och kreativ kompetens. Temastudier och studier som överskrider läroämnesgränserna uppmuntrar den studerande att även använda sina begränsade kunskaper i olika språk samt sin flerspråkiga kompetens. Det är viktigt att temahelheter, olika frågor och lösningar behandlas kollaborativt. I undervisningen eftersträvar man situationer i vilka den studerande under trygga omständigheter ges möjlighet att utmana de egna färdigheterna. Studier och kunskaper i främmande språk ger den studerande möjlighet att bekanta sig med olika slag av diskurser, information, informationskällor och konstformer. Samtidigt kan man ifrågasätta vedertagna förfaringssätt och hitta nya, kreativa synsätt samt identifiera och förstå mångfald. I språkundervisningen är målet att utveckla de kognitiva färdigheterna och den analytiska förmågan genom att använda mångsidiga undervisningsmetoder som fokuserar på den studerande samt genom att erbjuda meningsfulla, produktiva och tillräckligt krävande uppgifter.#11#11Studierna i främmande språk stärker den studerandes samhälleliga kompetens. Undervisningen ger den studerande språkliga och kulturella färdigheter och verktyg för att delta och aktivt påverka i samhället och den internationella världen. Samtidigt skapar man kopplingar till demokratifostran och jämlikhetsperspektiv, liksom även till språkfrågor såsom språkliga majoriteter och minoriteter, språkpolitik och minskad språklig mångfald. De färdigheter och kontakter den studerande får av studierna i främmande språk underlättar hens övergång till fortsatta studier, arbetsliv och uppgifter som förutsätter medborgaraktivitet.#11#11Studierna i främmande språk stärker etisk kompetens och miljökompetens genom att ge den studerande möjlighet att leva sig in i och förstå problem ur ett bredare perspektiv än det egna språket tillåter. Klimatförändringen och ohållbara konsumtionsvanor och att naturens mångfald och den språkliga diversiteten minskar är globala problem som språkundervisningen ger verktyg för att lösa. Under studierna stärks den studerandes färdigheter och man söker kopplingar för att finna och bearbeta gemensamma lösningar. Utöver att söka och producera information handleds den studerande i att reflektera över betydelsen av attityder och värderingar och att utveckla sin ansvarskänsla och agera konstruktivt i olika sammanhang.#11#11Global och kulturell kompetens som en del av studierna i främmande språk ska öka den studerandes nyfikenhet, motivation och färdigheter att fungera i olika slags kulturella och språkliga miljöer och sammanhang. Mångsidiga språkkunskaper och förståelse för hur språkkunskaperna är användbara i nationellt, nordiskt och internationellt samarbete och för att granska globala frågor fördjupar den studerandes färdigheter att fungera som världsmedborgare och ger hen möjligheter till mångsidigt och kreativt samarbete. Språkstudierna stärker den studerandes kännedom om kulturarven och erbjuder på ett naturligt sätt många olika synvinklar för att granska olika frågor. VGLP21 SIIRTO 21 FSLAA 5494 Främmande språk, latin A-lärokurs gy21 lärokurs Allmänbildande allmän VGLP21 Medeltal vägt enligt studiepoäng Latina A1-lärokurs Nej latin BEDÖMNING#11Bedömningens uppdrag i främmande språk är att stödja den studerandes utveckling att fungera på ett främmande språk. En mångsidig bedömning och en lyckad, uppmuntrande respons ska stödja den studerandes tilltro till sina förmågor och stärka studiemotivationen.#11#11Bedömningen och den övriga responsen ska grunda sig på den studerandes förmåga att behärska de färdigheter och centrala innehåll som ställts upp som mål för lärokursen. För att förstå och utveckla det egna och gruppens kunnande och lärprocesser används självvärdering och kamratrespons.#11#11Bedömningen ska grunda sig på målen för kommunikationsfärdigheter, färdigheter att tolka och producera texter samt målen som är kopplade till kulturell och språklig mångfald. Föremål för bedömningen är även den studerandes studiefärdigheter, såsom utvecklingen av studiestrategier och arbetssätt som stödjer lärandet.#11#11Nivåskalan för språkkunskap och språkutveckling (bilaga 2) som grundar sig på den gemensamma europeiska referensramen (CEFR) ska i tillämpliga delar användas som stöd för bedömningen och som verktyg för läraren och för den studerandes självvärdering och för kamratrespons. Som stöd för bedömningen kan man också använda internationellt erkända examenssystem i främmande språk som är kopplade till den gemensamma europeiska referensramen med sex kunskapsnivåer för språk.#11#11I början av studierna ska responsen fokusera på den studerandes förmåga att utveckla sina färdigheter att studera språk. I takt med att studierna framskrider kan man i tilltagande grad använda sig av nivåskalan för språkkunskap och språkutveckling då man definierar nivån på den studerandes förmåga att kommunicera samt att tolka och producera texter.#11#11Vitsordet ska systematiskt beakta samtliga delområden inom språkkunskaperna även om det förekommer skillnader mellan vad de olika studieavsnitten betonar.#11#11Bedömning av muntlig språkfärdighet#11#11I språkundervisningen ska den studerandes muntliga språkkunskaper bedömas utöver de övriga delområdena inom språkkunskaperna. De muntliga språkkunskaperna kan bedömas genom ett separat prov. (Gymnasielagen 714/2019, 37 § 4 mom.)#11#11En studerande som har slutfört gymnasieutbildningens lärokurs ges ett avgångsbetyg. För slutförande av lärokursen för utbildning som förbereder för gymnasieutbildning ges ett betyg. Som bilaga till betygen som avses i [Gymnasielagens 39 §] 1 och 2 mom. ges därtill ett separat betyg om slutförande av gymnasiediplom och provet i muntliga språkkunskaper. (Gymnasielagen 714/2019, 39 § 3 mom.)#11#11I samband med de obligatoriska och valfria studierna i de främmande språken bedöms även den studerandes muntliga språkfärdighet.#11#11I den valfria modulen 8 i A-lärokursen och den valfria modulen 6 i B1-lärokursen i främmande språk ska bedömningen basera sig på prestationer som den studerande visat under studierna och på vitsordet i det prov i muntlig språkfärdighet som Utbildningsstyrelsen utarbetar eller på vitsordet för andra prestationer som den studerande visat i enlighet med Utbildningsstyrelsens separata anvisningar. Förutsättningarna för bedömning av studieavsnitten som bildas av ovannämnda moduler uppfylls när den studerande har visat sådant kunnande som krävs för studieavsnittet och avlagt det prov i muntlig språkfärdighet som Utbildningsstyrelsen utarbetar eller visat andra prestationer i enlighet med Utbildningsstyrelsens anvisningar.#11#11Med undantag för latin bedöms den studerandes muntliga språkfärdigheter i fråga om lärokurserna B2 och B3 i enlighet med Utbildningsstyrelsens separata anvisningar.#11#11Provet i muntlig språkfärdighet som ingår i studierna eller andra prestationer i enlighet med Utbildningsstyrelsens anvisningar bedöms i förhållande till målen som ställts upp för språket och lärokursen i fråga i grunderna för gymnasiets läroplan.#11#11Intyg över provet i muntlig språkfärdighet som Utbildningsstyrelsen utarbetar eller prestationer i enlighet med separata anvisningar ges som bilagor till avgångsbetyget från gymnasiet. ALLMÄNNA MÅL FÖR UNDERVISNINGEN I FRÄMMANDE SPRÅK#11#11De allmänna målen för undervisningen i främmande språk är kopplade till kulturell och språklig mångfald, studiefärdigheter, kommunikationsfärdigheter och färdigheter att tolka och producera text. De allmänna målen för undervisningen är följande:#11#11Kulturell och språklig mångfald#11Målet är att den studerande ska#11• uppmuntras som språkanvändare i en globaliserad värld där målet inte är kunskaper på modersmålsnivå utan ökad konstruktiv kommunikation och ömsesidig förståelse#11• visa att hen har kunskaper, färdigheter och vilja att fungera konstruktivt och kreativt i en kulturellt mångsidig värld#11• uppleva att det är meningsfullt att utöka sin språkliga repertoar.#11#11Studiefärdigheter#11Målet är att den studerande ska#11• kunna ställa upp mål och utvärdera sin utveckling som en del av den pågående lärprocessen#11• identifiera sina egna styrkor och utvecklingsområden som språkstuderande#11• effektivt kunna använda olika strategier och verktyg för att lära sig språk#11• bilda sig en uppfattning om att utvecklingen av språkkunskaperna som process fortsätter också efter gymnasiestudierna.#11#11Kommunikationsfärdigheter, färdighet att tolka och producera text#11Målet är att den studerande ska#11• vänja sig vid och att våga använda språket i olika situationer och på ett mångsidigt sätt#11• få erfarenhet av målspråkets många olika studiemiljöer och miljöer för språkanvänding#11• kunna ställa sin språkkunskap i relation till den nivå som ställts upp i nivåskalan för språkkunskap och språkutveckling (bilaga 2) enligt tabellen nedan samt ställa upp sina egna mål, utvärdera utvecklingen av sina kunskaper och vidareutveckla dem. LÄROÄMNETS UPPDRAG#11Språkämnena är både kunskaps- och färdighetsämnen och ett eget vetenskapsområde. Undervisningen i språk ska fördjupa och utveckla de språkkunskaper och den språkliga medvetenhet som den studerande har tillägnat sig inom den grundläggande utbildningen.#11#11Främmande språk är en del av gymnasiets språkpedagogik, som syftar till att identifiera och lyfta fram de gemensamma uppdrag som språkundervisningen i gymnasiet har samt att synliggöra språkens betydelse för undervisningen och lärandet överlag. Språkundervisningen i gymnasiet ska utveckla den studerandes flerspråkighet, vilket innebär kunskaper i modersmålet, nationalspråken och främmande språk samt språkliga varianter av dessa såsom dialekter. Språkpedagogiken stärker den studerandes språkliga medvetenhet och förmåga att använda olika språk parallellt samt utvecklar hens multilitteracitet och förmåga att fungera i olika språkgemenskaper. Den studerande ska uppmuntras att använda olika språk på ett mångsidigt sätt med beaktande av språkkunskapens olika delområden och att värdesätta all språkkunskap.#11#11Undervisningen i främmande språk grundar sig på det vidgade textbegreppet, som omfattar till exempel skrivna, talade, visuella och audiovisuella texter eller kombinationer av dessa. Texterna kan vara berättande, beskrivande, reflekterande, instruerande eller ställningstagande, fiktiva texter eller faktatexter samt vardagliga eller institutionella situationer som kräver olika slags kommunikationsfärdigheter.#11#11Uppdraget för undervisningen i främmande språk är att på ett mångsidigt sätt utveckla den studerandes kunskaper i respektive språk. Den studerande utvecklar mångsidiga språkkunskaper genom att tolka och producera olika typer av texter inom olika genrer. Den studerande framskrider från grundläggande till mångsidiga färdigheter och tillägnar sig först ett vardagligt språk för att sedan lära sig ett mer abstrakt språk som används inom olika vetenskapsområden. Den studerande handleds i att utveckla sina kunskaper i olika språk, att vidga sin flerspråkiga kompetens och utveckla sina metaspråkliga färdigheter, det vill säga förmågan att förstå och använda sig av språkets strukturer och funktioner samt sambanden mellan olika språk. Den studerande övar ett mångsidigt språkbruk med hjälp av olika texter och kontexter. Den studerande lär sig söka och bearbeta, producera, dela samt utvärdera information.#11#11Delområdena inom mångsidig kompetens#11I undervisningen i främmande språk ska man behandla teman som bidrar till att språkinlärningen utgör en del av gymnasieundervisningens ämneshelheter och arbetet över läroämnesgränserna. I undervisningen i de främmande språken kan man samarbeta inom de olika lärokurserna i främmande språk och med andra läroämnen. Samtidigt bidrar undervisningen till att skapa en förståelse för och kopplingar till livsskeden efter gymnasiet, studier och arbetsliv. Språkämnena utgör kunskaps- och färdighetsämnen som ger den studerande verktyg för att känna igen, utveckla och tillämpa sin mångsidiga kompetens och för att analysera värderingar och attityder. Språkundervisningen grundar sig också på egna fack- och vetenskapsområden som erbjuder ytterligare dimensioner, såsom sociolingvistik, kognitiv språkvetenskap eller textforskning, för att iaktta och analysera de mångsidiga kompetenserna. De olika delområden som utgör den mångsidiga kompetensen bildar innehåll för undervisningen, mål för arbetet och grunder för valet av olika lärmiljöer, arbetssätt eller metoder. Mångsidig kompetens i undervisningen i främmande språk syns bland annat i att den studerande ska lära sig ifrågasätta och reflektera över orsakssamband. Språken ger den studerande möjlighet att utveckla sin kreativa verksamhet genom att pröva på olika sätt att studera språk samt att granska de teman som behandlas ur ett intellektuellt och estetiskt perspektiv.#11#11Genom studier i främmande språk får den studerande bekanta sig med och analysera hur individens och gemenskapens identiteter byggs upp och hur man fungerar i grupp. Målet är att använda och värdesätta all språkkunskap de studerande har, vilket ger möjlighet att stärka den studerandes kompetens för välbefinnande och kommunikativa kompetens och tilltro till sina egna förmågor. Empati, gott uppförande och element som ingår i konstruktiv kommunikation (mediering) ska synas i alla språkämnen som en del av den mångsidiga kompetensen. Genom att granska olika faktorer som inverkar på konstruktiv kommunikation och tillämpa dylika färdigheter fördjupar den studerande sin förståelse av det obekanta och blir bättre på att bygga förståelse i situationer där det av språkliga eller kulturella orsaker inte finns gemensam förståelse.#11#11Den studerande utvecklar sina färdigheter att lära sig språk genom att känna igen vilka lärstrategier som passar hen bäst och genom att utvärdera sina framsteg i studierna. Den studerande handleds i att förstå vilken betydelse mångsidiga språkkunskaper har för fortsatta studier och arbetsliv samt för att bygga upp sin språkliga identitet.#11#11Språkämnena kombinerar olika fack- och vetenskapsområden och skapar kontaktytor till andra läroämnen och tvärvetenskaplig och kreativ kompetens. Temastudier och studier som överskrider läroämnesgränserna uppmuntrar den studerande att även använda sina begränsade kunskaper i olika språk samt sin flerspråkiga kompetens. Det är viktigt att temahelheter, olika frågor och lösningar behandlas kollaborativt. I undervisningen eftersträvar man situationer i vilka den studerande under trygga omständigheter ges möjlighet att utmana de egna färdigheterna. Studier och kunskaper i främmande språk ger den studerande möjlighet att bekanta sig med olika slag av diskurser, information, informationskällor och konstformer. Samtidigt kan man ifrågasätta vedertagna förfaringssätt och hitta nya, kreativa synsätt samt identifiera och förstå mångfald. I språkundervisningen är målet att utveckla de kognitiva färdigheterna och den analytiska förmågan genom att använda mångsidiga undervisningsmetoder som fokuserar på den studerande samt genom att erbjuda meningsfulla, produktiva och tillräckligt krävande uppgifter.#11#11Studierna i främmande språk stärker den studerandes samhälleliga kompetens. Undervisningen ger den studerande språkliga och kulturella färdigheter och verktyg för att delta och aktivt påverka i samhället och den internationella världen. Samtidigt skapar man kopplingar till demokratifostran och jämlikhetsperspektiv, liksom även till språkfrågor såsom språkliga majoriteter och minoriteter, språkpolitik och minskad språklig mångfald. De färdigheter och kontakter den studerande får av studierna i främmande språk underlättar hens övergång till fortsatta studier, arbetsliv och uppgifter som förutsätter medborgaraktivitet.#11#11Studierna i främmande språk stärker etisk kompetens och miljökompetens genom att ge den studerande möjlighet att leva sig in i och förstå problem ur ett bredare perspektiv än det egna språket tillåter. Klimatförändringen och ohållbara konsumtionsvanor och att naturens mångfald och den språkliga diversiteten minskar är globala problem som språkundervisningen ger verktyg för att lösa. Under studierna stärks den studerandes färdigheter och man söker kopplingar för att finna och bearbeta gemensamma lösningar. Utöver att söka och producera information handleds den studerande i att reflektera över betydelsen av attityder och värderingar och att utveckla sin ansvarskänsla och agera konstruktivt i olika sammanhang.#11#11Global och kulturell kompetens som en del av studierna i främmande språk ska öka den studerandes nyfikenhet, motivation och färdigheter att fungera i olika slags kulturella och språkliga miljöer och sammanhang. Mångsidiga språkkunskaper och förståelse för hur språkkunskaperna är användbara i nationellt, nordiskt och internationellt samarbete och för att granska globala frågor fördjupar den studerandes färdigheter att fungera som världsmedborgare och ger hen möjligheter till mångsidigt och kreativt samarbete. Språkstudierna stärker den studerandes kännedom om kulturarven och erbjuder på ett naturligt sätt många olika synvinklar för att granska olika frågor. VGLP21 SIIRTO 21 FSLAB2 5552 Främmande språk, latin, B2-lärokurs gy21 lärokurs Allmänbildande allmän VGLP21 Latina B2-lärokurs Nej latin BEDÖMNING#11Bedömningens uppdrag i främmande språk är att stödja den studerandes utveckling att fungera på ett främmande språk. En mångsidig bedömning och en lyckad, uppmuntrande respons ska stödja den studerandes tilltro till sina förmågor och stärka studiemotivationen.#11#11Bedömningen och den övriga responsen ska grunda sig på den studerandes förmåga att behärska de färdigheter och centrala innehåll som ställts upp som mål för lärokursen. För att förstå och utveckla det egna och gruppens kunnande och lärprocesser används självvärdering och kamratrespons.#11#11Bedömningen ska grunda sig på målen för kommunikationsfärdigheter, färdigheter att tolka och producera texter samt målen som är kopplade till kulturell och språklig mångfald. Föremål för bedömningen är även den studerandes studiefärdigheter, såsom utvecklingen av studiestrategier och arbetssätt som stödjer lärandet.#11#11Nivåskalan för språkkunskap och språkutveckling (bilaga 2) som grundar sig på den gemensamma europeiska referensramen (CEFR) ska i tillämpliga delar användas som stöd för bedömningen och som verktyg för läraren och för den studerandes självvärdering och för kamratrespons. Som stöd för bedömningen kan man också använda internationellt erkända examenssystem i främmande språk som är kopplade till den gemensamma europeiska referensramen med sex kunskapsnivåer för språk.#11#11I början av studierna ska responsen fokusera på den studerandes förmåga att utveckla sina färdigheter att studera språk. I takt med att studierna framskrider kan man i tilltagande grad använda sig av nivåskalan för språkkunskap och språkutveckling då man definierar nivån på den studerandes förmåga att kommunicera samt att tolka och producera texter.#11#11Vitsordet ska systematiskt beakta samtliga delområden inom språkkunskaperna även om det förekommer skillnader mellan vad de olika studieavsnitten betonar.#11#11Bedömning av muntlig språkfärdighet#11#11I språkundervisningen ska den studerandes muntliga språkkunskaper bedömas utöver de övriga delområdena inom språkkunskaperna. De muntliga språkkunskaperna kan bedömas genom ett separat prov. (Gymnasielagen 714/2019, 37 § 4 mom.)#11#11En studerande som har slutfört gymnasieutbildningens lärokurs ges ett avgångsbetyg. För slutförande av lärokursen för utbildning som förbereder för gymnasieutbildning ges ett betyg. Som bilaga till betygen som avses i [Gymnasielagens 39 §] 1 och 2 mom. ges därtill ett separat betyg om slutförande av gymnasiediplom och provet i muntliga språkkunskaper. (Gymnasielagen 714/2019, 39 § 3 mom.)#11#11I samband med de obligatoriska och valfria studierna i de främmande språken bedöms även den studerandes muntliga språkfärdighet.#11#11I den valfria modulen 8 i A-lärokursen och den valfria modulen 6 i B1-lärokursen i främmande språk ska bedömningen basera sig på prestationer som den studerande visat under studierna och på vitsordet i det prov i muntlig språkfärdighet som Utbildningsstyrelsen utarbetar eller på vitsordet för andra prestationer som den studerande visat i enlighet med Utbildningsstyrelsens separata anvisningar. Förutsättningarna för bedömning av studieavsnitten som bildas av ovannämnda moduler uppfylls när den studerande har visat sådant kunnande som krävs för studieavsnittet och avlagt det prov i muntlig språkfärdighet som Utbildningsstyrelsen utarbetar eller visat andra prestationer i enlighet med Utbildningsstyrelsens anvisningar.#11#11Med undantag för latin bedöms den studerandes muntliga språkfärdigheter i fråga om lärokurserna B2 och B3 i enlighet med Utbildningsstyrelsens separata anvisningar.#11#11Provet i muntlig språkfärdighet som ingår i studierna eller andra prestationer i enlighet med Utbildningsstyrelsens anvisningar bedöms i förhållande till målen som ställts upp för språket och lärokursen i fråga i grunderna för gymnasiets läroplan.#11#11Intyg över provet i muntlig språkfärdighet som Utbildningsstyrelsen utarbetar eller prestationer i enlighet med separata anvisningar ges som bilagor till avgångsbetyget från gymnasiet.#11#11BEDÖMNING#11Bedömningen av den studerandes kunskaper ska basera sig på de särskilda målen för latin och i tillämpliga delar på de gemensamma målen för främmande språk. Nivåskalan för språkkunskap och språkutveckling kan användas med hänsyn till latinets särdrag och begränsade användningsområde. Under studiernas gång ska den studerande ges mångsidig respons på sina framsteg i de olika#11skedena av lärprocessen. Den studerande ska handledas i självvärdering och kamratrespons. ALLMÄNNA MÅL FÖR UNDERVISNINGEN I FRÄMMANDE SPRÅK#11#11De allmänna målen för undervisningen i främmande språk är kopplade till kulturell och språklig mångfald, studiefärdigheter, kommunikationsfärdigheter och färdigheter att tolka och producera text. De allmänna målen för undervisningen är följande:#11#11Kulturell och språklig mångfald#11Målet är att den studerande ska#11• uppmuntras som språkanvändare i en globaliserad värld där målet inte är kunskaper på modersmålsnivå utan ökad konstruktiv kommunikation och ömsesidig förståelse#11• visa att hen har kunskaper, färdigheter och vilja att fungera konstruktivt och kreativt i en kulturellt mångsidig värld#11• uppleva att det är meningsfullt att utöka sin språkliga repertoar.#11#11Studiefärdigheter#11Målet är att den studerande ska#11• kunna ställa upp mål och utvärdera sin utveckling som en del av den pågående lärprocessen#11• identifiera sina egna styrkor och utvecklingsområden som språkstuderande#11• effektivt kunna använda olika strategier och verktyg för att lära sig språk#11• bilda sig en uppfattning om att utvecklingen av språkkunskaperna som process fortsätter också efter gymnasiestudierna.#11#11Kommunikationsfärdigheter, färdighet att tolka och producera text#11Målet är att den studerande ska#11• vänja sig vid och att våga använda språket i olika situationer och på ett mångsidigt sätt#11• få erfarenhet av målspråkets många olika studiemiljöer och miljöer för språkanvänding#11• kunna ställa sin språkkunskap i relation till den nivå som ställts upp i nivåskalan för språkkunskap och språkutveckling (bilaga 2) enligt tabellen nedan samt ställa upp sina egna mål, utvärdera utvecklingen av sina kunskaper och vidareutveckla dem.#11#11MÅL FÖR UNDERVISNINGEN#11Målen för undervisningen i B2-lärokursen i latin är att den studerande ska#11• få lust och vilja att utöka sin språkliga repertoar#11• förstå latinets betydelse inom kultur och vetenskap#11• förstå hur latinet påverkat de europeiska språkens utveckling#11• lära känna den grekisk-romerska världens historia, kulturen och mytologin och uppfatta hur de påverkat den europeiska och finländska kulturen#11• behärska ordförrådet och form- och satslärans strukturer samt vanliga idiomatiska uttryck relativt bra#11• förstå relativt enkel autentisk text genom att utnyttja hjälpmedel, kunna skaffa ny information om bekanta ämnen och i någon mån kunna dra slutsatser om obekanta ords betydelser utifrån deras språkdräkt och kontexten.#11#11NATIONELLA VALFRIA STUDIER#11I B2-lärokursen i latin utvecklas kännedomen om formlära och studeras användningen av kasus-, tempus- och modusformer samt satsmotsvarigheter i huvuddrag. Det goda uttal som utvecklats i den grundläggande utbildningen upprätthålls.#11#11Den studerande ska handledas i att jämföra antikens företeelser med motsvarande nutida företeelser och lära sig att iaktta den grekisk-romerska kulturens inverkan på nutida kulturer och latinets inverkan på de moderna språken.#11#11I studierna ska vid behov reserveras tid för att behandla gemensamt överenskomna eller aktuella teman. Den studerandes multilitteracitet främjas genom att man i undervisningen behandlar litteratur, film, musik, teater, bildkonst eller medier och genom att utveckla den studerandes användning av latin-svensk ordbok.#11#11Under studiernas gång kompletterar den studerande sin språkprofil, som hen utarbetade under den första modulen i A-lärokursen i främmande språk. LÄROÄMNETS UPPDRAG#11Språkämnena är både kunskaps- och färdighetsämnen och ett eget vetenskapsområde. Undervisningen i språk ska fördjupa och utveckla de språkkunskaper och den språkliga medvetenhet som den studerande har tillägnat sig inom den grundläggande utbildningen.#11#11Främmande språk är en del av gymnasiets språkpedagogik, som syftar till att identifiera och lyfta fram de gemensamma uppdrag som språkundervisningen i gymnasiet har samt att synliggöra språkens betydelse för undervisningen och lärandet överlag. Språkundervisningen i gymnasiet ska utveckla den studerandes flerspråkighet, vilket innebär kunskaper i modersmålet, nationalspråken och främmande språk samt språkliga varianter av dessa såsom dialekter. Språkpedagogiken stärker den studerandes språkliga medvetenhet och förmåga att använda olika språk parallellt samt utvecklar hens multilitteracitet och förmåga att fungera i olika språkgemenskaper. Den studerande ska uppmuntras att använda olika språk på ett mångsidigt sätt med beaktande av språkkunskapens olika delområden och att värdesätta all språkkunskap.#11#11Undervisningen i främmande språk grundar sig på det vidgade textbegreppet, som omfattar till exempel skrivna, talade, visuella och audiovisuella texter eller kombinationer av dessa. Texterna kan vara berättande, beskrivande, reflekterande, instruerande eller ställningstagande, fiktiva texter eller faktatexter samt vardagliga eller institutionella situationer som kräver olika slags kommunikationsfärdigheter.#11#11Uppdraget för undervisningen i främmande språk är att på ett mångsidigt sätt utveckla den studerandes kunskaper i respektive språk. Den studerande utvecklar mångsidiga språkkunskaper genom att tolka och producera olika typer av texter inom olika genrer. Den studerande framskrider från grundläggande till mångsidiga färdigheter och tillägnar sig först ett vardagligt språk för att sedan lära sig ett mer abstrakt språk som används inom olika vetenskapsområden. Den studerande handleds i att utveckla sina kunskaper i olika språk, att vidga sin flerspråkiga kompetens och utveckla sina metaspråkliga färdigheter, det vill säga förmågan att förstå och använda sig av språkets strukturer och funktioner samt sambanden mellan olika språk. Den studerande övar ett mångsidigt språkbruk med hjälp av olika texter och kontexter. Den studerande lär sig söka och bearbeta, producera, dela samt utvärdera information.#11#11Delområdena inom mångsidig kompetens#11I undervisningen i främmande språk ska man behandla teman som bidrar till att språkinlärningen utgör en del av gymnasieundervisningens ämneshelheter och arbetet över läroämnesgränserna. I undervisningen i de främmande språken kan man samarbeta inom de olika lärokurserna i främmande språk och med andra läroämnen. Samtidigt bidrar undervisningen till att skapa en förståelse för och kopplingar till livsskeden efter gymnasiet, studier och arbetsliv. Språkämnena utgör kunskaps- och färdighetsämnen som ger den studerande verktyg för att känna igen, utveckla och tillämpa sin mångsidiga kompetens och för att analysera värderingar och attityder. Språkundervisningen grundar sig också på egna fack- och vetenskapsområden som erbjuder ytterligare dimensioner, såsom sociolingvistik, kognitiv språkvetenskap eller textforskning, för att iaktta och analysera de mångsidiga kompetenserna. De olika delområden som utgör den mångsidiga kompetensen bildar innehåll för undervisningen, mål för arbetet och grunder för valet av olika lärmiljöer, arbetssätt eller metoder. Mångsidig kompetens i undervisningen i främmande språk syns bland annat i att den studerande ska lära sig ifrågasätta och reflektera över orsakssamband. Språken ger den studerande möjlighet att utveckla sin kreativa verksamhet genom att pröva på olika sätt att studera språk samt att granska de teman som behandlas ur ett intellektuellt och estetiskt perspektiv.#11#11Genom studier i främmande språk får den studerande bekanta sig med och analysera hur individens och gemenskapens identiteter byggs upp och hur man fungerar i grupp. Målet är att använda och värdesätta all språkkunskap de studerande har, vilket ger möjlighet att stärka den studerandes kompetens för välbefinnande och kommunikativa kompetens och tilltro till sina egna förmågor. Empati, gott uppförande och element som ingår i konstruktiv kommunikation (mediering) ska synas i alla språkämnen som en del av den mångsidiga kompetensen. Genom att granska olika faktorer som inverkar på konstruktiv kommunikation och tillämpa dylika färdigheter fördjupar den studerande sin förståelse av det obekanta och blir bättre på att bygga förståelse i situationer där det av språkliga eller kulturella orsaker inte finns gemensam förståelse.#11#11Den studerande utvecklar sina färdigheter att lära sig språk genom att känna igen vilka lärstrategier som passar hen bäst och genom att utvärdera sina framsteg i studierna. Den studerande handleds i att förstå vilken betydelse mångsidiga språkkunskaper har för fortsatta studier och arbetsliv samt för att bygga upp sin språkliga identitet.#11#11Språkämnena kombinerar olika fack- och vetenskapsområden och skapar kontaktytor till andra läroämnen och tvärvetenskaplig och kreativ kompetens. Temastudier och studier som överskrider läroämnesgränserna uppmuntrar den studerande att även använda sina begränsade kunskaper i olika språk samt sin flerspråkiga kompetens. Det är viktigt att temahelheter, olika frågor och lösningar behandlas kollaborativt. I undervisningen eftersträvar man situationer i vilka den studerande under trygga omständigheter ges möjlighet att utmana de egna färdigheterna. Studier och kunskaper i främmande språk ger den studerande möjlighet att bekanta sig med olika slag av diskurser, information, informationskällor och konstformer. Samtidigt kan man ifrågasätta vedertagna förfaringssätt och hitta nya, kreativa synsätt samt identifiera och förstå mångfald. I språkundervisningen är målet att utveckla de kognitiva färdigheterna och den analytiska förmågan genom att använda mångsidiga undervisningsmetoder som fokuserar på den studerande samt genom att erbjuda meningsfulla, produktiva och tillräckligt krävande uppgifter.#11#11Studierna i främmande språk stärker den studerandes samhälleliga kompetens. Undervisningen ger den studerande språkliga och kulturella färdigheter och verktyg för att delta och aktivt påverka i samhället och den internationella världen. Samtidigt skapar man kopplingar till demokratifostran och jämlikhetsperspektiv, liksom även till språkfrågor såsom språkliga majoriteter och minoriteter, språkpolitik och minskad språklig mångfald. De färdigheter och kontakter den studerande får av studierna i främmande språk underlättar hens övergång till fortsatta studier, arbetsliv och uppgifter som förutsätter medborgaraktivitet.#11#11Studierna i främmande språk stärker etisk kompetens och miljökompetens genom att ge den studerande möjlighet att leva sig in i och förstå problem ur ett bredare perspektiv än det egna språket tillåter. Klimatförändringen och ohållbara konsumtionsvanor och att naturens mångfald och den språkliga diversiteten minskar är globala problem som språkundervisningen ger verktyg för att lösa. Under studierna stärks den studerandes färdigheter och man söker kopplingar för att finna och bearbeta gemensamma lösningar. Utöver att söka och producera information handleds den studerande i att reflektera över betydelsen av attityder och värderingar och att utveckla sin ansvarskänsla och agera konstruktivt i olika sammanhang.#11#11Global och kulturell kompetens som en del av studierna i främmande språk ska öka den studerandes nyfikenhet, motivation och färdigheter att fungera i olika slags kulturella och språkliga miljöer och sammanhang. Mångsidiga språkkunskaper och förståelse för hur språkkunskaperna är användbara i nationellt, nordiskt och internationellt samarbete och för att granska globala frågor fördjupar den studerandes färdigheter att fungera som världsmedborgare och ger hen möjligheter till mångsidigt och kreativt samarbete. Språkstudierna stärker den studerandes kännedom om kulturarven och erbjuder på ett naturligt sätt många olika synvinklar för att granska olika frågor. VGLP21 SIIRTO 21 FSLAB3 5561 Främmande språk, latin, B3-lärokurs gy21 lärokurs Allmänbildande allmän VGLP21 Latina B3-lärokurs Nej latin BEDÖMNING#11Bedömningens uppdrag i främmande språk är att stödja den studerandes utveckling att fungera på ett främmande språk. En mångsidig bedömning och en lyckad, uppmuntrande respons ska stödja den studerandes tilltro till sina förmågor och stärka studiemotivationen.#11#11Bedömningen och den övriga responsen ska grunda sig på den studerandes förmåga att behärska de färdigheter och centrala innehåll som ställts upp som mål för lärokursen. För att förstå och utveckla det egna och gruppens kunnande och lärprocesser används självvärdering och kamratrespons.#11#11Bedömningen ska grunda sig på målen för kommunikationsfärdigheter, färdigheter att tolka och producera texter samt målen som är kopplade till kulturell och språklig mångfald. Föremål för bedömningen är även den studerandes studiefärdigheter, såsom utvecklingen av studiestrategier och arbetssätt som stödjer lärandet.#11#11Nivåskalan för språkkunskap och språkutveckling (bilaga 2) som grundar sig på den gemensamma europeiska referensramen (CEFR) ska i tillämpliga delar användas som stöd för bedömningen och som verktyg för läraren och för den studerandes självvärdering och för kamratrespons. Som stöd för bedömningen kan man också använda internationellt erkända examenssystem i främmande språk som är kopplade till den gemensamma europeiska referensramen med sex kunskapsnivåer för språk.#11#11I början av studierna ska responsen fokusera på den studerandes förmåga att utveckla sina färdigheter att studera språk. I takt med att studierna framskrider kan man i tilltagande grad använda sig av nivåskalan för språkkunskap och språkutveckling då man definierar nivån på den studerandes förmåga att kommunicera samt att tolka och producera texter.#11#11Vitsordet ska systematiskt beakta samtliga delområden inom språkkunskaperna även om det förekommer skillnader mellan vad de olika studieavsnitten betonar.#11#11Bedömning av muntlig språkfärdighet#11#11I språkundervisningen ska den studerandes muntliga språkkunskaper bedömas utöver de övriga delområdena inom språkkunskaperna. De muntliga språkkunskaperna kan bedömas genom ett separat prov. (Gymnasielagen 714/2019, 37 § 4 mom.)#11#11En studerande som har slutfört gymnasieutbildningens lärokurs ges ett avgångsbetyg. För slutförande av lärokursen för utbildning som förbereder för gymnasieutbildning ges ett betyg. Som bilaga till betygen som avses i [Gymnasielagens 39 §] 1 och 2 mom. ges därtill ett separat betyg om slutförande av gymnasiediplom och provet i muntliga språkkunskaper. (Gymnasielagen 714/2019, 39 § 3 mom.)#11#11I samband med de obligatoriska och valfria studierna i de främmande språken bedöms även den studerandes muntliga språkfärdighet.#11#11I den valfria modulen 8 i A-lärokursen och den valfria modulen 6 i B1-lärokursen i främmande språk ska bedömningen basera sig på prestationer som den studerande visat under studierna och på vitsordet i det prov i muntlig språkfärdighet som Utbildningsstyrelsen utarbetar eller på vitsordet för andra prestationer som den studerande visat i enlighet med Utbildningsstyrelsens separata anvisningar. Förutsättningarna för bedömning av studieavsnitten som bildas av ovannämnda moduler uppfylls när den studerande har visat sådant kunnande som krävs för studieavsnittet och avlagt det prov i muntlig språkfärdighet som Utbildningsstyrelsen utarbetar eller visat andra prestationer i enlighet med Utbildningsstyrelsens anvisningar.#11#11Med undantag för latin bedöms den studerandes muntliga språkfärdigheter i fråga om lärokurserna B2 och B3 i enlighet med Utbildningsstyrelsens separata anvisningar.#11#11Provet i muntlig språkfärdighet som ingår i studierna eller andra prestationer i enlighet med Utbildningsstyrelsens anvisningar bedöms i förhållande till målen som ställts upp för språket och lärokursen i fråga i grunderna för gymnasiets läroplan.#11#11Intyg över provet i muntlig språkfärdighet som Utbildningsstyrelsen utarbetar eller prestationer i enlighet med separata anvisningar ges som bilagor till avgångsbetyget från gymnasiet.#11#11BEDÖMNING#11Bedömningen av den studerandes kunskaper ska basera sig på de särskilda målen för latin och i tillämpliga delar de gemensamma målen för främmande språk. Nivåskalan för språkkunskap och språkutveckling kan användas med hänsyn till latinets särdrag och begränsade användningsområde. Under studiernas gång ska den studerande ges mångsidig respons på sina framsteg i#11de olika skedena av lärprocessen. Den studerande ska handledas i självvärdering och kamratrespons. ALLMÄNNA MÅL FÖR UNDERVISNINGEN I FRÄMMANDE SPRÅK#11#11De allmänna målen för undervisningen i främmande språk är kopplade till kulturell och språklig mångfald, studiefärdigheter, kommunikationsfärdigheter och färdigheter att tolka och producera text. De allmänna målen för undervisningen är följande:#11#11Kulturell och språklig mångfald#11Målet är att den studerande ska#11• uppmuntras som språkanvändare i en globaliserad värld där målet inte är kunskaper på modersmålsnivå utan ökad konstruktiv kommunikation och ömsesidig förståelse#11• visa att hen har kunskaper, färdigheter och vilja att fungera konstruktivt och kreativt i en kulturellt mångsidig värld#11• uppleva att det är meningsfullt att utöka sin språkliga repertoar.#11#11Studiefärdigheter#11Målet är att den studerande ska#11• kunna ställa upp mål och utvärdera sin utveckling som en del av den pågående lärprocessen#11• identifiera sina egna styrkor och utvecklingsområden som språkstuderande#11• effektivt kunna använda olika strategier och verktyg för att lära sig språk#11• bilda sig en uppfattning om att utvecklingen av språkkunskaperna som process fortsätter också efter gymnasiestudierna.#11#11Kommunikationsfärdigheter, färdighet att tolka och producera text#11Målet är att den studerande ska#11• vänja sig vid och att våga använda språket i olika situationer och på ett mångsidigt sätt#11• få erfarenhet av målspråkets många olika studiemiljöer och miljöer för språkanvänding#11• kunna ställa sin språkkunskap i relation till den nivå som ställts upp i nivåskalan för språkkunskap och språkutveckling (bilaga 2) enligt tabellen nedan samt ställa upp sina egna mål, utvärdera utvecklingen av sina kunskaper och vidareutveckla dem.#11#11NATIONELLA VALFRIA STUDIER#11I B3-lärokursen i latin studeras den centrala formläran samt användningen av kasus-, tempus- och modusformer samt satsmotsvarigheter i huvuddrag. Uppmärksamhet ska från början fästas vid ett gott uttal. Vid behov ser man till att en studerande som läst B2-lärokurs i den grundläggande utbildningen smidigt kan inleda studier i latin i gymnasiet. #11#11Den studerande ska handledas i att jämföra antikens företeelser med motsvarande nutida företeelser och lära sig att iaktta den grekisk-romerska kulturens inverkan på nutida kulturer och latinets inverkan på de moderna språken.#11#11I studierna ska vid behov reserveras tid för att behandla gemensamt överenskomna eller aktuella teman. Den studerandes multilitteracitet främjas genom att man i undervisningen behandlar litteratur, film, musik, teater, bildkonst eller medier samt genom att utveckla den studerandes användning av latin-svensk ordbok.#11#11Under studiernas gång kompletterar den studerande sin språkprofil, som hen utarbetade under den första modulen i A-lärokursen i främmande språk. LÄROÄMNETS UPPDRAG#11Språkämnena är både kunskaps- och färdighetsämnen och ett eget vetenskapsområde. Undervisningen i språk ska fördjupa och utveckla de språkkunskaper och den språkliga medvetenhet som den studerande har tillägnat sig inom den grundläggande utbildningen.#11#11Främmande språk är en del av gymnasiets språkpedagogik, som syftar till att identifiera och lyfta fram de gemensamma uppdrag som språkundervisningen i gymnasiet har samt att synliggöra språkens betydelse för undervisningen och lärandet överlag. Språkundervisningen i gymnasiet ska utveckla den studerandes flerspråkighet, vilket innebär kunskaper i modersmålet, nationalspråken och främmande språk samt språkliga varianter av dessa såsom dialekter. Språkpedagogiken stärker den studerandes språkliga medvetenhet och förmåga att använda olika språk parallellt samt utvecklar hens multilitteracitet och förmåga att fungera i olika språkgemenskaper. Den studerande ska uppmuntras att använda olika språk på ett mångsidigt sätt med beaktande av språkkunskapens olika delområden och att värdesätta all språkkunskap.#11#11Undervisningen i främmande språk grundar sig på det vidgade textbegreppet, som omfattar till exempel skrivna, talade, visuella och audiovisuella texter eller kombinationer av dessa. Texterna kan vara berättande, beskrivande, reflekterande, instruerande eller ställningstagande, fiktiva texter eller faktatexter samt vardagliga eller institutionella situationer som kräver olika slags kommunikationsfärdigheter.#11#11Uppdraget för undervisningen i främmande språk är att på ett mångsidigt sätt utveckla den studerandes kunskaper i respektive språk. Den studerande utvecklar mångsidiga språkkunskaper genom att tolka och producera olika typer av texter inom olika genrer. Den studerande framskrider från grundläggande till mångsidiga färdigheter och tillägnar sig först ett vardagligt språk för att sedan lära sig ett mer abstrakt språk som används inom olika vetenskapsområden. Den studerande handleds i att utveckla sina kunskaper i olika språk, att vidga sin flerspråkiga kompetens och utveckla sina metaspråkliga färdigheter, det vill säga förmågan att förstå och använda sig av språkets strukturer och funktioner samt sambanden mellan olika språk. Den studerande övar ett mångsidigt språkbruk med hjälp av olika texter och kontexter. Den studerande lär sig söka och bearbeta, producera, dela samt utvärdera information.#11#11Delområdena inom mångsidig kompetens#11I undervisningen i främmande språk ska man behandla teman som bidrar till att språkinlärningen utgör en del av gymnasieundervisningens ämneshelheter och arbetet över läroämnesgränserna. I undervisningen i de främmande språken kan man samarbeta inom de olika lärokurserna i främmande språk och med andra läroämnen. Samtidigt bidrar undervisningen till att skapa en förståelse för och kopplingar till livsskeden efter gymnasiet, studier och arbetsliv. Språkämnena utgör kunskaps- och färdighetsämnen som ger den studerande verktyg för att känna igen, utveckla och tillämpa sin mångsidiga kompetens och för att analysera värderingar och attityder. Språkundervisningen grundar sig också på egna fack- och vetenskapsområden som erbjuder ytterligare dimensioner, såsom sociolingvistik, kognitiv språkvetenskap eller textforskning, för att iaktta och analysera de mångsidiga kompetenserna. De olika delområden som utgör den mångsidiga kompetensen bildar innehåll för undervisningen, mål för arbetet och grunder för valet av olika lärmiljöer, arbetssätt eller metoder. Mångsidig kompetens i undervisningen i främmande språk syns bland annat i att den studerande ska lära sig ifrågasätta och reflektera över orsakssamband. Språken ger den studerande möjlighet att utveckla sin kreativa verksamhet genom att pröva på olika sätt att studera språk samt att granska de teman som behandlas ur ett intellektuellt och estetiskt perspektiv.#11#11Genom studier i främmande språk får den studerande bekanta sig med och analysera hur individens och gemenskapens identiteter byggs upp och hur man fungerar i grupp. Målet är att använda och värdesätta all språkkunskap de studerande har, vilket ger möjlighet att stärka den studerandes kompetens för välbefinnande och kommunikativa kompetens och tilltro till sina egna förmågor. Empati, gott uppförande och element som ingår i konstruktiv kommunikation (mediering) ska synas i alla språkämnen som en del av den mångsidiga kompetensen. Genom att granska olika faktorer som inverkar på konstruktiv kommunikation och tillämpa dylika färdigheter fördjupar den studerande sin förståelse av det obekanta och blir bättre på att bygga förståelse i situationer där det av språkliga eller kulturella orsaker inte finns gemensam förståelse.#11#11Den studerande utvecklar sina färdigheter att lära sig språk genom att känna igen vilka lärstrategier som passar hen bäst och genom att utvärdera sina framsteg i studierna. Den studerande handleds i att förstå vilken betydelse mångsidiga språkkunskaper har för fortsatta studier och arbetsliv samt för att bygga upp sin språkliga identitet.#11#11Språkämnena kombinerar olika fack- och vetenskapsområden och skapar kontaktytor till andra läroämnen och tvärvetenskaplig och kreativ kompetens. Temastudier och studier som överskrider läroämnesgränserna uppmuntrar den studerande att även använda sina begränsade kunskaper i olika språk samt sin flerspråkiga kompetens. Det är viktigt att temahelheter, olika frågor och lösningar behandlas kollaborativt. I undervisningen eftersträvar man situationer i vilka den studerande under trygga omständigheter ges möjlighet att utmana de egna färdigheterna. Studier och kunskaper i främmande språk ger den studerande möjlighet att bekanta sig med olika slag av diskurser, information, informationskällor och konstformer. Samtidigt kan man ifrågasätta vedertagna förfaringssätt och hitta nya, kreativa synsätt samt identifiera och förstå mångfald. I språkundervisningen är målet att utveckla de kognitiva färdigheterna och den analytiska förmågan genom att använda mångsidiga undervisningsmetoder som fokuserar på den studerande samt genom att erbjuda meningsfulla, produktiva och tillräckligt krävande uppgifter.#11#11Studierna i främmande språk stärker den studerandes samhälleliga kompetens. Undervisningen ger den studerande språkliga och kulturella färdigheter och verktyg för att delta och aktivt påverka i samhället och den internationella världen. Samtidigt skapar man kopplingar till demokratifostran och jämlikhetsperspektiv, liksom även till språkfrågor såsom språkliga majoriteter och minoriteter, språkpolitik och minskad språklig mångfald. De färdigheter och kontakter den studerande får av studierna i främmande språk underlättar hens övergång till fortsatta studier, arbetsliv och uppgifter som förutsätter medborgaraktivitet.#11#11Studierna i främmande språk stärker etisk kompetens och miljökompetens genom att ge den studerande möjlighet att leva sig in i och förstå problem ur ett bredare perspektiv än det egna språket tillåter. Klimatförändringen och ohållbara konsumtionsvanor och att naturens mångfald och den språkliga diversiteten minskar är globala problem som språkundervisningen ger verktyg för att lösa. Under studierna stärks den studerandes färdigheter och man söker kopplingar för att finna och bearbeta gemensamma lösningar. Utöver att söka och producera information handleds den studerande i att reflektera över betydelsen av attityder och värderingar och att utveckla sin ansvarskänsla och agera konstruktivt i olika sammanhang.#11#11Global och kulturell kompetens som en del av studierna i främmande språk ska öka den studerandes nyfikenhet, motivation och färdigheter att fungera i olika slags kulturella och språkliga miljöer och sammanhang. Mångsidiga språkkunskaper och förståelse för hur språkkunskaperna är användbara i nationellt, nordiskt och internationellt samarbete och för att granska globala frågor fördjupar den studerandes färdigheter att fungera som världsmedborgare och ger hen möjligheter till mångsidigt och kreativt samarbete. Språkstudierna stärker den studerandes kännedom om kulturarven och erbjuder på ett naturligt sätt många olika synvinklar för att granska olika frågor.#11#11MÅL FÖR UNDERVISNINGEN#11Målen för undervisningen i B3-lärokursen i latin är att den studerande ska#11• få lust och vilja att utöka sin språkliga repertoar#11• förstå latinets betydelse inom kultur och vetenskap#11• förstå hur latinet påverkat de europeiska språkens utveckling#11• lära känna den grekisk-romerska världens historia, kulturen och mytologin och uppfatta hur de påverkat den europeiska och finländska kulturen#11• behärska det grundläggande ordförrådet och form- och satslärans centrala strukturer samt vanliga idiomatiska uttryck relativt bra#11• förstå enkel autentisk text genom att utnyttja hjälpmedel, kunna plocka ut enskild information och klara av mycket enkel slutledning utifrån kontexten. VGLP21 SIIRTO 21 FSPOA 5490 Främmande språk, portugisiska A-lärokurs gy21 lärokurs Allmänbildande allmän VGLP21 Medeltal vägt enligt studiepoäng Portugali A1-lärokurs Nej portugisiska BEDÖMNING#11Bedömningens uppdrag i främmande språk är att stödja den studerandes utveckling att fungera på ett främmande språk. En mångsidig bedömning och en lyckad, uppmuntrande respons ska stödja den studerandes tilltro till sina förmågor och stärka studiemotivationen.#11#11Bedömningen och den övriga responsen ska grunda sig på den studerandes förmåga att behärska de färdigheter och centrala innehåll som ställts upp som mål för lärokursen. För att förstå och utveckla det egna och gruppens kunnande och lärprocesser används självvärdering och kamratrespons.#11#11Bedömningen ska grunda sig på målen för kommunikationsfärdigheter, färdigheter att tolka och producera texter samt målen som är kopplade till kulturell och språklig mångfald. Föremål för bedömningen är även den studerandes studiefärdigheter, såsom utvecklingen av studiestrategier och arbetssätt som stödjer lärandet.#11#11Nivåskalan för språkkunskap och språkutveckling (bilaga 2) som grundar sig på den gemensamma europeiska referensramen (CEFR) ska i tillämpliga delar användas som stöd för bedömningen och som verktyg för läraren och för den studerandes självvärdering och för kamratrespons. Som stöd för bedömningen kan man också använda internationellt erkända examenssystem i främmande språk som är kopplade till den gemensamma europeiska referensramen med sex kunskapsnivåer för språk.#11#11I början av studierna ska responsen fokusera på den studerandes förmåga att utveckla sina färdigheter att studera språk. I takt med att studierna framskrider kan man i tilltagande grad använda sig av nivåskalan för språkkunskap och språkutveckling då man definierar nivån på den studerandes förmåga att kommunicera samt att tolka och producera texter.#11#11Vitsordet ska systematiskt beakta samtliga delområden inom språkkunskaperna även om det förekommer skillnader mellan vad de olika studieavsnitten betonar.#11#11Bedömning av muntlig språkfärdighet#11#11I språkundervisningen ska den studerandes muntliga språkkunskaper bedömas utöver de övriga delområdena inom språkkunskaperna. De muntliga språkkunskaperna kan bedömas genom ett separat prov. (Gymnasielagen 714/2019, 37 § 4 mom.)#11#11En studerande som har slutfört gymnasieutbildningens lärokurs ges ett avgångsbetyg. För slutförande av lärokursen för utbildning som förbereder för gymnasieutbildning ges ett betyg. Som bilaga till betygen som avses i [Gymnasielagens 39 §] 1 och 2 mom. ges därtill ett separat betyg om slutförande av gymnasiediplom och provet i muntliga språkkunskaper. (Gymnasielagen 714/2019, 39 § 3 mom.)#11#11I samband med de obligatoriska och valfria studierna i de främmande språken bedöms även den studerandes muntliga språkfärdighet.#11#11I den valfria modulen 8 i A-lärokursen och den valfria modulen 6 i B1-lärokursen i främmande språk ska bedömningen basera sig på prestationer som den studerande visat under studierna och på vitsordet i det prov i muntlig språkfärdighet som Utbildningsstyrelsen utarbetar eller på vitsordet för andra prestationer som den studerande visat i enlighet med Utbildningsstyrelsens separata anvisningar. Förutsättningarna för bedömning av studieavsnitten som bildas av ovannämnda moduler uppfylls när den studerande har visat sådant kunnande som krävs för studieavsnittet och avlagt det prov i muntlig språkfärdighet som Utbildningsstyrelsen utarbetar eller visat andra prestationer i enlighet med Utbildningsstyrelsens anvisningar.#11#11Med undantag för latin bedöms den studerandes muntliga språkfärdigheter i fråga om lärokurserna B2 och B3 i enlighet med Utbildningsstyrelsens separata anvisningar.#11#11Provet i muntlig språkfärdighet som ingår i studierna eller andra prestationer i enlighet med Utbildningsstyrelsens anvisningar bedöms i förhållande till målen som ställts upp för språket och lärokursen i fråga i grunderna för gymnasiets läroplan.#11#11Intyg över provet i muntlig språkfärdighet som Utbildningsstyrelsen utarbetar eller prestationer i enlighet med separata anvisningar ges som bilagor till avgångsbetyget från gymnasiet. ALLMÄNNA MÅL FÖR UNDERVISNINGEN I FRÄMMANDE SPRÅK#11#11De allmänna målen för undervisningen i främmande språk är kopplade till kulturell och språklig mångfald, studiefärdigheter, kommunikationsfärdigheter och färdigheter att tolka och producera text. De allmänna målen för undervisningen är följande:#11#11Kulturell och språklig mångfald#11Målet är att den studerande ska#11• uppmuntras som språkanvändare i en globaliserad värld där målet inte är kunskaper på modersmålsnivå utan ökad konstruktiv kommunikation och ömsesidig förståelse#11• visa att hen har kunskaper, färdigheter och vilja att fungera konstruktivt och kreativt i en kulturellt mångsidig värld#11• uppleva att det är meningsfullt att utöka sin språkliga repertoar.#11#11Studiefärdigheter#11Målet är att den studerande ska#11• kunna ställa upp mål och utvärdera sin utveckling som en del av den pågående lärprocessen#11• identifiera sina egna styrkor och utvecklingsområden som språkstuderande#11• effektivt kunna använda olika strategier och verktyg för att lära sig språk#11• bilda sig en uppfattning om att utvecklingen av språkkunskaperna som process fortsätter också efter gymnasiestudierna.#11#11Kommunikationsfärdigheter, färdighet att tolka och producera text#11Målet är att den studerande ska#11• vänja sig vid och att våga använda språket i olika situationer och på ett mångsidigt sätt#11• få erfarenhet av målspråkets många olika studiemiljöer och miljöer för språkanvänding#11• kunna ställa sin språkkunskap i relation till den nivå som ställts upp i nivåskalan för språkkunskap och språkutveckling (bilaga 2) enligt tabellen nedan samt ställa upp sina egna mål, utvärdera utvecklingen av sina kunskaper och vidareutveckla dem. LÄROÄMNETS UPPDRAG#11Språkämnena är både kunskaps- och färdighetsämnen och ett eget vetenskapsområde. Undervisningen i språk ska fördjupa och utveckla de språkkunskaper och den språkliga medvetenhet som den studerande har tillägnat sig inom den grundläggande utbildningen.#11#11Främmande språk är en del av gymnasiets språkpedagogik, som syftar till att identifiera och lyfta fram de gemensamma uppdrag som språkundervisningen i gymnasiet har samt att synliggöra språkens betydelse för undervisningen och lärandet överlag. Språkundervisningen i gymnasiet ska utveckla den studerandes flerspråkighet, vilket innebär kunskaper i modersmålet, nationalspråken och främmande språk samt språkliga varianter av dessa såsom dialekter. Språkpedagogiken stärker den studerandes språkliga medvetenhet och förmåga att använda olika språk parallellt samt utvecklar hens multilitteracitet och förmåga att fungera i olika språkgemenskaper. Den studerande ska uppmuntras att använda olika språk på ett mångsidigt sätt med beaktande av språkkunskapens olika delområden och att värdesätta all språkkunskap.#11#11Undervisningen i främmande språk grundar sig på det vidgade textbegreppet, som omfattar till exempel skrivna, talade, visuella och audiovisuella texter eller kombinationer av dessa. Texterna kan vara berättande, beskrivande, reflekterande, instruerande eller ställningstagande, fiktiva texter eller faktatexter samt vardagliga eller institutionella situationer som kräver olika slags kommunikationsfärdigheter.#11#11Uppdraget för undervisningen i främmande språk är att på ett mångsidigt sätt utveckla den studerandes kunskaper i respektive språk. Den studerande utvecklar mångsidiga språkkunskaper genom att tolka och producera olika typer av texter inom olika genrer. Den studerande framskrider från grundläggande till mångsidiga färdigheter och tillägnar sig först ett vardagligt språk för att sedan lära sig ett mer abstrakt språk som används inom olika vetenskapsområden. Den studerande handleds i att utveckla sina kunskaper i olika språk, att vidga sin flerspråkiga kompetens och utveckla sina metaspråkliga färdigheter, det vill säga förmågan att förstå och använda sig av språkets strukturer och funktioner samt sambanden mellan olika språk. Den studerande övar ett mångsidigt språkbruk med hjälp av olika texter och kontexter. Den studerande lär sig söka och bearbeta, producera, dela samt utvärdera information.#11#11Delområdena inom mångsidig kompetens#11I undervisningen i främmande språk ska man behandla teman som bidrar till att språkinlärningen utgör en del av gymnasieundervisningens ämneshelheter och arbetet över läroämnesgränserna. I undervisningen i de främmande språken kan man samarbeta inom de olika lärokurserna i främmande språk och med andra läroämnen. Samtidigt bidrar undervisningen till att skapa en förståelse för och kopplingar till livsskeden efter gymnasiet, studier och arbetsliv. Språkämnena utgör kunskaps- och färdighetsämnen som ger den studerande verktyg för att känna igen, utveckla och tillämpa sin mångsidiga kompetens och för att analysera värderingar och attityder. Språkundervisningen grundar sig också på egna fack- och vetenskapsområden som erbjuder ytterligare dimensioner, såsom sociolingvistik, kognitiv språkvetenskap eller textforskning, för att iaktta och analysera de mångsidiga kompetenserna. De olika delområden som utgör den mångsidiga kompetensen bildar innehåll för undervisningen, mål för arbetet och grunder för valet av olika lärmiljöer, arbetssätt eller metoder. Mångsidig kompetens i undervisningen i främmande språk syns bland annat i att den studerande ska lära sig ifrågasätta och reflektera över orsakssamband. Språken ger den studerande möjlighet att utveckla sin kreativa verksamhet genom att pröva på olika sätt att studera språk samt att granska de teman som behandlas ur ett intellektuellt och estetiskt perspektiv.#11#11Genom studier i främmande språk får den studerande bekanta sig med och analysera hur individens och gemenskapens identiteter byggs upp och hur man fungerar i grupp. Målet är att använda och värdesätta all språkkunskap de studerande har, vilket ger möjlighet att stärka den studerandes kompetens för välbefinnande och kommunikativa kompetens och tilltro till sina egna förmågor. Empati, gott uppförande och element som ingår i konstruktiv kommunikation (mediering) ska synas i alla språkämnen som en del av den mångsidiga kompetensen. Genom att granska olika faktorer som inverkar på konstruktiv kommunikation och tillämpa dylika färdigheter fördjupar den studerande sin förståelse av det obekanta och blir bättre på att bygga förståelse i situationer där det av språkliga eller kulturella orsaker inte finns gemensam förståelse.#11#11Den studerande utvecklar sina färdigheter att lära sig språk genom att känna igen vilka lärstrategier som passar hen bäst och genom att utvärdera sina framsteg i studierna. Den studerande handleds i att förstå vilken betydelse mångsidiga språkkunskaper har för fortsatta studier och arbetsliv samt för att bygga upp sin språkliga identitet.#11#11Språkämnena kombinerar olika fack- och vetenskapsområden och skapar kontaktytor till andra läroämnen och tvärvetenskaplig och kreativ kompetens. Temastudier och studier som överskrider läroämnesgränserna uppmuntrar den studerande att även använda sina begränsade kunskaper i olika språk samt sin flerspråkiga kompetens. Det är viktigt att temahelheter, olika frågor och lösningar behandlas kollaborativt. I undervisningen eftersträvar man situationer i vilka den studerande under trygga omständigheter ges möjlighet att utmana de egna färdigheterna. Studier och kunskaper i främmande språk ger den studerande möjlighet att bekanta sig med olika slag av diskurser, information, informationskällor och konstformer. Samtidigt kan man ifrågasätta vedertagna förfaringssätt och hitta nya, kreativa synsätt samt identifiera och förstå mångfald. I språkundervisningen är målet att utveckla de kognitiva färdigheterna och den analytiska förmågan genom att använda mångsidiga undervisningsmetoder som fokuserar på den studerande samt genom att erbjuda meningsfulla, produktiva och tillräckligt krävande uppgifter.#11#11Studierna i främmande språk stärker den studerandes samhälleliga kompetens. Undervisningen ger den studerande språkliga och kulturella färdigheter och verktyg för att delta och aktivt påverka i samhället och den internationella världen. Samtidigt skapar man kopplingar till demokratifostran och jämlikhetsperspektiv, liksom även till språkfrågor såsom språkliga majoriteter och minoriteter, språkpolitik och minskad språklig mångfald. De färdigheter och kontakter den studerande får av studierna i främmande språk underlättar hens övergång till fortsatta studier, arbetsliv och uppgifter som förutsätter medborgaraktivitet.#11#11Studierna i främmande språk stärker etisk kompetens och miljökompetens genom att ge den studerande möjlighet att leva sig in i och förstå problem ur ett bredare perspektiv än det egna språket tillåter. Klimatförändringen och ohållbara konsumtionsvanor och att naturens mångfald och den språkliga diversiteten minskar är globala problem som språkundervisningen ger verktyg för att lösa. Under studierna stärks den studerandes färdigheter och man söker kopplingar för att finna och bearbeta gemensamma lösningar. Utöver att söka och producera information handleds den studerande i att reflektera över betydelsen av attityder och värderingar och att utveckla sin ansvarskänsla och agera konstruktivt i olika sammanhang.#11#11Global och kulturell kompetens som en del av studierna i främmande språk ska öka den studerandes nyfikenhet, motivation och färdigheter att fungera i olika slags kulturella och språkliga miljöer och sammanhang. Mångsidiga språkkunskaper och förståelse för hur språkkunskaperna är användbara i nationellt, nordiskt och internationellt samarbete och för att granska globala frågor fördjupar den studerandes färdigheter att fungera som världsmedborgare och ger hen möjligheter till mångsidigt och kreativt samarbete. Språkstudierna stärker den studerandes kännedom om kulturarven och erbjuder på ett naturligt sätt många olika synvinklar för att granska olika frågor. VGLP21 SIIRTO 21 FSRYA 5489 Främmande språk, ryska A-lärokurs gy21 lärokurs Allmänbildande allmän VGLP21 Medeltal vägt enligt studiepoäng Venäjä A1-lärokurs Nej ryska BEDÖMNING#11Bedömningens uppdrag i främmande språk är att stödja den studerandes utveckling att fungera på ett främmande språk. En mångsidig bedömning och en lyckad, uppmuntrande respons ska stödja den studerandes tilltro till sina förmågor och stärka studiemotivationen.#11#11Bedömningen och den övriga responsen ska grunda sig på den studerandes förmåga att behärska de färdigheter och centrala innehåll som ställts upp som mål för lärokursen. För att förstå och utveckla det egna och gruppens kunnande och lärprocesser används självvärdering och kamratrespons.#11#11Bedömningen ska grunda sig på målen för kommunikationsfärdigheter, färdigheter att tolka och producera texter samt målen som är kopplade till kulturell och språklig mångfald. Föremål för bedömningen är även den studerandes studiefärdigheter, såsom utvecklingen av studiestrategier och arbetssätt som stödjer lärandet.#11#11Nivåskalan för språkkunskap och språkutveckling (bilaga 2) som grundar sig på den gemensamma europeiska referensramen (CEFR) ska i tillämpliga delar användas som stöd för bedömningen och som verktyg för läraren och för den studerandes självvärdering och för kamratrespons. Som stöd för bedömningen kan man också använda internationellt erkända examenssystem i främmande språk som är kopplade till den gemensamma europeiska referensramen med sex kunskapsnivåer för språk.#11#11I början av studierna ska responsen fokusera på den studerandes förmåga att utveckla sina färdigheter att studera språk. I takt med att studierna framskrider kan man i tilltagande grad använda sig av nivåskalan för språkkunskap och språkutveckling då man definierar nivån på den studerandes förmåga att kommunicera samt att tolka och producera texter.#11#11Vitsordet ska systematiskt beakta samtliga delområden inom språkkunskaperna även om det förekommer skillnader mellan vad de olika studieavsnitten betonar.#11#11Bedömning av muntlig språkfärdighet#11#11I språkundervisningen ska den studerandes muntliga språkkunskaper bedömas utöver de övriga delområdena inom språkkunskaperna. De muntliga språkkunskaperna kan bedömas genom ett separat prov. (Gymnasielagen 714/2019, 37 § 4 mom.)#11#11En studerande som har slutfört gymnasieutbildningens lärokurs ges ett avgångsbetyg. För slutförande av lärokursen för utbildning som förbereder för gymnasieutbildning ges ett betyg. Som bilaga till betygen som avses i [Gymnasielagens 39 §] 1 och 2 mom. ges därtill ett separat betyg om slutförande av gymnasiediplom och provet i muntliga språkkunskaper. (Gymnasielagen 714/2019, 39 § 3 mom.)#11#11I samband med de obligatoriska och valfria studierna i de främmande språken bedöms även den studerandes muntliga språkfärdighet.#11#11I den valfria modulen 8 i A-lärokursen och den valfria modulen 6 i B1-lärokursen i främmande språk ska bedömningen basera sig på prestationer som den studerande visat under studierna och på vitsordet i det prov i muntlig språkfärdighet som Utbildningsstyrelsen utarbetar eller på vitsordet för andra prestationer som den studerande visat i enlighet med Utbildningsstyrelsens separata anvisningar. Förutsättningarna för bedömning av studieavsnitten som bildas av ovannämnda moduler uppfylls när den studerande har visat sådant kunnande som krävs för studieavsnittet och avlagt det prov i muntlig språkfärdighet som Utbildningsstyrelsen utarbetar eller visat andra prestationer i enlighet med Utbildningsstyrelsens anvisningar.#11#11Med undantag för latin bedöms den studerandes muntliga språkfärdigheter i fråga om lärokurserna B2 och B3 i enlighet med Utbildningsstyrelsens separata anvisningar.#11#11Provet i muntlig språkfärdighet som ingår i studierna eller andra prestationer i enlighet med Utbildningsstyrelsens anvisningar bedöms i förhållande till målen som ställts upp för språket och lärokursen i fråga i grunderna för gymnasiets läroplan.#11#11Intyg över provet i muntlig språkfärdighet som Utbildningsstyrelsen utarbetar eller prestationer i enlighet med separata anvisningar ges som bilagor till avgångsbetyget från gymnasiet. ALLMÄNNA MÅL FÖR UNDERVISNINGEN I FRÄMMANDE SPRÅK#11#11De allmänna målen för undervisningen i främmande språk är kopplade till kulturell och språklig mångfald, studiefärdigheter, kommunikationsfärdigheter och färdigheter att tolka och producera text. De allmänna målen för undervisningen är följande:#11#11Kulturell och språklig mångfald#11Målet är att den studerande ska#11• uppmuntras som språkanvändare i en globaliserad värld där målet inte är kunskaper på modersmålsnivå utan ökad konstruktiv kommunikation och ömsesidig förståelse#11• visa att hen har kunskaper, färdigheter och vilja att fungera konstruktivt och kreativt i en kulturellt mångsidig värld#11• uppleva att det är meningsfullt att utöka sin språkliga repertoar.#11#11Studiefärdigheter#11Målet är att den studerande ska#11• kunna ställa upp mål och utvärdera sin utveckling som en del av den pågående lärprocessen#11• identifiera sina egna styrkor och utvecklingsområden som språkstuderande#11• effektivt kunna använda olika strategier och verktyg för att lära sig språk#11• bilda sig en uppfattning om att utvecklingen av språkkunskaperna som process fortsätter också efter gymnasiestudierna.#11#11Kommunikationsfärdigheter, färdighet att tolka och producera text#11Målet är att den studerande ska#11• vänja sig vid och att våga använda språket i olika situationer och på ett mångsidigt sätt#11• få erfarenhet av målspråkets många olika studiemiljöer och miljöer för språkanvänding#11• kunna ställa sin språkkunskap i relation till den nivå som ställts upp i nivåskalan för språkkunskap och språkutveckling (bilaga 2) enligt tabellen nedan samt ställa upp sina egna mål, utvärdera utvecklingen av sina kunskaper och vidareutveckla dem. LÄROÄMNETS UPPDRAG#11Språkämnena är både kunskaps- och färdighetsämnen och ett eget vetenskapsområde. Undervisningen i språk ska fördjupa och utveckla de språkkunskaper och den språkliga medvetenhet som den studerande har tillägnat sig inom den grundläggande utbildningen.#11#11Främmande språk är en del av gymnasiets språkpedagogik, som syftar till att identifiera och lyfta fram de gemensamma uppdrag som språkundervisningen i gymnasiet har samt att synliggöra språkens betydelse för undervisningen och lärandet överlag. Språkundervisningen i gymnasiet ska utveckla den studerandes flerspråkighet, vilket innebär kunskaper i modersmålet, nationalspråken och främmande språk samt språkliga varianter av dessa såsom dialekter. Språkpedagogiken stärker den studerandes språkliga medvetenhet och förmåga att använda olika språk parallellt samt utvecklar hens multilitteracitet och förmåga att fungera i olika språkgemenskaper. Den studerande ska uppmuntras att använda olika språk på ett mångsidigt sätt med beaktande av språkkunskapens olika delområden och att värdesätta all språkkunskap.#11#11Undervisningen i främmande språk grundar sig på det vidgade textbegreppet, som omfattar till exempel skrivna, talade, visuella och audiovisuella texter eller kombinationer av dessa. Texterna kan vara berättande, beskrivande, reflekterande, instruerande eller ställningstagande, fiktiva texter eller faktatexter samt vardagliga eller institutionella situationer som kräver olika slags kommunikationsfärdigheter.#11#11Uppdraget för undervisningen i främmande språk är att på ett mångsidigt sätt utveckla den studerandes kunskaper i respektive språk. Den studerande utvecklar mångsidiga språkkunskaper genom att tolka och producera olika typer av texter inom olika genrer. Den studerande framskrider från grundläggande till mångsidiga färdigheter och tillägnar sig först ett vardagligt språk för att sedan lära sig ett mer abstrakt språk som används inom olika vetenskapsområden. Den studerande handleds i att utveckla sina kunskaper i olika språk, att vidga sin flerspråkiga kompetens och utveckla sina metaspråkliga färdigheter, det vill säga förmågan att förstå och använda sig av språkets strukturer och funktioner samt sambanden mellan olika språk. Den studerande övar ett mångsidigt språkbruk med hjälp av olika texter och kontexter. Den studerande lär sig söka och bearbeta, producera, dela samt utvärdera information.#11#11Delområdena inom mångsidig kompetens#11I undervisningen i främmande språk ska man behandla teman som bidrar till att språkinlärningen utgör en del av gymnasieundervisningens ämneshelheter och arbetet över läroämnesgränserna. I undervisningen i de främmande språken kan man samarbeta inom de olika lärokurserna i främmande språk och med andra läroämnen. Samtidigt bidrar undervisningen till att skapa en förståelse för och kopplingar till livsskeden efter gymnasiet, studier och arbetsliv. Språkämnena utgör kunskaps- och färdighetsämnen som ger den studerande verktyg för att känna igen, utveckla och tillämpa sin mångsidiga kompetens och för att analysera värderingar och attityder. Språkundervisningen grundar sig också på egna fack- och vetenskapsområden som erbjuder ytterligare dimensioner, såsom sociolingvistik, kognitiv språkvetenskap eller textforskning, för att iaktta och analysera de mångsidiga kompetenserna. De olika delområden som utgör den mångsidiga kompetensen bildar innehåll för undervisningen, mål för arbetet och grunder för valet av olika lärmiljöer, arbetssätt eller metoder. Mångsidig kompetens i undervisningen i främmande språk syns bland annat i att den studerande ska lära sig ifrågasätta och reflektera över orsakssamband. Språken ger den studerande möjlighet att utveckla sin kreativa verksamhet genom att pröva på olika sätt att studera språk samt att granska de teman som behandlas ur ett intellektuellt och estetiskt perspektiv.#11#11Genom studier i främmande språk får den studerande bekanta sig med och analysera hur individens och gemenskapens identiteter byggs upp och hur man fungerar i grupp. Målet är att använda och värdesätta all språkkunskap de studerande har, vilket ger möjlighet att stärka den studerandes kompetens för välbefinnande och kommunikativa kompetens och tilltro till sina egna förmågor. Empati, gott uppförande och element som ingår i konstruktiv kommunikation (mediering) ska synas i alla språkämnen som en del av den mångsidiga kompetensen. Genom att granska olika faktorer som inverkar på konstruktiv kommunikation och tillämpa dylika färdigheter fördjupar den studerande sin förståelse av det obekanta och blir bättre på att bygga förståelse i situationer där det av språkliga eller kulturella orsaker inte finns gemensam förståelse.#11#11Den studerande utvecklar sina färdigheter att lära sig språk genom att känna igen vilka lärstrategier som passar hen bäst och genom att utvärdera sina framsteg i studierna. Den studerande handleds i att förstå vilken betydelse mångsidiga språkkunskaper har för fortsatta studier och arbetsliv samt för att bygga upp sin språkliga identitet.#11#11Språkämnena kombinerar olika fack- och vetenskapsområden och skapar kontaktytor till andra läroämnen och tvärvetenskaplig och kreativ kompetens. Temastudier och studier som överskrider läroämnesgränserna uppmuntrar den studerande att även använda sina begränsade kunskaper i olika språk samt sin flerspråkiga kompetens. Det är viktigt att temahelheter, olika frågor och lösningar behandlas kollaborativt. I undervisningen eftersträvar man situationer i vilka den studerande under trygga omständigheter ges möjlighet att utmana de egna färdigheterna. Studier och kunskaper i främmande språk ger den studerande möjlighet att bekanta sig med olika slag av diskurser, information, informationskällor och konstformer. Samtidigt kan man ifrågasätta vedertagna förfaringssätt och hitta nya, kreativa synsätt samt identifiera och förstå mångfald. I språkundervisningen är målet att utveckla de kognitiva färdigheterna och den analytiska förmågan genom att använda mångsidiga undervisningsmetoder som fokuserar på den studerande samt genom att erbjuda meningsfulla, produktiva och tillräckligt krävande uppgifter.#11#11Studierna i främmande språk stärker den studerandes samhälleliga kompetens. Undervisningen ger den studerande språkliga och kulturella färdigheter och verktyg för att delta och aktivt påverka i samhället och den internationella världen. Samtidigt skapar man kopplingar till demokratifostran och jämlikhetsperspektiv, liksom även till språkfrågor såsom språkliga majoriteter och minoriteter, språkpolitik och minskad språklig mångfald. De färdigheter och kontakter den studerande får av studierna i främmande språk underlättar hens övergång till fortsatta studier, arbetsliv och uppgifter som förutsätter medborgaraktivitet.#11#11Studierna i främmande språk stärker etisk kompetens och miljökompetens genom att ge den studerande möjlighet att leva sig in i och förstå problem ur ett bredare perspektiv än det egna språket tillåter. Klimatförändringen och ohållbara konsumtionsvanor och att naturens mångfald och den språkliga diversiteten minskar är globala problem som språkundervisningen ger verktyg för att lösa. Under studierna stärks den studerandes färdigheter och man söker kopplingar för att finna och bearbeta gemensamma lösningar. Utöver att söka och producera information handleds den studerande i att reflektera över betydelsen av attityder och värderingar och att utveckla sin ansvarskänsla och agera konstruktivt i olika sammanhang.#11#11Global och kulturell kompetens som en del av studierna i främmande språk ska öka den studerandes nyfikenhet, motivation och färdigheter att fungera i olika slags kulturella och språkliga miljöer och sammanhang. Mångsidiga språkkunskaper och förståelse för hur språkkunskaperna är användbara i nationellt, nordiskt och internationellt samarbete och för att granska globala frågor fördjupar den studerandes färdigheter att fungera som världsmedborgare och ger hen möjligheter till mångsidigt och kreativt samarbete. Språkstudierna stärker den studerandes kännedom om kulturarven och erbjuder på ett naturligt sätt många olika synvinklar för att granska olika frågor. VGLP21 SIIRTO 21 FSSMA 5525 Främmande språk, samiska, A-lärokurs gy21 lärokurs Allmänbildande allmän VGLP21 Medeltal vägt enligt studiepoäng A1-lärokurs Nej samiska BEDÖMNING#11Bedömningens uppdrag i främmande språk är att stödja den studerandes utveckling att fungera på ett främmande språk. En mångsidig bedömning och en lyckad, uppmuntrande respons ska stödja den studerandes tilltro till sina förmågor och stärka studiemotivationen.#11#11Bedömningen och den övriga responsen ska grunda sig på den studerandes förmåga att behärska de färdigheter och centrala innehåll som ställts upp som mål för lärokursen. För att förstå och utveckla det egna och gruppens kunnande och lärprocesser används självvärdering och kamratrespons.#11#11Bedömningen ska grunda sig på målen för kommunikationsfärdigheter, färdigheter att tolka och producera texter samt målen som är kopplade till kulturell och språklig mångfald. Föremål för bedömningen är även den studerandes studiefärdigheter, såsom utvecklingen av studiestrategier och arbetssätt som stödjer lärandet.#11#11Nivåskalan för språkkunskap och språkutveckling (bilaga 2) som grundar sig på den gemensamma europeiska referensramen (CEFR) ska i tillämpliga delar användas som stöd för bedömningen och som verktyg för läraren och för den studerandes självvärdering och för kamratrespons. Som stöd för bedömningen kan man också använda internationellt erkända examenssystem i främmande språk som är kopplade till den gemensamma europeiska referensramen med sex kunskapsnivåer för språk.#11#11I början av studierna ska responsen fokusera på den studerandes förmåga att utveckla sina färdigheter att studera språk. I takt med att studierna framskrider kan man i tilltagande grad använda sig av nivåskalan för språkkunskap och språkutveckling då man definierar nivån på den studerandes förmåga att kommunicera samt att tolka och producera texter.#11#11Vitsordet ska systematiskt beakta samtliga delområden inom språkkunskaperna även om det förekommer skillnader mellan vad de olika studieavsnitten betonar.#11#11Bedömning av muntlig språkfärdighet#11#11I språkundervisningen ska den studerandes muntliga språkkunskaper bedömas utöver de övriga delområdena inom språkkunskaperna. De muntliga språkkunskaperna kan bedömas genom ett separat prov. (Gymnasielagen 714/2019, 37 § 4 mom.)#11#11En studerande som har slutfört gymnasieutbildningens lärokurs ges ett avgångsbetyg. För slutförande av lärokursen för utbildning som förbereder för gymnasieutbildning ges ett betyg. Som bilaga till betygen som avses i [Gymnasielagens 39 §] 1 och 2 mom. ges därtill ett separat betyg om slutförande av gymnasiediplom och provet i muntliga språkkunskaper. (Gymnasielagen 714/2019, 39 § 3 mom.)#11#11I samband med de obligatoriska och valfria studierna i de främmande språken bedöms även den studerandes muntliga språkfärdighet.#11#11I den valfria modulen 8 i A-lärokursen och den valfria modulen 6 i B1-lärokursen i främmande språk ska bedömningen basera sig på prestationer som den studerande visat under studierna och på vitsordet i det prov i muntlig språkfärdighet som Utbildningsstyrelsen utarbetar eller på vitsordet för andra prestationer som den studerande visat i enlighet med Utbildningsstyrelsens separata anvisningar. Förutsättningarna för bedömning av studieavsnitten som bildas av ovannämnda moduler uppfylls när den studerande har visat sådant kunnande som krävs för studieavsnittet och avlagt det prov i muntlig språkfärdighet som Utbildningsstyrelsen utarbetar eller visat andra prestationer i enlighet med Utbildningsstyrelsens anvisningar.#11#11Med undantag för latin bedöms den studerandes muntliga språkfärdigheter i fråga om lärokurserna B2 och B3 i enlighet med Utbildningsstyrelsens separata anvisningar.#11#11Provet i muntlig språkfärdighet som ingår i studierna eller andra prestationer i enlighet med Utbildningsstyrelsens anvisningar bedöms i förhållande till målen som ställts upp för språket och lärokursen i fråga i grunderna för gymnasiets läroplan.#11#11Intyg över provet i muntlig språkfärdighet som Utbildningsstyrelsen utarbetar eller prestationer i enlighet med separata anvisningar ges som bilagor till avgångsbetyget från gymnasiet. ALLMÄNNA MÅL FÖR UNDERVISNINGEN I FRÄMMANDE SPRÅK#11#11De allmänna målen för undervisningen i främmande språk är kopplade till kulturell och språklig mångfald, studiefärdigheter, kommunikationsfärdigheter och färdigheter att tolka och producera text. De allmänna målen för undervisningen är följande:#11#11Kulturell och språklig mångfald#11Målet är att den studerande ska#11• uppmuntras som språkanvändare i en globaliserad värld där målet inte är kunskaper på modersmålsnivå utan ökad konstruktiv kommunikation och ömsesidig förståelse#11• visa att hen har kunskaper, färdigheter och vilja att fungera konstruktivt och kreativt i en kulturellt mångsidig värld#11• uppleva att det är meningsfullt att utöka sin språkliga repertoar.#11#11Studiefärdigheter#11Målet är att den studerande ska#11• kunna ställa upp mål och utvärdera sin utveckling som en del av den pågående lärprocessen#11• identifiera sina egna styrkor och utvecklingsområden som språkstuderande#11• effektivt kunna använda olika strategier och verktyg för att lära sig språk#11• bilda sig en uppfattning om att utvecklingen av språkkunskaperna som process fortsätter också efter gymnasiestudierna.#11#11Kommunikationsfärdigheter, färdighet att tolka och producera text#11Målet är att den studerande ska#11• vänja sig vid och att våga använda språket i olika situationer och på ett mångsidigt sätt#11• få erfarenhet av målspråkets många olika studiemiljöer och miljöer för språkanvänding#11• kunna ställa sin språkkunskap i relation till den nivå som ställts upp i nivåskalan för språkkunskap och språkutveckling (bilaga 2) enligt tabellen nedan samt ställa upp sina egna mål, utvärdera utvecklingen av sina kunskaper och vidareutveckla dem.#11#11Undervisning i samiska som främmande språk kan ges i något av de tre samiska språk som talas i Finland: nordsamiska, enaresamiska och skoltsamiska. Grunderna för gymnasiets läroplan är gemensamma för alla tre samiska språk. Den lokala läroplanen som utarbetas utgående från grunderna ska anpassas#11enligt respektive samiskt språk.#11#11MÅL FÖR UNDERVISNINGEN#11De särskilda målen för undervisningen i A-lärokursen i samiska är att den studerande ska#11• utvecklas som språkanvändare i samiska och som aktör i en kulturellt mångskiftande värld i olika sammanhang, både på lokal och nationell nivå samt i Norden och hela Nordkalotten#11• stärka sin kunskap om de samiska språken och kulturerna och förstå deras betydelse som urfolksspråk och -kulturer#11• förstå de utmaningar och möjligheter som den som studerar ett minoritetsspråk möter och sträva efter att på eget initiativ bli en medlem av språkgemenskapen.#11#11OBLIGATORISKA STUDIER#11I modulerna 1–3 i de obligatoriska studierna ska tyngdpunkten ligga på att utveckla den studerandes färdigheter för språkstudier samt studie- och kommunikationsstrategier utgående från den studerandes egna förutsättningar. Den studerande blir medveten om sina styrkor och utvecklingsområden, samt#11stärker den grund som lagts för fortsatta studier i språk i den grundläggande utbildningen. För detta ändamål ska den studerande utarbeta en språkprofil eller komplettera den i den första modulen. Profilen bearbetas efter hand som lärprocessen framskrider under gymnasiestudierna.#11#11I modulerna 1–2 skapar den studerande en helhetsbild av sin egen utveckling i egenskap av den som kan och lär sig samiska. Samtidigt ska den kulturella och språkliga mångfalden analyseras ur gemenskapens men också den studerandes personliga perspektiv. Den studerande ska också granska sin språkprofil i egenskap av den som använder, kan och lär sig också andra språk, modersmålet medräknat.#11#11Från och med modul 3 ska man i tilltagande grad fästa uppmärksamhet vid olika textgenrer och det uttryckssätt som språket kräver i olika situationer. I modulerna 4–6 ska man betona språket som verktyg för att söka, sammanfatta och dela information genom att beakta kunskapsnivån för gymnasiestudierna i samiska som definieras i nivåskalan för språkkunskap och språkutveckling.#11#11I slutet av de obligatoriska studierna ska uppmärksamheten riktas på att förstärka de färdigheter som den studerande behöver för att självständigt vidareutveckla sitt kunnande.#11#11Tyngdpunkten i studierna ligger på de centrala särdragen för det samiska levnadssättet och samernas andliga och materiella kulturarv. Under studierna ska man reservera tid för att ta upp aktuella eller lokala frågor som man kan komma överens om tillsammans. Muntlig och skriftlig kommunikation övas på#11ett mångsidigt sätt i alla moduler.#11#11NATIONELLA VALFRIA STUDIER#11Ett särskilt mål för de valfria studierna är att handleda den studerande i att bilda sig en helhetsuppfattning om sina egna språkkunskaper då studierna avslutas samt hjälpa hen att hitta olika sätt att utveckla sina kunskaper. Språkprofilen kompletteras målinriktat efter den studerandes egna behov. LÄROÄMNETS UPPDRAG#11Språkämnena är både kunskaps- och färdighetsämnen och ett eget vetenskapsområde. Undervisningen i språk ska fördjupa och utveckla de språkkunskaper och den språkliga medvetenhet som den studerande har tillägnat sig inom den grundläggande utbildningen.#11#11Främmande språk är en del av gymnasiets språkpedagogik, som syftar till att identifiera och lyfta fram de gemensamma uppdrag som språkundervisningen i gymnasiet har samt att synliggöra språkens betydelse för undervisningen och lärandet överlag. Språkundervisningen i gymnasiet ska utveckla den studerandes flerspråkighet, vilket innebär kunskaper i modersmålet, nationalspråken och främmande språk samt språkliga varianter av dessa såsom dialekter. Språkpedagogiken stärker den studerandes språkliga medvetenhet och förmåga att använda olika språk parallellt samt utvecklar hens multilitteracitet och förmåga att fungera i olika språkgemenskaper. Den studerande ska uppmuntras att använda olika språk på ett mångsidigt sätt med beaktande av språkkunskapens olika delområden och att värdesätta all språkkunskap.#11#11Undervisningen i främmande språk grundar sig på det vidgade textbegreppet, som omfattar till exempel skrivna, talade, visuella och audiovisuella texter eller kombinationer av dessa. Texterna kan vara berättande, beskrivande, reflekterande, instruerande eller ställningstagande, fiktiva texter eller faktatexter samt vardagliga eller institutionella situationer som kräver olika slags kommunikationsfärdigheter.#11#11Uppdraget för undervisningen i främmande språk är att på ett mångsidigt sätt utveckla den studerandes kunskaper i respektive språk. Den studerande utvecklar mångsidiga språkkunskaper genom att tolka och producera olika typer av texter inom olika genrer. Den studerande framskrider från grundläggande till mångsidiga färdigheter och tillägnar sig först ett vardagligt språk för att sedan lära sig ett mer abstrakt språk som används inom olika vetenskapsområden. Den studerande handleds i att utveckla sina kunskaper i olika språk, att vidga sin flerspråkiga kompetens och utveckla sina metaspråkliga färdigheter, det vill säga förmågan att förstå och använda sig av språkets strukturer och funktioner samt sambanden mellan olika språk. Den studerande övar ett mångsidigt språkbruk med hjälp av olika texter och kontexter. Den studerande lär sig söka och bearbeta, producera, dela samt utvärdera information.#11#11Delområdena inom mångsidig kompetens#11I undervisningen i främmande språk ska man behandla teman som bidrar till att språkinlärningen utgör en del av gymnasieundervisningens ämneshelheter och arbetet över läroämnesgränserna. I undervisningen i de främmande språken kan man samarbeta inom de olika lärokurserna i främmande språk och med andra läroämnen. Samtidigt bidrar undervisningen till att skapa en förståelse för och kopplingar till livsskeden efter gymnasiet, studier och arbetsliv. Språkämnena utgör kunskaps- och färdighetsämnen som ger den studerande verktyg för att känna igen, utveckla och tillämpa sin mångsidiga kompetens och för att analysera värderingar och attityder. Språkundervisningen grundar sig också på egna fack- och vetenskapsområden som erbjuder ytterligare dimensioner, såsom sociolingvistik, kognitiv språkvetenskap eller textforskning, för att iaktta och analysera de mångsidiga kompetenserna. De olika delområden som utgör den mångsidiga kompetensen bildar innehåll för undervisningen, mål för arbetet och grunder för valet av olika lärmiljöer, arbetssätt eller metoder. Mångsidig kompetens i undervisningen i främmande språk syns bland annat i att den studerande ska lära sig ifrågasätta och reflektera över orsakssamband. Språken ger den studerande möjlighet att utveckla sin kreativa verksamhet genom att pröva på olika sätt att studera språk samt att granska de teman som behandlas ur ett intellektuellt och estetiskt perspektiv.#11#11Genom studier i främmande språk får den studerande bekanta sig med och analysera hur individens och gemenskapens identiteter byggs upp och hur man fungerar i grupp. Målet är att använda och värdesätta all språkkunskap de studerande har, vilket ger möjlighet att stärka den studerandes kompetens för välbefinnande och kommunikativa kompetens och tilltro till sina egna förmågor. Empati, gott uppförande och element som ingår i konstruktiv kommunikation (mediering) ska synas i alla språkämnen som en del av den mångsidiga kompetensen. Genom att granska olika faktorer som inverkar på konstruktiv kommunikation och tillämpa dylika färdigheter fördjupar den studerande sin förståelse av det obekanta och blir bättre på att bygga förståelse i situationer där det av språkliga eller kulturella orsaker inte finns gemensam förståelse.#11#11Den studerande utvecklar sina färdigheter att lära sig språk genom att känna igen vilka lärstrategier som passar hen bäst och genom att utvärdera sina framsteg i studierna. Den studerande handleds i att förstå vilken betydelse mångsidiga språkkunskaper har för fortsatta studier och arbetsliv samt för att bygga upp sin språkliga identitet.#11#11Språkämnena kombinerar olika fack- och vetenskapsområden och skapar kontaktytor till andra läroämnen och tvärvetenskaplig och kreativ kompetens. Temastudier och studier som överskrider läroämnesgränserna uppmuntrar den studerande att även använda sina begränsade kunskaper i olika språk samt sin flerspråkiga kompetens. Det är viktigt att temahelheter, olika frågor och lösningar behandlas kollaborativt. I undervisningen eftersträvar man situationer i vilka den studerande under trygga omständigheter ges möjlighet att utmana de egna färdigheterna. Studier och kunskaper i främmande språk ger den studerande möjlighet att bekanta sig med olika slag av diskurser, information, informationskällor och konstformer. Samtidigt kan man ifrågasätta vedertagna förfaringssätt och hitta nya, kreativa synsätt samt identifiera och förstå mångfald. I språkundervisningen är målet att utveckla de kognitiva färdigheterna och den analytiska förmågan genom att använda mångsidiga undervisningsmetoder som fokuserar på den studerande samt genom att erbjuda meningsfulla, produktiva och tillräckligt krävande uppgifter.#11#11Studierna i främmande språk stärker den studerandes samhälleliga kompetens. Undervisningen ger den studerande språkliga och kulturella färdigheter och verktyg för att delta och aktivt påverka i samhället och den internationella världen. Samtidigt skapar man kopplingar till demokratifostran och jämlikhetsperspektiv, liksom även till språkfrågor såsom språkliga majoriteter och minoriteter, språkpolitik och minskad språklig mångfald. De färdigheter och kontakter den studerande får av studierna i främmande språk underlättar hens övergång till fortsatta studier, arbetsliv och uppgifter som förutsätter medborgaraktivitet.#11#11Studierna i främmande språk stärker etisk kompetens och miljökompetens genom att ge den studerande möjlighet att leva sig in i och förstå problem ur ett bredare perspektiv än det egna språket tillåter. Klimatförändringen och ohållbara konsumtionsvanor och att naturens mångfald och den språkliga diversiteten minskar är globala problem som språkundervisningen ger verktyg för att lösa. Under studierna stärks den studerandes färdigheter och man söker kopplingar för att finna och bearbeta gemensamma lösningar. Utöver att söka och producera information handleds den studerande i att reflektera över betydelsen av attityder och värderingar och att utveckla sin ansvarskänsla och agera konstruktivt i olika sammanhang.#11#11Global och kulturell kompetens som en del av studierna i främmande språk ska öka den studerandes nyfikenhet, motivation och färdigheter att fungera i olika slags kulturella och språkliga miljöer och sammanhang. Mångsidiga språkkunskaper och förståelse för hur språkkunskaperna är användbara i nationellt, nordiskt och internationellt samarbete och för att granska globala frågor fördjupar den studerandes färdigheter att fungera som världsmedborgare och ger hen möjligheter till mångsidigt och kreativt samarbete. Språkstudierna stärker den studerandes kännedom om kulturarven och erbjuder på ett naturligt sätt många olika synvinklar för att granska olika frågor. VGLP21 SIIRTO 21 FSSMB2 5534 Främmande språk, samiska, B2-lärokurs gy21 lärokurs Allmänbildande allmän VGLP21 B2-lärokurs Nej samiska BEDÖMNING#11Bedömningens uppdrag i främmande språk är att stödja den studerandes utveckling att fungera på ett främmande språk. En mångsidig bedömning och en lyckad, uppmuntrande respons ska stödja den studerandes tilltro till sina förmågor och stärka studiemotivationen.#11#11Bedömningen och den övriga responsen ska grunda sig på den studerandes förmåga att behärska de färdigheter och centrala innehåll som ställts upp som mål för lärokursen. För att förstå och utveckla det egna och gruppens kunnande och lärprocesser används självvärdering och kamratrespons.#11#11Bedömningen ska grunda sig på målen för kommunikationsfärdigheter, färdigheter att tolka och producera texter samt målen som är kopplade till kulturell och språklig mångfald. Föremål för bedömningen är även den studerandes studiefärdigheter, såsom utvecklingen av studiestrategier och arbetssätt som stödjer lärandet.#11#11Nivåskalan för språkkunskap och språkutveckling (bilaga 2) som grundar sig på den gemensamma europeiska referensramen (CEFR) ska i tillämpliga delar användas som stöd för bedömningen och som verktyg för läraren och för den studerandes självvärdering och för kamratrespons. Som stöd för bedömningen kan man också använda internationellt erkända examenssystem i främmande språk som är kopplade till den gemensamma europeiska referensramen med sex kunskapsnivåer för språk.#11#11I början av studierna ska responsen fokusera på den studerandes förmåga att utveckla sina färdigheter att studera språk. I takt med att studierna framskrider kan man i tilltagande grad använda sig av nivåskalan för språkkunskap och språkutveckling då man definierar nivån på den studerandes förmåga att kommunicera samt att tolka och producera texter.#11#11Vitsordet ska systematiskt beakta samtliga delområden inom språkkunskaperna även om det förekommer skillnader mellan vad de olika studieavsnitten betonar.#11#11Bedömning av muntlig språkfärdighet#11#11I språkundervisningen ska den studerandes muntliga språkkunskaper bedömas utöver de övriga delområdena inom språkkunskaperna. De muntliga språkkunskaperna kan bedömas genom ett separat prov. (Gymnasielagen 714/2019, 37 § 4 mom.)#11#11En studerande som har slutfört gymnasieutbildningens lärokurs ges ett avgångsbetyg. För slutförande av lärokursen för utbildning som förbereder för gymnasieutbildning ges ett betyg. Som bilaga till betygen som avses i [Gymnasielagens 39 §] 1 och 2 mom. ges därtill ett separat betyg om slutförande av gymnasiediplom och provet i muntliga språkkunskaper. (Gymnasielagen 714/2019, 39 § 3 mom.)#11#11I samband med de obligatoriska och valfria studierna i de främmande språken bedöms även den studerandes muntliga språkfärdighet.#11#11I den valfria modulen 8 i A-lärokursen och den valfria modulen 6 i B1-lärokursen i främmande språk ska bedömningen basera sig på prestationer som den studerande visat under studierna och på vitsordet i det prov i muntlig språkfärdighet som Utbildningsstyrelsen utarbetar eller på vitsordet för andra prestationer som den studerande visat i enlighet med Utbildningsstyrelsens separata anvisningar. Förutsättningarna för bedömning av studieavsnitten som bildas av ovannämnda moduler uppfylls när den studerande har visat sådant kunnande som krävs för studieavsnittet och avlagt det prov i muntlig språkfärdighet som Utbildningsstyrelsen utarbetar eller visat andra prestationer i enlighet med Utbildningsstyrelsens anvisningar.#11#11Med undantag för latin bedöms den studerandes muntliga språkfärdigheter i fråga om lärokurserna B2 och B3 i enlighet med Utbildningsstyrelsens separata anvisningar.#11#11Provet i muntlig språkfärdighet som ingår i studierna eller andra prestationer i enlighet med Utbildningsstyrelsens anvisningar bedöms i förhållande till målen som ställts upp för språket och lärokursen i fråga i grunderna för gymnasiets läroplan.#11#11Intyg över provet i muntlig språkfärdighet som Utbildningsstyrelsen utarbetar eller prestationer i enlighet med separata anvisningar ges som bilagor till avgångsbetyget från gymnasiet. ALLMÄNNA MÅL FÖR UNDERVISNINGEN I FRÄMMANDE SPRÅK#11#11De allmänna målen för undervisningen i främmande språk är kopplade till kulturell och språklig mångfald, studiefärdigheter, kommunikationsfärdigheter och färdigheter att tolka och producera text. De allmänna målen för undervisningen är följande:#11#11Kulturell och språklig mångfald#11Målet är att den studerande ska#11• uppmuntras som språkanvändare i en globaliserad värld där målet inte är kunskaper på modersmålsnivå utan ökad konstruktiv kommunikation och ömsesidig förståelse#11• visa att hen har kunskaper, färdigheter och vilja att fungera konstruktivt och kreativt i en kulturellt mångsidig värld#11• uppleva att det är meningsfullt att utöka sin språkliga repertoar.#11#11Studiefärdigheter#11Målet är att den studerande ska#11• kunna ställa upp mål och utvärdera sin utveckling som en del av den pågående lärprocessen#11• identifiera sina egna styrkor och utvecklingsområden som språkstuderande#11• effektivt kunna använda olika strategier och verktyg för att lära sig språk#11• bilda sig en uppfattning om att utvecklingen av språkkunskaperna som process fortsätter också efter gymnasiestudierna.#11#11Kommunikationsfärdigheter, färdighet att tolka och producera text#11Målet är att den studerande ska#11• vänja sig vid och att våga använda språket i olika situationer och på ett mångsidigt sätt#11• få erfarenhet av målspråkets många olika studiemiljöer och miljöer för språkanvänding#11• kunna ställa sin språkkunskap i relation till den nivå som ställts upp i nivåskalan för språkkunskap och språkutveckling (bilaga 2) enligt tabellen nedan samt ställa upp sina egna mål, utvärdera utvecklingen av sina kunskaper och vidareutveckla dem.#11#11MÅL FÖR UNDERVISNINGEN#11De särskilda målen för undervisningen i B2-lärokursen i samiska är att den studerande ska#11• utvecklas som språkanvändare i samiska och som aktör i en kulturellt mångskiftande värld i olika sammanhang, både på lokal och nationell nivå samt i Norden och hela Nordkalotten#11• stärka sin kunskap om de samiska språken och kulturerna och förstå deras betydelse som urfolksspråk och -kulturer#11• förstå de utmaningar och möjligheter som den som studerar ett minoritetsspråk möter och sträva efter att på eget initiativ bli en medlem av språkgemenskapen.#11#11NATIONELLA VALFRIA STUDIER#11I början av studierna ska tyngdpunkten ligga på muntliga kommunikationssituationer och enkel skriftlig kommunikation som anknyter till dem på ett naturligt sätt. Andelen skriftlig kommunikation ska så småningom öka men muntlig kommunikation har en central roll under hela lärokursen och det är viktigt att från början fästa vikt vid uttalet.#11#11I studierna ska vid behov reserveras tid för att behandla gemensamt överenskomna eller aktuella teman. Tyngdpunkten ska ligga på de centrala dragen i den samiska livsstilen. Den studerandes multilitteracitet ska utvecklas under studierna genom att man i undervisningen behandlar berättelser, joikning/joiku/le’udd-traditionen, duodji- det vill säga den samiska slöjdtraditionen, litteratur,#11film, musik, teater, bildkonst eller medier samt genom att man bekantar sig med olika textgenrer.#11#11I fråga om B2-lärokursen kan ett intyg över muntlig språkfärdighet ges i vilket skede som helst av studierna.#11#11Under studiernas gång kompletterar den studerande sin språkprofil, som hen utarbetade under den första modulen i A-lärokursen i främmande språk. LÄROÄMNETS UPPDRAG#11Språkämnena är både kunskaps- och färdighetsämnen och ett eget vetenskapsområde. Undervisningen i språk ska fördjupa och utveckla de språkkunskaper och den språkliga medvetenhet som den studerande har tillägnat sig inom den grundläggande utbildningen.#11#11Främmande språk är en del av gymnasiets språkpedagogik, som syftar till att identifiera och lyfta fram de gemensamma uppdrag som språkundervisningen i gymnasiet har samt att synliggöra språkens betydelse för undervisningen och lärandet överlag. Språkundervisningen i gymnasiet ska utveckla den studerandes flerspråkighet, vilket innebär kunskaper i modersmålet, nationalspråken och främmande språk samt språkliga varianter av dessa såsom dialekter. Språkpedagogiken stärker den studerandes språkliga medvetenhet och förmåga att använda olika språk parallellt samt utvecklar hens multilitteracitet och förmåga att fungera i olika språkgemenskaper. Den studerande ska uppmuntras att använda olika språk på ett mångsidigt sätt med beaktande av språkkunskapens olika delområden och att värdesätta all språkkunskap.#11#11Undervisningen i främmande språk grundar sig på det vidgade textbegreppet, som omfattar till exempel skrivna, talade, visuella och audiovisuella texter eller kombinationer av dessa. Texterna kan vara berättande, beskrivande, reflekterande, instruerande eller ställningstagande, fiktiva texter eller faktatexter samt vardagliga eller institutionella situationer som kräver olika slags kommunikationsfärdigheter.#11#11Uppdraget för undervisningen i främmande språk är att på ett mångsidigt sätt utveckla den studerandes kunskaper i respektive språk. Den studerande utvecklar mångsidiga språkkunskaper genom att tolka och producera olika typer av texter inom olika genrer. Den studerande framskrider från grundläggande till mångsidiga färdigheter och tillägnar sig först ett vardagligt språk för att sedan lära sig ett mer abstrakt språk som används inom olika vetenskapsområden. Den studerande handleds i att utveckla sina kunskaper i olika språk, att vidga sin flerspråkiga kompetens och utveckla sina metaspråkliga färdigheter, det vill säga förmågan att förstå och använda sig av språkets strukturer och funktioner samt sambanden mellan olika språk. Den studerande övar ett mångsidigt språkbruk med hjälp av olika texter och kontexter. Den studerande lär sig söka och bearbeta, producera, dela samt utvärdera information.#11#11Delområdena inom mångsidig kompetens#11I undervisningen i främmande språk ska man behandla teman som bidrar till att språkinlärningen utgör en del av gymnasieundervisningens ämneshelheter och arbetet över läroämnesgränserna. I undervisningen i de främmande språken kan man samarbeta inom de olika lärokurserna i främmande språk och med andra läroämnen. Samtidigt bidrar undervisningen till att skapa en förståelse för och kopplingar till livsskeden efter gymnasiet, studier och arbetsliv. Språkämnena utgör kunskaps- och färdighetsämnen som ger den studerande verktyg för att känna igen, utveckla och tillämpa sin mångsidiga kompetens och för att analysera värderingar och attityder. Språkundervisningen grundar sig också på egna fack- och vetenskapsområden som erbjuder ytterligare dimensioner, såsom sociolingvistik, kognitiv språkvetenskap eller textforskning, för att iaktta och analysera de mångsidiga kompetenserna. De olika delområden som utgör den mångsidiga kompetensen bildar innehåll för undervisningen, mål för arbetet och grunder för valet av olika lärmiljöer, arbetssätt eller metoder. Mångsidig kompetens i undervisningen i främmande språk syns bland annat i att den studerande ska lära sig ifrågasätta och reflektera över orsakssamband. Språken ger den studerande möjlighet att utveckla sin kreativa verksamhet genom att pröva på olika sätt att studera språk samt att granska de teman som behandlas ur ett intellektuellt och estetiskt perspektiv.#11#11Genom studier i främmande språk får den studerande bekanta sig med och analysera hur individens och gemenskapens identiteter byggs upp och hur man fungerar i grupp. Målet är att använda och värdesätta all språkkunskap de studerande har, vilket ger möjlighet att stärka den studerandes kompetens för välbefinnande och kommunikativa kompetens och tilltro till sina egna förmågor. Empati, gott uppförande och element som ingår i konstruktiv kommunikation (mediering) ska synas i alla språkämnen som en del av den mångsidiga kompetensen. Genom att granska olika faktorer som inverkar på konstruktiv kommunikation och tillämpa dylika färdigheter fördjupar den studerande sin förståelse av det obekanta och blir bättre på att bygga förståelse i situationer där det av språkliga eller kulturella orsaker inte finns gemensam förståelse.#11#11Den studerande utvecklar sina färdigheter att lära sig språk genom att känna igen vilka lärstrategier som passar hen bäst och genom att utvärdera sina framsteg i studierna. Den studerande handleds i att förstå vilken betydelse mångsidiga språkkunskaper har för fortsatta studier och arbetsliv samt för att bygga upp sin språkliga identitet.#11#11Språkämnena kombinerar olika fack- och vetenskapsområden och skapar kontaktytor till andra läroämnen och tvärvetenskaplig och kreativ kompetens. Temastudier och studier som överskrider läroämnesgränserna uppmuntrar den studerande att även använda sina begränsade kunskaper i olika språk samt sin flerspråkiga kompetens. Det är viktigt att temahelheter, olika frågor och lösningar behandlas kollaborativt. I undervisningen eftersträvar man situationer i vilka den studerande under trygga omständigheter ges möjlighet att utmana de egna färdigheterna. Studier och kunskaper i främmande språk ger den studerande möjlighet att bekanta sig med olika slag av diskurser, information, informationskällor och konstformer. Samtidigt kan man ifrågasätta vedertagna förfaringssätt och hitta nya, kreativa synsätt samt identifiera och förstå mångfald. I språkundervisningen är målet att utveckla de kognitiva färdigheterna och den analytiska förmågan genom att använda mångsidiga undervisningsmetoder som fokuserar på den studerande samt genom att erbjuda meningsfulla, produktiva och tillräckligt krävande uppgifter.#11#11Studierna i främmande språk stärker den studerandes samhälleliga kompetens. Undervisningen ger den studerande språkliga och kulturella färdigheter och verktyg för att delta och aktivt påverka i samhället och den internationella världen. Samtidigt skapar man kopplingar till demokratifostran och jämlikhetsperspektiv, liksom även till språkfrågor såsom språkliga majoriteter och minoriteter, språkpolitik och minskad språklig mångfald. De färdigheter och kontakter den studerande får av studierna i främmande språk underlättar hens övergång till fortsatta studier, arbetsliv och uppgifter som förutsätter medborgaraktivitet.#11#11Studierna i främmande språk stärker etisk kompetens och miljökompetens genom att ge den studerande möjlighet att leva sig in i och förstå problem ur ett bredare perspektiv än det egna språket tillåter. Klimatförändringen och ohållbara konsumtionsvanor och att naturens mångfald och den språkliga diversiteten minskar är globala problem som språkundervisningen ger verktyg för att lösa. Under studierna stärks den studerandes färdigheter och man söker kopplingar för att finna och bearbeta gemensamma lösningar. Utöver att söka och producera information handleds den studerande i att reflektera över betydelsen av attityder och värderingar och att utveckla sin ansvarskänsla och agera konstruktivt i olika sammanhang.#11#11Global och kulturell kompetens som en del av studierna i främmande språk ska öka den studerandes nyfikenhet, motivation och färdigheter att fungera i olika slags kulturella och språkliga miljöer och sammanhang. Mångsidiga språkkunskaper och förståelse för hur språkkunskaperna är användbara i nationellt, nordiskt och internationellt samarbete och för att granska globala frågor fördjupar den studerandes färdigheter att fungera som världsmedborgare och ger hen möjligheter till mångsidigt och kreativt samarbete. Språkstudierna stärker den studerandes kännedom om kulturarven och erbjuder på ett naturligt sätt många olika synvinklar för att granska olika frågor.#11#11SÄRSKILT UPPDRAG FÖR B2-LÄROKURSEN I SAMISKA#11Det särskilda uppdraget för lärokursen är att uppmuntra den studerande att utöka sin språkliga repertoar och att fortsätta lära sig språk samt att fortsätta språkstudierna även efter gymnasiet som en del av det kontinuerliga lärandet. Uppdraget är att stärka den studerandes språkliga och kulturella färdigheter utifrån samiskans perspektiv. Undervisningen ska vägleda den studerande i att#11inse hur förståelsen av sambandet mellan tänkande och språk ökar då man lär sig ett nytt språk.#11#11Undervisningen ska särskilt i början av lärokursen betona den muntliga språkfärdigheten, men lärokursens uppdrag är att hjälpa den studerande att inse hur man också med begränsade språkkunskaper kan bekanta sig med språkoch kulturområdets texter samt kunskaps- och vetenskapsområden. Det nya språket öppnar också möjligheter till vidareutbildning på olika språk och ökar#11arbetslivsfärdigheterna. Lärokursens uppdrag är också att uppmuntra den studerande att förstå hur övrigt lärande stöds av att man lär sig ett nytt språk. #11#11Om det i gruppen finns studerande med samisk bakgrund, ska man framför allt i början av studierna kartlägga deras färdigheter i samiska och dialekter, deras mål och möjligheter att i närmiljön få stöd i sina studier. VGLP21 SIIRTO 21 FSSMB3 5543 Främmande språk, samiska, B3-lärokurs gy21 lärokurs Allmänbildande allmän VGLP21 B3-lärokurs Nej samiska BEDÖMNING#11Bedömningens uppdrag i främmande språk är att stödja den studerandes utveckling att fungera på ett främmande språk. En mångsidig bedömning och en lyckad, uppmuntrande respons ska stödja den studerandes tilltro till sina förmågor och stärka studiemotivationen.#11#11Bedömningen och den övriga responsen ska grunda sig på den studerandes förmåga att behärska de färdigheter och centrala innehåll som ställts upp som mål för lärokursen. För att förstå och utveckla det egna och gruppens kunnande och lärprocesser används självvärdering och kamratrespons.#11#11Bedömningen ska grunda sig på målen för kommunikationsfärdigheter, färdigheter att tolka och producera texter samt målen som är kopplade till kulturell och språklig mångfald. Föremål för bedömningen är även den studerandes studiefärdigheter, såsom utvecklingen av studiestrategier och arbetssätt som stödjer lärandet.#11#11Nivåskalan för språkkunskap och språkutveckling (bilaga 2) som grundar sig på den gemensamma europeiska referensramen (CEFR) ska i tillämpliga delar användas som stöd för bedömningen och som verktyg för läraren och för den studerandes självvärdering och för kamratrespons. Som stöd för bedömningen kan man också använda internationellt erkända examenssystem i främmande språk som är kopplade till den gemensamma europeiska referensramen med sex kunskapsnivåer för språk.#11#11I början av studierna ska responsen fokusera på den studerandes förmåga att utveckla sina färdigheter att studera språk. I takt med att studierna framskrider kan man i tilltagande grad använda sig av nivåskalan för språkkunskap och språkutveckling då man definierar nivån på den studerandes förmåga att kommunicera samt att tolka och producera texter.#11#11Vitsordet ska systematiskt beakta samtliga delområden inom språkkunskaperna även om det förekommer skillnader mellan vad de olika studieavsnitten betonar.#11#11Bedömning av muntlig språkfärdighet#11#11I språkundervisningen ska den studerandes muntliga språkkunskaper bedömas utöver de övriga delområdena inom språkkunskaperna. De muntliga språkkunskaperna kan bedömas genom ett separat prov. (Gymnasielagen 714/2019, 37 § 4 mom.)#11#11En studerande som har slutfört gymnasieutbildningens lärokurs ges ett avgångsbetyg. För slutförande av lärokursen för utbildning som förbereder för gymnasieutbildning ges ett betyg. Som bilaga till betygen som avses i [Gymnasielagens 39 §] 1 och 2 mom. ges därtill ett separat betyg om slutförande av gymnasiediplom och provet i muntliga språkkunskaper. (Gymnasielagen 714/2019, 39 § 3 mom.)#11#11I samband med de obligatoriska och valfria studierna i de främmande språken bedöms även den studerandes muntliga språkfärdighet.#11#11I den valfria modulen 8 i A-lärokursen och den valfria modulen 6 i B1-lärokursen i främmande språk ska bedömningen basera sig på prestationer som den studerande visat under studierna och på vitsordet i det prov i muntlig språkfärdighet som Utbildningsstyrelsen utarbetar eller på vitsordet för andra prestationer som den studerande visat i enlighet med Utbildningsstyrelsens separata anvisningar. Förutsättningarna för bedömning av studieavsnitten som bildas av ovannämnda moduler uppfylls när den studerande har visat sådant kunnande som krävs för studieavsnittet och avlagt det prov i muntlig språkfärdighet som Utbildningsstyrelsen utarbetar eller visat andra prestationer i enlighet med Utbildningsstyrelsens anvisningar.#11#11Med undantag för latin bedöms den studerandes muntliga språkfärdigheter i fråga om lärokurserna B2 och B3 i enlighet med Utbildningsstyrelsens separata anvisningar.#11#11Provet i muntlig språkfärdighet som ingår i studierna eller andra prestationer i enlighet med Utbildningsstyrelsens anvisningar bedöms i förhållande till målen som ställts upp för språket och lärokursen i fråga i grunderna för gymnasiets läroplan.#11#11Intyg över provet i muntlig språkfärdighet som Utbildningsstyrelsen utarbetar eller prestationer i enlighet med separata anvisningar ges som bilagor till avgångsbetyget från gymnasiet. ALLMÄNNA MÅL FÖR UNDERVISNINGEN I FRÄMMANDE SPRÅK#11#11De allmänna målen för undervisningen i främmande språk är kopplade till kulturell och språklig mångfald, studiefärdigheter, kommunikationsfärdigheter och färdigheter att tolka och producera text. De allmänna målen för undervisningen är följande:#11#11Kulturell och språklig mångfald#11Målet är att den studerande ska#11• uppmuntras som språkanvändare i en globaliserad värld där målet inte är kunskaper på modersmålsnivå utan ökad konstruktiv kommunikation och ömsesidig förståelse#11• visa att hen har kunskaper, färdigheter och vilja att fungera konstruktivt och kreativt i en kulturellt mångsidig värld#11• uppleva att det är meningsfullt att utöka sin språkliga repertoar.#11#11Studiefärdigheter#11Målet är att den studerande ska#11• kunna ställa upp mål och utvärdera sin utveckling som en del av den pågående lärprocessen#11• identifiera sina egna styrkor och utvecklingsområden som språkstuderande#11• effektivt kunna använda olika strategier och verktyg för att lära sig språk#11• bilda sig en uppfattning om att utvecklingen av språkkunskaperna som process fortsätter också efter gymnasiestudierna.#11#11Kommunikationsfärdigheter, färdighet att tolka och producera text#11Målet är att den studerande ska#11• vänja sig vid och att våga använda språket i olika situationer och på ett mångsidigt sätt#11• få erfarenhet av målspråkets många olika studiemiljöer och miljöer för språkanvänding#11• kunna ställa sin språkkunskap i relation till den nivå som ställts upp i nivåskalan för språkkunskap och språkutveckling (bilaga 2) enligt tabellen nedan samt ställa upp sina egna mål, utvärdera utvecklingen av sina kunskaper och vidareutveckla dem.#11#11MÅL FÖR UNDERVISNINGEN#11De särskilda målen för undervisningen i B3-lärokursen i samiska är att den studerande ska#11• utvecklas som språkanvändare i samiska och som aktör i en kulturellt mångskiftande värld i olika sammanhang, både på lokal och nationell nivå samt i Norden och hela Nordkalotten#11• stärka sin kunskap om de samiska språken och kulturerna och förstå deras betydelse som urfolksspråk och -kulturer#11• förstå de utmaningar och möjligheter som den som studerar ett minoritetsspråk möter och sträva efter att på eget initiativ bli en medlem av språkgemenskapen#11#11NATIONELLA VALFRIA STUDIER#11I början av studierna ska tyngdpunkten ligga på muntliga kommunikationssituationer och enkel skriftlig kommunikation som anknyter till dem på ett naturligt sätt. Andelen skriftlig kommunikation ska så småningom öka men muntlig kommunikation har en central roll under hela lärokursen och det är viktigt att från början fästa vikt vid uttalet.#11#11I studierna ska vid behov reserveras tid för att behandla gemensamt överenskomna eller aktuella teman. Tyngdpunkten ska ligga på de centrala dragen i den samiska livsstilen. Den studerandes multilitteracitet ska utvecklas under studierna genom att man i undervisningen behandlar berättelser, joikning/joiku/le’udd-traditionen, duodji- det vill säga den samiska slöjdtraditionen, litteratur,#11film, musik, teater, bildkonst eller medier samt genom att man bekantar sig med olika textgenrer.#11#11I fråga om B3-lärokursen kan ett intyg över muntlig språkfärdighet ges från och med modul 3 i enlighet med Utbildningsstyrelsens separata anvisningar.#11#11Under studiernas gång kompletterar den studerande sin språkprofil, som hen utarbetade under den första modulen i A-lärokursen i främmande språk. LÄROÄMNETS UPPDRAG#11Språkämnena är både kunskaps- och färdighetsämnen och ett eget vetenskapsområde. Undervisningen i språk ska fördjupa och utveckla de språkkunskaper och den språkliga medvetenhet som den studerande har tillägnat sig inom den grundläggande utbildningen.#11#11Främmande språk är en del av gymnasiets språkpedagogik, som syftar till att identifiera och lyfta fram de gemensamma uppdrag som språkundervisningen i gymnasiet har samt att synliggöra språkens betydelse för undervisningen och lärandet överlag. Språkundervisningen i gymnasiet ska utveckla den studerandes flerspråkighet, vilket innebär kunskaper i modersmålet, nationalspråken och främmande språk samt språkliga varianter av dessa såsom dialekter. Språkpedagogiken stärker den studerandes språkliga medvetenhet och förmåga att använda olika språk parallellt samt utvecklar hens multilitteracitet och förmåga att fungera i olika språkgemenskaper. Den studerande ska uppmuntras att använda olika språk på ett mångsidigt sätt med beaktande av språkkunskapens olika delområden och att värdesätta all språkkunskap.#11#11Undervisningen i främmande språk grundar sig på det vidgade textbegreppet, som omfattar till exempel skrivna, talade, visuella och audiovisuella texter eller kombinationer av dessa. Texterna kan vara berättande, beskrivande, reflekterande, instruerande eller ställningstagande, fiktiva texter eller faktatexter samt vardagliga eller institutionella situationer som kräver olika slags kommunikationsfärdigheter.#11#11Uppdraget för undervisningen i främmande språk är att på ett mångsidigt sätt utveckla den studerandes kunskaper i respektive språk. Den studerande utvecklar mångsidiga språkkunskaper genom att tolka och producera olika typer av texter inom olika genrer. Den studerande framskrider från grundläggande till mångsidiga färdigheter och tillägnar sig först ett vardagligt språk för att sedan lära sig ett mer abstrakt språk som används inom olika vetenskapsområden. Den studerande handleds i att utveckla sina kunskaper i olika språk, att vidga sin flerspråkiga kompetens och utveckla sina metaspråkliga färdigheter, det vill säga förmågan att förstå och använda sig av språkets strukturer och funktioner samt sambanden mellan olika språk. Den studerande övar ett mångsidigt språkbruk med hjälp av olika texter och kontexter. Den studerande lär sig söka och bearbeta, producera, dela samt utvärdera information.#11#11Delområdena inom mångsidig kompetens#11I undervisningen i främmande språk ska man behandla teman som bidrar till att språkinlärningen utgör en del av gymnasieundervisningens ämneshelheter och arbetet över läroämnesgränserna. I undervisningen i de främmande språken kan man samarbeta inom de olika lärokurserna i främmande språk och med andra läroämnen. Samtidigt bidrar undervisningen till att skapa en förståelse för och kopplingar till livsskeden efter gymnasiet, studier och arbetsliv. Språkämnena utgör kunskaps- och färdighetsämnen som ger den studerande verktyg för att känna igen, utveckla och tillämpa sin mångsidiga kompetens och för att analysera värderingar och attityder. Språkundervisningen grundar sig också på egna fack- och vetenskapsområden som erbjuder ytterligare dimensioner, såsom sociolingvistik, kognitiv språkvetenskap eller textforskning, för att iaktta och analysera de mångsidiga kompetenserna. De olika delområden som utgör den mångsidiga kompetensen bildar innehåll för undervisningen, mål för arbetet och grunder för valet av olika lärmiljöer, arbetssätt eller metoder. Mångsidig kompetens i undervisningen i främmande språk syns bland annat i att den studerande ska lära sig ifrågasätta och reflektera över orsakssamband. Språken ger den studerande möjlighet att utveckla sin kreativa verksamhet genom att pröva på olika sätt att studera språk samt att granska de teman som behandlas ur ett intellektuellt och estetiskt perspektiv.#11#11Genom studier i främmande språk får den studerande bekanta sig med och analysera hur individens och gemenskapens identiteter byggs upp och hur man fungerar i grupp. Målet är att använda och värdesätta all språkkunskap de studerande har, vilket ger möjlighet att stärka den studerandes kompetens för välbefinnande och kommunikativa kompetens och tilltro till sina egna förmågor. Empati, gott uppförande och element som ingår i konstruktiv kommunikation (mediering) ska synas i alla språkämnen som en del av den mångsidiga kompetensen. Genom att granska olika faktorer som inverkar på konstruktiv kommunikation och tillämpa dylika färdigheter fördjupar den studerande sin förståelse av det obekanta och blir bättre på att bygga förståelse i situationer där det av språkliga eller kulturella orsaker inte finns gemensam förståelse.#11#11Den studerande utvecklar sina färdigheter att lära sig språk genom att känna igen vilka lärstrategier som passar hen bäst och genom att utvärdera sina framsteg i studierna. Den studerande handleds i att förstå vilken betydelse mångsidiga språkkunskaper har för fortsatta studier och arbetsliv samt för att bygga upp sin språkliga identitet.#11#11Språkämnena kombinerar olika fack- och vetenskapsområden och skapar kontaktytor till andra läroämnen och tvärvetenskaplig och kreativ kompetens. Temastudier och studier som överskrider läroämnesgränserna uppmuntrar den studerande att även använda sina begränsade kunskaper i olika språk samt sin flerspråkiga kompetens. Det är viktigt att temahelheter, olika frågor och lösningar behandlas kollaborativt. I undervisningen eftersträvar man situationer i vilka den studerande under trygga omständigheter ges möjlighet att utmana de egna färdigheterna. Studier och kunskaper i främmande språk ger den studerande möjlighet att bekanta sig med olika slag av diskurser, information, informationskällor och konstformer. Samtidigt kan man ifrågasätta vedertagna förfaringssätt och hitta nya, kreativa synsätt samt identifiera och förstå mångfald. I språkundervisningen är målet att utveckla de kognitiva färdigheterna och den analytiska förmågan genom att använda mångsidiga undervisningsmetoder som fokuserar på den studerande samt genom att erbjuda meningsfulla, produktiva och tillräckligt krävande uppgifter.#11#11Studierna i främmande språk stärker den studerandes samhälleliga kompetens. Undervisningen ger den studerande språkliga och kulturella färdigheter och verktyg för att delta och aktivt påverka i samhället och den internationella världen. Samtidigt skapar man kopplingar till demokratifostran och jämlikhetsperspektiv, liksom även till språkfrågor såsom språkliga majoriteter och minoriteter, språkpolitik och minskad språklig mångfald. De färdigheter och kontakter den studerande får av studierna i främmande språk underlättar hens övergång till fortsatta studier, arbetsliv och uppgifter som förutsätter medborgaraktivitet.#11#11Studierna i främmande språk stärker etisk kompetens och miljökompetens genom att ge den studerande möjlighet att leva sig in i och förstå problem ur ett bredare perspektiv än det egna språket tillåter. Klimatförändringen och ohållbara konsumtionsvanor och att naturens mångfald och den språkliga diversiteten minskar är globala problem som språkundervisningen ger verktyg för att lösa. Under studierna stärks den studerandes färdigheter och man söker kopplingar för att finna och bearbeta gemensamma lösningar. Utöver att söka och producera information handleds den studerande i att reflektera över betydelsen av attityder och värderingar och att utveckla sin ansvarskänsla och agera konstruktivt i olika sammanhang.#11#11Global och kulturell kompetens som en del av studierna i främmande språk ska öka den studerandes nyfikenhet, motivation och färdigheter att fungera i olika slags kulturella och språkliga miljöer och sammanhang. Mångsidiga språkkunskaper och förståelse för hur språkkunskaperna är användbara i nationellt, nordiskt och internationellt samarbete och för att granska globala frågor fördjupar den studerandes färdigheter att fungera som världsmedborgare och ger hen möjligheter till mångsidigt och kreativt samarbete. Språkstudierna stärker den studerandes kännedom om kulturarven och erbjuder på ett naturligt sätt många olika synvinklar för att granska olika frågor.#11#11SÄRSKILT UPPDRAG FÖR B3-LÄROKURSEN I SAMISKA#11Det särskilda uppdraget för lärokursen är att uppmuntra den studerande att utöka sin språkliga repertoar och att fortsätta lära sig språk och fortsätta språkstudierna även efter gymnasiet som en del av det kontinuerliga lärandet. Uppdraget är att stärka den studerandes språkliga och kulturella färdigheter utifrån samiskans perspektiv. Undervisningen ska vägleda den studerande i att#11inse hur förståelsen av sambandet mellan tänkande och språk ökar då man lär sig ett nytt språk.#11#11Undervisningen ska särskilt i början av lärokursen betona den muntliga språkfärdigheten, men lärokursens uppdrag är att hjälpa den studerande att inse hur man också med begränsade språkkunskaper kan bekanta sig med det aktuella språk- och kulturområdets texter samt kunskaps- och vetenskapsområden. Det nya språket öppnar också möjligheter till vidareutbildning på olika språk och#11ökar arbetslivsfärdigheterna. Lärokursens uppdrag är också att uppmuntra den studerande att förstå hur övrigt lärande stöds av att man lär sig ett nytt språk.#11#11Om det i gruppen finns studerande med samisk bakgrund, ska man framför allt i början av studierna kartlägga deras färdigheter i samiska och dialekter, deras mål och möjligheter att i närmiljön få stöd i sina studier. VGLP21 SIIRTO 21 FSSPA 5491 Främmande språk, spanska A-lärokurs gy21 lärokurs Allmänbildande allmän VGLP21 Medeltal vägt enligt studiepoäng Espanja A1-lärokurs Nej spanska BEDÖMNING#11Bedömningens uppdrag i främmande språk är att stödja den studerandes utveckling att fungera på ett främmande språk. En mångsidig bedömning och en lyckad, uppmuntrande respons ska stödja den studerandes tilltro till sina förmågor och stärka studiemotivationen.#11#11Bedömningen och den övriga responsen ska grunda sig på den studerandes förmåga att behärska de färdigheter och centrala innehåll som ställts upp som mål för lärokursen. För att förstå och utveckla det egna och gruppens kunnande och lärprocesser används självvärdering och kamratrespons.#11#11Bedömningen ska grunda sig på målen för kommunikationsfärdigheter, färdigheter att tolka och producera texter samt målen som är kopplade till kulturell och språklig mångfald. Föremål för bedömningen är även den studerandes studiefärdigheter, såsom utvecklingen av studiestrategier och arbetssätt som stödjer lärandet.#11#11Nivåskalan för språkkunskap och språkutveckling (bilaga 2) som grundar sig på den gemensamma europeiska referensramen (CEFR) ska i tillämpliga delar användas som stöd för bedömningen och som verktyg för läraren och för den studerandes självvärdering och för kamratrespons. Som stöd för bedömningen kan man också använda internationellt erkända examenssystem i främmande språk som är kopplade till den gemensamma europeiska referensramen med sex kunskapsnivåer för språk.#11#11I början av studierna ska responsen fokusera på den studerandes förmåga att utveckla sina färdigheter att studera språk. I takt med att studierna framskrider kan man i tilltagande grad använda sig av nivåskalan för språkkunskap och språkutveckling då man definierar nivån på den studerandes förmåga att kommunicera samt att tolka och producera texter.#11#11Vitsordet ska systematiskt beakta samtliga delområden inom språkkunskaperna även om det förekommer skillnader mellan vad de olika studieavsnitten betonar.#11#11Bedömning av muntlig språkfärdighet#11#11I språkundervisningen ska den studerandes muntliga språkkunskaper bedömas utöver de övriga delområdena inom språkkunskaperna. De muntliga språkkunskaperna kan bedömas genom ett separat prov. (Gymnasielagen 714/2019, 37 § 4 mom.)#11#11En studerande som har slutfört gymnasieutbildningens lärokurs ges ett avgångsbetyg. För slutförande av lärokursen för utbildning som förbereder för gymnasieutbildning ges ett betyg. Som bilaga till betygen som avses i [Gymnasielagens 39 §] 1 och 2 mom. ges därtill ett separat betyg om slutförande av gymnasiediplom och provet i muntliga språkkunskaper. (Gymnasielagen 714/2019, 39 § 3 mom.)#11#11I samband med de obligatoriska och valfria studierna i de främmande språken bedöms även den studerandes muntliga språkfärdighet.#11#11I den valfria modulen 8 i A-lärokursen och den valfria modulen 6 i B1-lärokursen i främmande språk ska bedömningen basera sig på prestationer som den studerande visat under studierna och på vitsordet i det prov i muntlig språkfärdighet som Utbildningsstyrelsen utarbetar eller på vitsordet för andra prestationer som den studerande visat i enlighet med Utbildningsstyrelsens separata anvisningar. Förutsättningarna för bedömning av studieavsnitten som bildas av ovannämnda moduler uppfylls när den studerande har visat sådant kunnande som krävs för studieavsnittet och avlagt det prov i muntlig språkfärdighet som Utbildningsstyrelsen utarbetar eller visat andra prestationer i enlighet med Utbildningsstyrelsens anvisningar.#11#11Med undantag för latin bedöms den studerandes muntliga språkfärdigheter i fråga om lärokurserna B2 och B3 i enlighet med Utbildningsstyrelsens separata anvisningar.#11#11Provet i muntlig språkfärdighet som ingår i studierna eller andra prestationer i enlighet med Utbildningsstyrelsens anvisningar bedöms i förhållande till målen som ställts upp för språket och lärokursen i fråga i grunderna för gymnasiets läroplan.#11#11Intyg över provet i muntlig språkfärdighet som Utbildningsstyrelsen utarbetar eller prestationer i enlighet med separata anvisningar ges som bilagor till avgångsbetyget från gymnasiet. ALLMÄNNA MÅL FÖR UNDERVISNINGEN I FRÄMMANDE SPRÅK#11#11De allmänna målen för undervisningen i främmande språk är kopplade till kulturell och språklig mångfald, studiefärdigheter, kommunikationsfärdigheter och färdigheter att tolka och producera text. De allmänna målen för undervisningen är följande:#11#11Kulturell och språklig mångfald#11Målet är att den studerande ska#11• uppmuntras som språkanvändare i en globaliserad värld där målet inte är kunskaper på modersmålsnivå utan ökad konstruktiv kommunikation och ömsesidig förståelse#11• visa att hen har kunskaper, färdigheter och vilja att fungera konstruktivt och kreativt i en kulturellt mångsidig värld#11• uppleva att det är meningsfullt att utöka sin språkliga repertoar.#11#11Studiefärdigheter#11Målet är att den studerande ska#11• kunna ställa upp mål och utvärdera sin utveckling som en del av den pågående lärprocessen#11• identifiera sina egna styrkor och utvecklingsområden som språkstuderande#11• effektivt kunna använda olika strategier och verktyg för att lära sig språk#11• bilda sig en uppfattning om att utvecklingen av språkkunskaperna som process fortsätter också efter gymnasiestudierna.#11#11Kommunikationsfärdigheter, färdighet att tolka och producera text#11Målet är att den studerande ska#11• vänja sig vid och att våga använda språket i olika situationer och på ett mångsidigt sätt#11• få erfarenhet av målspråkets många olika studiemiljöer och miljöer för språkanvänding#11• kunna ställa sin språkkunskap i relation till den nivå som ställts upp i nivåskalan för språkkunskap och språkutveckling (bilaga 2) enligt tabellen nedan samt ställa upp sina egna mål, utvärdera utvecklingen av sina kunskaper och vidareutveckla dem. LÄROÄMNETS UPPDRAG#11Språkämnena är både kunskaps- och färdighetsämnen och ett eget vetenskapsområde. Undervisningen i språk ska fördjupa och utveckla de språkkunskaper och den språkliga medvetenhet som den studerande har tillägnat sig inom den grundläggande utbildningen.#11#11Främmande språk är en del av gymnasiets språkpedagogik, som syftar till att identifiera och lyfta fram de gemensamma uppdrag som språkundervisningen i gymnasiet har samt att synliggöra språkens betydelse för undervisningen och lärandet överlag. Språkundervisningen i gymnasiet ska utveckla den studerandes flerspråkighet, vilket innebär kunskaper i modersmålet, nationalspråken och främmande språk samt språkliga varianter av dessa såsom dialekter. Språkpedagogiken stärker den studerandes språkliga medvetenhet och förmåga att använda olika språk parallellt samt utvecklar hens multilitteracitet och förmåga att fungera i olika språkgemenskaper. Den studerande ska uppmuntras att använda olika språk på ett mångsidigt sätt med beaktande av språkkunskapens olika delområden och att värdesätta all språkkunskap.#11#11Undervisningen i främmande språk grundar sig på det vidgade textbegreppet, som omfattar till exempel skrivna, talade, visuella och audiovisuella texter eller kombinationer av dessa. Texterna kan vara berättande, beskrivande, reflekterande, instruerande eller ställningstagande, fiktiva texter eller faktatexter samt vardagliga eller institutionella situationer som kräver olika slags kommunikationsfärdigheter.#11#11Uppdraget för undervisningen i främmande språk är att på ett mångsidigt sätt utveckla den studerandes kunskaper i respektive språk. Den studerande utvecklar mångsidiga språkkunskaper genom att tolka och producera olika typer av texter inom olika genrer. Den studerande framskrider från grundläggande till mångsidiga färdigheter och tillägnar sig först ett vardagligt språk för att sedan lära sig ett mer abstrakt språk som används inom olika vetenskapsområden. Den studerande handleds i att utveckla sina kunskaper i olika språk, att vidga sin flerspråkiga kompetens och utveckla sina metaspråkliga färdigheter, det vill säga förmågan att förstå och använda sig av språkets strukturer och funktioner samt sambanden mellan olika språk. Den studerande övar ett mångsidigt språkbruk med hjälp av olika texter och kontexter. Den studerande lär sig söka och bearbeta, producera, dela samt utvärdera information.#11#11Delområdena inom mångsidig kompetens#11I undervisningen i främmande språk ska man behandla teman som bidrar till att språkinlärningen utgör en del av gymnasieundervisningens ämneshelheter och arbetet över läroämnesgränserna. I undervisningen i de främmande språken kan man samarbeta inom de olika lärokurserna i främmande språk och med andra läroämnen. Samtidigt bidrar undervisningen till att skapa en förståelse för och kopplingar till livsskeden efter gymnasiet, studier och arbetsliv. Språkämnena utgör kunskaps- och färdighetsämnen som ger den studerande verktyg för att känna igen, utveckla och tillämpa sin mångsidiga kompetens och för att analysera värderingar och attityder. Språkundervisningen grundar sig också på egna fack- och vetenskapsområden som erbjuder ytterligare dimensioner, såsom sociolingvistik, kognitiv språkvetenskap eller textforskning, för att iaktta och analysera de mångsidiga kompetenserna. De olika delområden som utgör den mångsidiga kompetensen bildar innehåll för undervisningen, mål för arbetet och grunder för valet av olika lärmiljöer, arbetssätt eller metoder. Mångsidig kompetens i undervisningen i främmande språk syns bland annat i att den studerande ska lära sig ifrågasätta och reflektera över orsakssamband. Språken ger den studerande möjlighet att utveckla sin kreativa verksamhet genom att pröva på olika sätt att studera språk samt att granska de teman som behandlas ur ett intellektuellt och estetiskt perspektiv.#11#11Genom studier i främmande språk får den studerande bekanta sig med och analysera hur individens och gemenskapens identiteter byggs upp och hur man fungerar i grupp. Målet är att använda och värdesätta all språkkunskap de studerande har, vilket ger möjlighet att stärka den studerandes kompetens för välbefinnande och kommunikativa kompetens och tilltro till sina egna förmågor. Empati, gott uppförande och element som ingår i konstruktiv kommunikation (mediering) ska synas i alla språkämnen som en del av den mångsidiga kompetensen. Genom att granska olika faktorer som inverkar på konstruktiv kommunikation och tillämpa dylika färdigheter fördjupar den studerande sin förståelse av det obekanta och blir bättre på att bygga förståelse i situationer där det av språkliga eller kulturella orsaker inte finns gemensam förståelse.#11#11Den studerande utvecklar sina färdigheter att lära sig språk genom att känna igen vilka lärstrategier som passar hen bäst och genom att utvärdera sina framsteg i studierna. Den studerande handleds i att förstå vilken betydelse mångsidiga språkkunskaper har för fortsatta studier och arbetsliv samt för att bygga upp sin språkliga identitet.#11#11Språkämnena kombinerar olika fack- och vetenskapsområden och skapar kontaktytor till andra läroämnen och tvärvetenskaplig och kreativ kompetens. Temastudier och studier som överskrider läroämnesgränserna uppmuntrar den studerande att även använda sina begränsade kunskaper i olika språk samt sin flerspråkiga kompetens. Det är viktigt att temahelheter, olika frågor och lösningar behandlas kollaborativt. I undervisningen eftersträvar man situationer i vilka den studerande under trygga omständigheter ges möjlighet att utmana de egna färdigheterna. Studier och kunskaper i främmande språk ger den studerande möjlighet att bekanta sig med olika slag av diskurser, information, informationskällor och konstformer. Samtidigt kan man ifrågasätta vedertagna förfaringssätt och hitta nya, kreativa synsätt samt identifiera och förstå mångfald. I språkundervisningen är målet att utveckla de kognitiva färdigheterna och den analytiska förmågan genom att använda mångsidiga undervisningsmetoder som fokuserar på den studerande samt genom att erbjuda meningsfulla, produktiva och tillräckligt krävande uppgifter.#11#11Studierna i främmande språk stärker den studerandes samhälleliga kompetens. Undervisningen ger den studerande språkliga och kulturella färdigheter och verktyg för att delta och aktivt påverka i samhället och den internationella världen. Samtidigt skapar man kopplingar till demokratifostran och jämlikhetsperspektiv, liksom även till språkfrågor såsom språkliga majoriteter och minoriteter, språkpolitik och minskad språklig mångfald. De färdigheter och kontakter den studerande får av studierna i främmande språk underlättar hens övergång till fortsatta studier, arbetsliv och uppgifter som förutsätter medborgaraktivitet.#11#11Studierna i främmande språk stärker etisk kompetens och miljökompetens genom att ge den studerande möjlighet att leva sig in i och förstå problem ur ett bredare perspektiv än det egna språket tillåter. Klimatförändringen och ohållbara konsumtionsvanor och att naturens mångfald och den språkliga diversiteten minskar är globala problem som språkundervisningen ger verktyg för att lösa. Under studierna stärks den studerandes färdigheter och man söker kopplingar för att finna och bearbeta gemensamma lösningar. Utöver att söka och producera information handleds den studerande i att reflektera över betydelsen av attityder och värderingar och att utveckla sin ansvarskänsla och agera konstruktivt i olika sammanhang.#11#11Global och kulturell kompetens som en del av studierna i främmande språk ska öka den studerandes nyfikenhet, motivation och färdigheter att fungera i olika slags kulturella och språkliga miljöer och sammanhang. Mångsidiga språkkunskaper och förståelse för hur språkkunskaperna är användbara i nationellt, nordiskt och internationellt samarbete och för att granska globala frågor fördjupar den studerandes färdigheter att fungera som världsmedborgare och ger hen möjligheter till mångsidigt och kreativt samarbete. Språkstudierna stärker den studerandes kännedom om kulturarven och erbjuder på ett naturligt sätt många olika synvinklar för att granska olika frågor. VGLP21 SIIRTO 21 FSSXA 5495 Främmande språk, annat språk A-lärokurs gy21 lärokurs Allmänbildande allmän VGLP21 Medeltal vägt enligt studiepoäng A1-lärokurs Nej BEDÖMNING#11Bedömningens uppdrag i främmande språk är att stödja den studerandes utveckling att fungera på ett främmande språk. En mångsidig bedömning och en lyckad, uppmuntrande respons ska stödja den studerandes tilltro till sina förmågor och stärka studiemotivationen.#11#11Bedömningen och den övriga responsen ska grunda sig på den studerandes förmåga att behärska de färdigheter och centrala innehåll som ställts upp som mål för lärokursen. För att förstå och utveckla det egna och gruppens kunnande och lärprocesser används självvärdering och kamratrespons.#11#11Bedömningen ska grunda sig på målen för kommunikationsfärdigheter, färdigheter att tolka och producera texter samt målen som är kopplade till kulturell och språklig mångfald. Föremål för bedömningen är även den studerandes studiefärdigheter, såsom utvecklingen av studiestrategier och arbetssätt som stödjer lärandet.#11#11Nivåskalan för språkkunskap och språkutveckling (bilaga 2) som grundar sig på den gemensamma europeiska referensramen (CEFR) ska i tillämpliga delar användas som stöd för bedömningen och som verktyg för läraren och för den studerandes självvärdering och för kamratrespons. Som stöd för bedömningen kan man också använda internationellt erkända examenssystem i främmande språk som är kopplade till den gemensamma europeiska referensramen med sex kunskapsnivåer för språk.#11#11I början av studierna ska responsen fokusera på den studerandes förmåga att utveckla sina färdigheter att studera språk. I takt med att studierna framskrider kan man i tilltagande grad använda sig av nivåskalan för språkkunskap och språkutveckling då man definierar nivån på den studerandes förmåga att kommunicera samt att tolka och producera texter.#11#11Vitsordet ska systematiskt beakta samtliga delområden inom språkkunskaperna även om det förekommer skillnader mellan vad de olika studieavsnitten betonar.#11#11Bedömning av muntlig språkfärdighet#11#11I språkundervisningen ska den studerandes muntliga språkkunskaper bedömas utöver de övriga delområdena inom språkkunskaperna. De muntliga språkkunskaperna kan bedömas genom ett separat prov. (Gymnasielagen 714/2019, 37 § 4 mom.)#11#11En studerande som har slutfört gymnasieutbildningens lärokurs ges ett avgångsbetyg. För slutförande av lärokursen för utbildning som förbereder för gymnasieutbildning ges ett betyg. Som bilaga till betygen som avses i [Gymnasielagens 39 §] 1 och 2 mom. ges därtill ett separat betyg om slutförande av gymnasiediplom och provet i muntliga språkkunskaper. (Gymnasielagen 714/2019, 39 § 3 mom.)#11#11I samband med de obligatoriska och valfria studierna i de främmande språken bedöms även den studerandes muntliga språkfärdighet.#11#11I den valfria modulen 8 i A-lärokursen och den valfria modulen 6 i B1-lärokursen i främmande språk ska bedömningen basera sig på prestationer som den studerande visat under studierna och på vitsordet i det prov i muntlig språkfärdighet som Utbildningsstyrelsen utarbetar eller på vitsordet för andra prestationer som den studerande visat i enlighet med Utbildningsstyrelsens separata anvisningar. Förutsättningarna för bedömning av studieavsnitten som bildas av ovannämnda moduler uppfylls när den studerande har visat sådant kunnande som krävs för studieavsnittet och avlagt det prov i muntlig språkfärdighet som Utbildningsstyrelsen utarbetar eller visat andra prestationer i enlighet med Utbildningsstyrelsens anvisningar.#11#11Med undantag för latin bedöms den studerandes muntliga språkfärdigheter i fråga om lärokurserna B2 och B3 i enlighet med Utbildningsstyrelsens separata anvisningar.#11#11Provet i muntlig språkfärdighet som ingår i studierna eller andra prestationer i enlighet med Utbildningsstyrelsens anvisningar bedöms i förhållande till målen som ställts upp för språket och lärokursen i fråga i grunderna för gymnasiets läroplan.#11#11Intyg över provet i muntlig språkfärdighet som Utbildningsstyrelsen utarbetar eller prestationer i enlighet med separata anvisningar ges som bilagor till avgångsbetyget från gymnasiet. ALLMÄNNA MÅL FÖR UNDERVISNINGEN I FRÄMMANDE SPRÅK#11#11De allmänna målen för undervisningen i främmande språk är kopplade till kulturell och språklig mångfald, studiefärdigheter, kommunikationsfärdigheter och färdigheter att tolka och producera text. De allmänna målen för undervisningen är följande:#11#11Kulturell och språklig mångfald#11Målet är att den studerande ska#11• uppmuntras som språkanvändare i en globaliserad värld där målet inte är kunskaper på modersmålsnivå utan ökad konstruktiv kommunikation och ömsesidig förståelse#11• visa att hen har kunskaper, färdigheter och vilja att fungera konstruktivt och kreativt i en kulturellt mångsidig värld#11• uppleva att det är meningsfullt att utöka sin språkliga repertoar.#11#11Studiefärdigheter#11Målet är att den studerande ska#11• kunna ställa upp mål och utvärdera sin utveckling som en del av den pågående lärprocessen#11• identifiera sina egna styrkor och utvecklingsområden som språkstuderande#11• effektivt kunna använda olika strategier och verktyg för att lära sig språk#11• bilda sig en uppfattning om att utvecklingen av språkkunskaperna som process fortsätter också efter gymnasiestudierna.#11#11Kommunikationsfärdigheter, färdighet att tolka och producera text#11Målet är att den studerande ska#11• vänja sig vid och att våga använda språket i olika situationer och på ett mångsidigt sätt#11• få erfarenhet av målspråkets många olika studiemiljöer och miljöer för språkanvänding#11• kunna ställa sin språkkunskap i relation till den nivå som ställts upp i nivåskalan för språkkunskap och språkutveckling (bilaga 2) enligt tabellen nedan samt ställa upp sina egna mål, utvärdera utvecklingen av sina kunskaper och vidareutveckla dem. LÄROÄMNETS UPPDRAG#11Språkämnena är både kunskaps- och färdighetsämnen och ett eget vetenskapsområde. Undervisningen i språk ska fördjupa och utveckla de språkkunskaper och den språkliga medvetenhet som den studerande har tillägnat sig inom den grundläggande utbildningen.#11#11Främmande språk är en del av gymnasiets språkpedagogik, som syftar till att identifiera och lyfta fram de gemensamma uppdrag som språkundervisningen i gymnasiet har samt att synliggöra språkens betydelse för undervisningen och lärandet överlag. Språkundervisningen i gymnasiet ska utveckla den studerandes flerspråkighet, vilket innebär kunskaper i modersmålet, nationalspråken och främmande språk samt språkliga varianter av dessa såsom dialekter. Språkpedagogiken stärker den studerandes språkliga medvetenhet och förmåga att använda olika språk parallellt samt utvecklar hens multilitteracitet och förmåga att fungera i olika språkgemenskaper. Den studerande ska uppmuntras att använda olika språk på ett mångsidigt sätt med beaktande av språkkunskapens olika delområden och att värdesätta all språkkunskap.#11#11Undervisningen i främmande språk grundar sig på det vidgade textbegreppet, som omfattar till exempel skrivna, talade, visuella och audiovisuella texter eller kombinationer av dessa. Texterna kan vara berättande, beskrivande, reflekterande, instruerande eller ställningstagande, fiktiva texter eller faktatexter samt vardagliga eller institutionella situationer som kräver olika slags kommunikationsfärdigheter.#11#11Uppdraget för undervisningen i främmande språk är att på ett mångsidigt sätt utveckla den studerandes kunskaper i respektive språk. Den studerande utvecklar mångsidiga språkkunskaper genom att tolka och producera olika typer av texter inom olika genrer. Den studerande framskrider från grundläggande till mångsidiga färdigheter och tillägnar sig först ett vardagligt språk för att sedan lära sig ett mer abstrakt språk som används inom olika vetenskapsområden. Den studerande handleds i att utveckla sina kunskaper i olika språk, att vidga sin flerspråkiga kompetens och utveckla sina metaspråkliga färdigheter, det vill säga förmågan att förstå och använda sig av språkets strukturer och funktioner samt sambanden mellan olika språk. Den studerande övar ett mångsidigt språkbruk med hjälp av olika texter och kontexter. Den studerande lär sig söka och bearbeta, producera, dela samt utvärdera information.#11#11Delområdena inom mångsidig kompetens#11I undervisningen i främmande språk ska man behandla teman som bidrar till att språkinlärningen utgör en del av gymnasieundervisningens ämneshelheter och arbetet över läroämnesgränserna. I undervisningen i de främmande språken kan man samarbeta inom de olika lärokurserna i främmande språk och med andra läroämnen. Samtidigt bidrar undervisningen till att skapa en förståelse för och kopplingar till livsskeden efter gymnasiet, studier och arbetsliv. Språkämnena utgör kunskaps- och färdighetsämnen som ger den studerande verktyg för att känna igen, utveckla och tillämpa sin mångsidiga kompetens och för att analysera värderingar och attityder. Språkundervisningen grundar sig också på egna fack- och vetenskapsområden som erbjuder ytterligare dimensioner, såsom sociolingvistik, kognitiv språkvetenskap eller textforskning, för att iaktta och analysera de mångsidiga kompetenserna. De olika delområden som utgör den mångsidiga kompetensen bildar innehåll för undervisningen, mål för arbetet och grunder för valet av olika lärmiljöer, arbetssätt eller metoder. Mångsidig kompetens i undervisningen i främmande språk syns bland annat i att den studerande ska lära sig ifrågasätta och reflektera över orsakssamband. Språken ger den studerande möjlighet att utveckla sin kreativa verksamhet genom att pröva på olika sätt att studera språk samt att granska de teman som behandlas ur ett intellektuellt och estetiskt perspektiv.#11#11Genom studier i främmande språk får den studerande bekanta sig med och analysera hur individens och gemenskapens identiteter byggs upp och hur man fungerar i grupp. Målet är att använda och värdesätta all språkkunskap de studerande har, vilket ger möjlighet att stärka den studerandes kompetens för välbefinnande och kommunikativa kompetens och tilltro till sina egna förmågor. Empati, gott uppförande och element som ingår i konstruktiv kommunikation (mediering) ska synas i alla språkämnen som en del av den mångsidiga kompetensen. Genom att granska olika faktorer som inverkar på konstruktiv kommunikation och tillämpa dylika färdigheter fördjupar den studerande sin förståelse av det obekanta och blir bättre på att bygga förståelse i situationer där det av språkliga eller kulturella orsaker inte finns gemensam förståelse.#11#11Den studerande utvecklar sina färdigheter att lära sig språk genom att känna igen vilka lärstrategier som passar hen bäst och genom att utvärdera sina framsteg i studierna. Den studerande handleds i att förstå vilken betydelse mångsidiga språkkunskaper har för fortsatta studier och arbetsliv samt för att bygga upp sin språkliga identitet.#11#11Språkämnena kombinerar olika fack- och vetenskapsområden och skapar kontaktytor till andra läroämnen och tvärvetenskaplig och kreativ kompetens. Temastudier och studier som överskrider läroämnesgränserna uppmuntrar den studerande att även använda sina begränsade kunskaper i olika språk samt sin flerspråkiga kompetens. Det är viktigt att temahelheter, olika frågor och lösningar behandlas kollaborativt. I undervisningen eftersträvar man situationer i vilka den studerande under trygga omständigheter ges möjlighet att utmana de egna färdigheterna. Studier och kunskaper i främmande språk ger den studerande möjlighet att bekanta sig med olika slag av diskurser, information, informationskällor och konstformer. Samtidigt kan man ifrågasätta vedertagna förfaringssätt och hitta nya, kreativa synsätt samt identifiera och förstå mångfald. I språkundervisningen är målet att utveckla de kognitiva färdigheterna och den analytiska förmågan genom att använda mångsidiga undervisningsmetoder som fokuserar på den studerande samt genom att erbjuda meningsfulla, produktiva och tillräckligt krävande uppgifter.#11#11Studierna i främmande språk stärker den studerandes samhälleliga kompetens. Undervisningen ger den studerande språkliga och kulturella färdigheter och verktyg för att delta och aktivt påverka i samhället och den internationella världen. Samtidigt skapar man kopplingar till demokratifostran och jämlikhetsperspektiv, liksom även till språkfrågor såsom språkliga majoriteter och minoriteter, språkpolitik och minskad språklig mångfald. De färdigheter och kontakter den studerande får av studierna i främmande språk underlättar hens övergång till fortsatta studier, arbetsliv och uppgifter som förutsätter medborgaraktivitet.#11#11Studierna i främmande språk stärker etisk kompetens och miljökompetens genom att ge den studerande möjlighet att leva sig in i och förstå problem ur ett bredare perspektiv än det egna språket tillåter. Klimatförändringen och ohållbara konsumtionsvanor och att naturens mångfald och den språkliga diversiteten minskar är globala problem som språkundervisningen ger verktyg för att lösa. Under studierna stärks den studerandes färdigheter och man söker kopplingar för att finna och bearbeta gemensamma lösningar. Utöver att söka och producera information handleds den studerande i att reflektera över betydelsen av attityder och värderingar och att utveckla sin ansvarskänsla och agera konstruktivt i olika sammanhang.#11#11Global och kulturell kompetens som en del av studierna i främmande språk ska öka den studerandes nyfikenhet, motivation och färdigheter att fungera i olika slags kulturella och språkliga miljöer och sammanhang. Mångsidiga språkkunskaper och förståelse för hur språkkunskaperna är användbara i nationellt, nordiskt och internationellt samarbete och för att granska globala frågor fördjupar den studerandes färdigheter att fungera som världsmedborgare och ger hen möjligheter till mångsidigt och kreativt samarbete. Språkstudierna stärker den studerandes kännedom om kulturarven och erbjuder på ett naturligt sätt många olika synvinklar för att granska olika frågor. VGLP21 SIIRTO 21 FSTYA 5492 Främmande språk, tyska A-lärokurs gy21 lärokurs Allmänbildande allmän VGLP21 Medeltal vägt enligt studiepoäng Saksa A1-lärokurs Nej tyska BEDÖMNING#11Bedömningens uppdrag i främmande språk är att stödja den studerandes utveckling att fungera på ett främmande språk. En mångsidig bedömning och en lyckad, uppmuntrande respons ska stödja den studerandes tilltro till sina förmågor och stärka studiemotivationen.#11#11Bedömningen och den övriga responsen ska grunda sig på den studerandes förmåga att behärska de färdigheter och centrala innehåll som ställts upp som mål för lärokursen. För att förstå och utveckla det egna och gruppens kunnande och lärprocesser används självvärdering och kamratrespons.#11#11Bedömningen ska grunda sig på målen för kommunikationsfärdigheter, färdigheter att tolka och producera texter samt målen som är kopplade till kulturell och språklig mångfald. Föremål för bedömningen är även den studerandes studiefärdigheter, såsom utvecklingen av studiestrategier och arbetssätt som stödjer lärandet.#11#11Nivåskalan för språkkunskap och språkutveckling (bilaga 2) som grundar sig på den gemensamma europeiska referensramen (CEFR) ska i tillämpliga delar användas som stöd för bedömningen och som verktyg för läraren och för den studerandes självvärdering och för kamratrespons. Som stöd för bedömningen kan man också använda internationellt erkända examenssystem i främmande språk som är kopplade till den gemensamma europeiska referensramen med sex kunskapsnivåer för språk.#11#11I början av studierna ska responsen fokusera på den studerandes förmåga att utveckla sina färdigheter att studera språk. I takt med att studierna framskrider kan man i tilltagande grad använda sig av nivåskalan för språkkunskap och språkutveckling då man definierar nivån på den studerandes förmåga att kommunicera samt att tolka och producera texter.#11#11Vitsordet ska systematiskt beakta samtliga delområden inom språkkunskaperna även om det förekommer skillnader mellan vad de olika studieavsnitten betonar.#11#11Bedömning av muntlig språkfärdighet#11#11I språkundervisningen ska den studerandes muntliga språkkunskaper bedömas utöver de övriga delområdena inom språkkunskaperna. De muntliga språkkunskaperna kan bedömas genom ett separat prov. (Gymnasielagen 714/2019, 37 § 4 mom.)#11#11En studerande som har slutfört gymnasieutbildningens lärokurs ges ett avgångsbetyg. För slutförande av lärokursen för utbildning som förbereder för gymnasieutbildning ges ett betyg. Som bilaga till betygen som avses i [Gymnasielagens 39 §] 1 och 2 mom. ges därtill ett separat betyg om slutförande av gymnasiediplom och provet i muntliga språkkunskaper. (Gymnasielagen 714/2019, 39 § 3 mom.)#11#11I samband med de obligatoriska och valfria studierna i de främmande språken bedöms även den studerandes muntliga språkfärdighet.#11#11I den valfria modulen 8 i A-lärokursen och den valfria modulen 6 i B1-lärokursen i främmande språk ska bedömningen basera sig på prestationer som den studerande visat under studierna och på vitsordet i det prov i muntlig språkfärdighet som Utbildningsstyrelsen utarbetar eller på vitsordet för andra prestationer som den studerande visat i enlighet med Utbildningsstyrelsens separata anvisningar. Förutsättningarna för bedömning av studieavsnitten som bildas av ovannämnda moduler uppfylls när den studerande har visat sådant kunnande som krävs för studieavsnittet och avlagt det prov i muntlig språkfärdighet som Utbildningsstyrelsen utarbetar eller visat andra prestationer i enlighet med Utbildningsstyrelsens anvisningar.#11#11Med undantag för latin bedöms den studerandes muntliga språkfärdigheter i fråga om lärokurserna B2 och B3 i enlighet med Utbildningsstyrelsens separata anvisningar.#11#11Provet i muntlig språkfärdighet som ingår i studierna eller andra prestationer i enlighet med Utbildningsstyrelsens anvisningar bedöms i förhållande till målen som ställts upp för språket och lärokursen i fråga i grunderna för gymnasiets läroplan.#11#11Intyg över provet i muntlig språkfärdighet som Utbildningsstyrelsen utarbetar eller prestationer i enlighet med separata anvisningar ges som bilagor till avgångsbetyget från gymnasiet. ALLMÄNNA MÅL FÖR UNDERVISNINGEN I FRÄMMANDE SPRÅK#11#11De allmänna målen för undervisningen i främmande språk är kopplade till kulturell och språklig mångfald, studiefärdigheter, kommunikationsfärdigheter och färdigheter att tolka och producera text. De allmänna målen för undervisningen är följande:#11#11Kulturell och språklig mångfald#11Målet är att den studerande ska#11• uppmuntras som språkanvändare i en globaliserad värld där målet inte är kunskaper på modersmålsnivå utan ökad konstruktiv kommunikation och ömsesidig förståelse#11• visa att hen har kunskaper, färdigheter och vilja att fungera konstruktivt och kreativt i en kulturellt mångsidig värld#11• uppleva att det är meningsfullt att utöka sin språkliga repertoar.#11#11Studiefärdigheter#11Målet är att den studerande ska#11• kunna ställa upp mål och utvärdera sin utveckling som en del av den pågående lärprocessen#11• identifiera sina egna styrkor och utvecklingsområden som språkstuderande#11• effektivt kunna använda olika strategier och verktyg för att lära sig språk#11• bilda sig en uppfattning om att utvecklingen av språkkunskaperna som process fortsätter också efter gymnasiestudierna.#11#11Kommunikationsfärdigheter, färdighet att tolka och producera text#11Målet är att den studerande ska#11• vänja sig vid och att våga använda språket i olika situationer och på ett mångsidigt sätt#11• få erfarenhet av målspråkets många olika studiemiljöer och miljöer för språkanvänding#11• kunna ställa sin språkkunskap i relation till den nivå som ställts upp i nivåskalan för språkkunskap och språkutveckling (bilaga 2) enligt tabellen nedan samt ställa upp sina egna mål, utvärdera utvecklingen av sina kunskaper och vidareutveckla dem. LÄROÄMNETS UPPDRAG#11Språkämnena är både kunskaps- och färdighetsämnen och ett eget vetenskapsområde. Undervisningen i språk ska fördjupa och utveckla de språkkunskaper och den språkliga medvetenhet som den studerande har tillägnat sig inom den grundläggande utbildningen.#11#11Främmande språk är en del av gymnasiets språkpedagogik, som syftar till att identifiera och lyfta fram de gemensamma uppdrag som språkundervisningen i gymnasiet har samt att synliggöra språkens betydelse för undervisningen och lärandet överlag. Språkundervisningen i gymnasiet ska utveckla den studerandes flerspråkighet, vilket innebär kunskaper i modersmålet, nationalspråken och främmande språk samt språkliga varianter av dessa såsom dialekter. Språkpedagogiken stärker den studerandes språkliga medvetenhet och förmåga att använda olika språk parallellt samt utvecklar hens multilitteracitet och förmåga att fungera i olika språkgemenskaper. Den studerande ska uppmuntras att använda olika språk på ett mångsidigt sätt med beaktande av språkkunskapens olika delområden och att värdesätta all språkkunskap.#11#11Undervisningen i främmande språk grundar sig på det vidgade textbegreppet, som omfattar till exempel skrivna, talade, visuella och audiovisuella texter eller kombinationer av dessa. Texterna kan vara berättande, beskrivande, reflekterande, instruerande eller ställningstagande, fiktiva texter eller faktatexter samt vardagliga eller institutionella situationer som kräver olika slags kommunikationsfärdigheter.#11#11Uppdraget för undervisningen i främmande språk är att på ett mångsidigt sätt utveckla den studerandes kunskaper i respektive språk. Den studerande utvecklar mångsidiga språkkunskaper genom att tolka och producera olika typer av texter inom olika genrer. Den studerande framskrider från grundläggande till mångsidiga färdigheter och tillägnar sig först ett vardagligt språk för att sedan lära sig ett mer abstrakt språk som används inom olika vetenskapsområden. Den studerande handleds i att utveckla sina kunskaper i olika språk, att vidga sin flerspråkiga kompetens och utveckla sina metaspråkliga färdigheter, det vill säga förmågan att förstå och använda sig av språkets strukturer och funktioner samt sambanden mellan olika språk. Den studerande övar ett mångsidigt språkbruk med hjälp av olika texter och kontexter. Den studerande lär sig söka och bearbeta, producera, dela samt utvärdera information.#11#11Delområdena inom mångsidig kompetens#11I undervisningen i främmande språk ska man behandla teman som bidrar till att språkinlärningen utgör en del av gymnasieundervisningens ämneshelheter och arbetet över läroämnesgränserna. I undervisningen i de främmande språken kan man samarbeta inom de olika lärokurserna i främmande språk och med andra läroämnen. Samtidigt bidrar undervisningen till att skapa en förståelse för och kopplingar till livsskeden efter gymnasiet, studier och arbetsliv. Språkämnena utgör kunskaps- och färdighetsämnen som ger den studerande verktyg för att känna igen, utveckla och tillämpa sin mångsidiga kompetens och för att analysera värderingar och attityder. Språkundervisningen grundar sig också på egna fack- och vetenskapsområden som erbjuder ytterligare dimensioner, såsom sociolingvistik, kognitiv språkvetenskap eller textforskning, för att iaktta och analysera de mångsidiga kompetenserna. De olika delområden som utgör den mångsidiga kompetensen bildar innehåll för undervisningen, mål för arbetet och grunder för valet av olika lärmiljöer, arbetssätt eller metoder. Mångsidig kompetens i undervisningen i främmande språk syns bland annat i att den studerande ska lära sig ifrågasätta och reflektera över orsakssamband. Språken ger den studerande möjlighet att utveckla sin kreativa verksamhet genom att pröva på olika sätt att studera språk samt att granska de teman som behandlas ur ett intellektuellt och estetiskt perspektiv.#11#11Genom studier i främmande språk får den studerande bekanta sig med och analysera hur individens och gemenskapens identiteter byggs upp och hur man fungerar i grupp. Målet är att använda och värdesätta all språkkunskap de studerande har, vilket ger möjlighet att stärka den studerandes kompetens för välbefinnande och kommunikativa kompetens och tilltro till sina egna förmågor. Empati, gott uppförande och element som ingår i konstruktiv kommunikation (mediering) ska synas i alla språkämnen som en del av den mångsidiga kompetensen. Genom att granska olika faktorer som inverkar på konstruktiv kommunikation och tillämpa dylika färdigheter fördjupar den studerande sin förståelse av det obekanta och blir bättre på att bygga förståelse i situationer där det av språkliga eller kulturella orsaker inte finns gemensam förståelse.#11#11Den studerande utvecklar sina färdigheter att lära sig språk genom att känna igen vilka lärstrategier som passar hen bäst och genom att utvärdera sina framsteg i studierna. Den studerande handleds i att förstå vilken betydelse mångsidiga språkkunskaper har för fortsatta studier och arbetsliv samt för att bygga upp sin språkliga identitet.#11#11Språkämnena kombinerar olika fack- och vetenskapsområden och skapar kontaktytor till andra läroämnen och tvärvetenskaplig och kreativ kompetens. Temastudier och studier som överskrider läroämnesgränserna uppmuntrar den studerande att även använda sina begränsade kunskaper i olika språk samt sin flerspråkiga kompetens. Det är viktigt att temahelheter, olika frågor och lösningar behandlas kollaborativt. I undervisningen eftersträvar man situationer i vilka den studerande under trygga omständigheter ges möjlighet att utmana de egna färdigheterna. Studier och kunskaper i främmande språk ger den studerande möjlighet att bekanta sig med olika slag av diskurser, information, informationskällor och konstformer. Samtidigt kan man ifrågasätta vedertagna förfaringssätt och hitta nya, kreativa synsätt samt identifiera och förstå mångfald. I språkundervisningen är målet att utveckla de kognitiva färdigheterna och den analytiska förmågan genom att använda mångsidiga undervisningsmetoder som fokuserar på den studerande samt genom att erbjuda meningsfulla, produktiva och tillräckligt krävande uppgifter.#11#11Studierna i främmande språk stärker den studerandes samhälleliga kompetens. Undervisningen ger den studerande språkliga och kulturella färdigheter och verktyg för att delta och aktivt påverka i samhället och den internationella världen. Samtidigt skapar man kopplingar till demokratifostran och jämlikhetsperspektiv, liksom även till språkfrågor såsom språkliga majoriteter och minoriteter, språkpolitik och minskad språklig mångfald. De färdigheter och kontakter den studerande får av studierna i främmande språk underlättar hens övergång till fortsatta studier, arbetsliv och uppgifter som förutsätter medborgaraktivitet.#11#11Studierna i främmande språk stärker etisk kompetens och miljökompetens genom att ge den studerande möjlighet att leva sig in i och förstå problem ur ett bredare perspektiv än det egna språket tillåter. Klimatförändringen och ohållbara konsumtionsvanor och att naturens mångfald och den språkliga diversiteten minskar är globala problem som språkundervisningen ger verktyg för att lösa. Under studierna stärks den studerandes färdigheter och man söker kopplingar för att finna och bearbeta gemensamma lösningar. Utöver att söka och producera information handleds den studerande i att reflektera över betydelsen av attityder och värderingar och att utveckla sin ansvarskänsla och agera konstruktivt i olika sammanhang.#11#11Global och kulturell kompetens som en del av studierna i främmande språk ska öka den studerandes nyfikenhet, motivation och färdigheter att fungera i olika slags kulturella och språkliga miljöer och sammanhang. Mångsidiga språkkunskaper och förståelse för hur språkkunskaperna är användbara i nationellt, nordiskt och internationellt samarbete och för att granska globala frågor fördjupar den studerandes färdigheter att fungera som världsmedborgare och ger hen möjligheter till mångsidigt och kreativt samarbete. Språkstudierna stärker den studerandes kännedom om kulturarven och erbjuder på ett naturligt sätt många olika synvinklar för att granska olika frågor. VGLP21 SIIRTO 21 FY 5606 Fysik gy21 nationellt läroämne Allmänbildande allmän VGLP21 Medeltal vägt enligt studiepoäng Fysiikka Nej Fysik BEDÖMNING#11Bedömningen ska basera sig på hur de allmänna målen för fysik uppfylls med betoning på modulspecifika mål och centrala innehåll. Bedömningen och den respons som ges under lärprocessen ska stödja den studerande att utveckla och bli medveten om sina kunskaper och färdigheter i fysik. Samtidigt övar den studerande sig på självvärdering.#11#11Bedömningen ska baseras på olika slags prestationer samt på observation av den studerandes begreppsliga och metodmässiga kunskaper och färdigheter. Den studerande kan visa sin förmåga att förstå och tillämpa fysikaliska kunskaper på olika sätt, till exempel genom att förklara, göra grafiska modeller och använda matematiska modeller. Bedömningen ska basera sig på olika#11arbeten men även på den studerandes arbetssätt, såsom formulering av frågor, beskrivning av problemlösningsprocessen samt forskningsfärdigheter. Vid bedömningen ska man ta i beaktande den studerandes förmåga att arbeta experimentellt och att hämta och tillämpa information. ALLMÄNNA MÅL FÖR UNDERVISNINGEN I FYSIK#11De allmänna målen för undervisningen i fysik hänför sig till fysikens betydelse, värderingar och attityder, den studerandes forskningsfärdigheter och kunskaper i fysik samt användningen av dem. De allmänna målen för undervisningen är följande:#11#11Betydelse, värderingar och attityder#11Målet är att den studerande ska#11• kunna bedöma vilken betydelse fysiken och teknologin har för individen och samhället#11• identifiera sina kunskaper i fysik och ställa upp egna mål, möta utmaningar i lärandet och tillämpa olika studiestrategier i läroämnet fysik#11• bli insatt i hur man tillämpar fysik i olika sammanhang, exempelvis i naturen, näringslivet, organisationer eller forskarsamfund#11• få möjligheter att sätta sig in i fysikens tillämpningar genom olika besök, samarbete med högskolor och arbetsliv på lokal eller internationell nivå#11• få tillräckliga färdigheter för fortsatta studier inom naturvetenskapernas och fysikens tillämpningsområden #11• få färdigheter att delta i debatter och beslutsfattande som berör miljö och teknologi.#11#11Forskningsfärdigheter#11Målet är att den studerande ska#11• förstå den naturvetenskapliga kunskapens karaktär och utveckling samt vetenskapliga sätt att producera kunskap#11• kunna formulera frågor om de fenomen som studeras och vidareutveckla frågeställningar som utgångspunkt för undersökning, problemlösning eller annan verksamhet#11• kunna planera och utföra experimentella undersökningar i samarbete med andra#11• identifiera hur felkällor inverkar på mätningar#11• kunna behandla, tolka och presentera undersökningsresultat samt analysera och bedöma dem och hela undersökningsprocessen.#11#11Kunskaper i fysik och användningen av dem#11Målet är att den studerande ska#11• kunna använda centrala begrepp i fysik på ett konsekvent sätt och i rätt sammanhang #11• strukturera sin uppfattning om naturens strukturer och fenomen med hjälp av fysikaliska begrepp och principer #11• kunna uttrycka slutsatser och synpunkter på sådana sätt som är karakteristiska för fysiken#11• förstå fysikaliska fenomen och principer som utgör grunden för teknologiska tillämpningar#11• kunna formulera, tolka och bedöma olika modeller samt använda dem och simuleringar för att beskriva fenomen och göra prognoser#11• kunna använda ändamålsenliga program för att skapa modeller samt uttrycka matematiska och grafiska lösningar och resultat#11• kunna använda mångsidiga informationskällor och kritiskt bedöma dem med hjälp av sina kunskaper i fysik. LÄROÄMNETS UPPDRAG#11Undervisningen i fysik ska hjälpa den studerande att utveckla ett naturvetenskapligt tänkande och en naturvetenskaplig världsbild som en del av en mångsidig allmänbildning. Undervisningen ska ge den studerande insikter om fysikens betydelse i vardagen och för miljön, samhället och teknologin. I undervisningen ska den studerande fördjupa sig i läroämnets språk och språket inom vetenskapsgrenarna i anknytning till fysik samt i fysikens begreppsapparat och sätt att producera kunskap. Den studerande utvecklar sin naturvetenskapliga läsfärdighet, vilket hjälper hen att kritiskt utvärdera olika vardagliga val samt ställningstaganden i samhällsdebatten. Undervisningen i fysik ska ge den studerande färdigheter för framgångsrika fortsatta studier inom naturvetenskap och naturvetenskapens tillämpningsområden samt att tillämpa sina kunskaper i fysik i arbetslivet. Med hjälp av mångsidiga lärsituationer och -miljöer möjliggör man att de studerande har jämlika och likvärdiga möjligheter att lära sig.#11#11Undervisningen i fysik ska stödja den studerande att förstå fysikens begrepp både kvalitativt och kvantitativt. Den studerande bearbetar sina tidigare erfarenheter, nya observationer och synvinklar till en logiskt sammanhängande bild av omvärlden i samverkan med lärarna och gruppen samt med hjälp av fysikens teorier.#11#11Undervisningen i fysik ska utgå från observationer i omgivningen. Experiment i olika former stödjer den studerande att tillägna sig och förstå begrepp, lära sig forskningsmetoder och förstå naturvetenskapens karaktär. Under studiernas gång utvecklas den studerandes forskningsfärdigheter både generellt och inom centrala områden som behandlas i respektive modul. Experimentellt arbete ska utföras med beaktande av säkerheten i arbetet.#11#11Delområdena inom mångsidig kompetens#11Undervisningen i fysik vägleder den studerande att tillägna sig ett naturvetenskapligt tänkande, att ta fram och använda information, att komma med idéer, samarbeta samt att bedöma informationens tillförlitlighet och innebörd. Undervisningen utvecklar den studerandes samhälleliga kompetens genom att den studerande får färdigheter att delta i samhällsdebatten och påverka det gemensamma beslutsfattandet.#11#11Den studerandes eget undersökande arbete utvecklar den studerandes arbetssätt, samarbetsförmåga och förmåga till kritiskt tänkande samt inspirerar hen till fysikstudier. Den studerande utvecklar sin kommunikativa kompetens och lär sig att arbeta långsiktigt och att ta ansvar för sitt eget arbete med hjälp av mångsidiga arbetssätt, till exempel genom projekt och arbete i grupp.#11#11Undervisningen ska förmedla en bild av fysikens betydelse för att bygga upp en hållbar framtid: fysiken behövs i utvecklingen av nya lösningar och när man ska trygga miljöns och människornas välbefinnande såväl på lokal nivå som på nationell och internationell nivå. Undervisningen handleder den studerande att ta ansvar för sina egna handlingar och miljön, att använda sina kunskaper i fysik för att bygga upp en hållbar framtid samt för att utvärdera sina egna val med beaktande av en hållbar användning av naturtillgångar, konsekvenser för miljö och hälsa samt olika former av energiproduktion. Undervisningen i fysik stödjer på det här sättet den studerandes etiska kompetens och miljökompetens, globala och kulturella kompetens samt hens kompetens för välbefinnande.#11#11I studierna i fysik övar den studerande sig på att skriva samt kritiskt tolka och analysera olika texter. Multilitteraciteten utvecklas till exempel genom att den studerande tolkar och producerar skrivna texter, bilder, videor, tabeller, grafer eller formler. Undervisningen i fysik stödjer den tvärvetenskapliga och kreativa kompetensen även genom användningen av informations- och kommunikationsteknik. Informations- och kommunikationsteknik används bland annat för att hämta information, samla in data från observationer, behandla och tolka mätningsresultat, producera och presentera sina egna arbeten samt för att göra modeller och simuleringar. VGLP21 SIIRTO 21 FY01 5607 Fysiken som naturvetenskap 1 1/2 gy21 obligatorisk modul Allmänbildande allmän VGLP21 Nej I modulen får den studerande en uppfattning om fysikens experimentella karaktär och hur man skapar kvantitativa modeller. En central infallsvinkel är hur ny kunskap produceras genom att göra observationer och experiment som är karakteristiska arbetssätt för fysiken. Modulen utvecklar samarbetsfärdigheter och skapar en grund för tvärvetenskaplig och kreativ kompetens.#11#11Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• bekanta sig med fysiken som en systematisk vetenskap som baserar sig på experimentella undersökningar#11• introduceras i materiens struktur och världsalltets storleksordningar#11• bekanta sig med de metoder som används för att ta fram information i fysiken #11• kunna planera och genomföra enkla naturvetenskapliga experiment#11• få erfarenheter som väcker och fördjupar intresset för fysik och fysikstudier. Centralt innehåll#11• storhet och enhet samt SI-systemet#11• mätning, insamling av resultat, grafisk presentation av resultat samt bedömning av deras tillförlitlighet#11• grafisk modell och linjär modell#11• planering och genomförande av enkla experimentella undersökningar#11 #11Modulens centrala innehåll kan granskas till exempel i följande tematiska sammanhang: rörelsefenomen, densitetsmätningar och tyngdacceleration. FY1 VGLP21 SIIRTO 21 FY02 5608 Fysik, miljö och samhälle 1 1/2 gy21 obligatorisk modul Allmänbildande allmän VGLP21 Nej I modulen blir den studerande förtrogen med hur energi produceras, överförs och används samt vilken inverkan dessa funktioner har på miljö, samhälle och människans välbefinnande. En central infallsvinkel är hur begreppet energi tar sig uttryck i dessa sammanhang samt hur energibegreppet strukturerar och förtydligar den diskussion som förs om temat och åsikter i anknytning till den.#11#11Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• bli insatt i energi som ett grundläggande begrepp i fysiken#11• känna till olika energiformer och sätt att producera energi#11• kunna jämföra olika sätt att producera energi och storleksordningar i anknytning till produktionssättens inverkan på miljön#11• få färdigheter i att delta i diskussioner som gäller miljö och teknologi samt i beslutsfattande kring hållbar energihushållning. Centralt innehåll#11• energiformer, energins bevarande och omvandling#11• energiproduktion, effekt, verkningsgrad, överföring av energi#11• energiproduktionens inverkan på miljön och på klimatförändringen#11#11Modulens centrala innehåll kan granskas till exempel i följande tematiska sammanhang: kemisk energi som energikälla, nationell energiproduktion och energiförbrukning samt hushållens användning av energi. FY2 VGLP21 SIIRTO 21 FY03 5609 Energi och värme 2 1 gy21 valfri nationell modul Allmänbildande allmän VGLP21 Nej I modulen undersöker den studerande termodynamiska system, flödet av energi mellan systemen och energiflödets effekter. Centrala innehåll anknyts exempelvis till energiproduktion, klimatförändring och till byggande. Modulen ger färdigheter i att delta i diskussioner och beslutsfattande gällande miljö och teknologi. #11#11Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• fördjupa sin förståelse för energi som ett centralt begrepp i fysiken#11• kunna undersöka ett ämnes termodynamiska tillstånd och fenomen i anknytning till förändringar i aggregationstillstånd#11• kunna tillämpa termodynamikens begrepp och modeller då hen granskar lösningar inom energiproduktion och medverkar i bygget av en hållbar framtid#11• identifiera energibalansens och värmeflödets betydelse i klimatförändringen. Centralt innehåll#11• kraft som ett mått på styrkan hos en växelverkan#11• mekaniskt arbete#11• termodynamiskt system och tillståndsvariabler#11• temperatur, tryck och hydrostatiskt tryck#11• energins bevarande, inre energi, energiflöde och värmemängd#11• hur ett ämne värms upp och svalnar samt förändringar i aggregationstillstånd#11• värmeutvidgning#11• tillståndsförändringar hos gaser och tillståndsekvationen för en ideal gas#11#11Modulens centrala innehåll kan granskas till exempel i följande tematiska sammanhang: energiproduktion, byggande och energi i hemmet, klimatförändringen samt värmemaskiner.#11#11Centrala innehåll kan granskas till exempel med följande experiment: bestämning av absoluta nollpunkten (extrapolering), bestämning av vattnets specifika ångbildningsvärme samt bekräftelse av Boyles lag. FY3 VGLP21 SIIRTO 21 FY04 5610 Kraft och rörelse 2 1 gy21 valfri nationell modul Allmänbildande allmän VGLP21 Nej I modulen granskas likformig och föränderlig rörelse. I modulen blir den studerande förtrogen med begreppet kraft som en fundamental storhet som beskriver växelverkan mellan kroppar. Den studerande blir även insatt i hur Newtons II lag används då man tar fram en modell för hur en kraft påverkar förändringar i rörelsetillståndet. Energi och rörelsemängd granskas som centrala begrepp i#11mekaniken och som storheter vilka bevaras.#11#11Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• genom experiment kunna undersöka fenomen i anknytning till kraft och rörelse#11• kunna producera och analysera grafiska framställningar av mätdata#11• förstå konserveringslagarnas betydelse i fysiken#11• känna till säkerhetsaspekter i anknytning till kraft och rörelse. Centralt innehåll#11• likformig och likformigt accelererad rätlinjig rörelse#11• växelverkan mellan kroppar och kraft samt Newtons lagar#11• krafters sammanlagda verkan, kraftdiagram och rörelseekvationen#11• tyngd och friktion#11• rörelseenergi, potentiell energi och mekanisk energi#11• den mekaniska energins bevarande och mekanikens energiprincip#11• rörelsemängd, impuls, rörelsemängdens bevarande och endimensionella kollisioner#11#11Modulens centrala innehåll kan granskas till exempel i följande tematiska sammanhang: vatten- och vindkraft, trafik och sport. #11#11Centrala innehåll kan granskas till exempel med följande experiment: bestämning av tyngdacceleration, friktionskoefficient samt av de krafter som verkar på en kropp. FY4 VGLP21 SIIRTO 21 FY05 5611 Periodisk rörelse och vågor 2 1 gy21 valfri nationell modul Allmänbildande allmän VGLP21 Nej I modulen fördjupas de kunskaper och färdigheter som den studerande tillägnat sig i den föregående modulen. I modulen blir den studerande insatt i harmonisk växelverkan och gravitationsväxelverkan samt i de rörelsefenomen som dessa förorsakar. I modulen undersöker den studerande ljud och ljudfenomen som mekaniska vågrörelser samt skapar modeller av dessa.#11#11Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• kunna beskriva planetarisk rörelse som centralrörelse#11• bli förtrogen med svängningsrörelsens och vågrörelsens grundprinciper genom att undersöka mekanisk svängning och ljud#11• kunna beskriva periodisk rörelse med fysikaliska och matematiska begrepp#11• matematiskt kunna beskriva mekaniska svängningar och ljud som en periodisk rörelse. Centralt innehåll#11• kraftmoment och vridning av en kropp#11• vridning och jämvikt i enkla fall#11• likformig cirkelrörelse och normalacceleration#11• den allmänna gravitationslagen och planetarisk rörelse#11• periodisk rörelse, period, frekvens och amplitud#11• harmonisk kraft och svängningsrörelse samt den potentiella energin hos en harmonisk kraft#11• mekaniska vågor: uppkomst, utbredning och reflexion#11• diffraktion och interferens hos mekaniska vågor samt stående vågor#11• ljud som vågrörelse, ljudintensitetsnivå, ljudets egenskaper och utbredning#11#11Modulens centrala innehåll kan granskas till exempel i följande tematiska sammanhang: pendeln, musikinstrument, akustik och ljudåtergivning, skadliga effekter av buller och skydd av hörseln samt ultraljudsavbildning. #11#11Centrala innehåll kan granskas till exempel med följande experiment: bestämning av svängningstiden för en pendel, bestämning av ljudets hastighet och frekvensanalys av ljud. FY5 VGLP21 SIIRTO 21 FY06 5612 Elektricitet 2 1 gy21 valfri nationell modul Allmänbildande allmän VGLP21 Nej I modulen blir den studerande förtrogen med de mest centrala modellerna som beskriver elektrisk växelverkan samt med begrepp i anknytning till elektrisk energi och elteknik. Den studerande får baskunskaper i att planera och undersöka enkla elektriska kretsar. I modulen behandlar den studerande även elsäkerhet och introduceras till elteknikens tillämpningar.#11#11Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• kunna undersöka fenomen i anknytning till elektricitet experimentellt och kunna utföra grundläggande mätningar inom elläran#11• kunna använda begreppen fält och potential för att beskriva elektriska fält#11• känna till säkerhetsaspekter i anknytning till elektriska apparater och överföring av elenergi. Centralt innehåll#11• spänning och elektrisk ström i likströmskretsar#11• resistans och Ohms lag#11• elektrisk effekt och Joules lag#11• koppling av motstånd och Kirchhoffs lagar#11• ackumulatorer och en ackumulators laddningskrets#11• Coloumbs lag och homogent elektriskt fält#11• potentiell energi och potential i ett homogent elektriskt fält#11• kondensator och kondensatorns energi#11• halvledare, diod och LED som komponenter i en strömkrets#11• elsäkerhet: säkring, kapslingsklassning och genomslagsspänning#11#11Modulens centrala innehåll kan granskas till exempel i följande tematiska sammanhang: enkla elektriska apparater, solcellen som likspänningskälla samt lagring av elektrisk energi.#11#11Centrala innehåll kan granskas till exempel med följande experiment: mätningar av olika komponenters funktion i en strömkrets och experimentell bestämning av ett batteris inre resistans. FY6 VGLP21 SIIRTO 21 FY07 5613 Elektromagnetism och ljus 2 1 gy21 valfri nationell modul Allmänbildande allmän VGLP21 Nej I modulen blir den studerande förtrogen med fenomenet elektromagnetism, där elektrisk och magnetisk växelverkan uppträder parallellt. I modulen behandlas tidsberoende elektromagnetiska fenomen, av vilka induktion är det mest centrala. I modulen granskas även elektromagnetisk strålning och i synnerhet dess mest kända form, ljus. Då den studerande undersöker tillämpningar som#11baserar sig på elektromagnetism koncentrerar hen sig på deras betydelse för det moderna samhällets utveckling.#11#11Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• förstå induktionsfenomenets centrala betydelse inom elektromagnetism#11• förstå de fysikaliska grundprinciperna för produktion och överföring av elektrisk energi och deras betydelse för samhällets funktion#11• identifiera källor till elektromagnetisk strålning och strålningens effekt#11• förstå att ljus är ett elektromagnetiskt fenomen. Centralt inehåll#11• ferromagnetism och magnetisk dipol#11• magnetisk växelverkan och magnetfält#11• en laddad partikels rörelse i ett homogent el- och magnetfält#11• magnetfältet kring en strömförande ledare och kraften mellan två ledare#11• elektromagnetisk induktion, Lenz lag och virvelströmmar#11• generator, uppkomsten av växelström, transformatorn och överföring av energi med hjälp av elektrisk ström#11• elektromagnetisk strålning och dess spektrum samt svartkroppsstrålningens spektrum#11• ljusets reflexion, brytning och totalreflexion#11• ljusets interferens och diffraktion#11• ljusets polarisation kvalitativt#11#11Modulens centrala innehåll kan granskas till exempel i följande tematiska sammanhang: partikelaccelerator, vindkraft och optisk dataöverföring.#11#11Centrala innehåll kan granskas till exempel med följande experiment: bestämning av magnetisk flödestäthet i en spole, ljusets reflexion och brytning i en gränsyta samt bestämning av våglängden för en laser med hjälp av ett gitter. FY7 VGLP21 SIIRTO 21 FY08 5614 Materia, strålning och kvantisering 2 1 gy21 valfri nationell modul Allmänbildande allmän VGLP21 Nej I modulen blir den studerande förtrogen med kvantfysikens begreppsliga och teoretiska struktur samt med dess experimentella grund. Materiens struktur och grundväxelverkningar är centralt samt hur dessa inverkar på ett ämnes egenskaper. Modulen behandlar kvantfysikens teknologiska tillämpningar samt hur kvantfysiken kommer till uttryck ända från fenomen på elementarpartikelnivå#11och nanoskala till fenomen på kosmisk skala. Även teknologier som baserar sig på olika radioaktiva sönderfall, joniserande strålning och kvantisering fungerar som undersökningsobjekt. #11#11Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• känna till den joniserande strålningens effekter och bekanta sig med säker användning av strålning#11• introduceras till den världsbild som baseras på kvantfysik från elementarpartikelfysik till kosmologi#11• förstå hur betydelsefull den teknologi som baserar sig på kvantisering är för dagens samhälle. Centralt innehåll#11• energins kvantisering då materia och strålning växelverkar med varandra#11• fotonen som det elektromagnetiska strålningsfältets kvanta#11• atomens uppbyggnad, kvanttillstånden hos atomens elektroner samt grundtanken i den vågmekaniska atommodellen#11• teknologi som baserar sig på kvantisering; laser och kvantstrukturer #11• atomkärnans struktur och förändringar, radioaktivt sönderfall#11• kärnreaktioner, ekvivalens mellan massa och energi, atomkärnans bindningsenergi#11• kärnkraft, fission och fusion#11• sönderfallslagen#11• olika typer av joniserande strålning och deras biologiska effekter samt tillämpningar inom medicin och teknologi#11• partikelfysikens standardmodell#11• världsalltets utveckling#11#11Modulens centrala innehåll kan granskas till exempel i följande tematiska sammanhang: strålsäkerhet, användning av strålning inom medicin, klimatförändringen och växthuseffekten.#11#11Centrala innehåll kan granskas till exempel med följande experiment: mätning av spektra, granskning av förändring av spektra i fluorescens-fenomen, mätningar med laserdiod och simuleringar i anknytning till ämnesområdet. FY8 VGLP21 SIIRTO 21 GE 5601 Geografi gy21 nationellt läroämne Allmänbildande allmän VGLP21 Medeltal vägt enligt studiepoäng Maantiede Nej Geografi BEDÖMNING#11Bedömningen i geografi ska basera sig på hur väl målen för läroämnet uppnåtts, med fokus på de specifika målen och det centrala innehållet för respektive modul. Bedömning och respons under lärprocessen hjälper den studerande att bli medveten om sina arbetssätt samt att utveckla sina kunskaper. Vitsordet ska grunda sig på mångsidiga sätt att visa sina kunskaper och på mångsidiga iakttagelser av den studerandes begreppsliga och metodmässiga kunskaper och färdigheter.#11#11Centrala föremål för bedömningen i geografi är geografiskt tänkande, den studerandes förståelse av geografiska fenomen och processer samt hens geografiska färdigheter och förmåga att tillämpa dem. Den studerande kan åskådliggöra sitt geografiska tänkande och sina geografiska kunskaper på olika sätt. Centrala färdigheter som ska bedömas i geografin är förmågan att läsa och tolka kartor, förmågan att presentera information grafiskt samt andra geomediala färdigheter. Den studerande kan även visa sina kunskaper i geografi med hjälp av fältarbeten, presentationer, undersökningsrapporter och andra arbeten. ALLMÄNNA MÅL FÖR UNDERVISNINGEN I GEOGRAFI#11#11Undervisningen i geografi stärker den studerandes geografiska tänkande, fördjupar hens förståelse av fenomen och processer samt utvecklar hens förmåga att behärska och tillämpa mångsidiga färdigheter. De allmänna målen för undervisningen är följande:#11#11Geografiskt tänkande#11Målet är att den studerande ska#11• få upplevelser och färdigheter som fördjupar hens intresse för geografi och geografins sätt att gestalta och utforska världen#11• förstå vad som karakteriserar geografin som vetenskap och hur geografiskt kunnande behövs i vardagen, i studierna och i arbetslivet#11• kunna använda geografiska begrepp exakt samt kunna formulera och motivera ståndpunkter på ett sätt som är specifikt för geografin samt i rätt sammanhang#11• fördjupa sina kunskaper om jordens kartbild och om ortnamn#11• kunna granska världen ur olika synvinklar, såsom ur den enskilda individens, samhällets och miljöns perspektiv#11• förstå nödvändigheten av en hållbar livsstil och betydelsen av cirkulär ekonomi som sparar naturresurser.#11#11Geografiska fenomen och processer#11Målet är att den studerande ska#11• förstå naturgeografiska fenomen och processer#11• förstå humangeografiska fenomen och processer#11• förstå växelverkan mellan natur- och humangeografiska processer.#11#11Geografiska färdigheter och tillämpningar#11Målet är att den studerande ska#11• kunna observera vardagsmiljöer och tolka landskap#11• kunna jämföra och analysera de fenomen, strukturer och former av växelverkan i naturen och i den mänskliga verksamheten som är knutna till olika regionala nivåer samt de ändringar som sker inom dessa#11• kunna observera, beskriva och analysera människornas välbefinnande lokalt, regionalt och globalt#11• kunna reflektera över och bedöma potentiella lösningar på förändringar i miljön och förändringar som orsakas av mänsklig verksamhet#11• förstå, tillämpa och analysera geografisk kunskap och använda geomedia mångsidigt för att söka, analysera och presentera information#11• följa med aktuella händelser i världen och kritiskt bedöma vilka faktorer som inverkar på dem och vilka eventuella följder de har#11• ha insikt i regionutveckling och sätten att delta i och påverka den#11• tillägna sig färdigheter att agera som en ställningstagande och aktiv världsmedborgare som främjar en hållbar framtid. LÄROÄMNETS UPPDRAG#11I geografi undersöker man fenomen som sker i naturen, samhället, hos människan samt växelverkan mellan dem. Undervisningen i geografi har som uppdrag att utveckla den studerandes geografiska världsbild och ge hen verktyg att förstå globala, regionala och lokala företeelser och hur de har förändrats under tidens gång samt regionala problem och hur de kan lösas.#11#11Undervisningen i geografi ska vägleda den studerande till insikt om de faktorer som bidrar till att världen förändras, lära hen att formulera välgrundade åsikter, ta ställning till förändringar som sker i den egna miljön, i närområdet och i hela världen samt att arbeta aktivt för att främja naturens och människans välbefinnande. Undervisningen övar den studerandes färdigheter att delta och påverka samt stödjer den studerande i byggandet av en hållbar framtid. Geografiundervisningen hjälper den studerande att bli medveten om växelverkan mellan naturen och mänsklig verksamhet samt att betrakta världen som en föränderlig och kulturellt pluralistisk livsmiljö.#11#11I geografiundervisningen integreras naturvetenskapliga och humanistisk-samhällsvetenskapliga ämnen. Undervisningen ger den studerande färdigheter att granska miljö- och människorättsfrågor och stödjer den studerandes utveckling till en bildad och ansvarstagande medborgare.#11#11Undervisningen ska ta avstamp i de ungas livsmiljö och i den studerandes vardag. Olika lärmiljöer ska mångsidigt användas i undervisningen. Ett undersökande angreppssätt och användningen av geomedia hjälper den studerande att fördjupa sitt geografiska tänkande och att förstå de förändringar som sker i den vardagliga miljön på det lokala, regionala och globala planet. Med geomedia avses olika sätt att ta fram och presentera geografisk information, till exempel kartor, geodata, diagram, bilder, videofilmer, skriftliga källor, olika medier och muntliga presentationer. En mångsidig användning av geomedia hjälper den studerande att hämta, analysera och tolka information samt presentera den visuellt. Genom att man behandlar aktuella nyheter i undervisningen får den studerande stöd för att utveckla sin världsbild och sitt kritiska tänkande och att förstå de förändringar som sker i närmiljön och på andra håll i världen.#11#11Delområdena inom mångsidig kompetens#11Målen för mångsidig kompetens uppfylls tillsammans med målen för undervisningen i geografi.#11#11Undervisningen i geografi stödjer utvecklingen av den studerandes kompetens för välbefinnande och kommunikativa kompetens. I läroämnet grundar sig arbetssätten på växelverkan och varierande lärmiljöer, och man utgår från den studerande. I undervisningen betonas speciellt sociala färdigheter och samarbetsförmåga samt att den studerande tar ansvar för sitt eget och andras arbete. Den studerande ska få handledning i att ställa upp egna mål och ska stödjas och uppmuntras i olika skeden av lärprocessen, vilket stärker den studerandes självkännedom och utvecklar uthålligheten.#11#11I geografin får den studerande öva sig på undersökande samt tvärvetenskapligt och kreativt arbete. Den studerande fördjupar sig i läroämnets språk och språket inom vetenskapsgrenarna i anknytning till geografi samt i läroämnets begreppsapparat och hur geografisk kunskap byggs upp. Färdigheter i geomedia stärker den studerandes multilitteracitet. Undervisningen i geografi motiverar den studerande till ett naturvetenskapligt och humanistisk-samhällsvetenskapligt tänkande och till att söka och kritiskt analysera information.#11#11Undervisningen i geografi ger den studerande grundläggande kunskaper som hjälper hen att ta ställning till många aktuella samhällsfrågor och tillämpa ett kritiskt förhållningssätt till medieinnehåll. Undervisningen främjar den studerandes förståelse av vilken betydelse en hållbar utveckling har som utgångspunkt för områdesplanering samt ger den studerande färdigheter till interaktiv planering. Undervisningen vägleder den studerande mot en hållbar framtid och utvecklar en förståelse för globalt ansvar som en aktiv samhällsmedlem. Det här stärker den studerandes samhälleliga kompetens.#11#11Undervisningen i geografi stärker på olika sätt den studerandes etiska kompetens och miljökompetens. Undervisningen ökar den studerandes förståelse för kulturell mångfald och naturmiljöns betydelse och ska ge den studerande en inblick i nödvändigheten av en hållbar livsstil. Undervisningen i geografi hjälper den studerande att tillämpa sina kunskaper och färdigheter i den egna vardagen samt för etisk reflektion och för att göra hållbara val som konsument.#11#11Undervisningen i geografi fördjupar den studerandes förståelse av de mänskliga rättigheternas betydelse, samhällets mångfald och hur den regionala identiteten formas, och stödjer på det här sättet den studerandes globala och kulturella kompetens. Utmärkande för geografin är att man undersöker aktuella globala fenomen och växelverkan mellan dem. Undervisningen stödjer den studerandes internationella färdigheter och livskompetens samt utvecklingen till en bildad och fördomsfri människa. VGLP21 SIIRTO 21 GE01 5602 En värld i förändring 2 1 gy21 obligatorisk modul Allmänbildande allmän VGLP21 Nej Modulen lär den studerande granska vår föränderliga värld och regionala problem utifrån förändringar i miljön och i mänskligheten. Under modulens gång följer den studerande med aktuella nyheter från olika delar av världen och skapar sig en bild av globala förändringar som rör naturen, miljön och mänskligheten. Modulen behandlar även den positiva utveckling som sker i olika delar av världen och möjligheter att förutse och stävja samt förbereda sig för och anpassa sig till förändringar.#11#11Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• fördjupa sin geografiska världsbild och kunna använda ortnamn naturligt och i ändamålsenliga kontexter#11• kunna analysera vad som ligger bakom förändringar i miljön samt bedöma följderna av förändringarna på olika områden#11• känna till och kunna beskriva med vilka lösningar förändringarna i miljön kan stävjas eller hur följderna kan lindras på olika områden#11• kunna analysera orsakerna till förändringar i mänskligheten samt bedöma följderna av förändringarna på olika områden#11• känna till metoder och kunna bedöma hur man kan påverka förändringar som är en följd av mänsklig verksamhet på olika områden#11• vara förtrogen med överenskommelser som anknyter till hållbar utveckling och kunna använda dem som grund för etiska motiveringar#11• kunna söka, analysera och presentera ändamålsenlig och tillförlitlig information om regionala frågor med hjälp av geomedia#11• kritiskt kunna bedöma aktuella regionala nyheter i olika medier med anknytning till förändringar i miljön eller mänskligheten. Centralt innehåll #11#11Geografin som vetenskap#11• hur miljön och världen granskas i geografin#11• tillämpning av geografi i arbetslivet och i vardagen#11• aktuella regionala nyheter#11#11Förändringar i miljön och hur man löser dem#11• mekanismer bakom klimatförändringar#11• orsakerna bakom och följderna av den klimatförändring som sker i dag#11• torka, ökenspridning, stormar, översvämningar#11#11Mänsklighetens förändringar#11• globala miljökonsekvenser av befolkningens tillväxt och ökad välfärd#11• bristen på rent vatten, hunger#11• välståndets fördelning, fattigdom#11• flyktingskap#11• överenskommelser om hållbar utveckling GE1 VGLP21 SIIRTO 21 GE02 5603 Den blå planeten 2 1 gy21 valfri nationell modul Allmänbildande allmän VGLP21 Nej Modulen behandlar naturgeografiska fenomen och fördjupar den studerandes kunskaper om atmosfärens, hydrosfärens och litosfärens struktur och processer. Den centrala infallsvinkeln är processerna i naturen och de orsakssamband som är förknippade med dessa. Alla teman behandlas ur ett regionalt perspektiv. I samband med de olika temana behandlas även risker, problem och positiv utveckling som anknyter till dem.#11#11Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• kunna använda centrala naturgeografiska begrepp och ortnamn på ett ändamålsenligt sätt#11• kunna söka, analysera, tolka, bedöma och presentera naturgeografisk information med hjälp av geomedia#11• förstå de fenomen som beror på jordens planetariska karaktär och motivera deras effekt på naturens system#11• kunna beskriva och analysera den regionala indelningen av den icke-levande och den levande naturen på jordklotet#11• kunna utläsa naturlandskapens struktur, uppkomst och utveckling via kartor och bilder samt förklara hur och varför naturlandskapen förändras#11• kunna analysera orsakerna bakom risker som rör naturen och bedöma deras följder på olika områden#11• kunna beskriva och med hjälp av exempel jämföra hur risker som rör naturen kan förutses eller hur följderna av dem kan lindras på olika områden#11• förstå betydelsen av naturgeografisk kunskap i samhället och i människornas vardag. Centralt innehåll#11#11Naturgeografiskt tänkande#11• naturgeografiska frågeställningar samt inhämtande, analys, bedömning och presentation av naturgeografisk information#11• naturgeografiska informationskällor och forskningsmetoder#11#11Jordens planetariska rörelser och de fenomen som de medför#11#11Atmosfären och hydrosfären#11• atmosfärens struktur och vindarna, förändringar i ozonlagret#11• vattnets kretslopp, regn och havsvattnets rörelser, ENSO och NAO#11• väder och väderprognoser#11• klimatzoner#11#11Litosfären#11• jordklotets struktur och det geologiska kretsloppet#11• endogena och exogena processer som omformar jordens yta#11• endogena och exogena fenomen som risker, centrala riskområden, identifiering av risker och riskberedskap#11#11Jordmåner och vegetationszoner GE2 VGLP21 SIIRTO 21 GE03 5604 En gemensam värld 2 1 gy21 valfri nationell modul Allmänbildande allmän VGLP21 Nej Modulen behandlar humangeografiska fenomen och fördjupar den studerandes kunskap om regionala drag och växelverkan i den mänskliga verksamheten. Centrala infallsvinklar är analys av de möjligheter som naturresurserna och miljön erbjuder med tanke på mänsklig verksamhet, ansvar och miljöns#11välbefinnande. Alla teman behandlas ur ett regionalt perspektiv. I samband med de olika temana behandlas även risker, problem och positiv utveckling som anknyter till dem.#11#11Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• kunna använda centrala humangeografiska begrepp och ortnamn på ett ändamålsenligt sätt#11• känna till olika kulturella drag och uppskatta deras mångfald samt ta i beaktande de mänskliga rättigheterna i sin verksamhet#11• kunna söka, analysera, tolka, bedöma och presentera humangeografisk information med hjälp av geomedia#11• kunna beskriva och analysera de regionala dragen i mänsklig verksamhet och beroendeförhållanden mellan natur och miljö på olika regionala nivåer#11• kunna analysera naturresurserna och miljöns möjligheter och deras inverkan på den mänskliga verksamheten samt jämföra olika områden#11• med hjälp av exempel kunna analysera orsakerna till risker som rör mänskligheten och miljörelaterade risker samt bedöma deras följder och känna igen på vilka sätt de kan stävjas eller lindras på olika områden#11• förstå betydelsen av humangeografisk kunskap i samhället, i människornas vardag och i den egna verksamheten. Centralt innehåll#11#11Humangeografiskt tänkande#11• humangeografiska frågeställningar, inhämtande, analys, bedömning och presentation av humangeografisk information#11• humangeografiska informationskällor och forskningsmetoder #11• upplevelser av platser, tankekartor#11#11Befolkning, bosättning och kulturer#11• befolkningsstruktur och befolkningsförändring#11• bosättningens placering, flyttningsrörelser#11• kulturell mångfald, regional identitet och förverkligandet av de mänskliga rättigheterna, såsom ursprungsbefolkningens ställning#11#11Städer och urbanisering#11• markanvändning och byggd miljö#11• förändringar i den urbana miljön och ekostäder#11#11Produktionens regionala drag och hållbar användning av naturresurser#11• jord- och skogsbruk samt fiskenäring#11• gruvprodukter, energikällor#11• industri#11• cirkulär ekonomi#11#11Mobilitet, tjänster och växelverkan#11• tillgänglighet, trafiknät och turism#11• globalisering#11• regional spridning av innovationer GE3 VGLP21 SIIRTO 21 GE04 5605 Geomedia – undersök, delta och påverka 2 1 gy21 valfri nationell modul Allmänbildande allmän VGLP21 Nej Modulen lär den studerande att tillämpa de geografiska kunskaper och färdigheter som hen inhämtat i de tidigare modulerna för att utarbeta en undersökningsrapport eller genomföra ett delaktighets- eller påverkansprojekt. Centrala infallsvinklar är områdesplanering och principerna för interaktiv planering samt användningen av geomedia inom forskning och för att påverka.#11#11Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• kunna formulera geografiska frågeställningar och genomföra en undersökning eller ett delaktighets- eller påverkansprojekt med en lokal, regional eller global dimension#11• förstå och kunna förklara hur geomedia tillämpas i geografisk forskning, i den egna vardagen och inom olika samhällsområden#11• kunna använda och känna till funktionsprinciperna för applikationer inom geodata #11• kunna observera vardagsmiljöer, tolka landskap och kartor samt beskriva regionala fenomen, strukturer och regional växelverkan i naturen och i mänsklig verksamhet#11• känna till och kunna beskriva olika syften med och nivåer av områdesplanering samt de medborgerliga rättigheterna att påverka planeringen och utvecklingen av sin egen miljö. Centralt innehåll#11#11Geografisk forskning#11• användningen av geomedia i geografiska undersökningar; grunderna i kartografi och geodata, bilder, videofilmer, diagram och tabeller samt andra regionala informationskällor#11• att formulera problem och söka, behandla, analysera, tolka, utvärdera, åskådliggöra och presentera forskningsmaterial #11• att tolka natur- och kulturlandskap med hjälp av kartor, bilder och övrig geomedia#11• användningen av geomedia i vardagen, arbetslivet och i främjandet av en hållbar framtid#11#11Områdesplanering och principerna för interaktiv planering#11• planläggning på olika regionala nivåer#11• olika sätt att delta#11#11En geografisk undersökningsrapport eller ett delaktighets- och påverkansprojekt (enligt den studerandes val)#11• Undersökningsrapportens eller delaktighets- och påverkansprojektets infallsvinkel kan vara regiongeografisk eller basera sig på ett fenomen. Den centrala utgångspunkten ska vara den regionala aspekten och förståelsen av människans och naturens växelverkan. Undersökningsrapporten eller projektet utarbetas självständigt eller i grupp. GE4 VGLP21 SIIRTO 21 GYGD4 5695 Gymnasiediplom i gymnastik 2 1 gy21 gymnasiediplom Allmänbildande allmän VGLP21 Nej Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• genom en särskild prestation visa prov på sitt intresse för gymnastik och de ämneskunskaper och färdigheter som den studerande har utvecklat under gymnasiestudierna#11• ska på ett mångsidigt sätt kunna reflektera över betydelsen av fysisk aktivitet i sitt liv och samtidigt utveckla sin fysiska funktionsförmåga, sitt fysiska specialkunnande och intresse samt sin samarbetsförmåga. Centralt innehåll#11• omfattar en helhet som innehåller delområdena fysisk prestationsförmåga, kunskap om gymnastik och idrott, specialkunnande, intresse och samarbetsförmåga samt självvärdering i form av en portfölj LILD4 VGLP21 SIIRTO 21 HEGD1 5692 Gymnasiediplom i huslig ekonomi 2 1 gy21 gymnasiediplom Allmänbildande allmän VGLP21 Nej Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• genom en särskild prestation visa prov på sitt intresse för huslig ekonomi och de ämneskunskaper och färdigheter som den studerande har utvecklat under gymnasiestudierna#11• kunna redogöra för och förmedla de mål och utgångspunkter som hen ställt upp för gymnasiediplomet#11• visa sin kunskap och sin färdighet i huslig ekonomi genom att använda undersökande och tillämpande arbetssätt i studierna, samverka, förvärva kunskap tillsammans med andra och dela kunskap samt kritiskt utvärdera kunskapen och arbetet#11• kunna producera en helhet där valet av innehåll, uppgiftens syfte och planerings- och arbetsprocess stödjer varandra. Centralt innehåll#11• utgår från målen som ställts upp för gymnasiediplomet, från det tema och den idé som den studerande valt samt från planerings- och arbetsprocessen#11• omfattar diplomarbetet, en essä och självvärdering samt en portfölj om den studerandes kunskap i huslig ekonomi som bedöms utifrån de givna kriterierna KOLD1 VGLP21 SIIRTO 21 HI 5627 Historia gy21 nationellt läroämne Allmänbildande allmän VGLP21 Medeltal vägt enligt studiepoäng Historia Nej Historia BEDÖMNING#11Bedömningen i historieämnet ska basera sig på hur väl de allmänna målen för historieämnet uppnåtts, med fokus på målen och det centrala innehållet för respektive modul. Bedömning och respons under lärprocessen hjälper den studerande att bli medveten om sitt eget lärande och sina arbetssätt samt att utveckla sitt kunnande. Vitsordet ska grunda sig på mångsidig bedömning av den studerandes kunskaper och förmåga att tillämpa sina kunskaper i praktiken.#11#11Bedömningen i historieämnet ska fokusera på hur väl den studerande behärskar kunskaper och färdigheter som är specifika för historia: förmåga att förstå tidsmässig utveckling, orsakssamband och följdverkningar samt förmåga att söka information från olika källor, skilja mellan väsentliga och oväsentliga fakta och att kritiskt bedöma historiska företeelser, tolkningar och hur historisk kunskap används.#11#11Bedömningen ska beakta den studerandes förmåga att förstå, tillämpa och kombinera historisk kunskap i olika situationer, som förmågan att använda historiska fakta som ett verktyg för att bilda sig en välgrundad åsikt och för att bilda logiska helheter av sina kunskaper. ALLMÄNNA MÅL FÖR UNDERVISNINGEN I HISTORIA#11De allmänna målen för undervisningen i historia hänför sig till historiskt tänkande: värderingar, förståelse av historiska företeelser och hur man söker och tillämpar historisk kunskap. De allmänna målen för undervisningen är följande:#11#11Värderingar#11Målet är att den studerande ska#11• få insikt i att historiska företeelser har en mångfald av aspekter och olika kulturella uttrycksformer#11• få färdigheter att bygga upp en världsbild som värdesätter mänskliga rättigheter, likabehandling, demokrati och en hållbar livsstil, samt kunna agera som en ansvarsfull medborgare som främjar dessa#11• få upplevelser och erfarenheter som fördjupar det egna intresset för historia och förståelsen för historiens betydelse.#11#11Förståelse av historiska företeelser#11Målet är att den studerande ska#11• behärska de centrala processerna i Finlands historia och i världshistorien samt bakgrunden till dem, och kunna bedöma deras betydelse och växelverkan#11• förstå de centrala principerna för hur historisk kunskap är uppbyggd och att den kan tolkas på olika sätt#11• förstå nuet som ett resultat av historisk utveckling och som en utgångspunkt för framtiden#11• kunna analysera historiska företeelser och mänskliga handlingar mångsidigt och ur ett samtida perspektiv#11• kunna relatera sin egen tid och sig själv till det historiska skeendet och därmed fördjupa sin historiemedvetenhet.#11#11Att söka och tillämpa historisk kunskap#11Målet är att den studerande ska#11• kunna söka, tolka, bedöma och kritiskt granska olika skriftliga, statistiska och visuella källor#11• kunna producera kunskap om det förflutna genom att kritiskt använda relevanta källor#11• kunna använda historisk kunskap för att bilda sig en välgrundad åsikt samt kritiskt bedöma historisk praxis som ett verktyg i samhällspåverkan#11• kunna tillämpa sitt kunnande i historia för att bedöma samhälleliga och ekonomiska utmaningar och finna alternativa lösningar i anslutning till dessa, även med tanke på framtiden. LÄROÄMNETS UPPDRAG#11#11Undervisningen i historia ska stärka den studerandes allmänbildning och ge förutsättningar att förstå dagens värld och dess förändringsprocess. Undervisningen ska även ge verktyg att förstå samtiden samt öppna upp olika synsätt för reflektion över den framtida utvecklingen. Historia är ett kulturorienterande ämne som fördjupar den studerandes individuella, nationella, europeiska och globala identitet. Historieämnet stödjer även den studerandes utveckling till en aktiv samhällsmedlem som förstår mångfald.#11#11Undervisningen ska utgå från historia som vetenskap. Man ska fästa uppmärksamhet vid hur historisk kunskap är uppbyggd, vid att kritiskt bedöma dess tillförlitlighet och vid att historiska företeelser kan tolkas ur olika perspektiv. Studierna i historia ska utveckla förmågan att söka information, skilja på väsentliga och oväsentliga fakta samt hantera stora kunskapsmängder. Undervisningen ska särskilt lägga vikt vid att undersöka samband mellan det förflutna, nutid och framtid samt hur historiska fakta kan tolkas och användas på olika sätt i samhället. Det historiska tänkandet grundar sig på förståelsen av historiekunskapens tolkningsmässiga karaktär. En väsentlig del av det historiska tänkandet är att behärska historieämnets grundläggande begrepp, det vill säga förändring och kontinuitet samt orsak och verkan. Det historiska tänkandet inbegriper också textkompetens, som förmågan att analysera historiska källor och förmågan att bedöma deras ursprungliga syfte. Att läsa och tolka källor på ett för historieämnet utmärkande sätt ger färdigheter att bedöma informationens tillförlitlighet även i dagens värld.#11#11I undervisningen i historia studerar man den utveckling som har format nutiden, förhållandet mellan människan och miljön samt växelverkan mellan kultur, maktutövning och ekonomi. Den studerande ska undersöka individens betydelse och möjligheter som samhällsaktör nu och i framtiden. Den studerande ska också reflektera kring drivkrafter bakom och intentioner och motiv för individers och kollektivs agerande i historien. Hen övar sig i historisk empati, det vill säga att sätta sig in i människans situation utifrån den dåtida kontexten. Syftet är att försöka förstå de lösningar som valdes i det förflutna. Undervisningen ska lyfta fram betydelsen av mänskliga rättigheter, jämlikhet och jämställdhet samt de möjligheter som demokrati och internationellt samarbete ger för att lösa dagens och framtidens utmaningar. Finlands historia ska studeras ur ett globalt perspektiv.#11#11Delområdena inom mångsidig kompetens#11Läroämnet historia stödjer utvecklingen av den studerandes identitet och hens förmåga att agera etiskt. Undervisningen hjälper den studerande att utvecklas till en bildad och fördomsfri samhällsmedlem. Målen för undervisningen i historia uppfylls i anknytning till målen för mångsidig kompetens.#11#11Historieämnet stärker den studerandes kompetens för välbefinnande genom att den studerande utvecklar ett etiskt tänkande, empatisk förmåga och färdigheter att ta andra människor och deras synpunkter och behov i beaktande. Läroämnet stödjer den studerandes sökande efter en egen identitet, hjälper den studerande att strukturera sin självbild samt främjar hens förmåga att känna igen och använda sina egna styrkor. Undervisningen fördjupar även förståelsen av välfärdssamhällenas utveckling.#11#11I undervisningen i historia synliggörs den kommunikativa kompetensen i målen för läroämnet samt i arbetssätten. I historieämnet grundar sig arbetssätten på diskussion och interaktion och man utgår från de studerande. Väsentligt för studierna i historia är att lära sig möta, förstå och acceptera olika sätt att tänka och arbeta. Förmågan att lyssna till och förstå andra samt att argumentera på ett sätt som respekterar andras synpunkter främjar, förutom den studerandes lärande, även de sociala färdigheterna och samarbetsförmågan. Den empatiska förmågan utvecklas samtidigt som känslan av delaktighet och upplevelsen av en positiv lärmiljö stärks hos alla.#11#11Utgångspunkten för läroämnet är att den studerande lär sig använda och kritiskt analysera olika informationskällor och bedöma deras tillförlitlighet samt förstå och värdesätta betydelsen av forskningsbaserad kunskap. I undervisningen övar den studerande sig att fördomsfritt och kreativt producera, kombinera och tillämpa information inom tvärvetenskapliga nätverk med siktet inställt på framtiden. Historieämnet stärker på många sätt den studerandes tvärvetenskapliga och kreativa kompetens samt utvecklar multilitteraciteten. Undervisningen ska i mån av möjlighet inkludera samarbete med högskolor.#11#11I undervisningen i historia betonas betydelsen av mänskliga rättigheter, jämlikhet och jämställdhet på ett sätt som stödjer den studerandes samhälleliga kompetens. Olika möjligheter till demokrati, aktivt medborgarskap och internationellt samarbete studeras utifrån principerna för en hållbar framtid. En central del av läroämnet är att stärka den studerandes källkritiska förmåga och medieläskunnighet. Historiestudier hjälper den studerande att bli medveten om samt tolka och bedöma hur historisk kunskap används som ett samhälleligt och politiskt verktyg. Historiemedvetenheten utgör en bas för den studerandes demokratiska aktivitet och utvecklar påverkansmöjligheterna.#11#11I läroämnet historia granskar man hur beroendeförhållandet mellan människan, naturen och samhället har förändrats under en längre tidsperiod. De här frågorna behandlas som en del av arbetet för en hållbar framtid utifrån målen för etisk kompetens och miljökompetens. Undervisningen i historia fördjupar den studerandes förståelse för hur samhällets nutida värdegrund har formats, samt ger färdigheter att förstå och lösa komplexa fenomen ur en humanistisk synvinkel. Historisk empati stärker den studerandes förmåga till mångsidig etisk reflektion.#11#11Historieämnet stärker den studerandes kunskap om kulturer och kulturarv och utvecklar på det sättet även den studerandes individuella, nationella, europeiska och globala identitet och stärker den studerandes globala och kulturella kompetens. Undervisningen i historia stödjer den studerandes utveckling till en ansvarsfull och internationellt orienterad samhällsmedlem som förstår mångfald. I läroämnet historia betonas varje individs rätt till sina kulturella rötter. VGLP21 SIIRTO 21 HI01 5628 Människa, miljö och historia 2 1 gy21 obligatorisk modul Allmänbildande allmän VGLP21 Nej I modulen granskas människans förhållande till miljön och samhällets utveckling under en längre tidsperiod. Tyngdpunkten i undervisningen ska ligga på att studera historiska företeelser och förklara nutiden. Olika fenomen granskas ur såväl ett europeiskt som ur ett globalt perspektiv. Den studerande bekantar sig med centrala förändringar i socioekonomiska strukturer samt i social- och miljöhistoria från jordbrukets början till nutid. I modulen övas användning av olika typer av historiska källor.#11#11Mål#11Målen för modulen är den studerande ska#11• förstå och producera faktatexter som är karakteristiska för historievetenskapen, och kunna tolka och förstå statistik#11• förstå den historiska kunskapens karaktär och kritiskt kunna använda och bedöma historiska källor#11• känna till de centrala processer som format europeiska samhällena samt det globala ekonomiska systemet#11• förstå utvecklingen som lett till nutidens ekonomiska, samhälleliga och demografiska fenomen samt kunna analysera olika faktorer som har inverkat på utvecklingen#11• kunna analysera befolkningens, ekonomins och samhällsstrukturernas utveckling och hur de är beroende av miljön#11• kritiskt kunna bedöma hur förändringar i teknologi och information formar människors levnadsförhållanden. Centralt innehåll#11#11Historia som vetenskap#11• gestaltning av historiska utvecklingslinjer och deras tidsmässiga koppling#11• forskningsmetoder inom historia och användning av källor#11#11Jordbruket som grund för samhällenas utveckling#11• människans roll i formandet av miljön under olika tider#11• jordbruk, arbetsfördelning och kulturens uppkomst#11• befolkningstillväxten, uppkomsten av samhällen och stater#11• penningekonomins och handelns utveckling#11#11Världshandelns uppkomst och ökad växelverkan#11• européerna utforskar och erövrar världen#11• den internationella handeln blir mångsidigare och inverkar på samhället och miljön#11#11Industrialiseringen förändrar förhållandet mellan människan och naturen#11• industrialiseringens förutsättningar och dess inverkan på samhället och miljön#11• befolkningsutveckling och flyttningsrörelser#11• det postindustriella samhället och den globala ekonomin HI1 VGLP21 SIIRTO 21 HI02 5629 Internationella relationer 2 1 gy21 obligatorisk modul Allmänbildande allmän VGLP21 Nej Modulen behandlar centrala fenomen inom den internationella politiken, förändrade maktförhållanden och orsaker bakom dem från och med slutet av 1800-talet fram till i dag. Den internationella politiken analyseras utifrån olika ekonomiska och ideologiska perspektiv. Centrala teman är konflikten mellan konkurrens och samarbete, strävan efter balans och säkerhet samt konkurrensen mellan olika politiska system. Den studerande fördjupar sin förmåga att söka, analysera och producera information samt att tolka och bedöma olika typer av källor.#11#11Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• känna till grundläggande begrepp, förfaringssätt och centrala utvecklingslinjer inom den internationella politiken#11• kunna använda mångsidiga informationskällor och känna igen åsiktspåverkan i media under olika tider#11• kunna beskriva betydelsen av ideologiska och ekonomiska intressekonflikter för de internationella relationernas utveckling och kunna bedöma vilken inverkan de har i dag och i framtiden#11• kunna analysera orsakerna till och följderna av internationella samarbetsstrukturer och konflikter samt möjligheterna till konfliktlösning#11• aktivt följa med innehållet i media samt kritiskt kunna granska internationella frågor#11• kunna beskriva och bedöma historiebruk som politiskt verktyg. Centralt innehåll#11#11Grunderna i internationell politik#11• internationell politik som forskningsobjekt samt centrala begrepp#11• politiska ideologier och hur de påverkar samhället och internationella relationer#11#11Ett europacentrerat internationellt system#11• imperialismen som ett politiskt, ekonomiskt och kulturellt fenomen#11• världskrigens bakgrunder och följder#11• motsättningar mellan demokrati och totalitarism#11• människorättsfrågor, Förintelsen och andra folkmord#11#11Från en bipolär till en multipolär värld#11• kampen mellan supermakterna under kalla kriget och kalla krigets slut#11• avkoloniseringens betydelse och följder#11• världspolitiken och en maktbalans som förändras HI2 VGLP21 SIIRTO 21 HI03 5630 Det självständiga Finlands historia 2 1 gy21 valfri nationell modul Allmänbildande allmän VGLP21 Nej Syftet med modulen är att analysera viktiga förändringsprocesser, utvecklingslinjer och bakgrunden till dem i Finlands historia från slutet av den autonoma tiden till nutid. Granskningen fokuserar på utvecklingen av Finlands statliga och internationella ställning, kriser i anslutning till förändringarna, övergången från ståndssamhälle till ett demokratiskt medborgarsamhälle samt politiska,#11ekonomiska och kulturella brytningsskeden. Den studerande undersöker olika källor, nya tolkningar och historiebruk med avseende på Finlands historia. Den studerande fördjupar också sin förståelse av historisk empati.#11#11Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• förstå hur Finlands politiska utveckling och internationella ställning samt det finländska samhället har formats som en del av den europeiska och internationella utvecklingen#11• känna till de centrala förändringarna i den finländska kulturen, samhället och ekonomin och förstå deras betydelse från 1860-talet fram till i dag samt kunna bedöma framtida möjligheter#11• förstå sambanden mellan olika företeelser i det ekonomiska, sociala, kulturella, ideologiska och politiska livet förr och i dag#11• kunna bedöma tolkningar av Finlands historia och motiven bakom dem i en historisk kontext#11• kunna analysera egenskaper, föreställningar och ideal som är förknippade med den finländska identiteten och hur de påverkat dagens Finland. Centralt innehåll#11#11Det finländska samhällets rötter#11• arvet från den svenska tiden och autonomins betydelse för formandet av Finland och den finländska identiteten#11• demografiska förändringar och befolkningens mångfald #11• det finländska samhället moderniseras#11#11Ett självständigt Finland som en del av Europa#11• vägen till självständighet, inbördeskriget och dess internationella kontext#11• återuppbyggnadstiden och demokratins kris#11• Finland som en del av internationella kulturströmningar#11#11Finland i internationella konflikter#11• Finland i andra världskriget#11• kalla krigets följder för det finländska samhället och den finländska politiken#11#11Utvecklingen mot dagens Finland#11• samhälleliga och ekonomiska strukturförändringar samt välfärdsstaten#11• kultur, vetenskap och kunskap#11• det kulturellt mångskiftande Finland som medlem av en internationell gemenskap HI3 VGLP21 SIIRTO 21 HI04 5631 Den europeiska människan 2 1 gy21 valfri nationell modul Allmänbildande allmän VGLP21 Nej Modulens syfte är att granska utvecklingen av samhälleligt tänkande, ideologier och mänskliga rättigheter samt mytiska, religiösa och vetenskapliga världsbilder från antiken till i dag. Den studerande fördjupar sig i kulturarvet, konsten och vetenskapen som uttryck för sin tid i Europa. Föremål för granskning är den europeiska människan, förhållandet mellan individ och samhälle, kön och vardagsliv.#11#11Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• känna till det centrala europeiska kulturarvet och kunna analysera hur det har formats i växelverkan med andra kulturkretsar#11• förstå förändringar inom vetenskap och konst samt människobild och könsroller i relation till den samhälleliga utvecklingen#11• förstå hur konsten och populärkulturen har påverkat historieuppfattningen#11• kunna analysera betydelsen av vetenskapliga rön och världsbilder under olika tidsperioder#11• kunna bedöma utvecklingen av olika ideologier och deras effekter på den omgivande världen#11• kunna analysera kulturer i deras historiska kontext samt förstå växelverkan mellan kultur och politik#11• kunna granska europeisk kultur som en del av den kulturella globaliseringen. Centralt innehåll#11#11Den europeisk kulturen och formandet av en världsbild#11• vetenskapens, konstens, religionens och medias betydelse i formandet och förmedlingen av olika världsbilder#11#11Den europeiska kulturens rötter#11• allmänna drag i antikens kulturer#11• uppkomsten av demokrati och vetenskapligt tänkande#11• den medeltida kulturen och växelverkan mellan olika kulturkretsar#11#11Utvecklingen av individuellt tänkande och en vetenskaplig världsbild#11• vetenskapens och konstens utveckling i början av nya tiden#11• reformationen och kunskapsrevolutionen#11• upplysningen, uppkomsten av mänskliga rättigheter och jämlikhetstänkande#11• 1800-talets ideologier och kulturella och samhälleliga förändringar#11#11Utvecklingen mot nutiden#11• konst, populärkultur och kulturens globalisering#11• vetenskapen som utmanare till den religiösa världsbilden, framstegstro och hotbilder#11• demokratins och jämlikhetstänkandets spridning och deras motkrafter#11• ökad kunskap och en kulturell splittring#11• könsrollernas förändringar HI4 VGLP21 SIIRTO 21 HI05 5632 Sveriges östra rikshalva blir Finland 2 1 gy21 valfri nationell modul Allmänbildande allmän VGLP21 Nej Syftet med modulen är att granska det nutida Finlands utveckling som en del av Östersjöområdets historia från förhistorisk tid ända fram till autonomins tid. I modulen undersöker den studerande utöver samhälle, ekonomi och miljö även växelverkan mellan grupper och individer, vardagshistoria och människors levnadssätt samt näringsgrenar under olika historiska tidsperioder. Man fördjupar#11sig i synnerhet i näromgivningens historiska källor och i olika forskningsmetoder.#11#11Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• känna till de historiska källorna om Finlands område samt kunna analysera dem kritiskt#11• känna till det finländska och samiska kulturarvet samt andra minoritetsgruppers kulturarv och vardagshistoria#11• känna till de historiska utvecklingslinjerna i Finland och deras koppling till Östersjöområdet och utvecklingen i Norden#11• kunna förknippa de historiska utvecklingslinjerna med sin hembygdshistoria och se utvecklingen också ur den enskilda människans synvinkel #11• kunna beskriva befolkningens, de sociala förhållandenas och ekonomins utveckling i Finland#11• kunna bedöma sambanden mellan den finländska bildningen och den västerländska kulturen#11• kunna granska hur Finlands historia används inom politiken och för att skapa en identitet. Centralt innehåll#11#11Finlands område under den förhistoriska tiden#11• forskningsmetoder och källor#11• uppfattningar om olika folkgruppers ursprung i Finland#11Medeltiden#11• den statliga utvecklingen i Östersjöområdet#11• formandet av den religiösa och världsliga makten#11• samhälle, näringar, levnadssätt och kultur#11#11Nya tiden#11• reformationen och en starkare regeringsmakt#11• hur Finland påverkades av Sveriges stormaktssträvanden#11• livet i stånds- och jordbrukssamhället#11• Finlands förändrade ställning och reformer i slutet av den svenska tiden#11#11Finland som en del av Ryssland#11• Finlands införlivande med Ryssland och autonomins uppkomst#11• formandet av den finländska identiteten, bildning, vetenskap och konst HI5 VGLP21 SIIRTO 21 HI06 5633 Globala kulturmöten 2 1 gy21 valfri nationell modul Allmänbildande allmän VGLP21 Nej I modulen studeras begreppet kultur och hur tänkandet i fråga om kulturella skillnader har förändrats samt hur inställningen till olika kulturer har varierat i takt med att tänkesättet och samhällsstrukturen har förändrats. I modulen granskas kulturmöten och växelverkan mellan västerländska och andra kulturer under olika historiska tidsperioder.#11#11Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• förstå teorier och förfaringssätt i anslutning till växelverkan mellan olika kulturer#11• uppfatta hur kulturella värderingar och världsbilder kommer till uttryck i vardagslivet och i sociala relationer#11• kunna analysera växelverkan mellan kulturer både i en historisk och i en samtida kontext#11• analysera kulturella värderingar och bruk som förekommer inom exempelvis konsten, religioner och sociala strukturer#11• kunna analysera kulturell mångfald som en historisk del av europeisk kultur och kunna bedöma olika definitioner av kulturell mångfald#11• kritiskt kunna granska och värdera påståenden om kulturella skillnader samt stereotypier som kopplas ihop med olika kulturer samt kulturens inverkan på individen#11• producera faktatext själv eller tillsammans med andra genom att mångsidigt och kritiskt använda olika källor. Centralt innehåll#11#11Grunder och begrepp inom kulturforskning#11• kulturer och växelverkan mellan dem#11#11Som mål för granskning väljs två eller flera av följande kulturområden:#11• Asiens kulturer#11• Afrikas kulturer#11• arktiska kulturer#11• Australiens och Oceaniens ursprungskulturer#11• Latinamerikas kulturer#11• Mellanösterns kulturer#11• Nordamerikas ursprungskulturer HI6 VGLP21 SIIRTO 21 KE 5615 Kemi gy21 nationellt läroämne Allmänbildande allmän VGLP21 Medeltal vägt enligt studiepoäng Kemia Nej Kemi BEDÖMNING#11Bedömningen ska basera sig på de allmänna målen i lärokursen i kemi med betoning på modulspecifika mål och centrala innehåll. Bedömningen och den respons som ges under lärprocessen ska stödja den studerande att utveckla och bli medveten om sina kunskaper och färdigheter i kemi.#11 #11I bedömningen ska man beakta den studerandes förmåga att förstå, åskådliggöra och presentera kemisk kunskap. Bedömningen ska också beakta den studerandes färdigheter att tillämpa kemisk kunskap och förståelse av naturvetenskapliga lagbundenheter samt samband mellan orsak och verkan. I bedömningen ska man också fästa uppmärksamhet vid den studerandes#11förmåga att kritiska utvärdera information.#11#11Bedömningen ska baseras på olika slags prestationer samt på observation av den studerandes begreppsliga och metodiska kunskaper och färdigheter. Den studerande kan visa sin förmåga att förstå och tillämpa kemisk kunskap på olika sätt. Bedömningen ska förutom olika arbeten även basera sig på den studerandes arbetssätt, som formulering av frågor och undersökningsfärdigheter. Vid#11bedömningen ska man ta i beaktande den studerandes förmåga att arbeta experimentellt och att inhämta och behandla information. ALLMÄNNA MÅL FÖR UNDERVISNINGEN I KEMI#11De allmänna målen för undervisningen i kemi hänför sig till kemins betydelse, värderingar och attityder, den studerandes forskningsfärdigheter och kunskaper i kemi samt användningen av dem. De allmänna målen för undervisningen är följande:#11#11Betydelse, värderingar och attityder#11Målet är att den studerande ska#11• få handledning i att identifiera sina kunskaper i kemi, ställa upp egna mål, möta utmaningar i lärandet och tillämpa olika studiestrategier i läroämnet kemi #11• kunna bedöma vilka lösningar kemin och den teknologi som anknyter till kemin erbjuder samt vilken betydelse de har för individen, miljön och samhället#11• få möjligheter att sätta sig in i kemins tillämpningar genom olika besök, samarbete med högskolor och arbetsliv på lokal eller internationell nivå#11• få tillräckliga färdigheter för fortsatta studier inom naturvetenskaper och naturvetenskapliga tillämpningsområden.#11#11Undersökningsfärdigheter#11Målet är att den studerande ska#11• förstå den naturvetenskapliga kunskapens karaktär och utveckling samt vetenskapliga sätt att kollaborativt producera kunskap#11• känna till säkra arbetssätt inom kemin och kunna hantera kemikalieavfall på vederbörligt sätt#11• kunna formulera frågor om de fenomen som studeras och vidareutveckla frågeställningarna som utgångspunkt för undersökning och problemlösning#11• kunna genomföra experimentella undersökningar med hjälp av arbetssätt som är karakteristiska för kemin#11• kunna behandla, tolka och presentera undersökningsresultat samt analysera och bedöma dem och hela undersökningsprocessen.#11#11Kunskaper i kemi och användningen av dem#11Målet är att den studerande ska#11• kunna använda och tillämpa de centrala begreppen inom kemin#11• kunna använda olika modeller för att beskriva och förklara fenomen samt göra prognoser#11• mångsidigt kunna använda ändamålsenliga program för att skapa modeller samt uttrycka matematiska och grafiska lösningar och resultat#11• kunna använda mångsidiga informationskällor samt utifrån sina kunskaper i kemi kritiskt kunna bedöma information som presenterats i olika sammanhang. LÄROÄMNETS UPPDRAG#11#11Undervisningen i kemi ska stödja den studerande att utveckla ett naturvetenskapligt tänkande och en modern världsbild som en del av en mångsidig allmänbildning. Undervisningen ska ge den studerande insikter i kemins betydelse och dess tillämpningar för vardagen och samhället samt för att finna lösningar på miljörelaterade utmaningar. I undervisningen ska den studerande fördjupa sig i läroämnets språk och språket inom vetenskapsgrenarna i anknytning till kemin samt i kemins begreppsapparat och sättet att producera kunskap. Den studerande utvecklar sin naturvetenskapliga läsfärdighet, vilket hjälper hen att kritiskt utvärdera vardagliga val och ställningstaganden i samhällsdebatten. Undervisningen ska väcka ett intresse för kemistudier och yrken inom kemins område samt ge färdigheter för framgångsrika fortsatta studier inom naturvetenskap och naturvetenskapens tillämpningsområden. Med hjälp av mångsidiga lärsituationer och -miljöer möjliggör man att de studerande har jämlika och likvärdiga möjligheter att lära sig.#11#11Undervisningen i kemi ska stödja den studerande att förstå begreppen inom kemin samt skaffa sig en förståelse av kemiska fenomen där den makroskopiska och mikroskopiska nivån samt symbolnivån tillsammans bildar en logisk helhet. I undervisningen utgår man från den studerandes tidigare erfarenheter och observationer. Därefter beskrivs och förklaras fenomen, och modeller för materiens uppbyggnad och för kemiska reaktioner behandlas matematiskt och med hjälp av kemins symbolspråk.#11#11I undervisningen i kemi ska man använda varierande och mångsidiga undervisnings- och studiemetoder som utvecklar den studerandes begreppsliga kunskaper och metodkunskaper. Undervisningen ska utgå från observation och undersökning. Experiment i olika former gör det lättare för den studerande att tillägna sig och förstå begrepp, lära sig forskningsmetoder och förstå naturvetenskapernas karaktär. I experimentellt arbete ska man följa kemikalie-, avfalls- och arbetarskyddslagstiftningen. De studerande lär sig ta ansvar för den gemensamma säkerheten, vilket även utvecklar säkerhetskompetens som behövs i arbetslivet.#11#11Under studiernas gång utvecklas den studerandes forskningsfärdigheter både generellt och inom de centrala områden som behandlas i respektive modul. Grunden för ett forskande arbetssätt är att ställa frågor och göra iakttagelser. Den studerande lär sig mätning och klassificering samt övriga forskningsfärdigheter genom att öva olika metoder. Den studerande utvecklar också färdigheter att behandla och presentera information. Färdigheterna i experimentellt arbete ska utvecklas med målsättningen att den studerande självständigt kan planera en undersökning. Samtidigt lär sig den studerande att dra slutsatser samt utvärdera och argumentera resultatet av sin undersökning.#11#11Delområdena inom mångsidig kompetens#11I undervisningen i kemi tillägnar sig den studerande färdigheter och kunskaper som hjälper hen att förstå kemins betydelse för den egna vardagen och hälsan samt för miljön, vilket stödjer målen för kompetens för välbefinnandet. Den studerande utvecklar en förmåga att i det dagliga livet fatta beslut som är fördelaktiga för hens personliga hälsa och miljöns och samhällets välbefinnande. Studiemetoderna i kemi ska stödja ett arbetssätt där den studerande kan identifiera sina egna styrkor och ställa upp egna mål. Systematiska studier är en viktig färdighet i vardagen som stärker den studerandes ork och utvecklar en förmåga att arbeta under föränderliga omständigheter.#11#11Kemiundervisningens experimentella karaktär och den studerandes eget undersökande arbete utvecklar den studerandes arbetssätt, samarbetsförmåga och förmåga till kritiskt tänkande samt inspirerar hen till kemistudier. Den studerande utvecklar sin kommunikativa kompetens och lär sig att arbeta långsiktigt och att ta ansvar för sitt eget arbete med hjälp av mångsidiga arbetssätt, till exempel genom projektinlärning och arbete i grupp.#11#11I undervisningen i kemi är man medveten om skillnaden mellan exakt språkbruk som används inom kemin och vardagligt språk. Den studerande får ta del av kemins universella språk utifrån sina egna iakttagelser och det vardagliga språket. I kemin framgår betydelsen av språklig medvetenhet och språkfärdigheter i synnerhet i lärandet av begrepp och framställningen av egna iakttagelser på ett tydligt och ändamålsenligt sätt.#11#11I studierna i kemi ska den studerande öva att skriva och kritiskt tolka olika texter, argumentera och analysera. Multilitteraciteten utvecklas till exempel genom att den studerande tolkar och producerar skrivet språk, bilder, videor, modeller, simuleringar, tabeller och grafer eller kemins symbolspråk. En särskild form av multilitteracitet inom kemin är förmågan att tolka och framställa symboliska modeller samt visuella modeller på submikroskopisk nivå av samma fenomen. Informations- och kommunikationsteknik är också en del av modern undervisning i kemi som stödjer tvärvetenskaplig kompetens. Den används till exempel för att hämta information, samla in data från observationer, behandla och tolka mätresultat, producera och presentera sina egna arbeten samt för att göra modeller och simuleringar. Ett datorbaserat mätsystem kan ersätta traditionella redskap, och undersökningsmaterialet kan även sparas i form av bilder och videor.#11#11I naturvetenskapligt arbete syns kreativ kompetens som en förmåga att formulera frågeställningar kring fenomen som granskas samt som en förmåga att tillämpa, utvärdera, kombinera och analysera information. Experimentellt arbete och problemlösning förutsätter ett kreativt förhållningssätt och utvecklar kreativt tänkande.#11#11Undervisningen i kemi stödjer den studerandes samhällskompetens samt globala och kulturella kompetens. Undervisningen utvecklar den studerandes färdigheter att delta i samhällsdebatten och det gemensamma beslutsfattandet genom att den studerande vidareutvecklar sitt naturvetenskapliga tänkande och sin förståelse av informationens tillförlitlighet, betydelse och användning. De naturvetenskapliga kunskapernas utveckling genom historien ger den studerande en bild av hur den vetenskapliga världsbilden har förändrats samt vilken betydelse kemin har haft för förändringarna i samhället. Innovationer inom kemin och moderna applikationer hjälper även den studerande att förstå kemins betydelse för det moderna samhället, teknologin och arbetslivet. Kemin behövs i utvecklingen av nya lösningar och när man ska trygga miljöns och människornas välbefinnande såväl på lokal nivå som på nationell och internationell nivå.#11#11Undervisningen i kemi stärker den studerandes etiska kompetens och miljökompetens genom att den studerande får en fördjupad förståelse av olika miljörelaterade problem och vad som orsakat dem. Undervisningen handleder den studerande att ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön, att använda sina kunskaper i kemi för att bygga upp en hållbar framtid samt för att utvärdera sina egna val med beaktande av en hållbar användning av naturtillgångar och av cirkulär ekonomi. Den studerande lär sig identifiera vilka lösningar kemin erbjuder på olika miljöutmaningar, som klimatförändringen och naturtillgångarnas tillräcklighet. VGLP21 SIIRTO 21 KE01 5616 Kemi och jag 1 1/2 gy21 obligatorisk modul Allmänbildande allmän VGLP21 Nej I modulen förstärks den studerandes tidigare kunskaper i kemi och man synliggör kemins betydelse i hens eget liv. Den studerande får ta del av den kvantitativa sidan av kemin genom att bekanta sig med begreppet substansmängd. I det experimentella arbetet övar den studerande sig i synnerhet på säkra och omsorgsfulla arbetssätt. I modulen betonas målen för kompetens för#11välbefinnande och samhällelig kompetens.#11#11Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• få erfarenheter som väcker och fördjupar intresset för kemi och kemistudier samt bekantar sig med yrken och fortsatta studiemöjligheter inom kemins område#11• utveckla sina förutsättningar att delta i samhällsdebatten i frågor som anknyter till kemi och att bedöma tillförlitligheten i olika informationskällor#11• lära sig att använda det periodiska systemet som hjälpmedel för att dra slutsatser i kemin #11• kunna använda och tillämpa information om ämnens egenskaper och deras säkerhet i vardagens val#11• experimentellt undersöka sammansättning och halt för en blandning, samt beakta olika aspekter på arbetssäkerhet. Centralt innehåll#11• bedömning av hur trygg användningen av olika ämnen är i vardagen och kemins betydelse i det egna livet#11• kemins betydelse i arbetslivet och fortsatta studier#11• det periodiska systemet och atomens uppbyggnad med hjälp av elektronskalsmodellen#11• rena ämnen, blandningar och separeringsmetoder#11• substansmängd och koncentration#11#11Centrala innehåll i modulen kan granskas till exempel i följande sammanhang: livsmedel och deras tillsatsämnen, spårämnen och hälsa samt konsumentens val. #11#11Centrala innehåll kan granskas till exempel med följande experiment: utredning av sammansättningen eller koncentrationen av en blandning genom att använda separeringsmetoder samt lågprov. KE1 VGLP21 SIIRTO 21 KE02 5617 Kemi och hållbar framtid 1 1/2 gy21 obligatorisk modul Allmänbildande allmän VGLP21 Nej I modulen fördjupar den studerande sin uppfattning om kemiska bindningar och deras betydelse för egenskaperna hos ett ämne. I det experimentella arbetet övar den studerande att i synnerhet dra slutsatser utifrån observationer. I studierna introduceras den studerande också till naturvetenskapliga lösningar för att främja en hållbar livsstil. I modulen betonas målen för tvärvetenskaplig#11och kreativ kompetens samt för samhällelig kompetens.#11#11Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• få erfarenheter som väcker och fördjupar intresset för kemi och kemistudier samt bekantar sig med kemins betydelse i främjandet av en hållbar livsstil#11• bekanta sig med den naturvetenskapliga kunskapens karaktär och utveckling samt vetenskapliga sätt att producera kunskap#11• kunna undersöka ett ämnes egenskaper experimentellt#11• kunna tillämpa modeller för ett ämnes struktur för att jämföra egenskaper hos ämnen#11• förstå kemins betydelse för miljön och samhället som en nyckel till lösningar tillsammans med de övriga naturvetenskaperna. Centralt innehåll#11• introduktion till några exempel på hur man främjar en hållbar livsstil i naturvetenskaperna#11• framställning av modeller för strukturen hos ett ämne och formeln för en kemisk förening#11• grundämnens och föreningars starka och svaga bindningar samt polaritet#11• experimentell undersökning av ämnens egenskaper och beskrivning med hjälp av ämnets struktur#11#11Centrala innehåll i modulen kan granskas till exempel i följande sammanhang: vatten och luft, grundämnens kretslopp och tillräcklighet, livscykeltänkande och cirkulär ekonomi, grön kemi samt den historiska utvecklingen av atom- eller bindningsmodeller.#11#11Centrala innehåll kan granskas till exempel med följande experiment: undersökning och förklaring av egenskaper hos ämnen med hjälp av bindningar samt undersökning av egenskaper hos vatten. KE2 VGLP21 SIIRTO 21 KE03 5618 Molekyler och modeller 2 1 gy21 valfri nationell modul Allmänbildande allmän VGLP21 Nej I modulen undersöks kolföreningar, deras struktur och egenskaper. Informations- och kommunikationsteknik används då den studerande gör modeller av molekyler. Betydelsen av kolföreningarnas kemi för den studerandes eget liv granskas med tanke på välbefinnande och hälsa. I modulen betonas också målen för samhällelig och global kompetens.#11#11Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• kunna använda och tillämpa information om kolföreningar i vardagliga fenomen#11• kunna tillämpa begreppen substansmängd och koncentration#11• kunna undersöka kolföreningar experimentellt och genom att använda olika modeller#11• förstå hur kunskap om kolföreningar byggs upp genom experimentellt arbete och genom att skapa modeller i anknytning till experimenten#11• kunna använda informations- och kommunikationsteknik för att skapa modeller. Centralt innehåll#11• framställning och utspädning av en lösning samt anpassning av en standardlinje för att bestämma haltmått#11• funktionella grupper för kolväten och kolets syre- och kväveföreningar samt grunderna i hur dessa namnges#11• oxidation och reduktion hos kolets syreföreningar#11• modeller av kolföreningars struktur och förklaring av egenskaperna med hjälp av strukturen#11• bestämning av empirisk formel och molekylformel genom beräkning och strukturisomeri#11• den kvantmekaniska atommodellen, hybridisering och stereoisomeri hos kolföreningar#11• introduktion till hur spektra ger information om ett ämnes struktur#11#11Centrala innehåll i modulen kan granskas till exempel i följande sammanhang: enkla molekyler i vardagen och i livsmiljön, kosmetika och läkemedel samt övriga fysiologiskt inverkande ämnen.#11#11Centrala innehåll kan granskas till exempel med hjälp av följande experiment: undersökning av egenskaper hos kolföreningar, identifiering av kolföreningar med påvisningsreaktioner för funktionella grupper, framställning och utspädning av en lösning samt bestämning av haltmåttet för en lösning med en standardlinje och en linjär modell. KE3 VGLP21 SIIRTO 21 KE04 5619 Kemisk reaktion 2 1 gy21 valfri nationell modul Allmänbildande allmän VGLP21 Nej I modulen granskas olika kemiska reaktioner och deras betydelse i livsmiljön.#11#11I undersökningen av reaktionerna avancerar den studerande från observationer till att dra slutsatser om reaktionsprodukterna och att skriva ner reaktionslikheten. Reaktionslikheten används även i en kvantitativ granskning av reaktionen. Modulens innehåll möjliggör grupparbete och experimentella arbetssätt, där målen för tvärvetenskaplig och kreativ kompetens samt för kommunikativ#11kompetens betonas.#11#11Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• få en helhetsbild av mångfalden av kemiska reaktioner och deras betydelse i vår livsmiljö#11• kunna använda och tillämpa begrepp för kemiska reaktioner i det dagliga livet, på fenomen i miljön och i samhället och på tillämpningar inom ny teknologi#11• kunna undersöka kemiska reaktioner experimentellt och genom att använda olika modeller#11• förstå betydelsen av materiens oförstörbarhet i kemin. Centralt innehåll#11• experimentell undersökning av reaktioner samt behandling, tolkning och presentation av undersökningsresultat#11• symbolisk framställning och balansering av kemiska reaktioner, reaktionsprodukternas formler och namn#11• utbyte och begränsande faktor i en kemisk reaktion#11• idealgaslagen och substansmängd#11• fällnings- och sönderfallsreaktion, förbränningsreaktion#11• protolys, neutralisering och titrering som analysmetoder#11• addition, elimination, substitution, kondensation och hydrolys hos kolföreningar samt hur de vanligaste biomolekylerna bildas#11• polymerisationsreaktioner, polymerers egenskaper, användning och livscykel #11#11Centrala innehåll i modulen kan granskas till exempel i följande sammanhang: utbytets betydelse för grön kemi, förbränningsprodukter och luftkvalitet, biomolekyler i födan, polymermaterial i kläder och i vardagens bruksföremål samt bioproduktteknik och moderna material.#11#11Centrala innehåll kan granskas till exempel med hjälp av följande experiment: bestämning av utbytet för en reaktion, observation av en reaktion som bildar gas och påvisningsreaktioner, estersyntes och -hydrolys, framställning av biomaterial samt undersökning av egenskaperna hos olika plaster. KE4 VGLP21 SIIRTO 21 KE05 5620 Kemisk energi och cirkulär ekonomi 2 1 gy21 valfri nationell modul Allmänbildande allmän VGLP21 Nej I modulen behandlas kemisk energi och olika sätta att lagra och utnyttja energi. De studerande fördjupar sig i hur man planerar en naturvetenskaplig undersökning och granskar oxidations- och reduktionsreaktioner med tillämpningar. Förutom målen för etisk kompetens och miljökompetens betonas målen för kommunikativ kompetens.#11#11Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• förstå principerna för hur kemisk energi lagras och utnyttjas samt kunna motivera sina åsikter i diskussioner om energilösningar#11• förstå principen för energins bevarande och energiförändringar i kemiska reaktioner#11• känna till egenskaper hos betydelsefulla metaller samt tillverknings- och förädlingsprocesser och hur dessa inverkar på miljön#11• experimentellt undersöka fenomen i anknytning till elektrokemi och beskriva dem med hjälp av modeller#11• känna till hur betydelsefulla metaller återvinns samt principerna för cirkulär ekonomi och lösningar i anknytning till dem. Centralt innehåll#11• energi som binds eller frigörs i en kemisk reaktion med hjälp av bildningsentalpi, bindningsenergier och Hess lag#11• beräkningsprinciper med reaktionsserier och i reaktionsblandningar#11• oxidationstal och reduktions- och oxidationsreaktioner#11• metallers egenskaper och användningsområden, tillverknings- och förädlingsprocesser samt tillräcklighet och återvinningsmöjligheter#11• centrala principer i elektrokemin: spänningsserie, normalpotential, elektrokemisk cell, elektrolys och lagring av kemisk energi#11• introduktion till naturvetenskaplig forskning eller idéproduktion och planering av en undersökning eller ett problem som ska lösas#11#11Centrala innehåll i modulen kan granskas till exempel i följande sammanhang: reaktionsserier i industriprocesser och gruvindustrins betydelse i samhället. Produktion, lagring och användning av energi i förnybar energiekonomi samt hybridenergi.#11#11Centrala innehåll kan granskas till exempel med hjälp av följande experiment: bestämning av lösnings- eller reaktionsentalpi med kalorimeter, oxidationsreduktionstitrering, mätning av spänningen för en elektrokemisk cell, elektroplätering av ett föremål, sönderdelning av vatten med elektrolys samt undersökning av bränslecellens funktion. KE5 VGLP21 SIIRTO 21 KE06 5621 Kemisk jämvikt 2 1 gy21 valfri nationell modul Allmänbildande allmän VGLP21 Nej I modulen introduceras begreppet kemisk jämvikt, som granskas både kvantitativt och kvalitativt. Med hjälp av informations- och kommunikationsteknik presenterar den studerande undersökningsresultat grafiskt och tolkar resultaten. I modulen betonas målen för kompetens för välbefinnande och målen för etisk kompetens och miljökompetens.#11#11Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• identifiera kemins betydelse för problemlösning i anknytning till hälsa och miljö#11• experimentellt kunna undersöka fenomen i anknytning till reaktionshastighet och kemisk jämvikt#11• kunna använda matematiska och grafiska modeller för att beskriva och förklara reaktionshastigheter och kemisk jämvikt samt då hen gör prognoser#11• kunna presentera undersökningsresultat grafiskt och utvärdera forskningsresultat och -processer#11• introduceras i industriella processer och jämviktsreaktioner som förekommer i naturen samt deras betydelse. Centralt innehåll#11• reaktionshastighet och de faktorer som inverkar på den#11• kvalitativ och kvantitativ behandling av en homogen jämvikt med koncentrationer, påverkan på jämviktstillståndet#11• syror och baser, begrepp i anknytning till dem samt förbränningsprodukternas reaktioner i vatten#11• matematisk behandling av syra-basjämvikt#11• funktionsprincipen för buffertlösningar samt kroppens och naturens buffertsystem på en kvalitativ nivå#11• experimentell undersökning av fenomen i anknytning till reaktionshastighet och jämviktsreaktioner samt modeller och grafisk analys av fenomen med datortillämpningar#11• introduktion till de möjligheter som kemin erbjuder för att lösa något problem som anknyter till hälsa eller miljö#11#11Centrala innehåll i modulen kan granskas till exempel i följande sammanhang: vatten och vattenrening, förebyggande åtgärder för försurning och klimatförändring, rening av rökgaser samt utvärdering av vilken effekt och miljöpåverkan en medicin eller produktionsprocessen har för en baskemikalie.#11#11Centrala innehåll kan granskas till exempel med hjälp av följande experiment: bestämning av reaktionshastighet genom att följa med hur massan förändras, utarbetande av titreringskurvor för en stark och en svag protolyt, undersökning av hur olika faktorer påverkar jämviktstillståndet till exempel i komplexbildande reaktioner samt tillverkning av en buffertlösning och undersökning av#11buffertkapaciteten. KE6 VGLP21 SIIRTO 21 KOGD2 5693 Gymnasiediplom i bildkonst 2 1 gy21 gymnasiediplom Allmänbildande allmän VGLP21 Nej Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• genom en särskild prestation visa prov på sitt intresse för bildkonst och de ämneskunskaper och färdigheter som den studerande har utvecklat under gymnasiestudierna#11• visar sitt kunnande inom bildkonst och annan visuell kultur genom att producera, tolka och värdera olika bilder på ett mångsidigt sätt#11• kunna redogöra för och förmedla de mål och utgångspunkter som hen ställt upp för gymnasiediplomet#11• kunna producera en konstnärlig och visuell helhet där arbetssätten och hur innehållet presenteras stödjer och kompletterar varandra#11• visa sitt kunnande inom bildkonst och övrig visuell kultur#11• kunna utvärdera arbetsprocessen och verket med utgångspunkt i sitt eget lärande. Centralt innehåll#11• utgår från målen som ställts upp för gymnasiediplomet samt den uppgift, det perspektiv och arbetssätt som den studerande valt#11• omfattar verket och arbetsprocessen, självvärdering och en portfölj som beskriver den studerandes kunnande om bildkonst och övrig visuell kultur KULD2 VGLP21 SIIRTO 21 KT 5640 Religion gy21 nationellt läroämne Allmänbildande allmän VGLP21 Medeltal vägt enligt studiepoäng Nej Religion BEDÖMNING#11Uppgiften för bedömningen i läroämnet religion är att uppmuntra den studerande att studera och lära sig samt att ge respons på hens lärprocess och kunskaper. Bedömningen ska handleda och uppmuntra den studerande att långsiktigt planera och utvärdera sin egen lärprocess. Bedömningen ska vara mångsidig och inkludera såväl respons på lärprocessen som bedömning av kunskaper och kompetens. Bedömningen fokuserar på den mångsidiga kompetensen och de allmänna målen för läroämnet med tyngdpunkt på målen för varje modul samt på den studerandes förmåga att behärska det centrala innehållet i respektive modul. Vitsordet ges utifrån den studerandes mångsidiga prestationer och tar fasta på iakttagelser av hens kunskaper och färdigheter med fokus på allmänbildning i religions- och åskådningsfrågor. Bedömningen ska ta fasta på hur väl den studerande behärskar begrepp och helheter och hur väl hen tillämpar, analyserar, bedömer och presenterar kunskap samt förmågan att söka information och arbeta i olika lärmiljöer. ALLMÄNNA MÅL FÖR UNDERVISNINGEN I RELIGION#11De allmänna målen för undervisningen i religion är att den studerande ska#11• kunna hämta, tillämpa, analysera, bedöma och presentera information om religioner och åskådningar#11• utveckla sin kulturella läskunnighet i anknytning till religioner och åskådningar#11• ha förmåga att reflektera över och diskutera kring religiösa och etiska frågor#11• känna till de centrala begreppen, synvinklarna och metoderna inom religionsforskning#11• fördjupa sig i religionernas historiska och nutida betydelse och i växelverkan mellan samhälle, kultur och religion på olika håll i världen#11• fördjupa sig i den religion som studeras och dess särdrag i Finland och på andra håll i världen#11• identifiera och förstå religioners inre mångfald#11• förstå religionens särdrag, till exempel religiöst språk och religiös symbolik samt kunna identifiera och analysera särdragen hos religiös och vetenskaplig kunskap#11• utveckla förmåga att bygga och gestalta sin egen världsåskådning och kulturella identitet#11• utveckla förmåga att förstå människor som har en annan övertygelse samt färdigheter att agera i mångreligiösa, pluralistiska och internationella miljöer#11• förstå och respektera de mänskliga rättigheterna och kunna analysera religioner och åskådningar ur ett människorättsperspektiv#11• utveckla förmåga att bygga en ekologiskt, ekonomiskt, socialt och kulturellt hållbar framtid och att agera som en aktiv och ansvarsfull samhällsmedlem. LÄROÄMNETS UPPDRAG#11#11Uppdraget för undervisningen i religion är att stödja den studerande att utveckla en mångsidig allmänbildning i religioner och åskådningar. I religionsundervisningen får den studerande kunskap om religioner, olika uttryck för religiositet och irreligiositet. Religionerna och åskådningarna studeras som en del av kulturen, kulturarvet och samhället och som en del av individens och kollektivets liv.#11#11Undervisningen ska ge mångsidig kunskap om religioner och utveckla den studerandes multilitteracitet i anknytning till religioner och åskådningar. Den studerande ska handledas att undersöka religioner analytiskt ur olika perspektiv och tillämpa och bedöma information om religioner på ett källkritiskt sätt. Religionsundervisningen ska ge den studerande förutsättningar att bygga sin egen världsåskådning och att ta del av dialoger inom och mellan religioner och åskådningar. Olika synsätt ska beaktas och den enskildes övertygelse ska respekteras och de mänskliga rättigheterna främjas i religionsundervisningen. Läroämnet stödjer den studerande att utvecklas till en aktiv och ansvarsfull samhällsmedlem.#11#11I undervisningen används forskningsdata, religionernas egna källor och aktuellt material ur olika medier. Undervisningen tar upp språk, begrepp och metoder i de underliggande vetenskapsområdena. Den vetenskapliga grunden för läroämnet religion utgörs i synnerhet av teologi och religionsvetenskap. Dessutom utnyttjas kultur-, samhälls- och konstforskning på ett mångsidigt sätt i undervisningen.#11#11Med hänsyn till läroämnets uppdrag och målen för modulerna kan undervisningen utföras i samarbete med de olika lärokurserna inom läroämnet religion samt med andra läroämnen. I undervisningen används varierande interaktiva arbetssätt liksom även digitala lärmiljöer, miljöer utanför skolan och sakkunniga. Undervisningen ska i den mån det är möjligt ske i samarbete med högskolor.#11#11Delområdena inom mångsidig kompetens#11Målen för mångsidig kompetens uppnås tillsammans med målen för läroämnet religion.#11#11Undervisningen i religion främjar den studerandes kompetens för välbefinnande genom att stödja hens självkännedom och respekt för sig själv och andra. Undervisningen ger den studerande material och redskap för att bygga och utvärdera sin egen identitet, livsåskådning och världsåskådning.#11#11I undervisningen används metoder som stärker den studerandes sociala färdigheter och förmåga till samarbete och empati i enlighet med målen för kommunikativ kompetens. Undervisningen i religion är språk-, åskådnings- och kulturmedveten och det ger den studerande färdighet att delta i dialoger som berör religiösa, åskådningsrelaterade, etiska och samhälleliga frågor.#11#11Tvärvetenskaplig och kreativ kompetens utvecklas i religionsundervisningen på ett mångsidigt sätt. Undervisningen utforskar begrepp, språk och symbolik som är typiska för religioner samt olika vetenskapsgrenars syn på religion. Undervisningen ger färdigheter för källkritisk bedömning av information om religioner och åskådningar. Undervisningen utvecklar den studerandes multilitteracitet och uppmuntrar till kreativ tillämpning av kunskaper och färdigheter i olika miljöer.#11#11Religionsundervisningen utvecklar den studerandes samhälleliga kompetens genom att stärka hens delaktighet och deltagande. Undervisningen uppmuntrar den studerande att agera som en ansvarsfull medlem av det demokratiska och människorättsrespekterande samhället och olika sociala gemenskaper. Läroämnet ger färdigheter att agera i arbetsgemenskaper med kulturell mångfald och olika åskådningar. Genom att utveckla den studerandes förståelse för religioner och åskådningar och hens förmåga att föra dialoger om dessa ger läroämnet färdigheter att bygga samhällsfred samt en ekologiskt, ekonomiskt, socialt och kulturellt hållbar framtid.#11#11Läroämnet religion utforskar religioners etiska dimensioner och uppmuntrar den studerande att för egen del reflektera över värderingar och etiska frågor med beaktande av målen för etisk kompetens. Undervisningen ska stödja den studerandes miljökompetens genom att öka förståelsen av att religioner och åskådningar som etiska värdesystem spelar en viktig betydelse och roll när det gäller att bygga en ekologisk hållbar framtid.#11#11Utvecklingen av global och kulturell kompetens är starkt kopplad till de centrala målen för läroämnet religion. Läroämnet granskar på ett mångsidigt sätt växelverkan mellan religioner, kulturer och samhällen, vilket stärker förståelsen för de finländska, europeiska och globala kulturarven och deras mångfald. Religionsundervisningen erbjuder ett tryggt forum för att behandla förhållandet mellan individen, kollektivet och det finländska samhället samt de tankar och känslor som hänför sig till dem. I egenskap av ett läroämne som diskuterar värderingar och åskådningar ger religion färdigheter att verka i pluralistiska, globala miljöer och i föränderliga medie- och teknologimiljöer. VGLP21 SIIRTO 21 LAB21 5553 Kunskap, färdigheter och det mytologiska arvet 2 1 gy21 valfri nationell modul Allmänbildande allmän VGLP21 B2-lärokurs Nej Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• bredda sina kunskaper i satslära#11• öva sig i att läsa och översätta fiktiva texter till svenska. Centralt innehåll#11• fritiden under antiken#11• den romerska ungdomens fostran och skolgång#11• gudar och fabler i den grekisk-romerska mytologin LAB21 VGLP21 SIIRTO 21 LAB22 5554 Skeden i Roms historia 2 1 gy21 valfri nationell modul Allmänbildande allmän VGLP21 B2-lärokurs Nej Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• fördjupa sina kunskaper i form- och satslära#11• lära känna Roms historia i huvuddrag#11• bekanta sig med etruskerna. Centralt innehåll#11• Roms förhistoria och dess myter#11• vändpunkterna i Roms historia#11• Roms utveckling till ett imperium#11• den romerska tidsuppfattningen LAB22 VGLP21 SIIRTO 21 LAB23 5555 Framstående romare 2 1 gy21 valfri nationell modul Allmänbildande allmän VGLP21 B2-lärokurs Nej Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• komplettera sina kunskaper i satslära#11• behärska den centrala formläran#11• fördjupa sina kunskaper om det romerska samhället#11• bekanta sig med versmåttet hexameter. Centralt innehåll#11• betydande personer i Roms historia#11• de romerska dygderna LAB23 VGLP21 SIIRTO 21 LAB24 5556 Vårt kulturarv 2 1 gy21 valfri nationell modul Allmänbildande allmän VGLP21 B2-lärokurs Nej Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• fördjupa sina kunskaper om användningen av kasusformer i en sats#11• bredda sin uppfattning om kulturen som är ett arv från antiken#11• bekanta sig med versmåtten i lyrik Centralt innehåll#11• olika områden inom antikens kultur och deras betydelse för vårt kulturarv#11• antikens vetenskaper och konst LAB24 VGLP21 SIIRTO 21 LAB25 5557 Budskap från det förgångna 2 1 gy21 valfri nationell modul Allmänbildande allmän VGLP21 B2-lärokurs Nej Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• finslipa sina kunskaper i satslära (syntax)#11• utforska de stora frågorna i livet ur antikens synvinkel utifrån autentiska#11textutdrag. Centralt innehåll#11• texter som nyckel till forntidens vardagsliv#11• de gamla romarnas liv och förhållande till olika företeelser i livet LAB25 VGLP21 SIIRTO 21 LAB26 5558 Latinet genom seklerna 2 1 gy21 valfri nationell modul Allmänbildande allmän VGLP21 B2-lärokurs Nej Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• undersöka bearbetade texter och enkla autentiska textutdrag#11• njuta av latinets mångfald genom århundradena och förstå latinets värde som ett medel för många slags former av kommunikation. Centralt innehåll#11• det latinska språkets användningsområden under olika tider från senantiken fram till våra dagar#11• kristet och humanistiskt latin#11• uttal av latin i olika länder#11• latiniteten i Finland LAB26 VGLP21 SIIRTO 21 LAB27 5559 Epik och lyrik 2 1 gy21 valfri nationell modul Allmänbildande allmän VGLP21 Nej Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• öva sig i att analysera texter grammatiskt och innehållsmässigt#11• stärka sina färdigheter i att läsa autentiska texter#11• fördjupa sin kunskap om versmått och språk som är karakteristiskt för poesi. Centralt innehåll#11• epikens och lyrikens mästare och deras produktion LAB27 VGLP21 SIIRTO 21 LAB28 5560 Retorik och filosofi 2 1 gy21 valfri nationell modul Allmänbildande allmän VGLP21 Nej Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• öva sig i att analysera texter grammatiskt och innehållsmässigt#11• stärka sina färdigheter i att läsa autentiska texter#11• lära känna antikens talarkonst och filosofi. Centralt innehåll#11• antikens talare och filosofer i ljuset av deras levnadshistoria och litterära produktion LAB28 VGLP21 SIIRTO 21 LAB31 5562 Antiken i fokus 2 1 gy21 valfri nationell modul Allmänbildande allmän VGLP21 B3-lärokurs Nej Målen för modulen är att den studerande ska#11• kunna berätta grundläggande saker om sig själv på latin#11• bekanta sig med de centrala dragen i språket#11• bekanta sig med antikens kultur och det latinska språkets roll ur dagens perspektiv#11• förstå latinets roll bland de europeiska språken och i synnerhet bland de romanska språken. Centralt innehåll#11• latinets roll i huvuddrag i romerska riket#11• Italien och romarna under antiken och i dag LAB31 VGLP21 SIIRTO 21 LAB32 5563 Livet under antiken 2 1 gy21 valfri nationell modul Allmänbildande allmän VGLP21 B3-lärokurs Nej Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• fördjupa sin språkliga medvetenhet och lära sig använda grammatiska begrepp#11• lära sig förstå språkets strukturer och öka sina kunskaper i formlära#11• bekanta sig med livet i en antik stad i huvuddrag. Centralt innehåll#11• privat och offentligt liv under antiken#11• arbete under antiken#11• slaveri LAB32 VGLP21 SIIRTO 21 LAB33 5564 Kunskap, färdigheter och det mytologiska arvet 2 1 gy21 valfri nationell modul Allmänbildande allmän VGLP21 B3-lärokurs Nej Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• utöka sina kunskaper i satslära#11• öva sig i att läsa och översätta fiktiva texter till svenska. Centralt innehåll#11• fritiden under antiken#11• den romerska ungdomens fostran och skolgång#11• gudar och fabler i den grekisk-romerska mytologin LAB33 VGLP21 SIIRTO 21 LAB34 5565 Skeden i Roms historia 2 1 gy21 valfri nationell modul Allmänbildande allmän VGLP21 B3-lärokurs Nej Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• fördjupa sina kunskaper i form- och satslära#11• lära känna Roms historia i huvuddrag#11• bekanta sig med etruskerna. Centralt innehåll#11• Roms förhistoria och dess myter#11• vändpunkterna i Roms historia#11• Roms utveckling till ett imperium#11• den romerska tidsuppfattningen LAB34 VGLP21 SIIRTO 21 LAB35 5566 Framstående romare 2 1 gy21 valfri nationell modul Allmänbildande allmän VGLP21 B3-lärokurs Nej Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• komplettera sina kunskaper i satslära#11• behärska den centrala formläran#11• fördjupa sina kunskaper om det romerska samhället#11• bekanta sig med versmåttet hexameter. Centralt innehåll#11• betydande personer i Roms historia#11• de romerska dygderna LAB35 VGLP21 SIIRTO 21 LAB36 5567 Vårt kulturarv 2 1 gy21 valfri nationell modul Allmänbildande allmän VGLP21 B3-lärokurs Nej Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• fördjupa sina kunskaper om användningen av kasusformer i en sats#11• bredda sin uppfattning om kulturen som ett arv från antiken#11• bekanta sig med versmåtten i lyrik. Centralt innehåll#11• olika områden inom antikens kultur och deras betydelse för vårt kulturarv#11• antikens vetenskaper och konst LAB36 VGLP21 SIIRTO 21 LAB37 5568 Budskap från det förgångna 2 1 gy21 valfri nationell modul Allmänbildande allmän VGLP21 B3-lärokurs Nej Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• finslipa sina kunskaper i satslära (syntax)#11• utforska de stora frågorna i livet ur antikens synvinkel utifrån autentiska textutdrag. Centralt innehåll#11• texter som nyckel till forntidens vardagsliv#11• de gamla romarnas liv och förhållande till olika företeelser i livet LAB37 VGLP21 SIIRTO 21 LAB38 5569 Latinet genom seklerna 2 1 gy21 valfri nationell modul Allmänbildande allmän VGLP21 B3-lärokurs Nej Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• undersöka bearbetade texter och enkla autentiska textutdrag#11• njuta av latinets mångfald genom århundradena och förstå latinets värde som ett medel för många slags former av kommunikation. Centralt innehåll#11• det latinska språkets användningsområden under olika tider från senantiken fram till våra dagar#11• kristet och humanistiskt latin#11• uttal av latin i olika länder#11• latiniteten i Finland LAB38 VGLP21 SIIRTO 21 LD 5691 Gymnasiediplom gy21 gymnasiediplomen VGLP21 Nej BEDÖMNING#11Bedömningen av gymnasiediplomen ska basera sig på ett självständigt arbete som utförs individuellt eller i grupp under gymnasietiden och som visar specialkompetens och intresse. Gymnasiediplomet ska bedömas som en helhet. I bedömningen av gymnasiediplomet ska man ge den studerande respons på hur målen som ställts upp för gymnasiediplomet uppnåtts. Bedömningen#11av gymnasiediplomet ska vara mångsidig och tillförlitlig och motsvara den kunskapsnivå som den studerande visat i läroämnet eller läroämnesgruppen. Inom ramen för processen då gymnasiediplomet avläggs ska även den studerande själv utvärdera sin prestation. ALLMÄNNA MÅL FÖR GYMNASIEDIPLOMEN#11Gemensamma mål för alla gymnasiediplom är att den studerande ska#11• ställa upp egna mål och utgångspunkter för avläggandet av gymnasiediplomet#11• arbeta målinriktat, självständigt och i samverkan med andra#11• undersöka och uttrycka kulturell verklighet på sätt som är kännetecknande för respektive kunskapsområde#11• tillämpa de särskilda kunskaper som inhämtats under gymnasietiden och intressen som bygger på eget engagemang#11• använda och fördjupa mångsidig kompetens som hen utvecklat under gymnasiestudierna#11• välja ändamålsenliga studiemiljöer och arbets- och uttryckssätt#11• bedöma hur man uppnått målen samt arbetsprocessen, slutresultatet och helheten#11• stärka sin egen och andras delaktighet, medverkan och helhetsmässiga välbefinnande i gymnasiegemenskapen. I studieavsnitten som byggs upp på lokal nivå kan ingå gymnasiediplom som avläggs inom ett läroämne eller en läroämnesgrupp. Syftet med gymnasiediplomen är att ge den studerande möjlighet att visa en specialkompetens och ett specialintresse genom ett arbete som den studerande utfört och utvecklat under en längre period. Gymnasiediplomarbetet ger en mångsidig bild av den studerandes förmåga att arbeta målinriktat och de färdigheter som den studerande utvecklat samt hens djupgående kunskap på området i fråga. Avläggandet av gymnasiediplom fördjupar den mångsidiga kompetens som utvecklas under gymnasietiden. Gymnasiediplomarbetet ska även avspegla den studerandes förmåga att tänka, skapa, tolka och värdera samt hens intressen som bygger på eget engagemang. Gymnasiediplomet skapar förutsättningar för att stärka den egna och andras delaktighet, aktivitet och helhetsmässiga välbefinnande i gemenskapen.#11#11Gymnasiediplom kan avläggas i huslig ekonomi, bildkonst, slöjd, gymnastik, mediekunskap, musik, dans och teaterkonst. Ett gymnasiediplom omfattar två studiepoäng. Gymnasiediplomen ger de studerande möjlighet att med tanke på fortsatta studier utvärdera kunskaper och styrkor som de utvecklat under gymnasietiden. Gymnasiediplomen kompletterar de kunskaper som framgår av avgångsbetyget från gymnasiet och studentexamensbetyget.#11#11Gymnasiediplom kan i enlighet med utbildningsanordnarens beslut avläggas i ett eller flera läroämnen eller läroämnesgrupper. Ett gymnasiediplom kan ingå i de valfria studierna i ett läroämne på det sätt som fastställs i den lokala läroplanen. Utbildningsstyrelsen ger separata anvisningar för avläggande av respektive gymnasiediplom.#11#11I den lokala läroplanen ska man, i fråga om de gymnasiediplom som utbildningsanordnaren erbjuder, beskriva gymnasiediplomens uppdrag och allmänna mål samt redogöra för bedömning och för målen och de centrala innehållen för respektive gymnasiediplom i studieavsnitt om två studiepoäng. LD VGLP21 SIIRTO 21 LK 5677 Livsåskådningskunskap gy21 nationellt läroämne Allmänbildande allmän VGLP21 Medeltal vägt enligt studiepoäng Elämänkatsomustieto Nej Livsåskådningskunskap BEDÖMNING#11I livsåskådningskunskap ska man bedöma hur mångsidigt, varierande, konsekvent och insiktsfullt den studerande kan diskutera åskådningsfrågor och uttrycka sina tankar. Bedömningen ska stödja och utveckla den studerandes förmåga att reflektera över sin egen livsåskådning och identitet samt förmåga att motivera sina val i detta hänseende. Bedömningen ska ta hänsyn till den studerandes förmåga att motivera sina uppfattningar om åskådningar skriftligt, muntligt och interaktivt.#11#11Livsåskådningsfrågor är personliga och har sitt ursprung i den studerandes eget liv. Bedömningen av reflektionen kring dem bygger på tankeförmåga, såsom konsekvens, kritiskt tänkande, entydighet och systematik. Vid bedömningen av den studerandes prestationer beaktas förmågan att på ett mångsidigt sätt analysera olika ståndpunkter i åskådningsfrågor och förmågan att presentera grundade uppfattningar om dem.#11#11I livsåskådningskunskap ska man också bedöma den studerandes kulturella allmänbildning och kunskaper om åskådningsfrågor som omfattar både konkreta kunskaper och tanke- och kommunikationsförmåga. Dessa beaktas i bedömningen av studieavsnitten. Bedömningen uppmuntrar den studerande att planera, utvärdera och utveckla sina egna studier. ALLMÄNNA MÅL FÖR UNDERVISNINGEN I LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP#11De allmänna målen för undervisningen i livsåskådningskunskap är att den studerande ska#11• få stöd och underlag för att bygga sin identitet och livsåskådning#11• kunna utnyttja, kombinera och tillämpa kunskap som hen tillägnat sig i olika vetenskaper och läroämnen i gymnasiet för att forma sin egen livsåskådning#11• kritiskt kunna bedöma de sociala och kulturella faktorer som påverkar världsåskådningarna och den personliga livsåskådningen#11• kunna handla konstruktivt i olika kommunikationssituationer även då det förekommer meningsskiljaktigheter#11• bredda och fördjupa sin kulturella allmänbildning och kunskap om olika åskådningar#11• utveckla sin förmåga att reflektera över sitt eget och andras tänkande och handlande#11• respektera och kunna motivera principer och handlingsätt som främjar mänskliga rättigheter, positiva möten mellan olika kulturer, samhällelig och global rättvisa samt hållbar utveckling och klimatansvar. LÄROÄMNETS UPPDRAG#11#11Livsåskådningskunskap är ett läroämne som hjälper den studerande att forma sin livsåskådning och identitet samt sin strävan efter ett gott liv. Med livsåskådning avses individens uppfattning av världen och sin egen plats i den.#11#11Utgångspunkten för livsåskådningskunskap är den studerandes levnadsvärld och dess fenomen i stället för färdiga lärosystem. Läroämnet uppmuntrar den studerande att aktivt strukturera sin egen livsåskådning, reflektera över dess grunder och identifiera de faktorer som påverkar den. Samtidigt behandlas olika allmänna världsåskådningar som kan vara politiska, vetenskapliga, livsfilosofiska, ideologiska eller religiösa eller som har sin grund i populärkulturen.#11#11Livsåskådningskunskap är ett tvärvetenskapligt läroämne. De viktigaste vetenskaperna som tillämpas i undervisningen är antropologi, filosofi, kultur-, konst- och religionsforskning, pedagogik samt samhällsvetenskaper som medieforskning, politisk forskning, sociologi och genusforskning. Kunskap som den studerande fått i andra läroämnen, till exempel i historia, psykologi, biologi och geografi, integreras i undervisningen och används för åskådningsmässiga reflektioner. Studierna i livsåskådningskunskap utvecklar den studerandes synsätt, kritiska tänkande och förmåga att gestalta helheter och hur olika fenomen hänger samman.#11#11Läroämnet livsåskådningskunskap ska öka den studerandes kulturella allmänbildning och kunskap om olika åskådningar, hens omdömesförmåga, respekt för andra människor samt förmåga att diskutera, lyssna och uttrycka sig. Läroämnet är förankrat i människorättsetik och byggande av en hållbar framtid. Det utgår från en människosyn, där man ser människan som en social varelse och betonar människornas möjlighet att kritiskt utforska den omgivande verkligheten och leva som fria och jämlika, aktiva och etiska medlemmar i samhället.#11#11Läroämnets karaktär förutsätter kommunikativa och diskuterande arbetssätt.#11#11Delområdena inom mångsidig kompetens#11Livsåskådningskunskap stödjer utvecklingen av den studerandes identitet, strävan efter ett gott liv och utveckling till en bildad och vidsynt människa och etiskt agerande samhällsmedlem.#11#11I undervisningen i livsåskådningskunskap ska man använda ett förståeligt standardspråk för att göra kommunikationen enkel och diskussionerna om livsåskådningsfrågor så lättfattliga som möjligt för studerande med olika bakgrund. Om det behövs ska man använda facktermer från olika specialområden, eftersom det gör det lättare att analysera abstrakta fenomen.#11#11Livsåskådningskunskap utvecklar etiskt tänkande, medkänsla och förmåga att ta hänsyn till andra människor och deras åskådningar och behov. Läroämnet stödjer den studerande i sökandet efter en identitet, hjälper till att strukturera den studerandes jagbild och stärka självkännedomen. Det bidrar därmed till utvecklingen av den studerandes kompetens för välbefinnande.#11#11Livsåskådningskunskap stödjer den studerande i att uppnå målen för kommunikativ kompetens. Kännetecknande för livsåskådningskunskap är diskuterande, studerandeorienterade och interaktiva arbetsmetoder. I studierna är det viktigt att lära sig möta, förstå och acceptera olika sätt att tänka. Att lyssna på och förstå andra och att argumentera på ett sätt som respekterar andra människors åsikter främjar viktiga sociala färdigheter.#11#11Livsåskådningskunskap utnyttjar olika källor på ett mångsidigt sätt och ökar förmågan att bedöma deras tillförlitlighet. Att lära sig tänka kritiskt, konstruktivt och etiskt är en viktig del av målen för livsåskådningskunskap. Ämnet är tvärvetenskapligt och kombinerar och tillämpar på ett kreativt sätt kunskap och färdigheter som den studerande inhämtat i andra läroämnen i gymnasiet och från vetenskapen och konsten.#11#11Livsåskådningskunskap bygger på principer om mänskliga rättigheter, demokrati och hållbar utveckling. För att främja dessa uppmuntrar undervisningen till samhällelig påverkan. Den uppmuntrar också den studerande att utforska sig själv, väga sina egna etiska värderingar och bygga upp sin identitet och sina egna övertygelser. Således stödjer livsåskådningskunskap målen för samhällelig kompetens, såsom aktivt medborgarskap, personliga livsval, fortsatta studier samt en meningsfull livskarriär och intresse för olika yrkesbranscher.#11#11Undervisningen i livsåskådningskunskap ger den studerande möjlighet att reflektera över vilken betydelse global och ekologisk rättvisa spelar i aktuella och vardagslivets frågor. Läroämnet övar på ett mångsidigt sätt upp färdigheter för etisk kompetens. Den studerande ska lära sig att skilja grundade påståenden från ogrundade och uppmuntras att söka efter vetenskapliga bevis som stöd för föreställningar och synsätt. Livsåskådningskunskap hjälper den studerande att i linje med målen för miljökompetens förstå värdet av naturens mångfald och lär hen att reflektera över hur individen och samhället kan agera på ett ekologiskt hållbart sätt. Läroämnet aktiverar den studerande att agera för att avvärja klimatförändringen och reflektera över attityder och känslomässiga färdigheter som behövs för att möta klimatförändringen.#11#11Livsåskådningskunskap bygger på idén om vikten av att möta och föra dialog mellan olika kulturer och åskådningar. Läroämnet introducerar den studerande i världsåskådningar, kulturer och kulturarv av betydelse både historiskt och i nutid. På det här sättet vidgas den studerandes världsåskådning och hen lär sig förstå värdet av kulturell mångfald. Den studerande vägleds att agera etiskt och respektfullt, inom både den egna och andra kulturer och samhällen. I läroämnet diskuteras hur mänsklighetens och världens framtid kommer att förändras och utvecklas, bland annat behandlas den nya mediemiljön, den tekniska utvecklingen och klimatförändringen. På så sätt stärks den studerandes globala och kulturella kompetens. VGLP21 SIIRTO 21 LK01 5678 Jag och det goda livet 2 1 gy21 obligatorisk modul Allmänbildande allmän VGLP21 Nej Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• förstå centrala begrepp för att reflektera över ett gott liv och kunna använda dem för att strukturera sin egen livsåskådning#11• bekanta sig med olika uppfattningar om ett gott liv, bedöma och granska dem i förhållande till sina egna mål i livet#11• kunna bedöma olika villkor för ett gott liv och identitetsval som respekterar jämlikhet#11• känna till olika människosyner och kunna analysera hur de leder till olika ideal om ett gott liv#11• förstå olika delar av den egna identiteten och analysera individuella och samhälleliga faktorer som påverkar den#11• utveckla sin förmåga att diskutera livsåskådningsfrågor, delta i interaktion och uttrycka sina åsikter på ett ansvarsfullt, konsekvent och kreativt sätt. Centralt innehåll#11• jaget, livsåskådning, världsåskådning och världsbild#11• faktorer och dimensioner för ett gott liv: behov, lycka, livets mening, välmående och handlingsberedskap, olika modeller för ett gott liv#11• natur- och humanvetenskapliga, filosofiska och populärkulturella samt sekulära och religiösa människosyner och människoideal#11• individualitet, livsval och livsbalans: individens möjligheter att påverka sitt liv, arvsanlagens och miljöns betydelse#11• människans identitet och sociala natur: individen i samhället, privat och offentligt liv, sociala relationer, roller och normer, människans ställning i kollektivet ur intersektionellt perspektiv#11• grundläggande existentiella frågor: människorelationer, mångfalden i kön och sexuell läggning, studier och arbete, åldrande och död. ET1 VGLP21 SIIRTO 21 LK02 5679 Jag och samhället 2 1 gy21 valfri nationell modul Allmänbildande allmän VGLP21 Nej Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• uppfatta betydelsen av social gemenskap för mänskligheten och för den egna identiteten#11• förstå att man kan undersöka sociala företeelser och samhälleliga strukturer vetenskapligt och att de har stor betydelse för individens livsåskådning och livsval#11• kritiskt kunna analysera både egna och andras samhälleliga påståenden och åskådningar#11• kunna tolka och bedöma information från olika medier och andra samhällsinstitutioner#11• kritiskt kunna granska samhället och dess olika delområden, samhällsstrukturer, ideologiska särdrag och rådande samhälleliga värden#11• förstå och kunna motivera principerna för mänskliga rättigheter, religionsoch samvetsfrihet, jämlikhet, demokrati, fred, social och global rättvisa samt principer för en hållbar utveckling#11• kunna analysera sin egen ställning som individ i olika grupper, som medborgare i en stat och som aktör i ett ekonomiskt system#11• kunna bedöma individernas möjligheter att påverka inom olika områden och utveckla sin förmåga att delta i samhället på ett konstruktivt och ansvarsfullt sätt. Centralt innehåll#11• kritiskt tänkande och rationell argumentation: strukturera den omgivande verkligheten och olika förvrängningar av den#11• mediernas och andra informationskällors handlingslogik; skolans, politikens, vetenskapens, konstens, underhållningsindustrins och kulturella, inklusive religiösa samfunds inverkan på världsbilder och världsåskådningar samt på den egna livsåskådningen#11• samtidskritik: idéer och värderingar i samhället och olika subkulturer#11• kunskapsbaserade grunder för samhällsagerande och aktivt medborgarskap: samhällsstrukturer, sociala realiteter, det moderna västerländska samhällets särdrag, såsom individualism och skillnaden mellan social gemenskap och samhälle och deras inverkan på individens liv#11• den ekonomiska och politiska makten i Finland och i den globala marknadsekonomin, effekterna av de val som görs av individen som konsument och som medborgare#11• människovärde, människans värdighet och mänskliga rättigheter; dokument om mänskliga rättigheter, såsom FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, konventionen om barnets rättigheter och Europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna; kränkningar av de mänskliga rättigheterna, såsom Förintelsen#11• global rättvisa, hållbar utveckling, bekämpning av klimatförändringen och FN:s mål för hållbar utveckling och Agenda 2030 ET2 VGLP21 SIIRTO 21 LK03 5680 Kulturer 2 1 gy21 valfri nationell modul Allmänbildande allmän VGLP21 Elämänkatsomustieto Nej Livsåskådningskunskap Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• förstå kulturens betydelse för mänskligheten och den egna livsåskådningen och få verktyg för att utveckla en positiv kulturell identitet#11• kunna använda begrepp inom kulturforskning och bilda sig en egen välgrundad åsikt i frågor som gäller kulturer#11• förstå att kulturer interagerar med varandra och att ingen kultur har utvecklats utan yttre influenser på de kulturella särdragen, såsom livsstil, språk, teknologi och olika övertygelser#11• uppfatta finskhet som en kontinuitet som utvecklas och förändras genom historien och som omfattar såväl yttre influenser som inre mångfald och minoritetskulturer#11• kunna förstå olika livsåskådnings- och identitetsrelaterade val och beslut samt se den kulturella mångfalden i världen som en rikedom och försvara jämlik behandling av alla kulturer#11• känna igen hatretorik och kunna skilja den från ansvarsfull yttrandefrihet. Centralt innehåll#11• begreppet kultur och kulturens betydelse, olika kulturella klassificeringar och sätt att ta del av kultur, kultur som meningsbaserad mänsklig verksamhet, olika teorier om kulturers utveckling och förhållande till varandra, etnocentrism och kulturrelativism#11• grunderna i kulturforskning: respondentens och forskarens perspektiv, fältarbete, etnografi, enkät, intervju#11• kulturarvet: olika seder och bruk, kulturellt självuttryck, kulturens inverkan på individens världsbild och livsåskådning, Unescos världsarvskonvention#11• den finländska kulturens och identitetspolitikens historiska utveckling, mångfald och minoritetskulturer i Finland#11• växelverkan mellan kulturer och civilisationer samt monokulturalismens omöjlighet: kulturell mångfald och global kultur samt deras olika inverkningar på åskådningar och samhällen#11• etnicitet, rasism och annan diskriminering samt ömsesidig respekt och jämlikhet i olika kulturer i ett historiskt perspektiv ET3 VGLP21 SIIRTO 21 LK04 5681 Åskådningar 2 1 gy21 valfri nationell modul Allmänbildande allmän VGLP21 Nej Livsåskådningskunskap Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• skilja mellan begreppen världs- och livsåskådning och världsbild och bedöma kriterierna för dem samt skilja åskådnings- och värdefrågor från åsiktsfrågor#11• förstå att åskådningar, kulturer och samhällsformer förändras fortlöpande genom historien samt utifrån det kunna beskriva olika världsåskådningars särdrag och utgångspunkter#11• kunna beskriva och bedöma betydelsen av evolutionen, universella etiska system, omvälvningen i Europa i modern tid, upplysningen, vetenskapen och den moderna marknadsekonomin för världsbilderna och för sin egen livsåskådning#11• kunna bedöma vikten av olika värderingar, världsbilder och olika slag av kunskap samt av individuella, gemensamma, politiska och religiösa dimensioner i olika livs- och världsåskådningar#11• kunna analysera bakgrunden till sin egen livsåskådning och tillhörande föreställningar och hur de har utformats samt förstå att utgångspunkterna för livsåskådningen skulle ha kunnat se annorlunda ut än nu. Centralt innehåll#11• begrepp som används inom livsåskådning; åskådningar som grundläggande sätt att förstå världen och karaktären hos åskådningsfrågor#11• hur mänsklighetens åskådning har formats: evolutionen, språkets och det flexibla samarbetets betydelse för människans utveckling; animism, teism, ateism#11• åskådningarnas historia: uppkomsten av universella åskådningar och moralsystem, framväxten av det moderna subjektet och den vetenskapliga världsbilden, framstegstron och segregeringen av samhällets delområden som bakgrund till nya former av åskådningar#11• politiska världsåskådningar, såsom liberalism, socialism och nationalism; hur åskådningar syns i livsstil, konst, idrott och i förhållande till natur och miljö#11• livsåskådning ur ett historiskt perspektiv; slumpmässiga historiska faktorer som ligger bakom den egna livsåskådningen ET4 VGLP21 SIIRTO 21 LK05 5682 Religioner och irreligiositet 2 1 gy21 valfri nationell modul Allmänbildande allmän VGLP21 Nej Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• utveckla sin förmåga att läsa, tolka och förstå olika religiösa och ickereligiösa världsåskådningar samt förmågan att jämföra deras utgångspunkter och livsstil med sin egen livsåskådning#11• bekanta sig med vetenskaplig forskning, definitioner och förklaringar av religioner, religiositet och irreligiositet samt religionskritik#11• behärska begrepp, kunskaper och färdigheter som behövs för att kunna analysera och reflektera kring världsåskådningsfrågor, till exempel frågor med anknytning till sekulär humanism och religioner, och kunna bilda sig en egen välgrundad ståndpunkt i dessa frågor#11• fördjupa sig i de stora världsreligionerna och uppfatta deras viktigaste särdrag, inre mångfald och inflytande på kulturen och samhället#11• fördjupa sig i ateismen, agnosticismen och humanismens historia#11• förstå att irreligiositet och religiositet är historiskt uppkomna, mångfasetterade och föränderliga fenomen med stor kulturell och samhällelig betydelse. Centralt innehåll#11• undersökning, definition och förklaring av religiositet och irreligiositet; olika uppfattningar om religioners ursprung, religionskritik#11• centrala begrepp som används för att förstå religiösa fenomen, såsom myt, helig, rit, symbol och gud#11• kristendomens och islams samt buddhismens och hinduismens historiska och geografiska utbredning, uppdelning och grundläggande kännetecken; allmänna drag hos de traditionella åskådningarna i Östasien#11• världsåskådningar som ateism, agnosticism, irreligiositet och sekulär humanism grundar sig på#11• religiositetens och irreligiositetens närvaro och inflytande i vardagen, vanereligiositet, nya religiösa rörelser, sekularisering och den offentliga maktens princip om konfessionslöshet ET5 VGLP21 SIIRTO 21 LK06 5683 Framtiden 2 1 gy21 valfri nationell modul Allmänbildande allmän VGLP21 Nej Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• bekanta sig med framtidsforskningens metoder och uppgifter samt förstå att det går att påverka framtiden med värderingar, handlingar och val, även om det är svårt att förutsäga framtiden#11• förstå olika sätt att förhålla sig till den tekniska utvecklingen och förstå hur den teknologiska och tekniska förändringen påverkar samhället, kulturen och miljön#11• lära sig färdigheter, såväl attityder och kunskaper som emotionella färdigheter, för att skapa en hållbar framtid samt att förstå effekterna av klimatförändringen och medlen för att bekämpa den och hindren för dem#11• kunna bedöma betydelsen av den vetenskapstekniska revolutionen för nutida samhällen och världsåskådningar och för den egna livsåskådningen#11• förstå betydelsen av utopier och dystopier som återspeglingar av historiska, aktuella och framtida frågor. Centralt innehåll#11• framtidsforskning, svaga och starka signaler, framtidsarbete; möjliga, sannolika och önskvärda framtidsscenarier#11• den vetenskapstekniska revolutionen och den tekniska utvecklingen, särskilt digitalisering, maskininlärning, artificiell intelligens och robotik, och deras inverkan på samhället och kulturen#11• den möjliga förändringen av människobilden och idealen för ett gott liv: till exempel cyborger, transhumanism, genteknik; olika sätt att förhålla sig till den tekniska utvecklingen#11• förändringar i samhället, de ekonomiska strukturerna och arbetet: till exempel robotik, ojämlikhet, förändringar i fördelningen av arbete och välfärd#11• ekologiska förändringar med global påverkan: klimatförändringen, massutrotning, minskad biologisk mångfald, folkvandringar#11• individuella val och samarbete för en bättre framtid; teknisk utveckling som möjliggör ett gott liv#11• olika fiktiva framtidsberättelser och kritik av dem, dystopier och utopier ET6 VGLP21 SIIRTO 21 MA 5570 Matematik gy21 mellanrubrik Allmänbildande allmän VGLP21 Medeltal vägt enligt studiepoäng Matematik Nej Matematik BEDÖMNING#11Bedömningen ska vara mångsidig och responsen sporrande för att stödja utvecklingen av den studerandes matematiska tänkande och självförtroende samt hålla upp och stärka hens studiemotivation. Bedömningen ska vägleda den studerande att utveckla sina kunskaper och sin förståelse av matematik samt sin förmåga att arbeta långsiktigt. Bedömningen ska hjälpa den studerande att utveckla sin förmåga att presentera matematiska lösningar, stödja hen i processen att bilda matematiska begrepp och lära hen att bedöma sitt eget arbete. En lyckad återkoppling hjälper den studerande att lägga märke till sina styrkor och vilka kunskaper och färdigheter hen behöver vidareutveckla.#11#11Vid bedömningen ska läraren fästa uppmärksamhet vid räknefärdigheter, val av metoder och färdigheter att tänka matematiskt. Dessutom fäster läraren uppmärksamhet vid hur den studerande motiverar och analyserar sina slutsatser samt väljer och använder programvaror. ALLMÄNNA MÅL FÖR UNDERVISNINGEN I MATEMATIK#11De allmänna målen för undervisningen i matematik är att den studerande ska#11• få positiva lärupplevelser, bli van att arbeta långsiktigt och lära sig lita på sin matematiska förmåga, sina matematiska färdigheter och sin förmåga att tänka matematiskt#11• förstå matematiken både som en unik, självständig vetenskapsgren och som ett användbart redskap för att göra modeller eller prognoser eller hantera fenomen som är kopplade till samhälle, ekonomi eller natur#11• bygga upp en matematisk grund för sina fortsatta studier#11• bli van att behandla information på ett sätt som är karakteristiskt för matematiken, att framlägga hypoteser och undersöka deras riktighet, göra motiveringar och bedöma deras giltighet samt resultatens generaliserbarhet#11• kunna följa en matematisk framställning, läsa matematisk text, diskutera matematik samt lära sig motivera påståenden och bedöma information i olika former#11• bli van vid att bilda matematiska modeller för praktiska problemsituationer och att använda olika lösningsstrategier#11• sporras till experimentellt och undersökande arbete samt till att hitta och tydligt presentera lösningar på problem#11• kunna använda ändamålsenliga matematiska metoder, programvaror och informationskällor samt förstå att resultatet som en programvara genererar inte är tillräckligt för att påvisa, bevisa eller motivera ett påstående. LÄROÄMNETS UPPDRAG#11Studierna i matematik ger den studerande färdigheter att förstå, använda och producera samt utvärdera information i matematisk form. Undervisningen ska handleda den studerande att förstå matematikens betydelse i moderna kulturer och iaktta hur nödvändig matematiken är inom olika områden, som teknologi, medicin, samhälls- och naturvetenskaper samt konst. Undervisningen i matematik har i uppdrag att introducera den studerande i matematikens grundläggande begrepp, grundläggande idéer och strukturer samt att handleda den studerande att använda matematik i tal, skrift och i andra uttryckssätt. Undervisningen ska utveckla den studerandes färdigheter i att räkna, tänka kreativt, skapa modeller av fenomen, göra prognoser och lösa problem.#11#11Genom studierna i matematik utvecklar den studerande sina färdigheter att använda datorprogram och digitala informationskällor som stöd för lärandet och som verktyg i undersökningar och problemlösning. Hen lär sig också bedöma hur nyttiga olika tekniska hjälpmedel är och vad som begränsar användningen av dem.#11#11Delområdena inom mångsidig kompetens#11I undervisningen ska man undersöka sambanden mellan matematiken och vardagslivet och utnyttja möjligheterna att stärka den studerandes intresse, självförtroende och informationssökningsprocesser samt uppmuntra den studerande att experimentera och arbeta med uthållighet. De färdigheter som den studerande utvecklar tillämpas då hen ställer upp egna mål och fattar beslut. Den studerande ska även reflektera över hur färdigheterna i matematik kan användas för hållbar utveckling och för att lösa problem som rör mänskligheten. På det här sättet stärks den studerandes samhälleliga kompetens, etiska kompetens och miljökompetens samt kompetens för välbefinnande.#11#11Undervisningen tar avstamp i sådana teman och fenomen samt tillhörande problem som intresserar de studerande och som kan lösas med hjälp av matematik. I undervisningen används varierande arbetssätt där den studerande arbetar på egen hand eller i grupp. På det sättet stärks bland annat den studerandes kommunikativa kompetens. Arbetssätten väljs tillsammans med de studerande. Undervisningen planeras så att de studerande utifrån sina egna observationer stimuleras att ställa frågor, framlägga hypoteser, dra slutsatser och motivera dessa.#11#11Studierna i matematik stödjer målen för global och kulturell kompetens samt tvärvetenskaplig och kreativ kompetens. Den studerande ska vägledas att förstå matematikens betydelse i olika kulturer och den historiska utvecklingen samt dess karaktär som ett universellt språk. Den studerande ska vägledas till insikt om de matematiska begreppens innebörd och lära sig känna igen hur de hänger samman med större helheter, både inom matematiken och inom andra läroämnen. Den studerande uppmuntras att använda ett matematiskt språk och matematiska tecken samt bilder, figurer och redskap som stödjer det matematiska tänkandet. Den studerande ska få hjälp att utveckla sin förmåga att växla mellan olika sätt att framställa matematisk information när hen ska skapa modeller av fenomen, förstå och lösa problem samt diskutera resultatet. VGLP21 SIIRTO 21 MAA 5573 Lång lärokurs i matematik gy21 lärokurs Allmänbildande allmän VGLP21 Matematiikka A lång lärokurs Nej Matematik BEDÖMNING#11Bedömningen ska vara mångsidig och responsen sporrande för att stödja utvecklingen av den studerandes matematiska tänkande och självförtroende samt hålla upp och stärka hens studiemotivation. Bedömningen ska vägleda den studerande att utveckla sina kunskaper och sin förståelse av matematik samt sin förmåga att arbeta långsiktigt. Bedömningen ska hjälpa den studerande att utveckla sin förmåga att presentera matematiska lösningar, stödja hen i processen att bilda matematiska begrepp och lära hen att bedöma sitt eget arbete. En lyckad återkoppling hjälper den studerande att lägga märke till sina styrkor och vilka kunskaper och färdigheter hen behöver vidareutveckla.#11#11Vid bedömningen ska läraren fästa uppmärksamhet vid räknefärdigheter, val av metoder och färdigheter att tänka matematiskt. Dessutom fäster läraren uppmärksamhet vid hur den studerande motiverar och analyserar sina slutsatser samt väljer och använder programvaror. ALLMÄNNA MÅL FÖR UNDERVISNINGEN I MATEMATIK#11De allmänna målen för undervisningen i matematik är att den studerande ska#11• få positiva lärupplevelser, bli van att arbeta långsiktigt och lära sig lita på sin matematiska förmåga, sina matematiska färdigheter och sin förmåga att tänka matematiskt#11• förstå matematiken både som en unik, självständig vetenskapsgren och som ett användbart redskap för att göra modeller eller prognoser eller hantera fenomen som är kopplade till samhälle, ekonomi eller natur#11• bygga upp en matematisk grund för sina fortsatta studier#11• bli van att behandla information på ett sätt som är karakteristiskt för matematiken, att framlägga hypoteser och undersöka deras riktighet, göra motiveringar och bedöma deras giltighet samt resultatens generaliserbarhet#11• kunna följa en matematisk framställning, läsa matematisk text, diskutera matematik samt lära sig motivera påståenden och bedöma information i olika former#11• bli van vid att bilda matematiska modeller för praktiska problemsituationer och att använda olika lösningsstrategier#11• sporras till experimentellt och undersökande arbete samt till att hitta och tydligt presentera lösningar på problem#11• kunna använda ändamålsenliga matematiska metoder, programvaror och informationskällor samt förstå att resultatet som en programvara genererar inte är tillräckligt för att påvisa, bevisa eller motivera ett påstående. LÄROÄMNETS UPPDRAG#11Studierna i matematik ger den studerande färdigheter att förstå, använda och producera samt utvärdera information i matematisk form. Undervisningen ska handleda den studerande att förstå matematikens betydelse i moderna kulturer och iaktta hur nödvändig matematiken är inom olika områden, som teknologi, medicin, samhälls- och naturvetenskaper samt konst. Undervisningen i matematik har i uppdrag att introducera den studerande i matematikens grundläggande begrepp, grundläggande idéer och strukturer samt att handleda den studerande att använda matematik i tal, skrift och i andra uttryckssätt. Undervisningen ska utveckla den studerandes färdigheter i att räkna, tänka kreativt, skapa modeller av fenomen, göra prognoser och lösa problem.#11#11Genom studierna i matematik utvecklar den studerande sina färdigheter att använda datorprogram och digitala informationskällor som stöd för lärandet och som verktyg i undersökningar och problemlösning. Hen lär sig också bedöma hur nyttiga olika tekniska hjälpmedel är och vad som begränsar användningen av dem.#11#11Delområdena inom mångsidig kompetens#11I undervisningen ska man undersöka sambanden mellan matematiken och vardagslivet och utnyttja möjligheterna att stärka den studerandes intresse, självförtroende och informationssökningsprocesser samt uppmuntra den studerande att experimentera och arbeta med uthållighet. De färdigheter som den studerande utvecklar tillämpas då hen ställer upp egna mål och fattar beslut. Den studerande ska även reflektera över hur färdigheterna i matematik kan användas för hållbar utveckling och för att lösa problem som rör mänskligheten. På det här sättet stärks den studerandes samhälleliga kompetens, etiska kompetens och miljökompetens samt kompetens för välbefinnande.#11#11Undervisningen tar avstamp i sådana teman och fenomen samt tillhörande problem som intresserar de studerande och som kan lösas med hjälp av matematik. I undervisningen används varierande arbetssätt där den studerande arbetar på egen hand eller i grupp. På det sättet stärks bland annat den studerandes kommunikativa kompetens. Arbetssätten väljs tillsammans med de studerande. Undervisningen planeras så att de studerande utifrån sina egna observationer stimuleras att ställa frågor, framlägga hypoteser, dra slutsatser och motivera dessa.#11#11Studierna i matematik stödjer målen för global och kulturell kompetens samt tvärvetenskaplig och kreativ kompetens. Den studerande ska vägledas att förstå matematikens betydelse i olika kulturer och den historiska utvecklingen samt dess karaktär som ett universellt språk. Den studerande ska vägledas till insikt om de matematiska begreppens innebörd och lära sig känna igen hur de hänger samman med större helheter, både inom matematiken och inom andra läroämnen. Den studerande uppmuntras att använda ett matematiskt språk och matematiska tecken samt bilder, figurer och redskap som stödjer det matematiska tänkandet. Den studerande ska få hjälp att utveckla sin förmåga att växla mellan olika sätt att framställa matematisk information när hen ska skapa modeller av fenomen, förstå och lösa problem samt diskutera resultatet. VGLP21 SIIRTO 21 MAA02 5574 Funktioner och ekvationer 1 3 1 1/2 gy21 obligatorisk modul Allmänbildande allmän VGLP21 Nej Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• introduceras i hur man skapar matematiska modeller av fenomen med hjälp av polynomfunktioner, rationella funktioner och rotfunktioner, känna till deras egenskaper och kunna lösa ekvationer i anknytning till dem, samt känna till sambandet mellan nollställen till en polynomfunktion och polynomets faktorer#11• kunna lösa enkla polynomolikheter#11• kunna använda programvara för att undersöka polynomfunktioner, rationella funktioner och rotfunktioner samt för att lösa polynomekvationer, rationella ekvationer, rotekvationer och polynomolikheter i samband med tillämpningar. Centralt innehåll#11• polynomfunktioner och -ekvationer samt polynomolikheter#11• lösning av andragradsekvationer med rotformeln#11• produkten av polynom och binomformlerna (summan av en kvadrat, produkten av en summa och en differens)#11• faktorisering av polynom#11• potensfunktioner och potensekvationer (exponenten ett positivt heltal)#11• rationella funktioner och ekvationer#11• rotfunktioner och rotekvationer MAA2 VGLP21 SIIRTO 21 MAA03 5575 Geometri 2 1 gy21 obligatorisk modul Allmänbildande allmän VGLP21 Nej Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• öva sig i att gestalta och beskriva information om rum och former i både tvåoch tredimensionella situationer#11• kunna tillämpa likformighet, Pythagoras sats samt trigonometrin för rät- och snedvinkliga trianglar#11• öva sig att formulera, motivera och använda satser som innehåller geometrisk information#11• kunna använda programvara vid undersökning av figurer och kroppar samt geometrin i anknytning till dem. Centralt innehåll#11• likformighet hos figurer och kroppar#11• sinus- och cosinussatsen#11• beräkning av längder, vinklar och areor i anknytning till månghörningar#11• geometrin för cirkeln och dess delar samt för räta linjer i anknytning till cirkeln#11• beräkningar av längder, areor och volymer i anknytning till raka cylindrar, koner och klot MAA3 VGLP21 SIIRTO 21 MAA04 5576 Analytisk geometri och vektorer 3 1 1/2 gy21 obligatorisk modul Allmänbildande allmän VGLP21 Nej Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• förstå hur analytisk geometri skapar samband mellan geometriska och algebraiska begrepp#11• förstå den geometriska innebörden av en ekvation#11• kunna lösa absolutbeloppsekvationer i formen | f(x) | = a eller | f(x) | = | g(x) |#11• förstå vektorbegreppet och sätta sig in i hur man räknar med vektorer#11• kunna undersöka punkter, avstånd och vinklar i det tvådimensionella koordinatsystemet med hjälp av vektorer#11• kunna lösa plangeometriska problem med hjälp av vektorer#11• kunna använda programvara vid undersökning av kurvor och vektorer och vid tillämpningsuppgifter i anknytning till dem. Centralt innehåll#11• ekvationen för en kurva#11• ekvationerna för en rät linje, cirkel och parabel#11• ekvationssystem#11• parallella och ortogonala linjer#11• absolutbeloppsekvation#11• avståndet från en punkt till en linje#11• grundläggande egenskaper hos vektorer#11• addition och subtraktion av vektorer i planet samt multiplikation av en vektor med ett tal i planet#11• skalär produkt och vinkeln mellan två vektorer i planet MAA4 VGLP21 SIIRTO 21 MAA05 5577 Funktioner och ekvationer 2 2 1 gy21 obligatorisk modul Allmänbildande allmän VGLP21 Nej Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• introduceras i hur man skapar matematiska modeller med hjälp av sinus- och cosinusfunktioner samt med exponential- och logaritmfunktioner#11• undersöka sinus- och cosinusfunktioner med hjälp av symmetrier i enhetscirkeln#11• kunna lösa trigonometriska ekvationer av typen sin f(x) = a eller sin f(x) = sin g(x)#11• kunna tillämpa sambandet sin2 x + cos2 x = 1 mellan sinus- och cosinusfunktionerna#11• känna till egenskaperna hos exponential- och logaritmfunktioner och kunna lösa ekvationer i anknytning till dem#11• kunna använda programvara vid undersökning av funktioner, vid ekvationslösning och i tillämpningsuppgifter. Centralt innehåll#11• riktad vinkel och radianer#11• enhetscirkeln#11• sinus- och cosinusfunktionen med symmetri- och perioditetsegenskaper#11• lösning av sinus- och cosinusekvationer#11• potenser med bråkexponent och deras samband med rötter#11• exponentialfunktioner och exponentialekvationer#11• logaritm och räkneregler för logaritmer#11• logaritmfunktioner och logaritmekvationer MAA5 VGLP21 SIIRTO 21 MAA06 5578 Derivata 3 1 1/2 gy21 obligatorisk modul Allmänbildande allmän VGLP21 Nej Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• med hjälp av derivatan bekanta sig med egenskaperna hos matematiska modeller för olika fenomen#11• få en åskådlig uppfattning om en funktions gränsvärde och kontinuitet#11• förstå tolkningen av derivatan som förändringshastigheten för en funktion#11• kunna bestämma derivatan av enkla funktioner#11• kunna derivera sammansatta funktioner#11• behärska hur man undersöker förloppet hos funktioner med hjälp av derivatan och hur man bestämmer deras extremvärden i ett slutet intervall#11• kunna använda programvara vid undersökning av gränsvärde, kontinuitet och derivata i samband med tillämpningar. Centralt innehåll#11• en funktions gränsvärde, kontinuitet och derivata#11• derivering av polynomfunktioner, rationella funktioner och rotfunktioner#11• derivering av sinus- och cosinusfunktioner samt av exponential- och logaritmfunktioner#11• derivator av produkter och kvoter av funktioner#11• sammansatta funktioner och deras derivator#11• undersökning av förloppet hos en funktion och bestämning av extremvärden MAA6 VGLP21 SIIRTO 21 MAA07 5579 Integralkalkyl 2 1 gy21 obligatorisk modul Allmänbildande allmän VGLP21 Nej Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• förstå begreppet primitiv funktion och lära sig att bestämma primitiva funktioner till enkla funktioner#11• förstå begreppet integral och dess samband med arean samt introduceras i hur man bestämmer en integral med en numerisk metod#11• kunna bestämma areor och volymer med hjälp av integraler#11• göra sig förtrogen med integralkalkylens tillämpningar#11• kunna använda programvara då hen undersöker egenskaperna hos funktioner, bestämmer primitiva funktioner, beräknar integraler i samband med tillämpningar och integrerar numeriskt. Centralt innehåll#11• primitiv funktion och integrering av de viktigaste elementära funktionerna#11• integraler#11• rektangelmetoden#11• beräkning av areor och volymer MAA7 VGLP21 SIIRTO 21 MAA08 5580 Statistik och sannolikhet 2 1 gy21 obligatorisk modul Allmänbildande allmän VGLP21 Nej Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• kunna åskådliggöra en diskret statistisk fördelning samt bestämma och tolka fördelningens nyckeltal#11• kunna åskådliggöra en fördelning som består av två variabler samt bestämma korrelationskoefficienten och regressionskurvan#11• sätta sig in i kombinatoriska metoder#11• göra sig förtrogen med begreppet sannolikhet och räkneregler#11• förstå begreppet diskret sannolikhetsfördelning och lära sig bestämma väntevärdet för en fördelning samt tolka det#11• kunna använda programvara för att hämta, behandla och undersöka data i digitalt format samt för att presentera statistisk information#11• kunna använda programvara för att konkretisera fördelningar, bestämma nyckeltal samt beräkna sannolikheter. Centralt innehåll#11• lägesmått och standardavvikelse#11• korrelation och linjär regression#11• klassisk och statistisk sannolikhet#11• permutationer och kombinationer#11• räkneregler för sannolikhet#11• binomialfördelning#11• diskret sannolikhetsfördelning#11• väntevärdet för en diskret fördelning MAA8 VGLP21 SIIRTO 21 MAA09 5581 Ekonomisk matematik 1 1/2 gy21 obligatorisk modul Allmänbildande allmän VGLP21 Nej Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• lära sig använda sina matematiska färdigheter för att beräkna tillräckligheten hos resurser, för ekonomisk planering, företagande och beräkning av lönsamhet#11• tillämpa formler för talföljder i matematiska problem som anknyter till ekonomi#11• lära sig att anpassa matematiska modeller i ekonomiska situationer och förstå deras begränsningar#11• kunna använda programvara vid beräkningar och i samband med tillämpningar Centralt innehåll#11• aritmetisk och geometrisk talföljd och deras summor#11• ränteräkning: ränta på ränta, nuvärde och diskontering#11• depositioner och lån#11• matematiska modeller anpassade för ekonomiska situationer där talföljder och summor används MAA9 VGLP21 SIIRTO 21 MAA10 5582 3D-geometri 2 1 gy21 valfri nationell modul Allmänbildande allmän VGLP21 Nej Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• fördjupa sina kunskaper i räkning med vektorer och lära sig att använda vektorer i ett tredimensionellt koordinatsystem#11• lära sig att undersöka punkter, räta linjer och plan i xyz-koordinatsystemet med hjälp av vektorer#11• stärka sina kunskaper om rymdgeometri i samband med extremvärdesuppgifter#11• bekanta sig med funktioner som har två variabler#11• kunna använda programvara för att åskådliggöra vektorer, linjer, plan och ytor samt i räkning med vektorer Centralt innehåll#11• vektorframställning i ett tredimensionellt koordinatsystem#11• skalär produkt och vektorprodukt#11• punkt, rät linje och plan i rymden#11• en vinkel i rymden#11• differential- och integralkalkylens rymdgeometriska tillämpningar i situationer där funktionsuttrycken innehåller en variabel#11• funktioner med två variabler och ytor i rymden MAA10 VGLP21 SIIRTO 21 MAA11 5583 Algoritmer och talteori 2 1 gy21 valfri nationell modul Allmänbildande allmän VGLP21 Nej Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• veta vad en algoritm är, samt lära sig att undersöka hur en algoritm fungerar#11• lära sig att utföra enkla algoritmer genom programmering#11• bli insatt i logikens begrepp#11• behärska grundbegrepp i talteorin och göra sig förtrogen med primtalens egenskaper#11• kunna undersöka delbarheten hos hela tal. Centralt innehåll#11• grundbegrepp i algoritmiskt tänkande: sekvens, val och upprepning#11• flödesdiagram#11• programmering av enkla algoritmer, sorteringsalgoritmer eller en algoritm som anknyter till numerisk lösning av en ekvation#11• konnektiv och sanningsvärden#11• delbarhet hos hela tal, delbarhetsekvationen (delningsekvationen) och kongruens#11• Euklides algoritm#11• aritmetikens grundsats MAA11 VGLP21 SIIRTO 21 MAA12 5584 Analys och kontinuerlig fördelning 2 1 gy21 valfri nationell modul Allmänbildande allmän VGLP21 Nej Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• fördjupa sin förståelse för analysens grundbegrepp#11• kunna bilda och undersöka inversa funktioner till strängt monotona funktioner#11• komplettera sina färdigheter i integralkalkyl#11• göra sig förtrogen med begreppet kontinuerlig sannolikhetsfördelning och lära sig tillämpa normalfördelning#11• kunna använda programvara vid undersökning av funktioners egenskaper och vid beräkning av generaliserade integraler i samband med tillämpningar. Centralt innehåll#11• styckvis definierad funktion#11• undersökning av kontinuitet och deriverbarhet för en funktion#11• allmänna egenskaper hos kontinuerliga och deriverbara funktioner#11• invers funktion#11• gränsvärde av funktioner när variabelns värde går mot oändligheten#11• generaliserade integraler#11• kontinuerliga fördelningar, normalfördelningen och normering MAA12 VGLP21 SIIRTO 21 MAB 5585 Kort lärokurs i matematik gy21 lärokurs Allmänbildande allmän VGLP21 Matematiikka B kort lärokurs Nej Matematik BEDÖMNING#11Bedömningen ska vara mångsidig och responsen sporrande för att stödja utvecklingen av den studerandes matematiska tänkande och självförtroende samt hålla upp och stärka hens studiemotivation. Bedömningen ska vägleda den studerande att utveckla sina kunskaper och sin förståelse av matematik samt sin förmåga att arbeta långsiktigt. Bedömningen ska hjälpa den studerande att utveckla sin förmåga att presentera matematiska lösningar, stödja hen i processen att bilda matematiska begrepp och lära hen att bedöma sitt eget arbete. En lyckad återkoppling hjälper den studerande att lägga märke till sina styrkor och vilka kunskaper och färdigheter hen behöver vidareutveckla.#11#11Vid bedömningen ska läraren fästa uppmärksamhet vid räknefärdigheter, val av metoder och färdigheter att tänka matematiskt. Dessutom fäster läraren uppmärksamhet vid hur den studerande motiverar och analyserar sina slutsatser samt väljer och använder programvaror. ALLMÄNNA MÅL FÖR UNDERVISNINGEN I MATEMATIK#11De allmänna målen för undervisningen i matematik är att den studerande ska#11• få positiva lärupplevelser, bli van att arbeta långsiktigt och lära sig lita på sin matematiska förmåga, sina matematiska färdigheter och sin förmåga att tänka matematiskt#11• förstå matematiken både som en unik, självständig vetenskapsgren och som ett användbart redskap för att göra modeller eller prognoser eller hantera fenomen som är kopplade till samhälle, ekonomi eller natur#11• bygga upp en matematisk grund för sina fortsatta studier#11• bli van att behandla information på ett sätt som är karakteristiskt för matematiken, att framlägga hypoteser och undersöka deras riktighet, göra motiveringar och bedöma deras giltighet samt resultatens generaliserbarhet#11• kunna följa en matematisk framställning, läsa matematisk text, diskutera matematik samt lära sig motivera påståenden och bedöma information i olika former#11• bli van vid att bilda matematiska modeller för praktiska problemsituationer och att använda olika lösningsstrategier#11• sporras till experimentellt och undersökande arbete samt till att hitta och tydligt presentera lösningar på problem#11• kunna använda ändamålsenliga matematiska metoder, programvaror och informationskällor samt förstå att resultatet som en programvara genererar inte är tillräckligt för att påvisa, bevisa eller motivera ett påstående. LÄROÄMNETS UPPDRAG#11Studierna i matematik ger den studerande färdigheter att förstå, använda och producera samt utvärdera information i matematisk form. Undervisningen ska handleda den studerande att förstå matematikens betydelse i moderna kulturer och iaktta hur nödvändig matematiken är inom olika områden, som teknologi, medicin, samhälls- och naturvetenskaper samt konst. Undervisningen i matematik har i uppdrag att introducera den studerande i matematikens grundläggande begrepp, grundläggande idéer och strukturer samt att handleda den studerande att använda matematik i tal, skrift och i andra uttryckssätt. Undervisningen ska utveckla den studerandes färdigheter i att räkna, tänka kreativt, skapa modeller av fenomen, göra prognoser och lösa problem.#11#11Genom studierna i matematik utvecklar den studerande sina färdigheter att använda datorprogram och digitala informationskällor som stöd för lärandet och som verktyg i undersökningar och problemlösning. Hen lär sig också bedöma hur nyttiga olika tekniska hjälpmedel är och vad som begränsar användningen av dem.#11#11Delområdena inom mångsidig kompetens#11I undervisningen ska man undersöka sambanden mellan matematiken och vardagslivet och utnyttja möjligheterna att stärka den studerandes intresse, självförtroende och informationssökningsprocesser samt uppmuntra den studerande att experimentera och arbeta med uthållighet. De färdigheter som den studerande utvecklar tillämpas då hen ställer upp egna mål och fattar beslut. Den studerande ska även reflektera över hur färdigheterna i matematik kan användas för hållbar utveckling och för att lösa problem som rör mänskligheten. På det här sättet stärks den studerandes samhälleliga kompetens, etiska kompetens och miljökompetens samt kompetens för välbefinnande.#11#11Undervisningen tar avstamp i sådana teman och fenomen samt tillhörande problem som intresserar de studerande och som kan lösas med hjälp av matematik. I undervisningen används varierande arbetssätt där den studerande arbetar på egen hand eller i grupp. På det sättet stärks bland annat den studerandes kommunikativa kompetens. Arbetssätten väljs tillsammans med de studerande. Undervisningen planeras så att de studerande utifrån sina egna observationer stimuleras att ställa frågor, framlägga hypoteser, dra slutsatser och motivera dessa.#11#11Studierna i matematik stödjer målen för global och kulturell kompetens samt tvärvetenskaplig och kreativ kompetens. Den studerande ska vägledas att förstå matematikens betydelse i olika kulturer och den historiska utvecklingen samt dess karaktär som ett universellt språk. Den studerande ska vägledas till insikt om de matematiska begreppens innebörd och lära sig känna igen hur de hänger samman med större helheter, både inom matematiken och inom andra läroämnen. Den studerande uppmuntras att använda ett matematiskt språk och matematiska tecken samt bilder, figurer och redskap som stödjer det matematiska tänkandet. Den studerande ska få hjälp att utveckla sin förmåga att växla mellan olika sätt att framställa matematisk information när hen ska skapa modeller av fenomen, förstå och lösa problem samt diskutera resultatet. VGLP21 SIIRTO 21 MAB02 5586 Uttryck och ekvationer 2 1 gy21 obligatorisk modul Allmänbildande allmän VGLP21 Nej Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• få övning i att använda matematik i problemlösning och lära sig att lita på sin egen matematiska förmåga#11• lära sig att bilda uttryck och ekvationer till givna problem samt att lösa ekvationer och tolka lösningarna#11• kunna tillämpa talföljder och summor vid matematisk problemlösning#11• kunna använda programvara när hen undersöker polynomfunktioner samt vid tillämpning av polynomekvationer och -funktioner. Centralt innehåll#11• formulering av problem som ekvationer#11• ekvationslösning#11• tolkning och värdering av lösningar till en ekvation#11• polynomfunktioner av andra graden och lösning av andragradsekvationer#11• aritmetisk talföljd och summa#11• geometrisk talföljd och summa MAB2 VGLP21 SIIRTO 21 MAB03 5587 Geometri 2 1 gy21 obligatorisk modul Allmänbildande allmän VGLP21 Nej Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• bli van att göra iakttagelser och dra slutsatser om geometriska egenskaper hos figurer och kroppar#11• stärka förmågan att rita plana figurer och tredimensionella kroppar#11• kunna lösa praktiska problem med hjälp av geometri#11• kunna använda programvara vid undersökning av figurer och kroppar och vid geometriska tillämpningar. Centralt innehåll#11• likformighet hos figurer#11• trigonometri i en rätvinklig triangel#11• Pythagoras sats och den omvända satsen till Pythagoras sats#11• bestämning av area och volym för figurer och kroppar#11• användning av geometriska metoder i koordinatsystemet MAB3 VGLP21 SIIRTO 21 MAB04 5588 Matematiska modeller 2 1 gy21 obligatorisk modul Allmänbildande allmän VGLP21 Nej Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• se regelbundenheter och samband hos fenomen i den verkliga världen och kunna beskriva dessa med matematiska modeller#11• värdera linjära och exponentiella tillväxtmodeller bland annat med hjälp av kalkylprogram och göra prognoser med hjälp av modellerna#11• vänja sig vid att värdera kvalitet och användbarhet hos en modell#11• kunna använda programvara för att skapa modeller och vid undersökning av egenskaperna hos polynomfunktioner och exponentialfunktioner samt vid lösning av polynomekvationer och exponentialekvationer i samband med tillämpningar. Centralt innehåll#11• tillämpning av linjära och exponentiella modeller#11• lösning av exponentialekvationer#11• prognoser och bedömning av kvaliteten i en modell MAB4 VGLP21 SIIRTO 21 MAB05 5589 Statistik och sannolikhet 2 1 gy21 obligatorisk modul Allmänbildande allmän VGLP21 Nej Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• öva sig att behandla, åskådliggöra och tolka statistiskt material#11• göra sig förtrogen med sannolikhetskalkylens grunder och med konkretiserande modeller#11• kunna använda programvara för att hämta, behandla och undersöka data i digitalt format, samt för att bestämma nyckeltal i ett observationsmaterial och som hjälpmedel i sannolikhetslära. Centralt innehåll#11• åskådliggörande av statistiskt material och bestämning av nyckeltal#11• regression och korrelation#11• observation och avvikande observation#11• prognostisering#11• sannolikhetsbegreppet#11• additions- och multiplikationsregler#11• kombinationer och multiplikationsprincipen#11• modeller i sannolikhetslära MAB5 VGLP21 SIIRTO 21 MAB06 5590 Grunder i ekonomisk matematik 1 1/2 gy21 obligatorisk modul Allmänbildande allmän VGLP21 Nej Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• behärska grundbegrepp och få färdigheter i ekonomisk matematik#11• fördjupa sina färdigheter i procenträkning#11• lära sig att beskriva hur processer inom ekonomin utvecklas#11• kunna använda informationskällor och programvara för att göra beräkningar i samband med tillämpningar Centralt innehåll#11• relativ andel, jämförelse, beräkning av förändring#11• index#11• ränta och enkel ränteräkning#11• skatter#11• valutor MAB6 VGLP21 SIIRTO 21 MAB07 5591 Ekonomisk matematik 1 1/2 gy21 obligatorisk modul Allmänbildande allmän VGLP21 Nej Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• lära sig använda sina matematiska färdigheter för att beräkna tillräckligheten hos resurser, för ekonomisk planering, företagande och beräkning av lönsamhet #11• tillämpa formler för talföljder i matematiska problem som anknyter till ekonomi#11• lära sig att anpassa matematiska modeller i ekonomiska situationer och förstå deras begränsningar#11• kunna använda programvara vid beräkningar och i samband med tillämpningar. Centralt innehåll#11• aritmetisk och geometrisk talföljd och deras summor#11• ränteräkning: ränta på ränta, nuvärde och diskontering#11• depositioner och lån#11• matematiska modeller anpassade för ekonomiska situationer där talföljder och summor används MAB7 VGLP21 SIIRTO 21 MAB08 5592 Matematisk analys 2 1 gy21 valfri nationell modul Allmänbildande allmän VGLP21 Nej Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• undersöka förändringshastigheten för en funktion med grafiska och numeriska metoder#11• förstå tolkningen av derivatan som förändringshastigheten för en funktion#11• kunna undersöka förloppet hos en polynomfunktion med hjälp av derivatan#11• kunna bestämma största och minsta värde för en funktion i samband med tillämpningar#11• kunna använda programvara för att undersöka förloppet hos en funktion, derivatan av en funktion samt för att bestämma extremvärden till en funktion i ett slutet intervall i samband med tillämpningar. Centralt innehåll#11• grafiska och numeriska metoder#11• polynomfunktionens derivata#11• undersökning av tecken och förlopp hos en polynomfunktion#11• bestämning av största och minsta värde för en polynomfunktion i ett slutet intervall#11• bestämning av förändringshastigheten för en funktion med hjälp av programvara MAB8 VGLP21 SIIRTO 21 MAB09 5593 Statistik- och sannolikhetsfördelningar 2 1 gy21 valfri nationell modul Allmänbildande allmän VGLP21 Nej Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• göra sig förtrogen med normalfördelningen som en matematisk modell#11• sätta sig in i binomialfördelningen som en matematisk modell#11• utveckla djupare och mångsidiga färdigheter i att undersöka och behandla statistisk information med hjälp av programvara#11• veta hur man beräknar nyckeltal och sannolikheter i anknytning till statistiska fördelningar och kunna bestämma dessa med hjälp av programvara#11• förstå begreppen konfidensintervall och felmarginal och kunna bestämma dessa med hjälp av programvara. Centralt innehåll#11• normalfördelning och begrepp för normering av fördelningen (väntevärde och standardavvikelse)#11• upprepat försök#11• binomialfördelning#11• konfidensintervall och felmarginal MAB9 VGLP21 SIIRTO 21 MAG 5571 Gemensamt studieavsnitt i matematik gy21 gemensamt studieavsnitt i matematik Allmänbildande allmän VGLP21 Matematiikka Gemensam matematik Nej Matematik VGLP21 SIIRTO 21 MAG01 5572 Tal och ekvationer 2 1 gy21 obligatorisk modul Allmänbildande allmän VGLP21 Nej Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• repetera principerna för procenträkning#11• kunna använda proportionalitet i problemlösning#11• fördjupa kunskaperna i bråkräkning#11• repetera räknereglerna för potenser#11• stärka sin förståelse för funktionsbegreppet#11• förstå principerna för hur man löser ekvationer och ekvationspar#11• lära sig använda programvara för att rita grafer till funktioner, göra tolkningar och för att lösa ekvationer Centralt innehåll#11• talmängderna och de grundläggande räkneoperationerna#11• motsatt tal och inverterat tal samt absolutbelopp#11• procenträkning#11• räkneregler för potenser (exponenten heltal)#11• direkt och omvänd proportionalitet#11• funktion, ritning och tolkning av grafer#11• lösning av förstagradsekvationer#11• ekvationspar#11• kvadratrot och kubikrot#11• potensfunktioner och potensekvationer (gradtalen 2 och 3) MAY1 VGLP21 SIIRTO 21 MEGD5 5696 Gymnasiediplom i mediekunskap 2 1 gy21 gymnasiediplom Allmänbildande allmän VGLP21 Nej Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• genom en särskild prestation visa prov på sitt intresse för mediekunskap och de kunskaper och färdigheter som den studerande har utvecklat under gymnasiestudierna#11• visa sin kompetens samt förmåga att använda medieverktyg, mediala uttrycksformer och möjligheter på ett kreativt sätt#11• visa sin förmåga att kritiskt välja, tolka, bedöma och strukturera information#11• kunna analysera sin egen relation till media och identifiera mediernas verksamhetsfält. Centralt innehåll#11• utgår från målen som ställts upp för gymnasiediplomet samt den uppgift, det perspektiv och arbetssätt som den studerande valt#11• omfattar en helhet som består av en portfölj och en medieprestation MELD5 VGLP21 SIIRTO 21 MO01 5349 Att tolka och producera text 2 1 gy21 obligatorisk modul Allmänbildande allmän VGLP21 Nej Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• lära sig producera, tolka och utvärdera multimodala texter, textstrukturer och uttrycksformer#11• behärska de olika faserna i en skrivprocess och uppmuntras som skribent#11• använda andra texter som underlag för den egna skrivprocessen#11• stärka sin uppfattning om sig själv i fråga om att tolka och producera text samt ge och ta emot respons. Centralt innehåll#11• centrala textgenrer: berättande, beskrivande, instruerande, ställningstagande och reflekterande texter och kombinationer av dessa#11• att skapa texthelheter; analys av textens syfte, målgrupp, kontext, innehåll, struktur, uttrycksformer och synvinklar#11• att skriva olika typer av texter i process, kollaborativt och individuellt samt skriva, referera och kommentera med andra texter som underlag#11• textens flerstämmighet och intertextualitet#11• text- och språkvård MO1 VGLP21 SIIRTO 21 MO02 5350 Text och språklig medvetenhet 1 1/2 gy21 obligatorisk modul Allmänbildande allmän VGLP21 Nej Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• utveckla sin medvetenhet om text och språk#11• fördjupa sin förståelse för språket och olika texter som meningsskapande element#11• förstå språkets sociala funktion och betydelse både för individen och samhället. Centralt innehåll#11• olika uppfattningar om språk: språk som struktur, språk som ett meningsskapande element, språk som ett socialt och samhälleligt fenomen, språk som maktmedel#11• multilitteracitet och textgenre som begrepp, det vidgade textbegreppet#11• språkpolitik, en- och flerspråkighet, språkideologier, språkvård MO2 VGLP21 SIIRTO 21 MO03 5351 Kommunikation 1 1 1/2 gy21 obligatorisk modul Allmänbildande allmän VGLP21 Nej Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• uppmuntras att kommunicera aktivt, vidareutveckla sin kommunikationsprofil och sin uppfattning om språk och identitet#11• fördjupa sina färdigheter att kommunicera i grupp och lära sig analysera och bedöma de fenomen som uppstår i samband med gruppkommunikation#11• lära sig granska betydelsen av språkliga och icke-verbala medel och iaktta kontextbunden variation i olika kommunikationssituationer. Centralt innehåll#11• reflektioner över den egna kommunikativa kompetensen, förmåga att ge och ta emot respons, förmåga att lyssna samt målinriktat och konstruktivt delta i gruppens kommunikation#11• analys av olika kommunikationssituationer, konstruktion av samtal, betydelseförhandlingar, språket och icke-verbal kommunikation samt roller, anspänning, talängslan och kohesion i anslutning till gruppkommunikation#11• språk och identitet samt hur språket är föränderligt och kontextbundet MO3 VGLP21 SIIRTO 21 MO04 5352 Litteratur 1 2 1 gy21 obligatorisk modul Allmänbildande allmän VGLP21 Nej Mål#11Målen för modulen är att de studerande ska#11• fördjupa och utveckla mångsidigare läsvanor#11• känna till skön- och facklitterära genrer och deras olika uttrycksformer #11• bredda och utveckla sina läsfärdigheter, kunna närma sig litterära multimodala texter på ett ändamålsenligt sätt och analysera och tolka dem med hjälp av relevanta begrepp#11• förstå att litteratur kan tolkas på många sätt#11• fördjupa sina kunskaper om det finlandssvenska och nordiska kulturarvet. Centralt innehåll#11• litteraturens roller och olika sätt att läsa och uppleva litteratur, att läsa och skriva i funktionellt och estetiskt syfte#11• berättelser och narrativitet i skön- och facklitteratur samt andra texter, till exempel teater, film, spel eller andra medietexter#11• centrala litterära genrer, uttrycksformer och begrepp som används för att analysera#11• olika sätt att tolka litteratur#11• den finlandssvenska litteraturen som en del av den nordiska litteraturen MO4 VGLP21 SIIRTO 21 MO05 5353 Att tolka text 1 2 1 gy21 obligatorisk modul Allmänbildande allmän VGLP21 Nej Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• vidareutveckla sin kritiska läskunnighet, i synnerhet gällande mediekunskap#11• förstå hur medierna fungerar, deras betydelse för identiteten och deras roll som opinionsbildare i samhället#11• lära sig tolka multimodala texter, i synnerhet medietexter samt lära sig analysera texternas olika former och uttryck#11• göra sig förtrogen med olika sätt att påverka och argumentera samt stärka sina kunskaper och färdigheter i anslutning till det. Centralt innehåll#11• yttrandefrihet, mediekritik, medieetik#11• ideologiskt färgade texter och skillnaden mellan åsikter och vetenskaplig kunskap#11• verbala och visuella medel som används i syfte att påverka mottagaren samt argumentation och retoriska stilmedel#11• källkritik, informationssökning och -hantering, upphovsrätt#11• att analysera och producera skriftliga och muntliga texter som tar ställning och påverkar MO5 VGLP21 SIIRTO 21 MO06 5354 Att producera text 1 1 1/2 gy21 obligatorisk modul Allmänbildande allmän VGLP21 Nej Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• uppmuntras som skribent och fördjupa sina tidigare insikter om olika skeden av skrivprocessen#11• fördjupa sin uppfattning om vilken inverkan disposition, språk och uttrycksform har på textens betydelse och struktur#11• fördjupa sin förmåga att utgå från andra texter i sitt eget skrivande och bedöma materialets tillförlitlighet. Centralt innehåll#11• skrivprocessen: val och avgränsning av tema, val av perspektiv, disposition, redigering och finslipning, ge och ta emot respons#11• skriva med annat material som underlag, text- och språkvård#11• ordkonst och kreativt skrivande som stärker skribentens egen röst MO6 VGLP21 SIIRTO 21 MO07 5355 Kommunikation 2 1 1/2 gy21 obligatorisk modul Allmänbildande allmän VGLP21 Nej Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• öka tilltron till sin förmåga att framträda och sin förståelse för anspänning#11• utveckla sin färdighet att framträda samt förmåga att producera olika muntliga texter, även i digitala miljöer#11• fördjupa sin förmåga att analysera och bedöma talade texter samt audiovisuell kommunikation. Centralt innehåll#11• anspänning, talängslan och koncentrationsnivå, publikkontakt och åhörarnas ansvar#11• sammanställning och framförande av ett inlägg individuellt, i grupp eller som en audiovisuell text; färdigheter i att fokusera, ta kontakt, åskådliggöra och uttrycka sig#11• kommunikationsfärdigheter och -etik i olika kommunikationskanaler, till exempel sociala medier#11• analys och bedömning av muntliga och audiovisuella texter MO7 VGLP21 SIIRTO 21 MO08 5356 Litteratur 2 2 1 gy21 valfri nationell modul Allmänbildande allmän VGLP21 Nej Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• fördjupa sin kunskap om litteratur och kunna granska och analysera skönlitteratur som en del av ett samhälle i förändring#11• förstå kontextens betydelse för hur litteraturen upplevs och tolkas#11• känna till centrala verk och teman i den finländska litteraturen och i världslitteraturen och kunna analysera dem utgående från en kulturell kontext. Centralt innehåll#11• finländsk litteratur som en multimodal, flerstämmig och flerspråkig del av världslitteraturen#11• analys och tolkning av litteratur i förhållande till olika kontexter, till exempel författarens och genrens kontext, den historiska och kulturella kontexten eller den samhälleliga och politiska kontexten#11• granskning av texter ur olika synvinklar, till exempel utgående från olika människosyner, identiteter, världsbilder, värdegrunder och idévärldar MO8 VGLP21 SIIRTO 21 MO09 5357 Kommunikation 3 2 1 gy21 valfri nationell modul Allmänbildande allmän VGLP21 Nej Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• utveckla mångsidiga kommunikationsfärdigheter, i synnerhet med tanke på fortsatta studier och arbetsliv#11• utveckla färdigheter att förstå och lösa problem som uppstår i samband med kommunikation samt kunna agera ändamålsenligt och etiskt i olika, även utmanande kommunikationssituationer och förstå kommunikationens kulturella särdrag och kontextbundenhet#11• fördjupa förmågan att analysera kommunikation ur olika synvinklar. Centralt innehåll#11• kommunikationsfärdigheter som krävs i samband med studier och arbetsliv, till exempel sådana som relaterar till möten, förhandlingar och arbetsintervjuer#11• framförandet av en egen idé eller synpunkt på ett övertygande sätt, argumentationsteknik och retoriska medel#11• analys av olika kommunikationssituationer och -relationer samt av faktorer som påverkar dem, konflikter och problemlösning i grupp#11• dialogisk och konstruktiv kommunikation, etiska spelregler för kommunikation#11• eventuellt deltagande i slutprovet för muntlig kommunikation MO9 VGLP21 SIIRTO 21 MO10 5358 Att producera text 2 2 1 gy21 valfri nationell modul Allmänbildande allmän VGLP21 Nej Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• vidareutveckla sin förmåga att uttrycka sig i skrift och skriva längre sakprosatext med utgångspunkt i olika textmaterial#11• medvetandegöra sin egen förmåga att hantera skrivprocessen och redigera texter. Centralt innehåll#11• att planera och producera ställningstagande och reflekterande texter#11• förmågan att hantera material, utvärdering av källor, källkritik, upphovsrätt#11• medvetandegöra olika faser i skrivprocessen och fokusera tidsanvändningen#11• avgränsning av tema, val av perspektiv och material samt olika sätt att använda material#11• redigering och finslipning av text, skribentens egen röst, text- och språkvård MO10 VGLP21 SIIRTO 21 MO11 5359 Att tolka text 2 2 1 gy21 valfri nationell modul Allmänbildande allmän VGLP21 Nej Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• bredda och fördjupa sin kritiska och kulturella läskunnighet#11• kunna analysera, tolka och utvärdera multimodala texter#11• förstå innebörden av syfte och kontext vid tolkningen av texter#11• använda sig av relevanta begrepp för att framföra och motivera sin tolkning av texter Centralt innehåll#11• analys och tolkning av olika slag av fakta- och medietexter och fiktiva texter med hjälp av relevanta begrepp#11• olika sätt att tolka texter#11• relationen mellan en text och dess situationsbundna och kulturella kontext#11• olika sätt att skapa mening i texter, till exempel genom olika uttryckssätt och -former samt struktur MO11 VGLP21 SIIRTO 21 MOL 5347 Modersmål och litteratur gy21 mellanrubrik VGLP21 Nej Läroämnet modersmål och litteratur har som uppdrag att utveckla den studerandes kunskaper i språk och litteratur samt hens kommunikationsfärdigheter och färdigheter i multilitteracitet. Studierna ska fördjupa den studerandes intresse för språk, litteratur och övrig kultur och öka den studerandes medvetenheten om sig själv som språkanvändare i kommunikation med andra. Undervisningen ska stödja utvecklingen av den studerandes språkliga medvetenhet, kulturella kompetens och lärande i alla läroämnen. Undervisningen ska sträva efter att utveckla sådana färdigheter och kunskaper som den studerande behöver för fortsatta studier och för aktivt medborgarskap. Modersmål och litteratur är ett mångvetenskapligt kunskaps-, färdighets- och kulturämne. Läroämnet hämtar sitt innehåll från språk-, litteratur- och kommunikationsvetenskaperna och från kulturforskningen. Inom ämnet modersmål och litteratur får den studerande bekanta sig med vårt kulturarv och dess olika former, med ordkonst och medie- och kommunikationskultur.#11#11Undervisningen ska leda den studerande till att uttrycka sig på ett mångsidigt sätt, utveckla sina kommunikationsfärdigheter, aktivt skaffa information samt att kritiskt och ur ett etiskt perspektiv behandla och tolka informationen. Undervisningen ska utveckla den studerandes kognitiva färdigheter och studiefärdigheter samt stärker metaspråkliga färdigheter och kreativitet. Målet är att stödja och utveckla den studerandes språkliga medvetenhet och förmåga att tolka och producera multimodala texter.#11#11Förmågan att behärska språkvetenskaplig kunskap ska integreras med det övriga innehållet i ämnet och studierna ska utveckla den studerandes förmåga att tolka och producera text. Målet för litteraturundervisningen är att den studerande ska förstå skön- och facklitteratur, få estetiska läsupplevelser och utveckla färdigheten att analysera och tolka texter ur olika synvinklar. Litteraturundervisningen ska utveckla den studerandes förmåga att reflektera ur ett etiskt och estetiskt perspektiv och utveckla kreativitet, kommunikationsfärdigheter och uttrycksförmåga. Studier i mediekunskap fördjupar den studerandes förmåga att kritiskt läsa, tolka och producera medietext och stärker hens förståelse för mediekultur samt utvecklar färdigheter i att aktivt och ansvarsfullt engagera sig i samhället.#11#11Den studerande kommer i undervisningen i modersmål och litteratur i kontakt med språkliga drag, begrepp och olika sätt att bygga upp information som används i de olika vetenskapliga discipliner som läroämnet grundar sig på. Undervisningen baserar sig på ett vidgat textbegrepp, som innebär att texter är multimodala, till exempel skrivna, talade, visuella, audiovisuella eller bygger på kombinationer av dessa. Karakteristiska texter för läroämnet är fiktiva texter och faktatexter, medietexter samt institutionella och vardagliga samtal eller kombinationer av dessa uttrycksformer.#11#11Lärokursen modersmål och litteratur är en del av språkpedagogiken och språkutvecklingen i gymnasiet, vars mål är att identifiera och synliggöra språkens roll för lärandet. Språkstudier ska utveckla den studerandes flerspråkiga kompetens, det vill säga den studerandes förmåga att på olika nivåer behärska sitt modersmål och andra språk samt olika dialekter och register. Språkpedagogik stärker den studerandes språkutveckling, språkliga medvetenhet och förmåga att använda olika språk parallellt samt utvecklar den studerandes multilitteracitet och socialisering i den språkliga gemenskapen. Språkpedagogik och språkutveckling bidrar till att bygga upp den studerandes språkliga och kulturella identitet. Målet är att den studerande ska lära sig att identifiera och värdesätta språklig och kulturell mångfald samt språkliga rättigheter, både i den egna vardagen och i samhället överlag. I undervisningen ska man fästa uppmärksamhet vid den språkliga mångfalden i Finland, vid finskans och svenskans ställning som nationalspråk samt vid de samiska språken och deras roll som landets ursprungsspråk.#11#11I undervisningen i modersmål och litteratur samarbetar man med biblioteken. Dessutom utnyttjas andra mångsidiga lärmiljöer som teatrar, museer och arkiv samt andra kulturinstitutioner. Den studerande ska också dra nytta av sina egna språk- och textmiljöer samt den språkliga och kulturella mångfalden i skolgemenskapen och andra kontexter. I undervisningen används material och metoder som är tillräckligt utmanande och som för den studerande känns meningsfulla och ger upplevelser samt utvecklar hens kreativitet. Den studerande producerar och tolkar texter både individuellt och i samspel med andra.#11#11I undervisningen i modersmål och litteratur ska man integrera läroämnets olika delområden med varandra. De olika lärokurserna i modersmål och litteratur samarbetar med varandra och även med andra läroämnen.#11#11Delområdena inom mångsidig kompetens#11I läroämnet modersmål och litteratur utvecklas den studerandes mångsidiga kompetens med hjälp av både läroämnesspecifika och ämnesövergripande teman och kompetensområden. Läroämnet bidrar också till att utveckla den studerandes kulturella kompetens samt hens medie-, medborgar- och demokratikunskap.#11#11I läroämnet modersmål och litteratur framhävs den mångsidiga kompetensens delområden tvärvetenskaplig och kreativ kompetens, kommunikativ kompetens och samhällelig kompetens. Den studerande lär sig att med hjälp av språket, olika uttryckssätt, texter och kommunikation skapa betydelser och kopplingar mellan olika människor. Den studerandes förmåga att påverka, argumentera, producera egna texter och kommunicera stödjer utvecklingen av arbetslivsfärdigheter och färdigheter för ett aktivt medborgarskap. Studierna utvecklar den studerandes kritiska och kulturella läsfärdighet, förmåga att producera texter, multilitteracitet, språkliga medvetenhet och kommunikativa kompetens. Dessa stödjer i sin tur studierna och lärandet i alla läroämnen och i samarbetet mellan olika läroämnen. För att den studerande ska utveckla sina färdigheter krävs långsiktigt, kreativt, undersökande, aktiverande och processinriktat arbete.#11#11Studier i modersmål och litteratur stärker miljökompetens och etisk kompetens samt global och kulturell kompetens, vilket syns i valet av innehåll i undervisningen. Studierna ökar förståelse för aktuella miljörelaterade utmaningar och ger färdigheter för att bygga upp en hållbar framtid. Studier i mediekunskap och hur man söker och hanterar information är kopplade till kritisk och kulturell läskunnighet och etisk kompetens. I undervisningen vägleds den studerande att förstå språklig och kulturell mångfald samt reflektera över och identifiera olika identiteter. Målet är den studerande ska förstå sin egen identitet som en del av den finländska, europeiska och globala kulturen.#11#11De kunskaper och färdigheter som uppnås med studierna i modersmål och litteratur stödjer på många olika sätt utvecklingen av den studerandes kompetens för välbefinnande. Utvecklingen av den studerandes språkliga medvetenhet, kommunikativa kompetens och kompetens i multilitteracitet stödjer och stärker utvecklingen av identiteten. Den studerande får öva sig på att utvärdera och reflektera över sitt eget och de andras kunnande på ett konstruktivt sätt. Med studier i kultur och i synnerhet litteratur får den studerande bredda sin syn på livet, människorna och världen. Läroämnet ger den studerande verktyg att verbalisera sina egna tankar, känslor och upplevelser samt förmåga att bilda sig en uppfattning om sitt eget liv och sina egna styrkor. Läroämnet stödjer den studerandes livskompetens genom att den studerande utvecklar kommunikations- och textkompetens och färdigheter att fungera ansvarsfullt, etiskt och konstruktivt i olika situationer. VGLP21 SIIRTO 21 MUGD6 5697 Gymnasiediplom i musik 2 1 gy21 gymnasiediplom Allmänbildande allmän VGLP21 Nej Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• genom en särskild prestation visa prov på sitt intresse för musik och de ämneskunskaper och färdigheter som den studerande har utvecklat under gymnasiestudierna#11• visa sitt musikaliska kunnande och intresse genom att förbereda ett projekt som påvisar kunskaper och färdigheter i musik eller genom att sammanställa en portfölj över sina musikstudier och sin musikaliska verksamhet under gymnasietiden. Centralt innehåll#11• den studerandes musikaliska självbiografi, ett musikprojekt eller en musikportfölj, ett sammandrag och ett utlåtande av bedömarna#11• olika arbetssätt och delområden MULD6 VGLP21 SIIRTO 21 PS 5684 Psykologi gy21 nationellt läroämne Allmänbildande allmän VGLP21 Medeltal vägt enligt studiepoäng Psykologia Nej Psykologi BEDÖMNING#11I läroämnet psykologi är bedömningens uppgift att stödja den studerandes lärande och ge respons på lärprocessen och kunskaperna. Bedömningen ska uppmuntra den studerande till en mångsidig utveckling av tänkandet. Bedömningen ska omfatta såväl respons på lärprocessen som bedömning av kunskaper och kompetens. Bedömningen fokuserar på den mångsidiga kompetensen och de allmänna målen för läroämnet med tyngdpunkt på målen för varje modul och hur väl den studerande behärskar det centrala innehållet i respektive modul. Vitsordet ska basera sig på mångsidiga prestationer och beakta såväl den studerandes teoretiska kunskaper som hens förmåga att bearbeta information. I fråga om de teoretiska kunskaperna beaktas hur väl den studerande behärskar den psykologiska kunskapen och psykologins begreppsapparat. Bedömningen av förmågan att bearbeta information fokuserar på den studerandes förmåga att analysera, tillämpa och värdera psykologisk kunskap och forskning. Bedömningen ska också fästa uppmärksamhet vid förmågan att inhämta och presentera information. ALLMÄNNA MÅL FÖR UNDERVISNINGEN I PSYKOLOGI#11De allmänna målen för undervisningen i psykologi är att den studerande ska#11• utgående från vetenskapliga fakta lära sig se mänskligt beteende som en helhet baserad på växelverkan mellan psykiska, biologiska, sociala och kulturella faktorer#11• behärska psykologins centrala begrepp och frågeställningar samt kunna motivera påståenden med stöd av psykologiska fakta och synvinklar#11• kunna tillägna sig psykologisk kunskap genom olika informationskällor och kunna bedöma informationens tillförlitlighet och giltighet#11• kunna bedöma den psykologiska forskningens möjligheter, begränsningar och etiska aspekter samt kunna tillämpa forskningskunskap och tänka kritiskt#11• förstå psykologisk kunskap så att hen kan tillämpa den för att främja sitt eget välbefinnande, stärka sina sociala relationer och sina kommunikationsfärdigheter samt utveckla sin förmåga att studera och tänka#11• kunna använda och tillämpa psykologisk kunskap för att strukturera mångdimensionella fenomen och förstå kulturell mångfald. LÄROÄMNETS UPPDRAG#11#11Uppdraget för läroämnet psykologi är att ge den studerande färdigheter att observera, förstå och bedöma människans psykiska aktivitet och de sociala, kulturella och biologiska faktorer som påverkar den. Undervisningen tar upp den psykologiska vetenskapens språk, begrepp och sätt att producera kunskap. Läroämnets innehåll bygger på forskningsdata som konkretiseras för den studerande genom att knyta den till förståelsen av mänsklig aktivitet och vardagliga fenomen. Psykologins tvärvetenskaplighet, liksom även det empiriska och reflekterande greppet, utvecklar på ett mångsidigt sätt den studerandes tänkande. De studerande handleds i att förstå samspelet och det ömsesidiga beroendet mellan psykiska, biologiska, sociala och kulturella faktorer samt i att stärka förmågan att utvärdera och tillämpa sina kunskaper.#11#11I undervisningen i psykologi ska man använda olika aktiverande metoder och utnyttja de möjligheter som digitala verktyg och varierande lärmiljöer erbjuder. I psykologi är det naturligt att samarbeta med olika ämnen. Fenomen som ingår i läroämnet psykologi behandlas i synnerhet i biologi, hälsokunskap, studiehandledning, filosofi, religion och livsåskådningskunskap utgående från respektive ämnes natur. Undervisningen ska i den mån det är möjligt ske i samarbete med universitet och högskolor.#11#11Delområdena inom mångsidig kompetens#11Målen för den mångsidiga kompetensen uppnås tillsammans med målen för läroämnet psykologi.#11#11När det gäller kompetens för välbefinnande stödjer kunskaper och färdigheter i psykologi den studerandes självkännedom, självutveckling, förståelse för andra människor och upprätthållande av det psykiska välbefinnandet. Undervisningen i psykologi stödjer den studerandes identitetsbygge och ger hen förutsättningar att reflektera över sitt eget psykiska välbefinnande och fatta beslut som stödjer det. Utifrån den psykologiska kunskapen får den studerande verktyg för att förstå betydelsen av sociala relationer, känsloreglering och resiliens för att upprätthålla och återställa ett helhetsbetonat välbefinnande.#11#11I undervisningen i psykologi används dialogiska och reflekterande metoder som stärker den studerandes kommunikativa förmåga. Studier i psykologi utvecklar färdigheter för att identifiera känslor som är viktiga vid social interaktion både hos sig själv och hos andra. Undervisningen i psykologi utvecklar färdigheter för konstruktiv kommunikation och förståelse för betydelsen av empati i sociala relationer.#11#11Studier i psykologi stödjer på ett mångsidigt sätt den studerandes tvärvetenskapliga och kreativa kompetens. Inlärningspsykologiska insikter ger den studerande färdigheter att bli medveten om sitt eget lärande så att hen kan utvärdera och utveckla det. Inom psykologin utforskas mänsklig aktivitet på ett mångsidigt sätt ur ett naturvetenskapligt, samhällsvetenskapligt och beteendevetenskapligt perspektiv. Genom att behandla begränsningar och möjligheter för människans förmåga till informationsbearbetning hjälper man den studerande att utveckla kritiskt tänkande och multilitteracitet. Ämnets tillämpande karaktär skapar en grund för kreativ behandling av kunskap och information.#11#11Studier i psykologi utvecklar den studerandes självkännedom, vilket stödjer karriärplanering, arbetslivskompetens och annan samhällelig kompetens. De ger färdigheter att förstå vikten av bland annat tilltro till sin egen förmåga, självutveckling och målsättningar för en företagsam attityd.#11#11Studier i psykologi ger verktyg för att förstå skillnaderna i mänskliga värderingar, attityder och beteenden i etiska frågor. Innehållet i psykologi ökar förståelse för vilken betydelse världsbilden har för människans tänkande och handlande, vilket stödjer utvecklingen av den studerandes miljökompetens.#11#11Psykologi ger forskningsbaserade perspektiv på vad som är universellt och vad som är kulturbundet i det mänskliga beteendet. Studier i psykologi utvecklar förmågan att förstå individuella skillnader och kulturell mångfald och därigenom utveckla global och kulturell kompetens. VGLP21 SIIRTO 21 PS01 5685 Den aktiva och lärande människan 2 1 gy21 valfri nationell modul Allmänbildande allmän VGLP21 Nej Centralt innehåll#11#11Psykologin som vetenskap#11#11Människans aktivitet ur psykologins synvinklar#11• psykiskt perspektiv: grundläggande kunskap om informationsbearbetning, motiv och känslor#11• biologiskt perspektiv: grundläggande kunskap om nervsystemets funktion och evolutionspsykologins förhållningssätt#11• socialt perspektiv: grundläggande kunskap om socialisation och situationsfaktorer#11• kulturellt perspektiv: exempel på kulturella skillnader och likheter#11• medveten och icke-medveten aktivitet#11#11Lärande och studier ur psykologins synvinklar#11• psykiskt perspektiv: betingning, grundläggande kunskap om kort- och långtidsminnets funktion, inre modeller, lärstrategier, metakognition, målinriktningar och tilltro till sin egen förmåga#11• biologiskt perspektiv: hjärnans plasticitet och sömnens inverkan på lärandet#11• socialt och kulturellt perspektiv: exempel på lärandets sociala aspekter och olika lärkulturer#11#11Psykologisk forskning#11• vetenskaplig kunskap och vardagskunskap#11• den vetenskapliga forskningsprocessen#11• stickprovets och populationens betydelse vid bedömningen av forskning#11• etiska principer för psykologisk forskning#11• exempel på kvalitativa och kvantitativa undersökningar inom psykologin Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• förstå hurdan vetenskap psykologin är och att psykologisk kunskap baserar sig på forskning#11• kunna beskriva de grundläggande dragen i vetenskapligt tänkande ur psykologins perspektiv#11• kunna förklara kännetecknen för och skillnaderna mellan medveten och ickemedveten aktivitet#11• kunna beskriva psykologiska, biologiska, sociala och kulturella faktorer i samband med människans aktivitet#11• bekanta sig med ett fenomen i anknytning till välbefinnande ur ett psykiskt, biologiskt, socialt och kulturellt perspektiv#11• kunna beskriva psykiska, biologiska, sociala och kulturella faktorer i anknytning till lärande samt utifrån denna kunskap kunna utvärdera och utveckla sitt eget lärande och sina studiefärdigheter. PS1 VGLP21 SIIRTO 21 PS02 5686 Människans utveckling 2 1 gy21 valfri nationell modul Allmänbildande allmän VGLP21 Nej Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska #11• kunna beskriva faktorer som påverkar individens utveckling och växelverkan mellan dem#11• kunna förklara hur nervsystemets mognad och utformning återspeglas i den psykologiska utvecklingen från fosterstadiet genom människans hela levnadslopp#11• kunna beskriva den socioemotionella och kognitiva utvecklingen under barndomen och ungdomsåren och kunna tillämpa relaterade teorier och forskningsresultat#11• kunna ge exempel på vilka effekter socialisationen och kulturen har på människans utveckling#11• på ett övergripande sätt förstå det individuella och kontinuerliga i människans utveckling#11• fördjupa sig i ungdomstidens psykologi och reflektera över faktorer som ärförknippade med övergången till vuxenlivet#11• kunna tillämpa utvecklingspsykologisk kunskap för att förstå sig själv ochandra människor och utveckla sina färdigheter i växelverkan#11• kunna beskriva hur man undersöker människans utveckling. Centralt innehåll#11#11Nervsystemets utveckling med avseende på psykiska aktiviteter under levnadsloppet#11• arvets betydelse#11• mognad och lärande#11• sensitiva perioder#11• plasticitetens betydelse för utvecklingen#11#11Utveckling av känslolivet och växelverkan under barndomen och ungdomsåren#11• tidig växelverkan och anknytningsrelationer#11• temperament#11• jaget och jaguppfattning#11• känslor, emotionella färdigheter och känsloreglering#11• referensrelationer och sociala färdigheter#11#11Den kognitiva utvecklingen under barndomen och ungdomsåren#11• språk och tänkande#11• exekutiva funktioner#11#11Identitetsutveckling under levnadsloppet#11• personlig identitet#11• social identitet#11• kulturell identitet och etnisk identitet#11• könsidentitet och sexuell identitet, mångfald i fråga om kön och sexualitet#11#11Utvecklingens individualitet och kontinuitet#11• olika utvecklingsstigar från tidig barndom till vuxen ålder#11• vikten av föräldraskap och uppväxtmiljö#11#11Psykologisk forskning#11• tvilling- och adoptionsforskning#11• längdsnitts- och tvärsnittsstudier#11• exempel på observationsstudier PS2 VGLP21 SIIRTO 21 PS03 5687 Människan som informationsbearbetare 2 1 gy21 valfri nationell modul Allmänbildande allmän VGLP21 Nej Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• känna till de allmänna principerna som styr kognitiv aktivitet och kunna tillämpa dem för att undersöka kognitiva fenomen#11• kunna förklara hur varseblivning, uppmärksamhet och minne står i förbindelse med människans övriga informationsbearbetning#11• förstå språkets betydelse för människans aktivitet#11• förstå den kognitiva aktiviteten bakom beslutsfattande#11• kunna identifiera några av de vanligaste kognitiva störningarna#11• förstå plasticitetens betydelse och huvudprinciperna för de neurala nätverkens funktion som grund för psykisk aktivitet#11• kunna beskriva hjärnans aktivitet i samband med varseblivning, uppmärksamhet, minne och språkliga funktioner#11• kunna planera och presentera en enkel experimentell undersökning och bedöma metodens styrkor och svagheter. Centralt innehåll#11#11Allmänna principer för informationsbearbetning#11• sinnes- och schemabaserad bearbetning av information#11• medveten och icke-medveten bearbetning av information#11#11Varseblivning och uppmärksamhet#11• inre modeller och varseblivningscirkeln#11• varseblivning, grundläggande kunskap särskilt om visuell varseblivning och dess neurologiska grund#11• oavsiktlig och viljestyrd uppmärksamhet#11• grundläggande kunskap om den neurologiska grunden för uppmärksamhet#11• exempel på uppmärksamhetsstörningar#11#11Minne#11• kort- och långtidsminnets funktion#11• det rekonstruktiva minnet och glömska#11• grundläggande kunskap om den neurologiska grunden för minnet#11• exempel på hjärnrelaterade minnesstörningar#11#11Språk#11• betydelsen av språkliga funktioner vid informationsbearbetning#11• grundläggande kunskap om den neurologiska grunden för språkliga funktioner#11• exempel på hjärnrelaterade språkliga störningar#11#11Beslutsfattande#11• snabbt och långsamt tänkande#11• exempel på kognitiv bias och heuristik#11#11Hjärnans struktur och neurala funktion#11• nervsystemets och hjärnans grundläggande strukturer#11• nervcellens och synapsens funktion#11• informationsgången i neurala nätverk#11• plasticitet#11• exempel på neuropsykologisk rehabilitering#11#11Forskningsmetoder inom kognitiv psykologi och neuropsykologi#11• principer för experimentell forskning#11• exempel på fallstudier#11• exempel på undersökningar som tillämpar hjärnforskningsmetoder#11• planering av experimentell forskning PS3 VGLP21 SIIRTO 21 PS04 5688 Känslor och mental hälsa 2 1 gy21 valfri nationell modul Allmänbildande allmän VGLP21 Nej Mål#11#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• kunna förklara hur känslor uppstår och deras kulturbundenhet#11• förstå känslors betydelse för människans kognitiva funktioner, växelverkan och psykiska välbefinnande samt få färdigheter att tillämpa denna kunskap som ett verktyg för självförståelse och växelverkan#11• kunna förklara de faktorer som påverkar mental hälsa och psykiskt välbefinnande och tillämpa denna kunskap för att främja sitt eget och andras välbefinnande#11• känna till de vanligaste mentala hälsoproblemen och psykiska störningarna#11• kunna reflektera över svårigheten i att definiera mental hälsa och mentala problem och över de samhälleliga aspekterna kopplade till dessa#11• kunna beskriva biologiska, psykiska, sociala och kulturella faktorer bakom psykiska störningar och i behandlingen av dem#11• fördjupa sig i minst en psykisk störning, dess orsaker, symtom och vård. Centralt innehåll#11#11Emotionspsykologi#11• hur känslor uppstår: känsloreaktionen och känsloupplevelsen#11• grundläggande kunskap om den neurala grunden för känslor och känsloreglering#11• känslor som universella och kulturbundna företeelser#11• känslors betydelse som styrande faktorer för kognitiva funktioner och social växelverkan#11• känsloreglering som en bidragande faktor för välbefinnande#11#11Psykiskt välbefinnande och upprätthållande av psykisk balans#11• betydelsen av copingmetoder och defensmekanismer#11• betydelsen av resiliens för välbefinnandet#11• betydelsen av sömn och dygnsrytm för den psykiska aktiviteten#11• centrala faktorer som påverkar sömnkvaliteten#11• stressutlösare, effekter av stress samt stresshantering#11• kriser som ett hot mot psykisk balans och krishantering#11#11Mental hälsa#11• begreppet mental hälsa#11• klassificering av de vanligaste psykiska störningarna och kunskap om symtom som är typiska för dem#11• exempel på biologiska, psykiska, sociala och kulturella faktorer som förklaras ligga bakom psykiska problem och störningar#11• exempel på biologiska och psykosociala vårdformer för psykiska problem och störningar samt olika psykoterapeutiska metoder#11• exempel på aktuell samhällelig debatt om psykiska störningar#11#11Psykologisk forskning#11• icke-experimentell forskning: korrelativ och beskrivande undersökning#11• exempel på studier som tillämpar fysiologiska mätmetoder PS4 VGLP21 SIIRTO 21 PS05 5689 Människan som individ och social varelse 2 1 gy21 valfri nationell modul Allmänbildande allmän VGLP21 Nej Mål#11#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• beskriva skillnader i individuella egenskaper och deras genetiska grund#11• kunna se personlighet som en helhet ur olika perspektiv och tillämpa denna kunskap för att identifiera sina styrkor och utvecklingsmål#11• kunna beskriva individuella skillnader i intelligens och kreativitet#11• kunna undersöka den sociala miljöns och kulturens betydelse för individens aktivitet#11• kunna förstå människans aktivitet som ett resultat av växelverkan mellan personlighet, social miljö och kultur#11• kunna tillämpa psykologisk kunskap för att förstå mångfald och bygga en hållbar framtid#11• kunna beskriva och värdera psykologiska bedömningsmetoder som används vid undersökning av individuella skillnader. Centralt innehåll#11#11Arvets, kulturens och den sociala miljöns betydelse för personlighetsutveckling#11• det varaktiga och det föränderliga i personligheten#11• grundläggande kunskap om beteendegenetik#11#11Personlighet ur olika synvinklar#11• temperament#11• egenskapsteoretiskt perspektiv#11• motivation#11• individuella tolkningsstilar och sätt att agera#11• identitet och personlighet ur ett narrativt perspektiv#11#11Intelligens och kreativitet som en del av människans aktivitet#11• definitioner av intelligens#11• mätning av intelligens och problem i samband med det#11• samspelet mellan arv och miljö när det gäller intelligens#11• definitioner av kreativitet och faktorer som sammanhänger med kreativitet#11#11Kulturens och den sociala miljöns inverkan på människans aktivitet#11• informationsbearbetning i sociala situationer: uppkomsten av stereotyper, attributioner, attityder och fördomar#11• exempel på den neurala grunden för socialisation#11• gruppens betydelse för individen och relationer mellan grupper#11• hur situationsfaktorer påverkar individen och gruppen#11• olika kulturella aspekter#11• exempel på hur kulturen påverkar tänkandet och beteendet#11• exempel på individers och gruppers verksamhet när det gäller att bygga en hållbar framtid#11#11Psykologisk forskning#11• undersökning av individuella skillnader#11• metoder för att bedöma personlighet och intelligens#11• reliabilitet och validitet#11• exempel på undersökningar som använder sig av enkäter, intervjuer och tester#11• exempel på socialpsykologiska undersökningar PS5 VGLP21 SIIRTO 21 RE 5641 Evangelisk-luthersk religion gy21 lärokurs Allmänbildande allmän VGLP21 Medeltal vägt enligt studiepoäng Uskonto, ev.lut. Nej Religion Evangelisk-luthersk tro VGLP21 SIIRTO 21 RE01 5642 Religionen som fenomen – i judendomens, kristendomens och islams 2 1 gy21 obligatorisk modul Allmänbildande allmän VGLP21 Nej Centralt innehåll#11• religion som fenomen, definition av religion och relationen mellan religion och vetenskap#11• den religiösa situationen i världen, kännetecken för nutida religiositet och irreligiositet, religionsfrihet som mänsklig rättighet#11• religionernas betydelse i byggandet av en hållbar framtid och andra aktuella frågor i anslutning till religioner och åskådningar#11• judendomens, kristendomens och islams kulturella bakgrund och uppkomst samt deras viktigaste och gemensamma drag#11• de heliga skrifternas tillkomst och ställning samt hur de används och tolkas i judendomen, kristendomen och islam#11• judendomens och islams lära, etik och livsstil#11• judendomens och islams inre mångfald, förhållande till samhället och betydelse för den västerländska kulturen Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• gestalta och kunna analysera den religiösa situationen i världen och de faktorer som påverkar den, liksom även religionernas inre mångfald#11• kunna analysera religiositet och irreligiositet som fenomen#11• gestalta och kunna analysera judendomens, kristendomens och islams gemensamma rötter, deras centrala drag, inflytande på kulturarv och samhällen samt utveckla kulturell läskunnighet i anknytning till dessa religioner#11• utveckla förmåga att agera i miljöer och arbetsliv som präglas av mångreligiositet och kulturell mångfald samt kunna diskutera aktuella frågor i anslutning till religion. UE1 VGLP21 SIIRTO 21 RE02 5643 Kristendomen i världen 2 1 gy21 valfri nationell modul Allmänbildande allmän VGLP21 Nej Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• gestalta och kunna analysera kristendomens betydelse ur ett kulturellt, samhälleligt och ur individens perspektiv samt utveckla kulturell läskunnighet i anknytning till kristendomen#11• känna till centrala riktningar inom kristendomen samt bakgrunden till deras uppkomst och kunna jämföra deras centrala drag#11• fördjupa sig i olika tolkningssätt och uttrycksformer inom kristendomen på olika håll i världen#11• kunna analysera och bedöma aktuella medieinnehåll och debatter om kristendomen#11• utveckla färdigheter att agera i pluralistiska miljöer. Centralt innehåll#11• kristendomens ställning och växelverkan med den omgivande kulturen i olika delar av världen#11• religionens ställning samt förhållandet mellan religion och stat i Europa#11• den katolska, ortodoxa och protestantiska, i synnerhet den lutherska, kyrkans uppkomst, särdrag, etiska tänkande samt inflytande i samhället#11• karismatisk kristendom som fenomen#11• huvuddragen i religioner med rötter i kristendomen#11• ekumenik och religionsdialog#11• kristendom och miljöfrågor samt andra aktuella frågor som berör kristendomen och bakgrunden till dem UE2 VGLP21 SIIRTO 21 RE03 5644 Religioner och religiösa rörelser i världen 2 1 gy21 valfri nationell modul Allmänbildande allmän VGLP21 Nej Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• fördjupa sig i religioner som uppkommit i Indien, Kina och Japan som en del av individens och kollektivets liv samt deras inflytande på kultur och samhälle#11• känna till och kunna analysera hur religioner som uppkommit i Indien, Kina och Japan syns i och påverkar västvärlden#11• gestalta och kunna analysera naturreligionernas nuvarande situation och centrala drag#11• gestalta och kunna analysera bakgrunder till nyreligiösa rörelser och deras centrala drag#11• utveckla kulturell läskunnighet i anknytning till religioner och förmåga att agera i arbetslivet och i internationella miljöer. Centralt innehåll#11• den hinduiska världsbilden, livsstilen och etiken, hinduismens mångfald och inflytande på Indiens kultur och samhälle samt den religiösa situationen i dagens Indien#11• centrala drag och etiska principer i jainismen och sikhismen#11• den buddhistiska livsstilen och etiken, buddhistiska läror och riktningar samt buddhismens inflytande på asiatiska kulturer#11• centrala drag i den gamla kinesiska folktron, konfucianismen och taoismen och deras inflytande på det kinesiska tänkesättet och samhället samt den religiösa situationen i dagens Kina#11• shintoismens centrala drag samt religionernas inflytande på den japanska kulturen och det japanska samhället#11• inflytandet i västvärlden från religioner som uppkommit i Indien, Kina och Japan#11• naturreligioners och voodoo-besläktade religioners centrala drag och utbredning#11• bakgrunder till nyreligiösa rörelser och deras centrala drag UE3 VGLP21 SIIRTO 21 RE04 5645 Religion, kultur och samhälle i Finland 2 1 gy21 valfri nationell modul Allmänbildande allmän VGLP21 Nej Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• få en mångsidig bild av växelverkan mellan religion och samhälle i dagens Finland samt fördjupa sig i religionernas inflytande och betydelse inom den offentliga, privata samt tredje och fjärde sektorn#11• förstå att kunskap om religioner och åskådningar behövs inom olika områden i samhällslivet#11• identifiera och kunna analysera de fornfinska trostraditionernas och kristendomens inflytande på det finländska kulturarvet#11• kunna analysera och bedöma aktuella debatter kring religionsfrihet och växelverkan mellan religion och samhälle samt irreligiositet och religionskritik#11• utveckla förmåga att ta del av dialoger som berör religioner, åskådningar och samhällsfrågor samt kunna leva som en kultur- och åskådningsmedveten, aktiv samhällsmedlem. Centralt innehåll#11• religionernas situation och religiositeten i Finland, sekularisering#11• religion och religiösa samfund i den finländska och allmäneuropeiska lagstiftningen, religions- och åskådningsfrihet samt frågor om jämlikhet och diskriminering#11• religionens betydelse och synlighet inom den offentliga sektorn, i politiken, arbetslivet och ekonomin, religiösa samfund som aktörer inom tredje sektorn samt religionens betydelse i individernas och familjernas liv samt i seder och bruk med beaktande av religionens roll i de etniska och språkliga minoriteternas liv i Finland#11• fornfinska trostraditioner och deras betydelse i det finländska kulturarvet samt hur kristendomen format det finländska samhället och den finländska kulturen under olika tider#11• irreligiositet, religionskritik och icke-religiösa seder och bruk i Finland#11• dialog mellan religioner och åskådningar i dagens Finland#11#11Som en del av modulen kan den studerande genomföra ett projekt i anslutning#11till frivilligarbete eller fördjupa sig i den samhälleliga verksamheten inom något#11religiöst samfund. UE4 VGLP21 SIIRTO 21 RE05 5646 Religion inom konsten och populärkulturen 2 1 gy21 valfri nationell modul Allmänbildande allmän VGLP21 Nej Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• förstå och kunna analysera förhållandet mellan religion och konst: betydelsen av konst och arkitektur i olika religioner och religionernas inflytande på konstens utveckling#11• fördjupa sig i hur man genom religiös konst uttrycker centrala läror och berättelser inom en religion, i synnerhet kristendomen#11• känna till religiös symbolik och fördjupa sig i hur religiösa teman behandlas inom konst och populärkultur#11• öva upp sin förmåga att tolka religiösa inslag i olika former av konst och populärkultur. Centralt innehåll#11• växelverkan mellan religion och konst, religioners betydelse för konstens utveckling#11• religiös konst och hur religionen tar sig uttryck i olika konstformer#11• hur arkitekturen i religiösa rum återspeglar religionen och dess särdrag#11• religiösa teman, symbolik och myter i olika konstformer och inom populärkulturen#11• analys av olika tolkningar av Bibelns berättelser och den kristna läran med hjälp av olika konstformer UE5 VGLP21 SIIRTO 21 RE06 5647 Religion, vetenskap och medier 2 1 gy21 valfri nationell modul Allmänbildande allmän VGLP21 Nej Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• känna till religionsforskningens olika perspektiv och metoder inom olika vetenskapsområden samt aktuell forskning#11• identifiera och kunna analysera religionsrelaterade aktuella teman och innehåll i medierna#11• kunna analysera förhållandet mellan religion och medier samt kunna bedöma religionsrelaterad information och dess källor kritiskt#11• utveckla färdigheter att producera och presentera religionsrelaterad information. Centralt innehåll#11• aktuella religionsforskningsperspektiv och -metoder inom olika vetenskapsområden: olika forskningsområden inom religionsvetenskap och teologi samt konstforskning, kulturforskning och samhällsvetenskaper#11• religiösa medier och användningen av medier i religiösa sammanhang#11• användningen av religiöst språk och religiösa bilder i olika medier#11• religioners mediesynlighet#11• hur religionsrelaterade fenomen behandlas i medierna, såsom attityder och föreställningar kring religioner, religionernas roll i konflikter och fredsbyggande, religion och miljöfrågor, religion och etiska frågor, religionskritik#11#11Som en del av modulen kan den studerande producera ett religionsrelaterat medieinnehåll, göra en medieanalys eller genomföra en liten religionsrelaterad undersökning. UE6 VGLP21 SIIRTO 21 RELK 5639 Religion/livsåskådningskunskap gy21 mellanrubrik VGLP21 Nej VGLP21 SIIRTO 21 RI 5662 Islamisk religion gy21 lärokurs Allmänbildande allmän VGLP21 Nej Religion Islam VGLP21 SIIRTO 21 RI01 5663 Religionen som fenomen – i judendomens, kristendomens och islams 2 1 gy21 obligatorisk modul Allmänbildande allmän VGLP21 Nej Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• gestalta och kunna analysera den religiösa situationen i världen och de faktorer som påverkar den, liksom även religionernas inre mångfald#11• kunna analysera religiositet och irreligiositet som fenomen#11• gestalta och kunna analysera judendomens, kristendomens och islams gemensamma rötter, deras centrala drag, kulturarv och inflytande i samhället samt utveckla kulturell läskunnighet i anknytning till dessa religioner#11• utveckla förmåga att agera i miljöer och arbetsliv som är präglade av mångreligiositet och kulturell mångfald samt kunna diskutera aktuella frågor i anslutning till religion. Centralt innehåll#11• religion som fenomen, definition av religion och relationen mellan religion och vetenskap#11• den religiösa situationen i världen, kännetecken för nutida religiositet och irreligiositet, religionsfrihet som mänsklig rättighet#11• religionernas betydelse i byggandet av en hållbar framtid och andra aktuella frågor i anslutning till religioner och åskådningar#11• judendomens, kristendomens och islams kulturella bakgrund och uppkomst samt deras viktigaste och gemensamma kännetecken ur islamiskt perspektiv#11• de heliga skrifternas tillkomst och ställning samt hur de används och tolkas i judendomen, kristendomen och islam#11• judendomens och kristendomens inre mångfald, lära, etik, livsstil, förhållande till samhället och betydelse för den västerländska kulturen UI1 VGLP21 SIIRTO 21 RI02 5664 Islam i världen 2 1 gy21 valfri nationell modul Allmänbildande allmän VGLP21 Nej Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• gestalta och kunna analysera islams betydelse ur ett kulturellt, samhälleligt och ur individens perspektiv samt utveckla kulturell och religiös läskunnighet i anknytning till islam#11• känna till centrala riktningar inom islam och bakgrunden till deras uppkomst, frågor i anslutning till deras inre mångfald och kunna jämföra centrala drag hos de olika riktningarna#11• fördjupa sig i olika tolkningssätt och uttrycksformer inom islam på olika håll i världen#11• kunna analysera och bedöma aktuella medieinnehåll och debatter i anslutning till islam#11• utveckla färdigheter att agera i pluralistiska miljöer Centralt innehåll#11• islams grundpelare och uppkomsten av shia, sunni och sufism samt deras centrala drag#11• islams inre mångfald#11• politisk islam och huvuddragen i islamiska rörelser#11• islamisk etik, etiskt tänkande och samhälleligt inflytande#11• islams betydelse i Europa och i den europeiska religionsdialogen#11• inställningen till muslimska minoriteter i västvärlden#11• religionens ställning, förhållandet mellan religion och stat samt islams inflytande på samhället och kulturen på olika håll i värden#11• aktuella islamrelaterade frågor och bakgrunden till dem UI2 VGLP21 SIIRTO 21 RI03 5665 Religioner och religiösa rörelser i världen 2 1 gy21 valfri nationell modul Allmänbildande allmän VGLP21 Nej Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• fördjupa sig i religioner som uppkommit i Indien, Kina och Japan som en del av individens och kollektivets liv samt religionernas inflytande på kultur och samhälle#11• känna till och kunna analysera hur religioner som uppkommit i Indien, Kina och Japan syns i och påverkar västvärlden#11• förstå islams förhållande till hinduismen och buddhismen#11• gestalta och kunna analysera naturreligionernas nuvarande situation och centrala drag#11• gestalta och kunna analysera bakgrunder till nyreligiösa rörelser och deras centrala drag#11• utveckla kulturell läskunnighet i anknytning till religioner och förmåga att agera i arbetslivet och i internationella miljöer. Centralt innehåll#11• den hinduiska världsbilden, livsstilen och etiken, hinduismens mångfald och inflytande på Indiens kultur och samhälle samt den religiösa situationen i dagens Indien#11• centrala drag och etiska principer i jainismen och sikhismen#11• den buddhistiska livsstilen och etiken, buddhistiska läror och riktningar samt buddhismens inflytande på asiatiska kulturer#11• islams förhållande till hinduismen och buddhismen förr och nu#11• centrala drag i den gamla kinesiska folktron, konfucianismen och taoismen och deras inflytande på det kinesiska tänkesättet och samhället samt den religiösa situationen i dagens Kina#11• shintoismens centrala drag samt religionernas inflytande på den japanska kulturen och det japanska samhället#11• inflytandet i västvärlden från religioner som uppkommit i Indien, Kina och Japan#11• naturreligionernas och voodoo-besläktade religioners centrala drag och utbredning#11• bakgrunder till nyreligiösa rörelser och deras centrala drag UI3 VGLP21 SIIRTO 21 RI04 5666 Religion, kultur och samhälle i Finland 2 1 gy21 valfri nationell modul Allmänbildande allmän VGLP21 Nej Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• få en mångsidig bild av växelverkan mellan religion och samhälle i dagens Finland samt fördjupa sig i religionernas inflytande och betydelse inom den offentliga, privata samt tredje och fjärde sektorn#11• förstå att kunskap om religioner och åskådningar behövs inom olika områden i samhällslivet#11• kunna känna igen och analysera det mångfaldiga Finlands historia och nutid i förhållande till minoriteter, särskilt muslimer#11• kunna känna till och analysera de fornfinska trostraditionernas betydelse för det finländska kulturarvet, hur kristendomen format samhället förr och nu och hur traditionerna påverkat islam i Finland#11• kunna analysera och bedöma aktuella debatter kring religionsfrihet, växelverkan mellan religion och samhälle samt irreligiositet och religionskritik#11• utveckla förmåga att ta del av dialoger som berör religioner, åskådningar och samhällsfrågor samt kunna leva som en kultur- och åskådningsmedveten, aktiv samhällsmedlem. Centralt innehåll#11• religionernas situation och religiositeten i Finland, sekularisering#11• religion och religiösa samfund i den finländska och allmäneuropeiska lagstiftningen, religions- och åskådningsfrihet samt frågor om jämlikhet och diskriminering#11• religionens betydelse och synlighet inom den offentliga sektorn, i politiken, arbetslivet och ekonomin, religiösa samfund som aktörer inom tredje sektorn samt religionens betydelse i individens och familjernas liv samt i seder och bruk#11• muslimernas historia och nuvarande situation i Finland samt religionens roll i etniska och språkliga minoriteters liv i Finland#11• fornfinska trostraditioner och deras betydelse i det finländska kulturarvet samt hur kristendomen format det finländska samhället och den finländska kulturen under olika tider#11• irreligiositet, religionskritik och icke-religiösa seder och bruk i dagens Finland#11• dialogen mellan religioner och åskådningar i dagens Finland #11#11Som en del av modulen kan den studerande genomföra ett frivilligt projekt eller fördjupa sig i den samhälleliga verksamheten inom något religiöst samfund. UI4 VGLP21 SIIRTO 21 RI05 5667 Religion inom konsten och populärkulturen 2 1 gy21 valfri nationell modul Allmänbildande allmän VGLP21 Nej Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• förstå och kunna analysera förhållandet mellan religion och konst: betydelsen av konst och arkitektur i olika eligioner och religionernas inflytande på konstens utveckling#11• fördjupa sig i hur man genom konst uttrycker islamiskt tänkande och islamiska läror#11• känna till religiös symbolik och fördjupa sig i hur religiösa teman behandlas inom konst och populärkultur#11• öva upp sin förmåga att tolka religiösa inslag i olika former av konst och populärkultur. Centralt innehåll#11• växelverkan mellan religion och konst, religioners betydelse för konstens utveckling#11• islamisk konst och hur islams centrala drag tar sig uttryck i olika konstformer#11• hur arkitekturen i religiösa rum återspeglar särdragen i islam#11• religiösa teman, symbolik och myter i olika konstformer och inom populärkulturen#11• konsten som uttrycksmedel för den muslimska minoriteten#11• islams inre mångfald inom olika konstarter UI5 VGLP21 SIIRTO 21 RI06 5668 Religion, vetenskap och medier 2 1 gy21 valfri nationell modul Allmänbildande allmän VGLP21 Nej Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• känna till religionsforskningens olika perspektiv och metoder inom olika vetenskapsområden samt aktuell forskning#11• identifiera och kunna analysera religionsrelaterade aktuella teman och innehåll i medierna#11• kunna analysera förhållandet mellan religion och medier samt kunna bedöma religionsrelaterad information och dess källor kritiskt#11• utveckla färdigheter att producera och presentera religionsrelaterad information. Centralt innehåll#11• aktuella religionsforskningsperspektiv och -metoder inom olika vetenskapsområden: olika vetenskapsområden inom klassisk islam och teologi, religionsvetenskap och samhällsvetenskap som forskningsområden#11• islamiska medier och användningen av medier i religiösa sammanhang#11• användningen av religiöst språk och religiösa bilder i olika medier#11• religioners mediesynlighet#11• hur religionsrelaterade fenomen behandlas i medierna, såsom attityder och föreställningar kring religioner, religionernas roll i konflikter och fredsbyggande, religion och miljöfrågor, religion och etiska frågor, religionskritik#11#11Som en del av modulen kan den studerande producera ett religionsrelaterat medieinnehåll, göra en medieanalys eller genomföra en liten religionsrelaterad undersökning. UI6 VGLP21 SIIRTO 21 RJ 5669 Judisk religion gy21 lärokurs Allmänbildande allmän VGLP21 Nej Religion Andra religioner VGLP21 SIIRTO 21 RJ01 5670 Religionen som fenomen – i judendomens, kristendomens och islams 2 1 gy21 obligatorisk modul Allmänbildande allmän VGLP21 Nej Religion Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• gestalta och kunna analysera den religiösa situationen i världen och de faktorer som påverkar den, liksom även religionernas inre mångfald#11• kunna analysera religiositet och irreligiositet som fenomen#11• gestalta och kunna analysera judendomens, kristendomens och islams gemensamma rötter, deras centrala drag, kulturarv och inflytande i samhället samt utveckla kulturell läskunnighet i anknytning till dessa religioner#11• utveckla förmåga att agera i miljöer och arbetsliv som är präglade av mångreligiositet och kulturell mångfald samt kunna diskutera aktuella frågor i anslutning till religion. Centralt innehåll#11• religion som fenomen, definition av religion och relationen mellan religion och vetenskap#11• den religiösa situationen i världen, kännetecken för nutida religiositet och irreligiositet, religionsfrihet som mänsklig rättighet#11• religionernas betydelse i byggandet av en hållbar framtid och andra aktuella frågor i anslutning till religioner och åskådningar#11• judendomens, kristendomens och islams kulturella bakgrund och uppkomst samt deras viktigaste och gemensamma kännetecken#11• de heliga skrifternas tillkomst och ställning samt hur de används och tolkas i judendomen, kristendomen och islam#11• kristendomens och islams inre mångfald, lära, etik, livsstil, förhållande till samhället och betydelse för den västerländska kulturen UJ1 VGLP21 SIIRTO 21 RJ02 5671 Judendomen i världen 2 1 gy21 valfri nationell modul Allmänbildande allmän VGLP21 Nej Religion Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• gestalta och kunna analysera judendomens betydelse ur kulturellt, samhälleligt och ur individens perspektiv samt utveckla kulturell och religiös läskunnighet i anknytning till judendomen#11• känna till centrala riktningar inom judendomen samt bakgrunden till deras uppkomst och kunna jämföra deras centrala drag#11• fördjupa sig i olika tolkningssätt och uttrycksformer inom judendomen på olika håll i världen#11• kunna analysera och bedöma aktuella medieinnehåll och debatter om judendomen#11• utveckla färdigheter att agera i pluralistiska miljöer Centralt innehåll#11• judendomens ställning och växelverkan med den omgivande kulturen på olika håll i världen#11• judendomens ställning samt religionens och statens förhållande i Finland, Israel och på olika håll i världen#11• judendomens och särskilt den moderna ortodoxa judendomens uppkomst, särdrag, etiska tänkande och inflytande på samhälle#11• olika riktningar inom judendomen#11• de centrala dragen hos icke-judiska religioner som stödjer sig på judendomen, till exempel messiansk judendom och icke-judiska kabbalistiska rörelser#11• samarbete mellan olika judiska riktningar samt religionsdialog#11• judendomen och miljöfrågor samt andra aktuella frågor med anknytning till judendomen och bakgrunden till dem UJ2 VGLP21 SIIRTO 21 RJ03 5672 Religioner och religiösa rörelser i världen 2 1 gy21 valfri nationell modul Allmänbildande allmän VGLP21 Nej Religion Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• fördjupa sig i religioner som uppkommit i Indien, Kina och Japan som en del av individens och kollektivets liv samt religionernas inflytande på kultur och samhälle#11• känna till och kunna analysera hur religioner som uppkommit i Indien, Kina och Japan syns i och påverkar västvärlden#11• gestalta och kunna analysera naturreligionernas nuvarande situation och centrala drag#11• gestalta och kunna analysera bakgrunder till nyreligiösa rörelser och deras centrala drag#11• utveckla kulturell läskunnighet i anknytning till religioner och förmåga att agera i arbetslivet och i internationella miljöer. Centralt innehåll#11• den hinduiska världsbilden, livsstilen och etiken, hinduismens mångfald och inflytande på Indiens kultur och samhälle samt den religiösa situationen i dagens Indien#11• centrala drag och etiska principer i jainismen och sikhismen#11• den buddhistiska livsstilen och etiken, buddhistiska läror och riktningar samt buddhismens inflytande på asiatiska kulturer#11• centrala drag i den gamla kinesiska folktron, konfucianismen och taoismen och deras inflytande på det kinesiska tänkesättet och samhället samt den religiösa situationen i dagens Kina#11• shintoismens centrala drag samt religionernas inflytande på den japanska kulturen och det japanska samhället#11• inflytandet i västvärlden från religioner som uppkommit i Indien, Kina och Japan#11• naturreligioners och voodoo-besläktade religioners centrala drag och utbredning#11• bakgrunder till nyreligiösa rörelser och deras centrala drag UJ3 VGLP21 SIIRTO 21 RJ04 5673 Religion, kultur och samhälle i Finland 2 1 gy21 valfri nationell modul Allmänbildande allmän VGLP21 Nej Religion Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• få en mångsidig bild av växelverkan mellan religion och samhälle i dagens Finland samt fördjupa sig i religionernas inflytande och betydelse inom den offentliga, privata samt tredje och fjärde sektorn#11• förstå att kunskap om religioner och åskådningar behövs inom olika områden i samhällslivet#11• identifiera och kunna analysera de fornfinska trostraditionernas och kristendomens inflytande på det finländska kulturarvet samt likheter och skillnader i jämförelse med judendomen#11• kunna analysera och bedöma aktuella debatter kring religionsfrihet och växelverkan mellan religion och samhälle samt irreligiositet och religionskritik#11• utveckla förmåga att ta del av dialoger som berör religioner, åskådningar och samhällsfrågor samt kunna leva som en kultur- och åskådningsmedveten aktiv samhällsmedlem. Centralt innehåll#11• religionernas situation och religiositet i Finland, sekularisering#11• religion och religiösa samfund i den finländska och allmäneuropeiska lagstiftningen, religions- och åskådningsfrihet samt frågor om jämlikhet och diskriminering#11• religionens betydelse och synlighet inom den offentliga sektorn, i politiken, arbetslivet och ekonomin, religiösa samfund som aktörer inom tredje sektorn samt religionens betydelse i individernas och familjernas liv samt i seder och bruk med beaktande av religionens roll i de etniska och språkliga minoriteternas liv i Finland#11• fornfinska trostraditioner och deras betydelse i det finländska kulturarvet samt hur kristendomen format det finländska samhället och den finländska kulturen under olika tider och hur traditionerna påverkat judendomen i Finland#11• irreligiositet, religionskritik och icke-religiösa seder och bruk i Finland#11• dialogen mellan religioner och åskådningar i dagens Finland#11#11Som en del av modulen kan den studerande genomföra ett projekt i anslutning till frivilligarbete eller fördjupa sig i den samhälleliga verksamheten inom något religiöst samfund. UJ4 VGLP21 SIIRTO 21 RJ05 5674 Religion inom konsten och populärkulturen 2 1 gy21 valfri nationell modul Allmänbildande allmän VGLP21 Nej Religion Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• förstå och kunna analysera förhållandet mellan religion och konst: betydelsen av konst och arkitektur i olika religioner och religionernas inflytande på konstens utveckling#11• fördjupa sig i hur man genom religiös konst uttrycker centrala läror och berättelser inom en religion, i synnerhet judendomen#11• känna till religiös symbolik och fördjupa sig i hur religiösa teman behandlas inom konst och populärkultur#11• öva upp sin förmåga att tolka religiösa inslag i olika former av konst och populärkultur. Centralt innehåll#11• växelverkan mellan religion och konst, religioners betydelse för konstens utveckling#11• religiös konst och hur religionen tar sig uttryck i olika konstformer#11• hur arkitekturen i religiösa rum återspeglar religionen och dess särdrag#11• religiösa teman, symbolik och myter i olika konstformer och inom populärkulturen#11• analys av olika tolkningar av Tanakhs berättelser och den judiska läran med hjälp av olika konstformer UJ5 VGLP21 SIIRTO 21 RJ06 5675 Religion, vetenskap och medier 2 1 gy21 valfri nationell modul Allmänbildande allmän VGLP21 Nej Religion Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• känna till religionsforskningens olika perspektiv och metoder inom olika vetenskapsområden samt aktuell forskning#11• identifiera och kunna analysera religionsrelaterade aktuella teman och innehåll i medierna#11• kunna analysera förhållandet mellan religion och medier samt kunna bedöma religionsrelaterad information och dess källor kritiskt#11• utveckla färdigheter att producera och presentera religionsrelaterad information. Centralt innehåll#11• aktuella religionsforskningsperspektiv och -metoder inom olika vetenskapsområden: olika forskningsområden inom religionsvetenskap och teologi samt konstforskning, kulturforskning och samhällsvetenskaper#11• religiösa medier och användningen av medier i religiösa sammanhang#11• användningen av religiöst språk och religiösa bilder i olika medier#11• religioners mediesynlighet#11• hur religionsrelaterade fenomen behandlas i medierna, såsom attityder och föreställningar kring religioner, religionernas roll i konflikter och fredsbyggande, religion och miljöfrågor, religion och etiska frågor, religionskritik#11#11Som en del av modulen kan den studerande producera ett religionsrelaterat medieinnehåll, göra en medieanalys eller genomföra en liten religionsrelaterad undersökning. UJ6 VGLP21 SIIRTO 21 RK 5655 Katolsk religion gy21 lärokurs Allmänbildande allmän VGLP21 Medeltal vägt enligt studiepoäng Nej Religion Andra religioner VGLP21 SIIRTO 21 RK01 5656 Religionen som fenomen – i judendomens, kristendomens och islams 2 1 gy21 obligatorisk modul Allmänbildande allmän VGLP21 Nej Religion Andra religioner Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• gestalta och kunna analysera den religiösa situationen i världen och de faktorer som påverkar den, liksom även religionernas inre mångfald#11• kunna analysera religiositet och irreligiositet som fenomen#11• gestalta och kunna analysera judendomens, kristendomens och islams gemensamma rötter, deras möten under historiens lopp och inflytande på kulturarv och samhällen#11• utveckla förmåga att agera i miljöer och arbetsliv som är präglade av mångreligiositet och kulturell mångfald samt kunna diskutera aktuella frågor i anslutning till religion. Centralt innehåll#11• religion som allmänmänskligt fenomen, definition av katolsk kultur#11• den religiösa situationen i världen, kännetecken för nutida religiositet och irreligiositet, religionsfrihet som mänsklig rättighet samt religionernas betydelse i byggandet av en hållbar framtid#11• förhållandet mellan religion och vetenskap, särskilt ur katolsk synvinkel#11• kristendomens uppkomst, centrala läror, etik, utövande av religion och inre mångfald i ljuset av katolsk forskning#11• judendomens och islams lära och livsstil, deras betydelse för den västerländska kulturen#11• katolska kyrkans förhållande till judendom och islam#11• de heliga skrifternas tillkomst och ställning samt hur de används och tolkas i judendomen, kristendomen och islam, katolska Bibeln#11• historiska och aktuella frågor som anknyter till möten mellan olika åskådningar UK1 VGLP21 SIIRTO 21 RK02 5657 Kristendomen i världen 2 1 gy21 valfri nationell modul Allmänbildande allmän VGLP21 Nej Religion Andra religioner Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• förstå kristendomens betydelse ur den katolska kyrkans, kulturens, samhällets och individens perspektiv#11• känna till centrala riktningar inom kristendomen samt bakgrunden till deras uppkomst och kunna jämföra deras centrala drag#11• fördjupa sig i olika uttrycksformer inom katolicismen på olika håll i världen och kan uppfatta deras förhållande till katolska kyrkans officiella lära#11• kunna analysera och bedöma aktuella medieinnehåll och debatter i anslutning till kristendom. Centralt innehåll#11• uppkomsten och utvecklingen av katolsk kristendom, dess speciella särdrag, förhållande till Bibeln, etiskt tänkande och samhälleliga inverkan under historiens lopp#11• uppkomsten av den ortodoxa och protestantiska kristendomen, deras särdrag, etiska tänkande och samhälleliga inverkan#11• vikten av katolska ordnar för kyrkan och i samhället#11• religionens ställning och dess bakgrund på olika håll i Europa#11• kyrkans ställning och växelverkan med den omgivande kulturen globalt#11• ekumenik och religionsdialog#11• kristendomen och miljöfrågor samt andra aktuella frågor inom kristendomen och katolicismen och bakgrunden till dessa frågor UK2 VGLP21 SIIRTO 21 RK03 5658 Religioner och religiösa rörelser i världen 2 1 gy21 valfri nationell modul Allmänbildande allmän VGLP21 Nej Religion Andra religioner Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• känna till världsreligionerna som en del av individens och kollektivets liv, deras lokala inverkan på kultur och samhälle samt deras förhållande till katolska kyrkan#11• känna till de religioner som förekommer i Asien och deras inflytande på västvärlden#11• gestalta och kunna analysera naturreligionernas centrala drag och utbredning#11• gestalta och kunna analysera bakgrunden till nyreligiösa rörelser och deras centrala drag#11• utveckla kulturell läskunnighet i anknytning till religioner och förmåga att agera i arbetslivet och i internationella miljöer. Centralt innehåll#11• katolska kyrkans inställning till andra religioner#11• Indiens religioner och deras inflytande på kultur och samhälle#11• de kinesiska religionernas och åskådningarnas inflytande på det kinesiska tänkesättet och samhället#11• shintoismen och andra japanska religioner#11• inflytandet i västvärlden från religioner som uppkommit i Indien, Kina och Japan, samt bakgrunden och de centrala dragen i nya religiösa rörelser#11• naturreligionernas centrala drag och utbredning#11• den katolska kyrkan och religionsdialog UK3 VGLP21 SIIRTO 21 RK04 5659 Religion, kultur och samhälle i Finland 2 1 gy21 valfri nationell modul Allmänbildande allmän VGLP21 Nej Religion Andra religioner Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• känna till den fornfinska religiösa traditionen och känna igen hur den syns i det finländska kulturarvet#11• bekanta sig med kristendomens historia från den katolska svenska tiden till i dag och fördjupa sig i katolska kyrkans skeden i förhållande till andra religiösa inriktningar i Finland#11• få en mångsidig bild av växelverkan mellan religion och samhälle i dagens Finland#11• fördjupa sig i religionernas inflytande och betydelse inom den offentliga, privata samt tredje och fjärde sektorn#11• förstå att kunskap om religioner behövs inom olika områden i samhällslivet#11• kunna analysera aktuella debatter kring religionsfrihet och växelverkan mellan religion och samhälle#11• kunna agera som aktiv medborgare och samhällsmedlem#11• utveckla förmåga att ta del av dialoger mellan religioner och åskådningar Centralt innehåll#11• det fornfinska och skandinaviska religionernas uttryck i det finländska kulturarvet#11• katolicismen i det finländska kulturarvet#11• kristna riktningar i Finland#11• katolska samfund i Finland och deras förhållande till samhället#11• andra religiösa samfund i Finland#11• dialogen mellan religioner och åskådningar i dagens Finland#11• religionens betydelse och synlighet inom den offentliga sektorn, i politiken, arbetslivet och ekonomin ur katolska kyrkans synvinkel#11• religionens betydelse i individens och familjens liv och inom finländska seder och bruk, den katolska familjesynen#11#11Som en del av modulen kan den studerande genomföra ett frivilligt projekt eller fördjupa sig i den samhälleliga verksamheten inom något katolskt samfund. UK4 VGLP21 SIIRTO 21 RK05 5660 Religion inom konst och kultur 2 1 gy21 valfri nationell modul Allmänbildande allmän VGLP21 Nej Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• gestalta förhållandet mellan religion och konst i allmänhet#11• förstå betydelsen av religiös konst och kreativt uttryck i skapandet av kultur, särskilt katolska kyrkans inflytande på den västerländska konstens utveckling både historiskt och i modern tid#11• fördjupa sig i hur man med hjälp av konstnärliga medel kan förmedla de centrala lärorna i en religion, särskilt kristendomen#11• bekanta sig med religiös symbolik i sin egen omgivning. Centralt innehåll#11• växelverkan mellan religion och konst#11• katolska kyrkans förhållande till konst#11• hur arkitekturen i religiösa rum återspeglar religionen och dess särdrag#11• religiösa teman, symbolik och myter i olika konstformer#11• bibelberättelser och olika tolkningar av katolsk lära i olika konstformer: historiska och aktuella exempel på bildkonst, musik, litteratur samt filmkonst, TV och elektroniska medier#11#11Modulen kan genomföras i samarbete med en högskola, i samband med en teologikurs eller som ett konstprojekt inom ett katolskt samfund. UK5 VGLP21 SIIRTO 21 RK06 5661 Religion, vetenskap och medier 2 1 gy21 valfri nationell modul Allmänbildande allmän VGLP21 Nej Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• känna till den internationella religionsforskningens olika perspektiv och metoder inom olika vetenskapsområden, särskilt ur ett katolskt perspektiv#11• förstå katolska kyrkans förhållande till vetenskapen historiskt och i dag#11• bekanta sig med aktuella religionsrelaterade teman i medierna, och i synnerhet internationella nyheter producerade av katolska kyrkan och katolska samfund#11• kunna analysera och bedöma förhållandet mellan religion och medier#11• kritiskt kunna bedöma religionsrelaterad information och dess källor Centralt innehåll#11• aktuella religionsforskningsperspektiv och -metoder inom olika vetenskapsområden#11• förhållandet mellan katolska kyrkan och vetenskapen#11• de katolska högskolornas roll och inflytande på vetenskapen historiskt och i dag#11• religiösa medier och användning av medier i religioner, historiska och aktuella exempel#11• katolska medier i Finland och internationellt#11• användning av religiöst språk och religiösa bilder i olika medier#11#11Som en del av modulen kan den studerande samarbeta med en högskola och/eller producera ett religionsrelaterat medieinnehåll eller göra en medieanalys. UK6 VGLP21 SIIRTO 21 RMO 5709 Undervisning i romani som kompletterar gymnasieutbildningen gy21 lärokurs Allmänbildande allmän VGLP21 Medeltal vägt enligt studiepoäng Nej Modersmålsinriktat språk Romani som modersmål BEDÖMNING#11Syftet med bedömningen är att främja och stödja lärandet och synliggöra olika aspekter av den studerandes kunnande och utveckling. Responsen och bedömningen är kopplade till de modulspecifika mål som grundar sig på lärokursens allmänna mål. Modulernas mål bildar målen för de lokala#11studieavsnitten eller sammanfogas till sådana. Bedömningen ska vara mångsidig, öppen och rättvis samt basera sig på delaktighet och uppmuntran och vägleda den studerande till självvärdering. Den studerandes lärande och kunnande ska bedömas på olika sätt, till exempel med hjälp av iakttagelser av#11hens lärande och olika prestationer.#11#11Bedömningen under ett studieavsnitt kan bestå av till exempel respons samt självvärdering och kamratrespons som stödjer den studerande att utveckla sina färdigheter under lärprocessens gång. Med hjälp av bedömningsdialog och respons samt självvärderingsfärdigheter utvecklar den studerande en#11uppfattning om sig själv och hur hen talar och lyssnar samt producerar och tolkar text.#11#11Bedömningen i slutet av ett studieavsnitt ska grunda sig på målen för modulerna som ingår i studieavsnittet. Utöver målen för modulerna kan studieavsnittet också innehålla lokala mål för mångsidig kompetens. Då ett studieavsnitt inleds ska den studerande informeras om målen för studierna så att både läraren och den studerande kan följa upp framsteg i studierna. Bedömningen av ett studieavsnitt ska grunda sig på olika slags prestationer, till exempel skriftliga och muntliga prestationer och eventuella andra delprestationer samt på den studerandes aktivitet under studieavsnittets gång. Om studieavsnittet består av flera moduler från samma läroämne ges endast ett vitsord. UNDERVISNINGENS MÅL#11Målen för undervisningen i romani som kompletterar gymnasieutbildningen berör den studerandes kommunikationsfärdigheter, förmåga att tolka och producera text samt utvecklingen av den studerandes språkliga och kulturella kännedom. Målen för undervisningen är följande:#11#11Kommunikationsfärdigheter#11Målet är att den studerande ska#11• kunna kommunicera målinriktat, ändamålsenligt och etiskt såväl enskilt som i grupp samt kunna analysera, bedöma och utveckla sina egna kommunikationsfärdigheter#11• kunna analysera och bedöma olika kommunikationssituationer och -relationer samt kommunikationsfenomen och -färdigheter och kommunikationsetik som ingår i kontexten#11#11Att tolka texter#11Målet är att den studerande ska#11• utveckla sin kritiska och kulturella läskunnighet så att hen kan analysera och utvärdera multimodala texter och vara medveten om deras syften och kontexter, till exempel fakta- och medietext, litteratur och muntlig text, samt kan använda sig av relevanta begrepp för att analysera text#11• utveckla sin förmåga att tolka skön- och facklitteratur i estetiskt och funktionellt syfte, fördjupa sin förståelse för litterära medel och behärska relevanta begrepp för att analysera litteratur#11• kritiskt kunna granska olika informationskällor samt informationens syfte, tillförlitlighet och användbarhet.#11#11Att producera texter#11Målet är att den studerande ska#11• utveckla sin kritiska och kulturella läskunnighet så att hen kan producera och dra nytta av multimodala texter och vara medveten om deras syften och kontexter, kan uttrycka sig och motivera sina tankar samt använda ett för situationen lämpligt språk och uttryckssätt #11• kunna behärska de olika faserna i en skrivprocess och reflektera över sina egna skrivprocesser, kunna ge och ta emot respons samt tillämpa respons i sitt skrivande#11• stärka sina färdigheter att behärska standardspråket och dess normer i tal och skrift samt kunna använda olika källor på ett ändamålsenligt sätt och förstå och följa regler om upphovsrätt.#11#11Att utveckla språklig och kulturell medvetenhet#11Målet är att den studerande ska#11• bli medveten om vilken betydelse språket och olika kunskapsområden har för lärandet och tänkandet samt hur den språkliga och kulturella mångfalden inverkar på identiteten#11• fördjupa sina kunskaper om den finländska romanins struktur, ordförråd, olika register, uttrycksformer och tonlägen och deras meningsskapande funktion samt om litteraturen och andra kulturprodukter#11• bekanta sig med de romska dialekter som talas på olika håll i världen samt förstå sin egen roll som upprätthållare av det romska språket i Finland. UNDERVISNINGENS UPPDRAG#11Undervisningen i romani ska handleda den studerande till att uttrycka sig själv mångsidigt, utveckla sina kommunikativa färdigheter, aktivt söka och kritiskt granska information och tolka texter samt till etiska reflektioner. Undervisningens uppdrag är att stödja och utveckla den studerandes språkliga medvetenhet. Den studerandes uppskattning för det romska språket ökar och hen blir motiverad att fördjupa sina kunskaper i romani.#11#11I undervisningen kombineras företeelser inom språk-, litteratur- och kulturforskning. Den studerandes kännedom om och mångsidiga användning av det romska språket breddas och hen lär sig känna de språkliga rötterna samt utvecklar sin förmåga att jämföra språkets olika drag med andra språk som hen#11kan. Den studerande utvecklar samtidigt sitt ord- och begreppsförråd och sin multilitteracitet. Hen utvecklar sin kunskap om den egna kulturens litteratur, berättartradition, visuella kultur, musik och drama. VGLP21 SIIRTO 21 RMO01 5717 Att tolka och skriva text 2 1 gy21 valfri nationell modul Allmänbildande allmän VGLP21 Nej Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• kunna producera, tolka och analysera olika multimodala romska texter samt deras språkliga strukturer och uttryck#11• uppmuntras som skribent och behärska de olika skedena av en skrivprocess #11• lära sig använda olika typer av texter som utgångspunkt för sitt eget skrivande#11• stärka sin uppfattning om sig själv i fråga om att tolka och producera text samt ge och ta emot respons. Centralt innehåll#11• centrala textgenrer: berättande, beskrivande, instruerande, ställningstagande och reflekterande texter och kombinationer av dessa#11• texters målgrupper, sammanställning av texthelheter; analys av textens syfte, kontexter, innehåll, uppbyggnad, uttrycksformer och synvinklar#11• skriva olika typer av texter i process, kollaborativt och individuellt samt materialbaserat skrivande, referat av texter och kommentarer till texter#11• texters flerstämmighet och intertextualitet#11• språk- och textvård RÄI1 VGLP21 SIIRTO 21 RMO02 5710 Text och språklig medvetenhet 1 1/2 gy21 valfri nationell modul Allmänbildande allmän VGLP21 Nej Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• utveckla sin språkliga och textuella medvetenhet#11• fördjupa sin förståelse av språk och text som meningsskapande helheter#11• förstå romanins ställning bland språken i världen samt vilken inverkan kulturella kontakter har. Centralt innehåll#11• romani och identitet, språklig variation, jämförelse mellan språk, språkens ställning, livskraftiga och utrotningshotade språk#11• språkpolitik, en- och flerspråkighet, språkideologier, språkvård#11• multilitteracitet och textgenre som begrepp, det vidgade textbegreppet RÄI2 VGLP21 SIIRTO 21 RMO03 5711 Kommunikation 1 1 1/2 gy21 valfri nationell modul Allmänbildande allmän VGLP21 Nej Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• uppmuntras att kommunicera aktivt, fördjupa sin kommunikationsprofil och sin medvetenhet om språk och identitet#11• fördjupa sina färdigheter i gruppkommunikation samt lära sig analysera och bedöma fenomen i anslutning till gruppkommunikation #11• lära sig analysera betydelsen av olika språkliga och icke-verbala medel och iaktta kontextbundna variationer i olika kommunikationssituationer. Centralt innehåll#11• reflektioner över de egna kommunikationsfärdigheterna, ge och ta emot respons, förmåga att lyssna samt målinriktat och konstruktivt delta i gruppkommunikation#11• analys av olika kommunikationssituationer, konstruktion av samtal, betydelseförhandling, språket och icke-verbal kommunikation#11• språk och identitet samt kontextbundna variationer i språkbruket RÄI3 VGLP21 SIIRTO 21 RMO04 5712 Litteratur 1 2 1 gy21 valfri nationell modul Allmänbildande allmän VGLP21 Nej Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• fördjupa och utveckla mångsidigare läsvanor#11• känna till genrer inom romsk skön- och facklitteratur samt film och deras uttrycksmedel#11• bredda sin förmåga att läsa, analysera och tolka litteratur på romani och litteratur av och om romer med hjälp av lämpliga begrepp och metoder#11• lära känna romernas historia och det materiella och immateriella romska kulturarvet. Centralt innehåll#11• litteraturens roll och olika sätt att läsa litteratur, i synnerhet läsning och skrivning i funktionellt och estetiskt syfte#11• centrala genrer, uttrycksformer och analysbegrepp i litteraturen#11• berättelser och narrativitet i skön- och facklitteratur, romernas sångtradition och mytiska berättelser#11• multimodala texters narrativitet, till exempel teater, film och musik RÄI4 VGLP21 SIIRTO 21 RMO05 5713 Att tolka text 1 2 1 gy21 valfri nationell modul Allmänbildande allmän VGLP21 Nej Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• vidareutveckla sin kritiska läskunnighet, i synnerhet sin mediekunskap#11• lära sig tolka multimodala romska texter samt lära sig analysera deras uttrycksformer och växelverkan, även ur den romska kulturens perspektiv#11• förstå hur medierna fungerar, deras betydelse för identiteten och deras roll som opinionsbildare i samhället#11• mångsidigt kunna motivera sina åsikter, förstå och analysera andras motiveringar samt kunna förhålla sig konstruktivt till avvikande åsikter. Centralt innehåll#11• yttrandefrihet, mediekritik, medieetik#11• språkliga och audiovisuella medel som används för att påverka mottagaren samt argumentationsteknik och retoriska stilmedel#11• ideologiskt färgade texter och skillnaden mellan åsikter och vetenskaplig kunskap, minoriteters och minoritetsspråks synlighet i medierna#11• källkritik, informationssökning och -hantering, upphovsrätt#11• att analysera och producera skriftliga och muntliga texter som tar ställning och påverkar RÄI5 VGLP21 SIIRTO 21 RMO06 5714 Att producera text 1 1 1/2 gy21 valfri nationell modul Allmänbildande allmän VGLP21 Nej Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• uppmuntras som skribent och utveckla sina färdigheter i att behärska skrivprocessen#11• lära sig använda andra romska texter som underlag för den egna skrivprocessen och kunna bedöma texternas tillförlitlighet#11• stärka sin uppfattning om vilken inverkan textens disposition, språk och uttrycksform har för dess betydelse. Centralt innehåll#11• skrivprocessen: idéfas, avgränsning av ämnet, val av perspektiv, disposition, redigering och finslipning; ge och ta emot respons#11• materialbaserat skrivande, språk- och textvård#11• ordkonstövningar som stärker skribentens egen röst RÄI6 VGLP21 SIIRTO 21 RMO07 5715 Kommunikation 2 1 1/2 gy21 valfri nationell modul Allmänbildande allmän VGLP21 Nej Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• öka tilltron till sin förmåga att framträda och sin förståelse för anspänning#11• utveckla sin färdighet att framträda samt sin förmåga att producera olika muntliga texter, även i digitala miljöer#11• fördjupa sin förmåga att analysera och bedöma talad text och audiovisuell kommunikation. Centralt innehåll#11• anspänning och koncentrationsnivå, publikkontakt och åhörarnas ansvar#11• särdrag för kommunikation på romani#11• sammanställning och framförande av ett inlägg individuellt, i grupp eller som en audiovisuell text; färdigheter i att fokusera, ta kontakt, åskådliggöra och uttrycka sig#11• kommunikationsfärdigheter och -etik i olika kommunikationskanaler, till exempel sociala medier#11• analys och bedömning av talade och audiovisuella texter RÄI7 VGLP21 SIIRTO 21 RMO08 5716 Litteratur 2 2 1 gy21 valfri nationell modul Allmänbildande allmän VGLP21 Nej Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• öka sin kunskap om romsk litteratur och kunna granska skönlitteratur också som en del av ett samhälle i förändring#11• förstå betydelsen av olika kontexter för tolkningen av litteratur#11• kunna analysera inhemsk och utländsk litteratur som skrivits av eller handlar om romer samt annan konst som en del av den kulturella kontexten. Centralt innehåll#11• granska romsk litteratur i olika kontexter: författarens och genrens kontext, historisk och kulturell kontext, politisk och samhällelig kontext#11• granska texter ur olika synvinklar, till exempel med beaktande av olika människosyner, identiteter, världsbilder samt hur värdegrunder och idévärldar förändrats#11• den romska litteraturen och litteratur av och om romer som ett mångfacetterat, flerstämmigt och flerspråkigt fenomen RÄI8 VGLP21 SIIRTO 21 RO 5648 Ortodox religion gy21 lärokurs Allmänbildande allmän VGLP21 Medeltal vägt enligt studiepoäng Uskonto, ortod. Nej Religion Ortodox tro VGLP21 SIIRTO 21 RO01 5649 Religionen som fenomen – i judendomens, kristendomens och islams 2 1 gy21 obligatorisk modul Allmänbildande allmän VGLP21 Nej Religion Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• gestalta och kunna analysera den religiösa situationen i världen och de faktorer som påverkar den, liksom även religionernas inre mångfald#11• kunna analysera religiositet och irreligiositet som fenomen#11• känna till hur den ortodoxa kyrkans lära uppstått samt Bibelns och traditionens betydelse för den ortodoxa kyrkan och dess människosyn#11• gestalta och kunna analysera orsakerna till kristendomens mångfald#11• gestalta och kunna analysera judendomens, kristendomens och islams gemensamma rötter, deras centrala drag, möten under historiens lopp och inflytande på kulturarv och i samhället samt utveckla kulturell läskunnighet i anknytning till dessa religioner#11• utveckla förmåga att agera i miljöer och arbetsliv som präglas av mångreligiositet och kulturell mångfald samt kunna diskutera aktuella frågor i anslutning till religion. Centralt innehåll#11• religiositet och religioner som ett allmänmänskligt fenomen#11• den religiösa situationen i världen, kännetecken för nutida religiositet och irreligiositet, religionsfrihet som mänsklig rättighet#11• religionernas betydelse i byggandet av en hållbar framtid och andra aktuella frågor i anslutning till religioner och åskådningar#11• kristendomens uppkomst och utbredning, kyrkomötena som grund för den ortodoxa kyrkans lära, etik och människosyn#11• den kristna kyrkans delning och dess följder#11• judendomens och islams lära, etik och livsstil#11• judendomens och islams inre mångfald, förhållande till samhället och betydelse för den västerländska kulturen#11• de heliga skrifternas tillkomst och ställning samt hur de används och tolkas i judendomen, kristendomen och islam#11• den ortodoxa kyrkans, judendomens och islams möten UO1 VGLP21 SIIRTO 21 RO02 5650 Den ortodoxa kyrkan i världen 2 1 gy21 valfri nationell modul Allmänbildande allmän VGLP21 Nej Religion Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• uppfatta ortodoxin som en fortsättning av den apostoliska kyrkan och kyrkofädernas tradition samt klosterväsendets betydelse för den ortodoxa kyrkans andliga liv#11• gestalta och kunna analysera kristendomens historiska utveckling ur den ortodoxa kyrkans, kulturens, samhällets och individens synvinkel samt utveckla kulturell läskunnighet i anknytning till ortodoxi och annan kristendom#11• känna till lokala ortodoxa kyrkor i världen och deras historiska utveckling och inre mångfald#11• känna till centrala riktningar inom kristendomen samt bakgrunden till deras uppkomst och kunna jämföra dem#11• bekanta sig med globalt samarbete mellan olika kyrkor#11• utveckla färdigheter att agera i pluralistiska miljöer Centralt innehåll#11• vilken inverkan den ortodoxa kyrkans lärogrunder och andliga liv har på kulturen och det dagliga livet#11• uppkomsten av begreppet lokala ortodoxa kyrkor#11• den bysantinska kyrkan och klosterväsendet som källa till den östliga kristendomen och dess samhälleliga följder#11• ortodoxa kyrkor i Europa och på andra kontinenter och deras lokala särdrag#11• de orientaliska ortodoxa kyrkorna#11• den västliga kristendomen, katolska kyrkan, protestantiska kyrkor och karismatisk kristendom samt deras särdrag, etiska tänkande och samhälleliga inflytande#11• aktuella frågor som berör ortodoxin och annan kristendom och bakgrunden till dem#11• ortodoxa kyrkor och den ekumeniska rörelsen samt religionsdialog UO2 VGLP21 SIIRTO 21 RO03 5651 Religioner och religiösa rörelser i världen 2 1 gy21 valfri nationell modul Allmänbildande allmän VGLP21 Nej Religion Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• känna till världsreligionerna som en del av individens och kollektivets liv, deras lokala påverkan på kultur och samhälle samt deras förhållande till den ortodoxa kyrkan#11• fördjupa sig i religioner som uppkommit i Indien, Kina och Japan som en de av individens och kollektivets liv samt deras inverkan på kultur och samhälle#11• känna till och kunna analysera hur religioner som uppkommit i Indien, Kina och Japan syns i och påverkar västvärlden#11• gestalta och kunna analysera naturreligionernas nuvarande situation och centrala drag#11• gestalta och kunna analysera bakgrunden till nyreligiösa rörelser och deras centrala drag#11• utveckla kulturell läskunnighet i anknytning till religioner och förmåga att agera i arbetslivet och i internationella miljöer. Centralt innehåll#11• den hinduiska världsbilden, livsstilen och etiken, hinduismens mångfald och inflytande på Indiens kultur och samhälle samt den religiösa situationen i dagens Indien#11• centrala drag och etiska principer i jainismen och sikhismen#11• den buddhistiska livsstilen och etiken, buddhistiska läror och riktningar samt buddhismens inflytande på asiatiska kulturer#11• centrala drag i den gamla kinesiska folktron, konfucianismen och taoismen och deras inflytande på det kinesiska tänkesättet och samhället samt den religiösa situationen i dagens Kina#11• shintoismens centrala drag samt religionernas inflytande på den japanska kulturen och det japanska samhället#11• inflytandet i västvärlden från religioner som uppkommit i Indien, Kina och Japan#11• naturreligioners och voodoo-besläktade religioners centrala drag och utbredning#11• bakgrunder till nyreligiösa rörelser och deras centrala drag UO3 VGLP21 SIIRTO 21 RO04 5652 Religion, kultur och samhälle i Finland 2 1 gy21 valfri nationell modul Allmänbildande allmän VGLP21 Nej Religion Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• känna till den fornfinska religiösa traditionen och känna igen hur den syns i det finländska kulturarvet#11• känna till de olika skedena i den ortodoxa kyrkans historia i Finland från det att kristendomen kom till Finland fram till i dag#11• få en mångsidig bild av växelverkan mellan religion och samhälle i dagens Finland samt fördjupa sig i religionernas inflytande och betydelse inom den offentliga, privata, tredje och fjärde sektorn#11• förstå att kunskap om religioner och livsåskådningar behövs inom olika områden i samhällslivet#11• kunna analysera och bedöma aktuella debatter kring religionsfrihet och växelverkan mellan religion och samhälle#11• utveckla förmåga att agera som aktiv medborgare och samhällsmedlem#11• utveckla förmåga att ta del av dialoger mellan religioner och åskådningar, samt kunna leva som en kultur- och åskådningsmedveten aktiv samhällsmedlem. Centralt innehåll#11• fornfinska trostraditioner och hur de tar sig uttryck i det finländska kulturarvet#11• kristendomens ankomst till Finland och klosterväsendets inflytande på ortodoxin i Karelen#11• de ortodoxa i skärningspunkten mellan väst och öst, den autonoma ortodoxa kyrkan i Finland och dess inriktning mot det finländska samhället#11• språkliga och nationella ortodoxa minoriteter i Finland #11• den lutherska och katolska kyrkan och andra religiösa samfund i Finland#11• kristendomen som formare av samhället och kulturen i Finland under olika tider#11• religionens betydelse och synlighet inom den offentliga sektorn, i politiken, arbetslivet och ekonomin, religiösa samfund som aktörer inom tredje sektorn samt religionens betydelse och synlighet i individens och familjernas liv samt i seder och bruk#11• religionens roll i de etniska och språkliga minoriteternas liv i Finland#11• dialog mellan religioner och åskådningar i dagens Finland#11#11Som en del av modulen kan den studerande genomföra ett frivilligt projekt eller fördjupa sig i den samhälleliga verksamheten inom någon ortodox organisation. UO4 VGLP21 SIIRTO 21 RO05 5653 Växelverkan mellan ortodoxin och konsten 2 1 gy21 valfri nationell modul Allmänbildande allmän VGLP21 Nej Religion Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• förstå och kunna analysera förhållandet mellan religion och konst i allmänhet#11• utveckla sin förmåga att tolka olika former av religiös konst#11• fördjupa sig i hur man genom olika konstnärliga konstformer uttrycker centrala läror inom en religion, i synnerhet kristendomen och den ortodoxa kyrkan#11• vara förtrogen med uttrycksformer för ortodox och annan kristen konst#11• förstå skillnaden mellan sakral och religiös konst#11• bekanta sig med religiös symbolik och känna igen religionens inflytande på nutida konst och kultur. Centralt innehåll#11• växelverkan mellan religion och konst, religioners betydelse för konstens utveckling#11• religiösa teman, symbolik och myter i olika konstformer#11• den ortodoxa konstens former: kyrkomusik, ikonkonst, arkitektur, hymnografi#11• analys av Bibelns berättelser och den kristna läran med hjälp av olika konstformer#11• hur religioner och särskilt ortodoxin tar sig uttryck i dagens konst UO5 VGLP21 SIIRTO 21 RO06 5654 Ortodoxi, vetenskap och medier 2 1 gy21 valfri nationell modul Allmänbildande allmän VGLP21 Nej Religion Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• kunna analysera och bedöma förhållandet mellan religioner och medier#11• kritiskt kunna bedöma religionsrelaterad information och dess källor#11• undersöka mediernas bild av ortodoxin och andra religioner nationellt och internationellt#11• fördjupa sig i etiska frågor som aktualiseras av vetenskap och medier med hänsyn till den ortodoxa kyrkans tradition och etik#11• fördjupa sig i vetenskapens och den ortodoxa kyrkans människosyn#11• känna till religionsforskningens olika perspektiv och metoder inom olika vetenskapsområden samt aktuell forskning kring den ortodoxa kyrkan. Centralt innehåll#11• religiösa medier och användningen av medier i religiösa sammanhang#11• användningen av religiöst språk och religiös symbolik i olika medier#11• religioners mediesynlighet och den ortodoxa kyrkans medievärld#11• hur religionsrelaterade fenomen behandlas i medierna, såsom attityder och föreställningar kring religioner, religionernas roll i konflikter och fredsbyggande, religion och miljöfrågor, religion och etiska frågor, religionskritik#11• vetenskap, medier och den ortodoxa kyrkans etiska undervisning#11#11Som en del av modulen kan den studerande producera ett religionsrelaterat medieinnehåll, göra en medieanalys eller genomföra en liten religionsrelaterad undersökning. UO6 VGLP21 SIIRTO 21 RUA01 5433 Studiefärdigheter och språklig identitet 1 1/2 gy21 obligatorisk modul Allmänbildande allmän VGLP21 Ja Modulens uppgift är att introducera målen för studierna i svenska i gymnasiet i förhållande till det fortsatta lärandet och framtida behov i en föränderlig och flerspråkig värld. Modulen vänjer den studerande vid språkstudier på gymnasienivå, där svenskan används så mycket som möjligt. Uppgiften är också att utveckla den studerandes språkliga medvetenhet och språkliga identitet samt#11färdigheter i självvärdering och kamratsrespons och stärka den studerandes och gruppens kompetens för välbefinnande.#11#11Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• uppmuntras till att modigt utveckla sina språkfärdigheter#11• fördjupa sin uppfattning om språklig medvetenhet och flerspråkighet#11• tillämpa och utveckla sina strategier för språkstudier samt färdigheter i självvärdering och kamratrespons#11• lära sig använda ändamålsenliga hjälpmedel i språkinlärningen#11• kunna ställa sin språkkunskap i relation till kunskapsnivå B2.1 (förmåga att kommunicera, förmåga att tolka texter) och B1.2 (förmåga att producera texter). Centralt innehåll#11• jämförelser med modersmålet och med andra språk ur svenskans synvinkel#11• ställa upp mål för studierna i A-svenska i gymnasiet#11• utarbeta en egen språkprofil eller komplettera den ur svenskans synvinkel#11• flerspråkighet som resurs#11• bekanta sig med olika textgenrer och -stilar#11• bekanta sig med varandra, utbyta vardagskunskap samt stärka kommunikationsfärdigheterna genom diskussion RUA1 VGLP21 SIIRTO 21 RUA02 5434 Svenska språket och kommunikationsfärdigheter 3 1 1/2 gy21 obligatorisk modul Allmänbildande allmän VGLP21 Ja Modulens uppgift är att granska svenskan med utgångspunkt i närmiljön i Finland och sedan vidga perspektivet till Sverige och övriga Norden och vidare till global nivå. Uppgiften är också att granska hur språket och språkkunskaper inverkar på etiskt hållbart agerande i all kommunikation. I modulen öppnar man upp begreppet konstruktiv kommunikation (mediering) som ett centralt delområde inom språkkunskapen. I modulen övar den studerande sig att kommunicera i situationer som överskrider språkliga och kulturella gränser.#11#11Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• öva sig i att använda språket i olika kommunikationssituationer#11• identifiera sätt att utveckla konstruktiv kommunikation#11• utveckla sina strategier för konstruktiv kommunikation och sin problemlösningsförmåga#11• stärka sin förmåga att agera i växelverkan med andra och sin språkliga självkänsla#11• fördjupa sin kunskap om det svenska språkets ställning när det gäller kulturell och språklig mångfald. Centralt innehåll#11• nordiska och internationella kontakter i vardagen och i närmiljön, mobilitet#11• konstruktiv kommunikation, betydelseförhandlingar och verbalisering som medel för att skapa välbefinnande och självkänsla#11• olika talare på svenska i autentiska miljöer, talares olika bakgrund och hur status påverkar#11• ljudbildning och talproduktion; olika varianter av svenska och jämförelse med andra språk#11• kommunikationsstilar i olika medier RUA2 VGLP21 SIIRTO 21 RUA03 5435 Svenska språket och kulturen som kreativt uttryckssätt 2 1 gy21 obligatorisk modul Allmänbildande allmän VGLP21 Ja Modulens uppgift är att fördjupa den kulturella förståelsen genom att granska finlandssvenska, sverigesvenska och andra nordiska kulturella fenomen samt mångfalden av individuella och samhälleliga värderingar. Kulturens och konsternas betydelse granskas utifrån deras påverkan. Den studerande handleds i att dra nytta av andra studier eller läromiljöer samt sina egna intressen. I studierna kan ingå ett mer omfattande kreativt arbete.#11#11Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• göra egna tolkningar av olika texter som anknyter till temat#11• kunna producera texter om kulturella teman eller fenomen som är viktiga för hen själv#11• stärka sina färdigheter att använda reflektion som verktyg för att lära sig språk. Centralt innehåll#11• kreativ verksamhet#11• nordiska kulturella fenomen#11• svenskspråkiga medier#11• kulturens och konstens betydelse för individen och samhället RUA3 VGLP21 SIIRTO 21 RUA04 5436 Svenskan som ett verktyg för att påverka 2 1 gy21 obligatorisk modul Allmänbildande allmän VGLP21 Ja Modulens uppgift är att utveckla tänkandet och studiefärdigheterna genom att den studerande får öva sina färdigheter i att kritiskt läsa och söka information samt därtill hörande färdigheter i att tillämpa och producera information. I modulen granskas delaktighet, aktivt agerande och uppbyggande av demokratin på svenska ur det nordiska välfärdssamhällets synvinkel i en språkligt, kulturellt och åskådningsmässigt mångskiftande värld.#11#11Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• bekanta sig med aktuella teman i medierna på svenska#11• utveckla sina färdigheter i att uttrycka och analysera åsikter samt argumentera utifrån fakta#11• använda olika informationskällor, lärmiljöer eller sätt att producera texter Centralt innehåll#11• det nordiska välfärdssamhället och dess bakgrund#11• att påverka i civilsamhället#11• människorättsfrågor, jämlikhet#11• individens ansvar och skyldigheter, yttrandefrihet#11• förhandlingsfärdigheter (vardagliga och institutionella)#11• mediernas roll när det gäller att forma attityder RUA4 VGLP21 SIIRTO 21 RUA05 5437 Hållbar framtid och vetenskap 2 1 gy21 obligatorisk modul Allmänbildande allmän VGLP21 Ja Modulens uppgift är att fördjupa den studerandes färdigheter i att söka information, särskilt med hänsyn till att granska källors tillförlitlighet samt stärka hens färdigheter i att tolka och producera text. Uppgiften är också att utveckla den studerandes färdigheter att ställa frågor och hitta svar eller lösningar, både individuellt och i grupp.#11#11Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• lära sig att använda lämpliga lässtrategier i olika sammanhang och öva sig i att sammanfatta#11• utveckla sina färdigheter att presentera iakttagelser om ämnen som intresserar hen själv, både ensam och i grupp. Centralt innehåll#11• kunskaps- och vetenskapsområden som är av intresse för de studerande#11• olika framtidsvisioner#11• innovationer som skapar en hållbar framtid; möjligheter att lösa komplexa problem#11• populärvetenskapliga texter, källkritik#11• exempel på vetenskapliga texter RUA5 VGLP21 SIIRTO 21 RUA06 5438 Svenska i fortsatta studier och arbetsliv 2 1 gy21 obligatorisk modul Allmänbildande allmän VGLP21 Ja Modulens uppgift är att fördjupa den studerandes uppfattning om språkfärdigheter som arbetslivsfärdighet och socialt kapital. I modulen diskuteras planering av fortsatta studier och karriär samt arbete på svenska, i synnerhet i en nordisk kontext. I modulen behandlas frågor som anknyter till livsmiljön hos den unga vuxna som är på väg att bli självständig.#11#11Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• fördjupa sin kännedom om textgenrer som är typiska för möjliga fortsatta studier och karriärplanering#11• uppmuntras till att modigt använda svenska i olika kommunikationssituationer som anknyter till studier och arbete#11• utveckla sina färdigheter att uttrycka sig på svenska även i formella sammanhang. Centralt innehåll#11• svenskans betydelse i den studerandes fortsatta liv och komplettering av den studerandes språkprofil för framtida behov#11• planering av fortsatta studier och karriär; karriärflexibilitet#11• nordiska organisationer eller företag som arbetsgivare (frivilligverksamhet, medborgarorganisationer)#11• hur den unga vuxna på väg att bli självständig hanterar vardagen RUA6 VGLP21 SIIRTO 21 RUA07 5439 Miljö och hållbar livsstil 2 1 gy21 valfri nationell modul Allmänbildande allmän VGLP21 Ja Modulens uppgift är att utveckla den studerandes färdigheter att fungera som en världsmedborgare som har kunskap, färdighet och vilja att delta i debatter kring globala miljöfrågor på svenska. Samtidigt som de här synvinklarna behandlas utifrån den studerandes livsmiljö går man i modulen även in på hur internationella organisationer hanterar frågor om hållbar livsstil. I modulen ska man sträva efter att samarbeta med svenskspråkiga eller nordiska skolor.#11#11Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• söka information som anknyter till ämnet och utöka sitt uttrycksförråd#11• delta också i mer krävande muntliga eller skriftliga kommunikationssituationer#11• utveckla sin förmåga att tänka genom att utnyttja språkkunskaperna för att analysera olika orsakssamband. Centralt innehåll#11• globala miljöfrågor, till exempel klimatförändringen#11• hållbar livsstil i den studerandes eget liv#11• exempel på internationella avtal eller avtalsförhandlingar#11• lösningsfokusering RUA7 VGLP21 SIIRTO 21 RUA08 5440 Kommunicera och påverka muntligt 2 1 gy21 valfri nationell modul Allmänbildande allmän VGLP21 Ja Modulens uppgift är att öva de mångsidiga, muntliga språkfärdigheter som krävs för att medverka i nordiska och internationella sammanhang och att ge den studerande verktyg för att kontinuerligt utveckla sina muntliga språkfärdigheter. Modulens uppgift är också att stärka den studerandes färdigheter att förhandla samt att respektera och ta hänsyn till andra. I modulen ingår prov i muntlig språkfärdighet som utarbetats av Utbildningsstyrelsen eller andra prestationer enligt separata anvisningar.#11#11Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• fördjupa förståelsen för de faktorer som påverkar muntliga kommunikationssituationer#11• utveckla sina färdigheter i muntlig kommunikation#11• utveckla sina färdigheter att förstå talad svenska och dess olika varianter#11• öva muntlig produktion som förutsätter förberedelse. Centralt innehåll#11• talets olika särdrag#11• hur olika bakgrund och olika modersmål hos dem som använder svenska påverkar talsituationen#11• dialoger RUA8 VGLP21 SIIRTO 21 RUB11 5442 Studiefärdigheter och språklig identitet 1 1/2 gy21 obligatorisk modul Allmänbildande allmän VGLP21 Ja Modulens uppgift är att introducera och motivera den studerande till gymnasiestudier i det andra inhemska språket och att öka den studerandes medvetenhet om sin egen språkliga och kulturella bakgrund i växelverkan med gruppen. Modulens uppgift är också att stärka den studerandes medvetenhet om det svenska språkets bakgrund, historia och ställning i Finland samt vägleda den studerande i att hitta språkliga och kulturella särdrag som påverkats av svenskan i hens egen vardag och i samhället.#11#11Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• identifiera de språkkunskaper och styrkor hen har#11• uppmuntras att använda svenska i vardagliga kommunikationssituationer med tyngdpunkt på muntlig kommunikation#11• utveckla sina lärstrategier och kommunikationsfärdigheter och hitta sådana lämpliga arbetssätt som passar hen själv#11• fördjupa sin medvetenhet om hur finskan och svenskan påverkat och påverkar varandra samt om språkförhållandena i Finland#11• ställa sin språkkunskap i relation till kunskapsnivån B1.1 som definierats för lärokursen. Centralt innehåll#11• utarbeta en personlig språkprofil eller komplettera den, ställa upp egna mål#11• språklig medvetenhet, flerspråkighet, relationer mellan språk#11• hitta och använda verktyg som främjar det egna lärandet RUB11 VGLP21 SIIRTO 21 RUB12 5443 Svenskan i min vardag 3 1 1/2 gy21 obligatorisk modul Allmänbildande allmän VGLP21 Ja Modulens uppgift är att uppmuntra den studerande till att modigt använda svenska och utveckla de egna kommunikationsfärdigheterna i olika situationer.#11#11Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska #11• kunna berätta om sitt liv, sina relationer och sin närmiljö på svenska i olika situationer#11• utveckla sin förmåga att diskutera och lyssna på svenska#11• utveckla sin förmåga att ge och ta emot respons och utvärdera sina kunskaper. Centralt innehåll#11• använda svenska i olika kommunikationssituationer som anknyter till den studerandes vardag#11• det egna livet, relationer och närmiljön#11• individens och gemenskapens välbefinnande#11• övning av uttal RUB12 VGLP21 SIIRTO 21 RUB13 5444 Kultur och medier 2 1 gy21 obligatorisk modul Allmänbildande allmän VGLP21 Ja Modulens uppgift är att stärka den studerandes multilitteracitet och förmåga att tolka och producera olika texter med hjälp av svenskspråkiga medier.#11#11Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• känna till finlandssvenska, sverigesvenska och andra nordiska kulturella fenomen#11• känna till svenskspråkiga medier#11• kunna använda svenskspråkiga källor vid informationssökning#11• kunna följa nyhetstexter på svenska och förstå huvudinnehållet i dem. Centralt innehåll#11• finlandssvenska och andra nordiska kulturella fenomen#11• svenskspråkiga medier#11• aktuella teman på svenska som intresserar de studerande RUB13 VGLP21 SIIRTO 21 RUB14 5445 Vår miljö 2 1 gy21 obligatorisk modul Allmänbildande allmän VGLP21 Ja Modulens uppgift är att utveckla den studerandes multilitteracitet och färdigheter i att tolka och producera olika exter genom att använda olika lärmiljöer.I modulen bekantar sig den studerande med olika typer av texter.#11#11Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• kunna tolka olika texter som handlar om olika livsmiljöer, kulturer och samhällen i världen#11• öva i synnerhet sina färdigheter att producera skriven text för att uttrycka sin åsikt#11• kunna producera en kort text om något av modulens teman enligt givna uppgiftsbeskrivningar. Centralt innehåll#11• kulturell mångfald#11• olika livsmiljöer#11• samhälleliga teman som är aktuella ur de ungas perspektiv RUB14 VGLP21 SIIRTO 21 RUB15 5446 Studie- och arbetsliv 2 1 gy21 obligatorisk modul Allmänbildande allmän VGLP21 Ja Modulens uppgift är att den studerande bekantar sig med möjligheterna att studera och arbeta på svenska samt med nordiskt och annat internationellt samarbete.#11#11Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• uppmuntras till att modigt använda svenska i olika kommunikationssituationer som berör studier och arbete#11• utveckla sin kunskap om textgenrer med nära anknytning till den ungas studier, arbete och självständighetsprocess#11• reflektera över sina studier, karriärplaner och färdigheter för kontinuerligt lärande. Centralt innehåll#11• studier, yrken och arbetsliv ur den studerandes och samhällets perspektiv#11• framtidsplaner#11• kommunikationssituationer och texter med anknytning till fortsatta studier och arbetsliv#11• hur en ung person som håller på att bli självständig ska hantera vardagen#11• komplettering av språkprofilen för framtida behov#11• utarbetande av olika ansökningar RUB15 VGLP21 SIIRTO 21 RUB16 5447 Kommunicera och påverka muntligt 2 1 gy21 valfri nationell modul Allmänbildande allmän VGLP21 Ja Modulens uppgift är att den studerande stärker sina muntliga färdigheter i svenska och fördjupar sin förmåga att förstå talad svenska och bygga upp en dialog. I modulen ingår prov i muntlig språkfärdighet som utarbetats av Utbildningsstyrelsen eller andra prestationer enligt separata anvisningar. #11#11Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• stärka sin förmåga att tala flytande#11• ge en muntlig presentation som förutsätter förberedelse#11• bli medveten om sina muntliga färdigheter och utvecklingsbehov och få respons på dessa. Centralt innehåll#11• kommunikationssituationer, bygga upp dialoger#11• talets särdrag#11• erbjuda den studerande mångsidiga och genuina svenskspråkiga kontakter i olika slags miljöer RUB16 VGLP21 SIIRTO 21 RUB17 5448 Hållbar livsstil 2 1 gy21 valfri nationell modul Allmänbildande allmän VGLP21 Ja Modulens uppgift är att fördjupa de obligatoriska modulernas teman ur ett ekologiskt, ekonomiskt samt socialt och kulturellt hållbarhetsperspektiv med beaktande av den studerandes behov eller intressen.#11#11Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• fördjupa sina färdigheter i att tolka och producera svenska i olika skriftliga kommunikationssituationer och för olika mottagare#11• fördjupa sin kunskap om sociala medier genom att använda svenska#11• bekanta sig med de kunskaper i svenska som de nationella språkproven kräver. Centralt innehåll#11• hållbar utveckling och livsstil i synnerhet ur den studerandes synvinkel#11• etiskt agerande och ansvar i sociala medier, yttrandefrihet RUB17 VGLP21 SIIRTO 21 RUB31 5450 Nybörjarnivå 1 2 1 gy21 valfri nationell modul Allmänbildande allmän VGLP21 Ja Modulens uppgift är att motivera den studerande till långsiktiga och målinriktade språkstudier samt stärka den studerandes intresse för det svenska språket och kulturen. I modulen bekantar den studerande sig med den svenskspråkiga kulturmiljön i Finland och Norden. Den studerande uppmuntras att vara aktiv och använda sig av olika kommunikationsstrategier som även kompenserar#11begränsade språkkunskaper.#11#11Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• bilda sig en uppfattning om svenskans relation till andra språk som hen kan eller har studerat och kunna använda sig av sin egen språkliga repertoar#11• hitta sådana sätt att studera och lära sig svenska som är lämpliga för hen själv#11• bilda sig en uppfattning om det svenska språkets ställning i Finland#11• kunna kommunicera enligt målen för kunskapsnivå A1.1. Centralt innehåll#11• rutinmässiga kommunikationssituationer#11• de mest centrala kommunikationsstrategierna#11• de vanligaste artighetsfraserna RUB31 VGLP21 SIIRTO 21 RUB32 5451 Nybörjarnivå 2 2 1 gy21 valfri nationell modul Allmänbildande allmän VGLP21 Ja Modulens uppgift är att uppmuntra den studerande till att modigt använda även sina begränsade språkkunskaper i olika kommunikationssituationer och utnyttja svenskan som en inkörsport till sådant som kan intressera hen. Den studerande vidgar sin allmänbildning om den finlandssvenska, Sverigesvenska och nordiska kulturen.#11#11Mål#11Målet för modulen är att den studerande ska#11• kunna kommunicera enligt målen för kunskapsnivå A1.1–A1.2. Centralt innehåll#11• beskriva den närmsta kretsen och vardagen#11• sociala möten i vardagen#11• uträttande av olika vardagliga ärenden RUB32 VGLP21 SIIRTO 21 RUB33 5452 Nybörjarnivå 3 2 1 gy21 valfri nationell modul Allmänbildande allmän VGLP21 Ja Modulens uppgift är att handleda den studerande i att bilda sig en helhetsuppfattning om inledningsskedet av nybörjarnivån och framstegen i studierna i svenska. #11#11Mål#11Målet för modulen är att den studerande ska#11• kunna kommunicera enligt målen för kunskapsnivå A1.2. Centralt innehåll#11• ungas liv och relationer#11• fritid och hobbyer#11• gymnasievardagen RUB33 VGLP21 SIIRTO 21 RUB34 5453 Grundnivå 1 2 1 gy21 valfri nationell modul Allmänbildande allmän VGLP21 Ja Modulens uppgift är att handleda den studerande i att använda svenskan som verktyg för att söka information. Den studerande bekantar sig med olika livssituationer och livsmiljöer i Norden och den studerande uppmuntras till att fungera som en ambassadör för sin egen kultur på svenska.#11#11Mål#11Målet för modulen är att den studerande ska#11• kunna kommunicera enligt målen för kunskapsnivå A1.3. Centralt innehåll#11• olika svenskspråkiga talares bakgrund#11• bekanta sig med Finland på svenska#11• finländska seder och traditioner och kulturella skillnader RUB34 VGLP21 SIIRTO 21 RUB35 5454 Grundnivå 2 2 1 gy21 valfri nationell modul Allmänbildande allmän VGLP21 Ja Modulens uppgift är att erbjuda den studerande verktyg för att uttrycka sina känslor och åsikter på svenska. I modulen övar den studerande på att upprätthålla kommunikationen och på att lyssna aktivt.#11#11Mål#11Målet för modulen är att den studerande ska#11• kunna kommunicera enligt målen för kunskapsnivå A1.3–A2.1. Centralt innehåll#11• välbefinnande och hälsa#11• olika livsskeden RUB35 VGLP21 SIIRTO 21 RUB36 5455 Grundnivå 3 2 1 gy21 valfri nationell modul Allmänbildande allmän VGLP21 Ja Modulens uppgift är att vägleda den studerande att bekanta sig med centrala nordiska kulturella fenomen och svenskspråkiga medier. Den studerande övar på att modigt använda det svenska språket i samband med att hen undersöker kulturella teman som intresserar hen själv. Under modulen producerar den studerande en egen text på svenska.#11#11Mål#11Målet för modulen är att den studerande ska#11• kunna kommunicera enligt målen för kunskapsnivån A2.1 Centralt innehåll#11• nordiska kulturella fenomen#11• svenskspråkiga medier#11• aktuella teman#11• kreativ verksamhet utifrån den studerandes egna intressen RUB36 VGLP21 SIIRTO 21 RUB37 5456 Grundnivå 4 2 1 gy21 valfri nationell modul Allmänbildande allmän VGLP21 Ja Modulens uppgift är att stärka den studerandes självkänsla som språkanvändare genom att erbjuda möjligheter att reflektera över och öva sig i det svenska språket i olika situationer som berör fortsatta studier och arbetsliv. Den studerande reflekterar över hurdana kunskaper i svenska som krävs i framtiden.#11#11Mål#11Målet för modulen är att den studerande ska#11• kunna kommunicera enligt målen för kunskapsnivå A2.1–A2.2. Centralt innehåll#11• gymnasiestudier, eventuella fortsatta studier, arbetsliv#11• framtidsplaner RUB37 VGLP21 SIIRTO 21 RUB38 5457 Grundnivå 5 2 1 gy21 valfri nationell modul Allmänbildande allmän VGLP21 Ja Modulens uppgift är att uppmuntra den studerande att med de språkkunskaper hen har läsa och tolka texter av olika längd och svårighetsgrad. Undervisningen ska stärka den studerandes strategier som behövs för att tolka olika texter och fördjupa hens färdigheter i att uttrycka sig på svenska på det sätt som kommunikationssituationen förutsätter med beaktande av mottagaren.#11#11Mål#11Målet för modulen är att den studerande ska#11• kunna kommunicera enligt målen för kunskapsnivå A2.2. Centralt innehåll#11• aktuella teman#11• svenskspråkiga medier#11• källkritik RUB38 VGLP21 SIIRTO 21 RUÄ01 5459 Studiefärdigheter och språklig identitet 1 1/2 gy21 obligatorisk modul Allmänbildande allmän VGLP21 Ja Modulens uppgift är att introducera språkstudierna i gymnasiet i förhållande till det kontinuerliga lärandet och framtidens behov i en föränderlig och flerspråkig värld. Modulens uppgift är även att utveckla den studerandes studiefärdigheter och språkliga identitet samt färdigheter i självvärdering och kamratrespons och stärka den studerandes och gruppens kompetens för välbefinnande.#11#11Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• fördjupa sin uppfattning om språklig medvetenhet och flerspråkighet samt förstå vilken betydelse tvåspråkighet har för den egna identiteten#11• förstå språkets uppbyggnad och centrala språkliga begrepp#11• fördjupa sin förståelse för textgenrer och multilitteracitet#11• utveckla sina strategier för att lära sig språk#11• utveckla sina färdigheter att skilja på olika nyanser av talat och skrivet språk#11• fördjupa och utveckla sina färdigheter i självvärdering och kamratrespons som stöd för lärande#11• kunna ställa sin språkkunskap i relation till kunskapsnivån B2.2 som definierats för lärokursen. Centralt innehåll#11• utarbeta eller komplettera en egen språkprofil#11• ställa upp tydliga och realistiska mål för studierna i modersmålsinriktad svenska#11• centrala textgenrer, multilitteracitet#11• språkets olika register (talspråk, skriftspråk, dialekter och slang)#11• tvåspråkighet och flerspråkighet som resurs RUÄ1 VGLP21 SIIRTO 21 RUÄ02 5460 Språk och kommunikation 3 1 1/2 gy21 obligatorisk modul Allmänbildande allmän VGLP21 Ja Modulens uppgift är att handleda den studerande i att fördjupa sina färdigheter i att agera målmedvetet och ändamålsenligt i olika slags kommunikationssituationer. Den studerande granskar vilken inverkan språk och språkkunskap har ur ett etiskt perspektiv. I modulen öppnar man upp begreppet konstruktiv kommunikation (mediering) som ett centralt delområde inom språkkunskapen.#11#11Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• utveckla sina färdigheter i att tolka, producera och bedöma olika typer av texter och deras uttryckssätt#11• utveckla sin förmåga att ge och ta emot respons samt bedöma sin egen taloch skrivförmåga#11• utveckla sin språkliga självkänsla och visa hänsyn i kommunikationssituationer#11• öka sin förståelse för sociala nätverk i olika miljöer#11• utveckla sina färdigheter i att söka information#11• fördjupa sin kunskap om det svenska språkets ställning med hänsyn till den kulturella och språkliga mångfalden. Centralt innehåll#11• muntliga och skriftliga kommunikationsstrategier#11• konstruktion av texthelheter: syfte, målgrupp, innehåll, struktur, uttryckssätt och synvinkel; skrivprocessen#11• konstruktiv kommunikation, betydelseförhandlingar och verbalisering som medel för att stärka välbefinnande och självkänsla#11• självvärdering och kamratrespons#11• etiskt tänkande RUÄ2 VGLP21 SIIRTO 21 RUÄ03 5461 Språk och kultur 2 1 gy21 obligatorisk modul Allmänbildande allmän VGLP21 Ja Modulens uppgift är att den studerandes ska fördjupa sin uppfattning om vilken betydelse språket och kulturen har för den egna identiteten och för samhället. Modulens uppgift är att fördjupa den studerandes multilitteracitet och kännedom om den svenska kulturen och olika konstformer, även i de övriga nordiska länderna.#11#11Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• fördjupa sin kunskap om det svenska språkets strukturer och uttryckssätt#11• utveckla sina färdigheter i att göra egna tolkningar av texter med anknytning till olika ämnesområden#11• förstå språkets och olika konstformers betydelse för samhället, gemenskapen och för individen#11• läsa, analysera och producera olika typer av texter om teman som intresserar hen själv. Centralt innehåll#11• språkets, litteraturens och kulturens betydelse då man bygger upp sin tvåspråkiga identitet#11• nyanser, stilfrågor, språket som estetiskt uttrycksmedel#11• språket i anknytning till olika konstformer RUÄ3 VGLP21 SIIRTO 21 RUÄ04 5462 Samhället och omvärlden 2 1 gy21 obligatorisk modul Allmänbildande allmän VGLP21 Ja Modulens uppgift är att den studerande fördjupar sin kunskap om olika medier och sin kritiska läsfärdighet samt sina färdigheter i att producera text med dessa som grund. I modulen granskas demokrati, delaktighet och aktivt medborgarskap med anknytning till språk, kultur och åskådningar ur ett nationellt, nordiskt och globalt perspektiv.#11#11Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• utnyttja teman och textgenrer som lyfts fram i medierna på svenska#11• fördjupa sin förmåga att granska och bedöma olika typer av texter och förstå de betydelser som de förmedlar#11• fördjupa sina färdigheter att uttrycka och analysera åsikter samt att argumentera utifrån fakta#11• använda olika informationskällor, lärmiljöer och olika sätt att producera texter#11• fördjupa sina färdigheter i att delta i debatter kring samhälleliga fenomen. Centralt innehåll#11• individens och gemenskapens ansvar och möjligheter att påverka i samhället#11• den nordiska välfärdsstaten och dess historia, välfärdsstatens utvecklingsutsikter#11• yttrandefrihet, censur, källkritik, upphovsrätt#11• människorättsfrågor RUÄ4 VGLP21 SIIRTO 21 RUÄ05 5463 Hållbar framtid och vetenskap 2 1 gy21 obligatorisk modul Allmänbildande allmän VGLP21 Ja Modulens uppgift är att fördjupa den studerandes färdigheter i att tolka och producera texter samt färdigheter i att söka information genom att söka information om för hen själv intressanta kunskaps- och vetenskapsområden. Den studerande ska fördjupa sina färdigheter att förmedla information och argumentera med begrepp och tolkningssätt som är karaktäristiska för vetenskapen, även i digitala miljöer. Den studerande utvecklar sin problemlösningsförmåga med anknytning till framtidens utmaningar och fördjupar sina färdigheter att agera miljömedvetet och etiskt hållbart.#11#11Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• stärka sina färdigheter i att söka, analysera, tolka och presentera vetenskaplig information#11• argumentera om vetenskapliga teman#11• reflektera över olika sätt att delta i byggandet av en hållbar framtid. Centralt innehåll#11• innovationer som stödjer hållbar utveckling både på individuellt plan och på global nivå#11• argumentationsteknik#11• digitala miljöer och vetenskapliga textgenrer RUÄ5 VGLP21 SIIRTO 21 RUÄ06 5464 Fortsatta studier och arbetsliv 2 1 gy21 obligatorisk modul Allmänbildande allmän VGLP21 Ja Modulens uppgift är att den studerande ska fördjupa sin kännedom om olika möjligheter till fortsatta studier och om arbetslivet samt utveckla sina färdigheter för kontinuerligt lärande. I modulen behandlas frågor som anknyter till livsmiljön för den unga vuxna på väg att bli självständig.#11#11Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• utveckla sin kunskap om fortsatta studier och arbetsliv#11• stärka sina färdigheter i att uttrycka sig i formella sammanhang#11• fördjupa sin förmåga att tolka och producera formella texter#11• utveckla sin förmåga att tänka kreativt samt sina färdigheter i att samarbeta och förhandla#11• kunna söka och använda den information som myndigheterna tillhandahåller Centralt innehåll#11• utbildning, yrken och näringsliv utifrån den studerandes och samhällets synvinkel#11• komplettering av språkprofilen med tanke på framtida behov#11• studier, arbete och vuxenlivet samt kommunikationssituationer och texter med anknytning till dessa#11• teamarbete, företagsamhet, innovationer RUÄ6 VGLP21 SIIRTO 21 RUÄ07 5465 Miljö och hållbar livsstil 2 1 gy21 valfri nationell modul Allmänbildande allmän VGLP21 Ja Modulens uppgift är att fördjupa den studerandes färdigheter som världsmedborgare och hens kunskaper om globala miljöfrågor och etisk verksamhet samt om hållbara val i vardagen. I modulen ska man utnyttja svenska eller nordiska samarbetskontakter.#11#11Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• kunna delta i mer krävande muntliga och skriftliga kommunikationssituationer#11• fördjupa sin förmåga att tänka genom att använda sina språkfärdigheter för att analysera olika orsakssamband. Centralt innehåll#11• hållbar livsstil i den studerandes egen livsmiljö#11• globala miljöfrågor, såsom klimatförändringen#11• etiskt tänkande#11• innovationer som främjar hållbar utveckling RUÄ7 VGLP21 SIIRTO 21 RUÄ08 5466 Muntlig kommunikation och påverkan 2 1 gy21 valfri nationell modul Allmänbildande allmän VGLP21 Ja Modulens uppgift är att den studerande övar sina färdigheter i muntlig kommunikation som är på en mer krävande, abstrakt nivå och att erbjuda hen verktyg för kontinuerligt lärande för att hen självständigt ska kunna utveckla de egna#11muntliga språkfärdigheterna. Uppgiften är också att stärka den studerandes färdigheter i att förhandla samt att värdesätta och ta andra i beaktande i kommunikationssituationer. I modulen ingår prov i muntlig språkfärdighet som utarbetats#11av Utbildningsstyrelsen eller andra prestationer enligt separata anvisningar. #11#11Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• fördjupa sina kunskaper om de faktorer som påverkar muntlig kommunikation#11• fördjupa sina färdigheter att förstå varianter av talad svenska#11• fördjupa sina färdigheter i att bygga en dialog och argumentera samt sina färdigheter att uttrycka sig själv och kommunicera målinriktat i grupp#11• öva omfattande muntlig produktion som förutsätter förberedelse om ett tema som hen själv valt. Centralt innehåll#11• språkliga särdrag i kommunikationssituationer#11• tillvägagångssätt i olika diskussionssituationer, exempelvis förhandlingar, möten och debatter#11• dialoger RUÄ8 VGLP21 SIIRTO 21 RX 5676 Övriga religioner gy21 lärokurs Allmänbildande allmän VGLP21 Medeltal vägt enligt studiepoäng Nej Religion Andra religioner I undervisningen i andra religioner följs samma principer som i lärokurserna i de ovan beskrivna religionerna och i synnerhet de gemensamma mål som ställts upp för alla lärokurser.#11#11För undervisningen i andra religioner fastställs grunder för läroplanen genom särskilda beslut. Modulernas koder bildas genom att använda koden RX och modulens nummer. VGLP21 SIIRTO 21 S21 5385 Att tolka och producera text 2 1 gy21 obligatorisk modul Allmänbildande allmän VGLP21 Nej Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• kunna producera, tolka och analysera olika multimodala texter samt deras språkliga strukturer och uttryck#11• lära sig förstå hur språkliga strukturer och uttryck används i olika texter och tillämpa dem i sina egna texter#11• lära sig använda olika typer av texter som utgångspunkt för sitt eget skrivande#11• fördjupa sina färdigheter som hänger samman med skrivprocessens olika skeden. Centralt innehåll#11• läsa längre texter, eventuellt också på andra språk som den studerande behärskar: förmåga att förstå textens syfte och innehåll#11• centrala textgenrer: berättande, beskrivande, instruerande, ställningstagande och reflekterande texter samt kombinationer av dessa#11• strategier för att förstå det man läser, förmåga att förstå abstrakt språk, ord-, fras- och begreppsförråd#11• språk- och textvård#11• producera olika typer av texter, kollaborativt och individuellt samt materialbaserad textproduktion, referat av texter och kommentarer till texter#11• ett helt skönlitterärt verk eller en faktabok S21 VGLP21 SIIRTO 21 S210 5394 Att producera text 2 2 1 gy21 valfri nationell modul Allmänbildande allmän VGLP21 Nej Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• vidareutveckla sina färdigheter i att uttrycka och motivera sina tankar i skrift med hjälp av andra texter#11• hitta sitt eget personliga uttryckssätt i skrift#11• utveckla sina färdigheter i att behärska skrivprocessen och redigera text#11• fördjupa sina kunskaper om skriftspråkets struktur och konventioner#11• kunna välja en språkform som är lämplig med tanke på situationen och syftet. Centralt innehåll#11• skriva materialbaserade längre texter och granska källor#11• producera personliga texter#11• redigera texter med tillämpning av principerna för språk- och textvård #11• öva användningen av språkstrukturer, ordförråd, fraser och begrepp som är typiska för olika texter#11• den studerande ska läsa ett aktuellt skönlitterärt eller facklitterärt verk S210 VGLP21 SIIRTO 21 S211 5395 Att tolka text 2 2 1 gy21 valfri nationell modul Allmänbildande allmän VGLP21 Nej Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• fördjupa sin kritiska och kulturella läskunnighet#11• kunna tolka olika multimodala texter#11• förstå betydelsen av textens syfte och kontext för tolkningen av en text. Centralt innehåll#11• tolka multimodala fack- och medietexter och fiktiva texter#11• analys och tolkning samt användning av begrepp#11• den studerande ska läsa en diktsamling eller en pjästext S211 VGLP21 SIIRTO 21 S22 5386 Text och språklig medvetenhet 1 1/2 gy21 obligatorisk modul Allmänbildande allmän VGLP21 Nej Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• utveckla sin språkliga medvetenhet och sin multilitteracitet#11• förstå språkets betydelse för lärandet och tänkandet#11• lära sig utnyttja olika språksituationer och -miljöer för att utveckla sina språkkunskaper och använda sig av alla sina språkliga resurser för att lära sig#11• lära sig att utvärdera sina egna språkkunskaper. Centralt innehåll#11• finska språkets särdrag, skillnader och likheter mellan andra språk som den studerande studerar eller tidigare har lärt sig, den språkliga och kulturella mångfalden i Finland, flerspråkighet, språklig repertoar, språk och identitet, multilitteracitet som begrepp, olika texter och vedertagna uttryckssätt i dem, till exempel det skrivna språkets strukturer#11• olika språkliga varianter: skillnader mellan talspråk och standardspråk, skillnader mellan informell och formell kommunikation samt mellan abstrakt och konkret språk #11• strategier som behövs för att förstå kommunikationen i undervisningen, formellt tal och formell text S22 VGLP21 SIIRTO 21 S23 5387 Kommunikation 1 1 1/2 gy21 obligatorisk modul Allmänbildande allmän VGLP21 Nej Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• utveckla sina kommunikationsfärdigheter som lyssnare, talare, läsare och skribent på det sätt som gymnasieutbildningen förutsätter#11• utveckla sin säkerhet i att uttrycka sig, fördjupa sin kommunikationsprofil och sin medvetenhet om språk och identitet#11• lära sig att granska kommunikation och kommunikationsfärdigheter utifrån olika kontexter, kommunikationsrelationer och talkulturer#11• lära sig identifiera och förstå fenomen i anslutning till kommunikation i grupp. Centralt innehåll#11• reflektioner över den egna kommunikativa kompetensen, säkerhet i att uttrycka sig, övning i att lyssna samt i målinriktad och mångsidig kommunikation#11• strategier för att förstå talat språk och delta i diskussioner samt språkliga medel för institutionell kommunikation#11• skriva texter som en del av muntliga kommunikationssituationer: till exempel gemensamma projektplaner, anteckningar om multimodala texter#11• verbal och icke-verbal kommunikation#11• fenomen i anslutning till gruppkommunikation, såsom roller, anspänning och kohesion S23 VGLP21 SIIRTO 21 S24 5388 Litteratur 1 2 1 gy21 obligatorisk modul Allmänbildande allmän VGLP21 Nej Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• öva sig på att läsa, förstå och tolka skönlitterära texter#11• utveckla sin förståelse för litterära genrer och deras särdrag och stilmedel#11• fatta intresse för och lära sig njuta av litteratur#11• lära sig motivera sin tolkning av texter, både muntligt och skriftligt#11• utveckla sin förmåga att behärska språkliga strukturer och ordförråd genom att läsa skönlitteratur på finska. Centralt innehåll#11• centrala genrer, uttrycksmedel och analysbegrepp i litteraturen#11• skriva analytiskt och med inlevelse samt diskussion utifrån litteraturen #11• bildspråk och kulturbundenhet, mångtydighet, att leka med språket#11• berättelser och narrativitet i skön- och facklitteratur samt i andra texter, till exempel teater, film, spel eller andra medietexter#11• den studerande ska läsa ett helt skön- eller facklitterärt verk, självständigt eller tillsammans S24 VGLP21 SIIRTO 21 S25 5389 Att tolka text 1 2 1 gy21 obligatorisk modul Allmänbildande allmän VGLP21 Nej Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• vidareutveckla sin kritiska läskunnighet, i synnerhet sin mediekunskap#11• förstå hur medierna fungerar, deras betydelse för identiteten och deras roll som opinionsbildare i samhället#11• lära sig analysera sätt att påverka och argumentera i olika texter#11• analysera skönlitteratur som förmedlar olika åsikter och världsbilder#11• lära sig motivera sina egna åsikter allt mer mångsidigt, både som skribent och talare. Centralt innehåll#11• språkliga och audiovisuella medel för att påverka, argumentationsteknik och retoriska medel#11• övningar i att motivera sina tankar i tal och skrift, källkritik, informationssökning och -hantering, upphovsrätt#11• det argumenterande språkets ordförråd och strukturer: generiska uttryck, medel för att uttrycka modalitet och affekt#11• val av språkliga medel, textgenre och stil#11• den studerande ska läsa ett helt samhälleligt betydande eller aktuellt verk S25 VGLP21 SIIRTO 21 S26 5390 Att producera text 1 1 1/2 gy21 obligatorisk modul Allmänbildande allmän VGLP21 Nej Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• uppmuntras som skribent och fördjupa sina färdigheter i att behärska skrivprocessen#11• fördjupa din förståelse för textstrukturens, språkets och uttrycksättens inverkan på textens betydelse och lära sig att producera och redigera längre facktexter#11• lära sig kollaborativt skrivande. Centralt innehåll#11• skrivprocessen: idéfas, avgränsning av ämnet, val av perspektiv, disposition, bearbetning och finslipning; ge och ta emot respons#11• dela texter och kamratrespons#11• textbindning på textens olika nivåer, till exempel textens helhetsstruktur, styckeindelning, satsstruktur, ordföljd#11• förmåga att behärska språkliga strukturer som är typiska för sakprosatext, till exempel infinita strukturer, satsflätor, referensbindning S26 VGLP21 SIIRTO 21 S27 5391 Kommunikation 2 1 1/2 gy21 obligatorisk modul Allmänbildande allmän VGLP21 Nej Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• utveckla sina färdigheter och strategier för att förstå talat språk och kommunikation#11• utveckla sina färdigheter i att framträda så att hen kan utnyttja sina egna styrkor i olika kommunikationssituationer#11• lära sig att se tal som en process där varje replik både tolkar och bygger upp situationen#11• lära sig analysera språkets betydelse och situationsbundna variationer i olika kommunikationssituationer. Centralt innehåll#11• färdigheter och strategier för att lyssna och förstå talat språk, analys av kommunikationssituationer#11• individens språkliga repertoar, situationsbundna variationer i olika kommunikationssituationer och språkliga varianter samt språkliga och retoriska stilmedel#11• färdigheter i att framträda: sammanställa ett inlägg, kontakt, användning av visuella hjälpmedel S27 VGLP21 SIIRTO 21 S28 5392 Litteratur 2 2 1 gy21 valfri nationell modul Allmänbildande allmän VGLP21 Nej Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• öka sin kännedom om litteratur#11• utveckla sin förmåga att tolka och analysera litteratur i en kulturell och historisk kontext#11• förstå betydelsen av olika kontexter i tolkningen av litteratur#11• bekanta sig med den finländska litteraturens centrala verk och teman samt kunna bedöma deras betydelse. Centralt innehåll#11• finländsk litteratur som en del av världslitteraturen#11• olika tidsepokers skönlitteratur med beaktande av människosyner, identiteter, världsbilder, värdegrunder och idévärldar#11• granska litteratur i olika kontexter: författaren och genren, historisk och kulturell kontext, politisk och samhällelig kontext#11• den studerande ska läsa ett helt samhälleligt betydande eller aktuellt verk S28 VGLP21 SIIRTO 21 S29 5393 Kommunikation 3 2 1 gy21 valfri nationell modul Allmänbildande allmän VGLP21 Nej Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• utveckla sina kommunikationsfärdigheter och lära sig bedöma kommunikationens och de kommunikativa färdigheternas betydelse för mänskliga relationer, inom studier samt i arbetslivet och samhället#11• utveckla sina färdigheter i att förstå och lösa kommunikationsproblem samt kunna agera på ett konstruktivt och etiskt sätt i olika, även utmanande, kommunikationssituationer samt förstå kulturella drag i kommunikationen och kommunikationens kontextbundenhet#11• fördjupa sina färdigheter i att granska och analysera kommunikation ur olika synvinklar#11• fördjupa sin förståelse av språkets situationsbundna variation. Centralt innehåll#11• utveckla förmågan att förstå talat språk och lyssna samt mångsidigare färdigheter för att tala och uppträda, språkregister och språkbruk som anpassas efter situationen#11• kommunikationsfärdigheternas betydelse för fortsatta studier, i arbetslivet och samhället, till exempel inom verksamhet i olika organisationer eller inom annat formellt eller informellt samarbete#11• dialogisk och konstruktiv kommunikation, etik i anslutning till kommunikation samt konflikter och problemlösning i grupp#11• analys av kulturella drag och olika kommunikationssituationer och -relationer samt faktorer som inverkar på dem#11• eventuellt deltagande i slutprovet i muntlig kommunikation för andra stadiet. S29 VGLP21 SIIRTO 21 SAA01 5526 Studiefärdigheter och språklig identitet 1 1/2 gy21 obligatorisk modul Allmänbildande allmän VGLP21 Nej Modulens uppgift är att utveckla den studerandes språkliga identitet samt stärka den studerandes och gruppens kompetens för välbefinnande. Uppgiften är att handleda den studerande i målinriktade språkstudier, där målspråket används så mycket som möjligt. Uppgiften är att stödja den studerandes färdigheter att studera samiska, göra det möjligt för hen att lyckas i språkstudierna och att fortsätta studierna på lång sikt.#11#11Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• uppmuntras till att utveckla sina språkkunskaper#11• fördjupa sin uppfattning om språklig medvetenhet och flerspråkighet#11• tillämpa och utveckla sina studiestrategier i samiska och sina färdigheter i självvärdering och kamratrespons#11• lära sig att använda ändamålsenliga hjälpmedel för språkstudier#11• kunna ställa sin språkkunskap i relation till kunskapsnivån B1.2 som definierats för lärokursen i samiska. Centralt innehåll#11• samiskan som en inkörsport till att lära sig och kunna släktspråken #11• ställa upp mål för språkstudier#11• utarbeta en egen språkprofil eller komplettera den ur samiskans synvinkel#11• flerspråkighet som resurs#11• bekanta sig med olika textgenrer och -stilar#11• bekanta sig med varandra, utbyta vardagskunskap och utveckla kommunikationsfärdigheterna genom diskussion SMA1 VGLP21 SIIRTO 21 SAA02 5527 Samiskan i världen och kommunikationsfärdigheter 3 1 1/2 gy21 obligatorisk modul Allmänbildande allmän VGLP21 Nej Modulens uppgift är att granska samiskan utifrån dess användningsområde och reflektera över hur språkkunskaperna inverkar på etiskt hållbart agerande i all kommunikation. I modulen öppnar man upp begreppet konstruktiv kommunikation (mediering) som ett centralt delområde inom språkkunskapen, och den studerande övar sig i kommunikationssituationer som överskrider språkliga och kulturella gränser.#11#11Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• identifiera sätt att utveckla konstruktiv kommunikation#11• utveckla sina strategier för konstruktiv kommunikation och sin problemlösningsförmåga#11• stärka sina kommunikationsfärdigheter och sin språkliga självkänsla#11• fördjupa sin kunskap om samiskans ställning med hänsyn till den kulturella och språkliga mångfalden. Centralt innehåll#11• internationalitet i vardagen och i närmiljöerna, mobilitet#11• konstruktiv kommunikation, betydelseförhandlingar och verbalisering som medel för att skapa välbefinnande och självkänsla#11• talares olika bakgrund och hur status påverkar; uttal#11• kommunikationsstilar i olika medier SMA2 VGLP21 SIIRTO 21 SAA03 5528 Samiska språket och kulturen som kreativt uttryckssätt 2 1 gy21 obligatorisk modul Allmänbildande allmän VGLP21 Nej Modulens uppgift är att fördjupa den kulturella förståelsen. I modulen granskas de samiska språkens och kulturernas mångfald samt värderingar och betydelser som förmedlas genom kulturen till individen och samhället. Konstarternas betydelse granskas utifrån deras påverkan. Den studerande handleds i att dra nytta av andra studier eller läromiljöer och sina livsmiljöer. I studierna kan ingå ett eget, mer omfattande kreativt arbete.#11#11Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• göra egna tolkningar av olika texter med anknytning till temat#11• kunna producera texter om kulturella teman och fenomen som är viktiga för hen själv#11• stärka färdigheterna i att använda reflektion som ett verktyg för att lära sig språk. Centralt innehåll#11• kreativ verksamhet#11• samiska konstarter#11• kulturens och konstens betydelse för individen och samhället#11• olika sätt att uttrycka sig själv som en del av identitetsskapandet SMA3 VGLP21 SIIRTO 21 SAA04 5529 Samiska som ett verktyg för att påverka 2 1 gy21 obligatorisk modul Allmänbildande allmän VGLP21 Nej Modulens uppgift är att utveckla den studerandes multilitteracitet, färdigheter i att söka information och att läsa kritiskt. I modulen granskas delaktighet, aktivt agerande och uppbyggande av demokrati på samiska i en språkligt, kulturellt och åskådningsmässigt mångskiftande värld.#11#11Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• bekanta sig med aktuella teman i medierna#11• utveckla sina färdigheter i att uttrycka och analysera åsikter samt argumentera utifrån fakta#11• använda olika informationskällor, lärmiljöer eller sätt att producera texter. Centralt innehåll#11• att påverka i civilsamhället#11• människorättsfrågor, jämlikhet#11• individens ansvar och skyldigheter, yttrandefrihet#11• förhandlingsfärdigheter (vardagliga och institutionella)#11• mediernas roll när det gäller att forma attityder SMA4 VGLP21 SIIRTO 21 SAA05 5530 Hållbar framtid i det arktiska området 2 1 gy21 obligatorisk modul Allmänbildande allmän VGLP21 Nej Modulens uppgift är att fördjupa den studerandes färdigheter i att söka information, särskilt med tanke på att granska källors tillförlitlighet, samt stärka hens färdigheter i att tolka och producera text. Uppgiften är också att utveckla den studerandes färdigheter att ställa frågor och hitta svar eller lösningar, både individuellt och i grupp.#11#11Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• lära sig att använda lämpliga lässtrategier i olika sammanhang och öva sig i att sammanfatta#11• öva sina färdigheter i att presentera iakttagelser om ämnen som intresserar hen själv, både ensam och i grupp. Centralt innehåll#11• förhållandet mellan människan och naturen#11• livs- och arbetsmiljön i förändring och samiska näringar#11• innovationer som skapar en hållbar framtid#11• populärvetenskapliga texter, källkritik, särdrag hos vetenskapliga texter SMA5 VGLP21 SIIRTO 21 SAA06 5531 Samiska i fortsatta studier och arbetsliv 2 1 gy21 obligatorisk modul Allmänbildande allmän VGLP21 Nej Modulens uppgift är att fördjupa den studerandes uppfattning om språkfärdigheter som arbetslivsfärdighet och socialt kapital i en föränderlig värld. I modulen diskuteras planering av fortsatta studier och karriär samt arbete, även i internationella sammanhang.#11#11Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• fördjupa sin kännedom om de textgenrer som är typiska för eventuella fortsatta studier och karriärplanering#11• uppmuntras att använda samiska i olika kommunikationssituationer som anknyter till studier och arbete#11• utveckla sina färdigheter i att uttrycka sig i mer formella sammanhang. Centralt innehåll#11• planering av fortsatta studier och karriär, karriärflexibilitet#11• komplettering av språkprofilen för framtida behov#11• nationella eller internationella organisationer eller företag som arbetsgivare#11• hur den unga vuxna på väg in i arbetslivet hanterar vardagen och ekonomin SMA6 VGLP21 SIIRTO 21 SAA07 5532 Miljö och hållbar livsstil 2 1 gy21 valfri nationell modul Allmänbildande allmän VGLP21 Nej Modulens uppgift är att utveckla den studerandes färdigheter att fungera som en världsmedborgare som har kunskap, färdighet och vilja att delta i debatter om globala miljöfrågor. Samtidigt som de här synvinklarna behandlas utifrån den studerandes livsmiljö går man även in på hur internationella organisationer hanterar frågor om hållbar livsstil.#11#11Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• stärka sina färdigheter att söka information, särskilt med hänsyn till källkritiken#11• utveckla sin förmåga att tänka genom att utnyttja språkkunskaperna för att analysera olika orsakssamband#11• delta även i mer omfattande muntliga eller skriftliga kommunikationssituationer. Centralt innehåll#11• miljöfrågor, till exempel klimatförändringen#11• hållbar livsstil i den studerandes eget liv#11• exempel på internationella avtal eller avtalsförhandlingar#11• lösningsfokusering SMA7 VGLP21 SIIRTO 21 SAA08 5533 Kommunicera och påverka muntligt 2 1 gy21 valfri nationell modul Allmänbildande allmän VGLP21 Nej Modulens uppgift är att öva de mångsidiga, muntliga språkkunskaper som krävs i internationella sammanhang och att ge den studerande verktyg för att kontinuerligt utveckla sina muntliga språkkunskaper. Modulen har också till uppgift att stärka den studerandes färdigheter att förhandla samt att respektera#11och ta hänsyn till andra. I modulen ingår prov i muntlig språkfärdighet som utarbetats av Utbildningsstyrelsen eller andra prestationer enligt separata anvisningar.#11#11Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• förstå vilka faktorer som påverkar muntliga kommunikationssituationer#11• stärka sina färdigheter i muntlig kommunikation #11• stärka sin förmåga att förstå olika språkliga varianter#11• utveckla sina färdigheter att bygga upp en dialog#11• öva muntlig produktion som förutsätter förberedelse. Centralt innehåll#11• talets olika särdrag#11• hur olika bakgrund och olika modersmål hos dem som använder samiska påverkar talsituationen#11• teman som behandlats under lärokursens obligatoriska studier och komplettering av dem utifrån den studerandes behov SMA8 VGLP21 SIIRTO 21 SAB21 5535 Möten i Sameland 2 1 gy21 valfri nationell modul Allmänbildande allmän VGLP21 Nej Modulens uppgift är att handleda den studerande i att bilda sig en helhetsuppfattning om inledningsskedet av de grundläggande språkkunskaperna och framstegen i studierna i samiska. Vid behov ser man till att en studerande somläst B2-lärokursen i den grundläggande utbildningen kan inleda studier i språketi gymnasiet.#11#11Mål#11Målet för modulen är att den studerande ska#11• kunna kommunicera enligt målen för kunskapsnivå A1.2. Centralt innehåll#11• sociala möten i vardagen, uträttande av vardagliga ärenden#11• fritid och hobbyer#11• gymnasievardagen SMB21 VGLP21 SIIRTO 21 SAB22 5536 SÁPMI – Sameland 2 1 gy21 valfri nationell modul Allmänbildande allmän VGLP21 Nej Modulens uppgift är att handleda den studerande i att använda samiskan som verktyg för att söka information. Den studerande utvecklar sina färdigheter för internationellt kunnande och uppmuntras till att modigt fungera som en ambassadör för sin egen kultur. #11#11Mål#11Målet för modulen är att den studerande ska#11• kunna kommunicera enligt målen för kunskapsnivå A1.3. Centralt innehåll#11• samernas bosättningsområde och historia#11• samiska representationsorgan och organisationer#11• samiskans geografiska spridning, varianter#11• vanor i vardagen, traditioner och kulturella skillnader SMB22 VGLP21 SIIRTO 21 SAB23 5537 Vardag och välbefinnande 2 1 gy21 valfri nationell modul Allmänbildande allmän VGLP21 Nej Modulens uppgift är att erbjuda den studerande verktyg för att uttrycka sina känslor och åsikter på målspråket. Den studerande övar på att upprätthålla kommunikationen och på att lyssna aktivt.#11#11Mål#11Målet för modulen är att den studerande ska#11• kunna kommunicera enligt målen för kunskapsnivå A1.3–A2.1. Centralt innehåll#11• välbefinnande och hälsa#11• olika livsskeden SMB23 VGLP21 SIIRTO 21 SAB24 5538 Samisk kultur 2 1 gy21 valfri nationell modul Allmänbildande allmän VGLP21 Nej Modulens uppgift är att den studerande ska bekanta sig med det samiska språkområdets centrala kulturella och historiska teman. Den studerande övar på att använda samiskan i samband med att hen undersöker olika kulturella teman som intresserar hen själv. Under modulen producerar den studerande en egen text på samiska.#11#11Mål#11Målet för modulen är att den studerande ska#11• kunna kommunicera enligt målen för kunskapsnivå A2.1. Centralt innehåll#11• centrala historiska och aktuella kulturella teman#11• kreativ verksamhet utifrån den studerandes egna intressen SMB24 VGLP21 SIIRTO 21 SAB25 5539 Studier, arbete och framtid 2 1 gy21 valfri nationell modul Allmänbildande allmän VGLP21 Nej Modulens uppgift är att stärka den studerandes självkänsla som språkanvändare genom att erbjuda möjligheter att reflektera över och öva på språket i olika situationer som berör fortsatta studier och arbetsliv. #11#11Mål#11Målet för modulen är att den studerande ska#11• kunna kommunicera enligt målen för kunskapsnivå A2.1. Centralt innehåll#11• gymnasiestudier, eventuella fortsatta studier, arbetsliv#11• framtidsplaner#11• samiska näringar SMB25 VGLP21 SIIRTO 21 SAB26 5540 Samisk naturkunskap 2 1 gy21 valfri nationell modul Allmänbildande allmän VGLP21 Nej Modulens uppgift är att uppmuntra den studerande att med de språkkunskaper hen har läsa och tolka texter av olika längd och svårighetsgrad. Undervisningen ska stärka den studerandes strategier som behövs för att tolka olika texter och fördjupa hens färdigheter i att uttrycka sig på målspråket på det sätt som olika kommunikationssituationen förutsätter med beaktande av mottagaren.#11#11Mål#11Målet för modulen är att den studerande ska#11• kunna kommunicera enligt målen för kunskapsnivå A2.1. Centralt innehåll#11• förhållandet mellan människan och naturen#11• klimatet och den föränderliga livsmiljön#11• natur, terräng, snö#11• samiska medier SMB26 VGLP21 SIIRTO 21 SAB27 5541 Hållbar livsstil 2 1 gy21 valfri nationell modul Allmänbildande allmän VGLP21 Nej Modulens uppgift är att hjälpa den studerande att utveckla färdigheterna i att tolka och producera text på grundnivå.#11#11Mål#11Målet för modulen är att den studerande ska#11• kunna kommunicera enligt målen för kunskapsnivå A2.2. Centralt innehåll#11• olika boendemiljöer#11• det samiska i en föränderlig värld SMB27 VGLP21 SIIRTO 21 SAB28 5542 Internationell verksamhet 2 1 gy21 valfri nationell modul Allmänbildande allmän VGLP21 Nej Modulens uppgift är att hjälpa den studerande att bilda sig en helhetsuppfattning om de grundläggande språkkunskaperna. I modulen förstärks de färdigheter som den studerande utnyttjar för att fortsätta utveckla sina färdigheter självständigt.#11#11Mål#11Målet för modulen är att den studerande ska#11• kunna kommunicera enligt målen för kunskapsnivå A2.2. Centralt innehåll#11• internationellt kunnande och samarbete#11• frivillig- och organisationsverksamhet#11• samarbete i det arktiska området#11• de nationella kraven för kunskaper i samiska SMB28 VGLP21 SIIRTO 21 SAB31 5544 Vi bekantar oss med varandra och med samiskan 2 1 gy21 valfri nationell modul Allmänbildande allmän VGLP21 Nej Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• bilda sig en uppfattning om det nya språkets relation till andra språk som hen kan eller har studerat och kunna använda sig av sin egen språkliga repertoar#11• hitta sådana lämpliga sätt att studera och lära sig språk som passar hen själv#11• kunna bilda sig en uppfattning om målspråkets ställning i världen#11• kunna fungera på språket enligt målen för kunskapsnivå A1.1. Centralt innehåll#11• rutinmässiga kommunikationssituationer#11• de mest centrala kommunikationsstrategierna#11• de vanligaste artighetsfraserna SMB31 VGLP21 SIIRTO 21 SAB32 5545 Vardag och dagliga ärenden 2 1 gy21 valfri nationell modul Allmänbildande allmän VGLP21 Nej Modulens uppgift är att uppmuntra den studerande till att modigt använda även sina begränsade språkkunskaper i kommunikationssituationer och utnyttja språket som en inkörsport till sådant som kan intressera hen och även för att vidga sin världsbild.#11#11Mål#11Målet för modulen är att den studerande ska#11• kunna kommunicera enligt målen för kunskapsnivå A1.1–A1.2. Centralt innehåll#11• beskriva den närmsta kretsen och vardagen#11• sociala möten i vardagen#11• uträttande av vardagliga ärenden SMB32 VGLP21 SIIRTO 21 SAB33 5546 Möten i Sameland 2 1 gy21 valfri nationell modul Allmänbildande allmän VGLP21 Nej Modulens uppgift är att handleda den studerande i att bilda sig en helhetsuppfattning om inledningsskedet av de grundläggande språkkunskaperna och framstegen i studierna i samiska. Vid behov ser man till att en studerande som läst B2-lärokurs i den grundläggande utbildningen kan inleda studier i språket i gymnasiet.#11#11Mål#11Målet för modulen är att den studerande ska#11• kunna kommunicera enligt målen för kunskapsnivå A1.2. Centralt innehåll#11• sociala möten i vardagen, uträttande av vardagliga ärenden#11• fritid och hobbyer#11• gymnasievardagen SMB33 VGLP21 SIIRTO 21 SAB34 5547 Sápmi – Sameland 2 1 gy21 valfri nationell modul Allmänbildande allmän VGLP21 Nej Modulens uppgift är att handleda den studerande i att använda målspråket som ett verktyg för att söka information. Den studerande utvecklar sina färdigheter för internationellt kunnande och uppmuntras till att modigt fungera som en ambassadör för sin egen kultur.#11#11Mål#11Målet för modulen är att den studerande ska#11• kunna kommunicera enligt målen för kunskapsnivå A1.3. Centralt innehåll#11• samernas bosättningsområde och historia#11• samiska representationsorgan och organisationer#11• samiskans geografiska spridning, varianter#11• vanor i vardagen och traditioner samt kulturella skillnader SMB34 VGLP21 SIIRTO 21 SAB35 5548 Vardag och välbefinnande 2 1 gy21 valfri nationell modul Allmänbildande allmän VGLP21 Nej Modulens uppgift är att erbjuda den studerande verktyg för att uttrycka sina känslor och åsikter på målspråket. Den studerande övar på att upprätthålla kommunikationen och på att lyssna aktivt.#11#11Mål#11Målet för modulen är att den studerande ska#11• kunna kommunicera enligt målen för kunskapsnivån A1.3–A2.1. Centralt innehåll#11• välbefinnande och hälsa#11• olika livsskeden SMB35 VGLP21 SIIRTO 21 SAB36 5549 Samisk kultur 2 1 gy21 valfri nationell modul Allmänbildande allmän VGLP21 Nej Modulens uppgift är att handleda den studerande i att bekanta sig med språkområdets centrala kulturella och historiska teman. Den studerande uppmuntras till att modigt använda samiska i samband med att hen undersöker olika kulturella teman som intresserar hen själv. Under modulen producerar den studerande en egen text på samiska.#11#11Mål#11Målet för modulen är att den studerande ska#11• kunna kommunicera enligt målen för kunskapsnivå A2.1. Centralt innehåll#11• centrala historiska och aktuella kulturella teman#11• kreativ verksamhet utifrån den studerandes egna intressen SMB36 VGLP21 SIIRTO 21 SAB37 5550 Studier, arbete och framtid 2 1 gy21 valfri nationell modul Allmänbildande allmän VGLP21 Nej Modulens uppgift är att stärka den studerandes självkänsla som språkanvändare genom att erbjuda möjligheter att reflektera över och öva på språket i olika situationer som berör fortsatta studier och arbetsliv.#11#11Mål#11Målet för modulen är att den studerande ska#11• kunna kommunicera enligt målen för kunskapsnivå A2.1. Centralt innehåll#11• gymnasiestudier, eventuella fortsatta studier, arbetsliv#11• framtidsplaner#11• samiska näringar SMB37 VGLP21 SIIRTO 21 SAB38 5551 Samisk naturkunskap 2 1 gy21 valfri nationell modul Allmänbildande allmän VGLP21 Nej Modulens uppgift är att uppmuntra den studerande att med de kunskaper hen har i samiska tolka texter av olika längd och svårighetsgrad. Undervisningen ska stärka den studerandes strategier som behövs för att tolka olika texter och fördjupa hens färdigheter i att uttrycka sig på målspråket på det sätt som förutsätt i kommunikationssituationen med beaktande av mottagaren.#11#11Mål#11Målet för modulen är att den studerande ska#11• kunna kommunicera enligt målen för kunskapsnivå A2.1. Centralt innehåll#11• förhållandet mellan människan och naturen#11• klimatet och den föränderliga livsmiljön#11• natur, terräng, snö#11• samiska medier SMB38 VGLP21 SIIRTO 21 SDGD3 5694 Gymnasiediplom i slöjd 2 1 gy21 gymnasiediplom Allmänbildande allmän VGLP21 Nej Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• genom en särskild prestation visa prov på sitt intresse för slöjd och de ämneskunskaper och färdigheter som den studerande har utvecklat under gymnasiestudierna#11• visa sin förmåga att självständigt planera och framställa slöjdprodukter av hög kvalitet samt bedöma sitt kunnande#11• visa att hen känner till och behärskar olika skeden och krav som är förknippade med arbetsprocessen i slöjd; att ställa upp mål, skapa en idé och planera#11• behärska, följa upp och utvärdera sitt arbete, sin lärprocess samt de resurser hen använder#11• i en självständigt planerad produkt kunna ta i beaktande estetiska och etiska aspekter samt ekologiska krav#11• kunna avgöra vilka krav som ställs på produkten eller verket i dess bruksmiljö vad gäller hur fungerande, ekonomisk, ergonomisk, innovativ och tekniskt utformad den är. Centralt innehåll#11• utgår från den valda uppgiften och idén, från planerings- och arbetsprocessen och från självvärderingen av dessa#11• omfattar en slöjdprodukt eller ett verk och en portfölj som beskriver planerings- och framställningsprocessen samt självvärderingen KÄLD3 VGLP21 SIIRTO 21 SL 5634 Samhällslära gy21 lärokurs Allmänbildande allmän VGLP21 Medeltal vägt enligt studiepoäng Yhteiskuntaoppi Nej Samhällslära BEDÖMNING#11Bedömningen i samhällslära ska basera sig på hur väl de allmänna målen för ämnet har uppnåtts, med fokus på målen och det centrala innehållet för respektive modul. Bedömning och respons under lärprocessen stödjer den studerande att bli medveten om sitt eget lärande och kunnande och hjälper hen att utveckla sina arbetssätt för att erhålla kunskaper och färdigheter som är utmärkande för samhälleligt tänkande.#11#11Bedömningen i samhällslära ska basera sig på hur väl den studerande behärskar kunskaper och färdigheter som är specifika för samhälleligt tänkande och samhällelig verksamhet: förmåga att förstå principerna för hur samhällsrelaterad kunskap är uppbyggd, förstå fenomen inom samhället och ekonomin och deras bakomliggande orsaker och följder samt kritiskt bedöma samhället och ekonomin och tolkningar och alternativa lösningar som berör deras utveckling.#11#11Bedömningen ska fokusera på den studerandes färdigheter att hantera samhällsrelaterad kunskap, som att söka information från olika källor, skilja mellan väsentliga och oväsentliga fakta samt använda den kunskapen för att bilda sig en välgrundad åsikt. I bedömningen ska man beakta den studerandes förmåga att söka, förstå, bedöma och tillämpa samhällsrelaterad kunskap, att bilda strukturerade helheter av sina kunskaper samt att producera faktatext som är karakteristisk för läroämnet. Bedömningen ska grunda sig på mångsidig utvärdering av den studerandes kunskaper och förmåga att tillämpa sina kunskaper i praktiken. ALLMÄNNA MÅL FÖR UNDERVISNINGEN I SAMHÄLLSLÄRA#11De allmänna målen för undervisningen i samhällslära hänför sig till samhällslärans betydelse, värderingar och attityder, till att förstå samhälleliga fenomen samt till att söka och tillämpa samhällsrelaterad kunskap. De allmänna målen för undervisningen är följande:#11#11Betydelse, värderingar och attityder#11Målet är att den studerande ska#11• kunna bilda sig en demokratisk samhällsuppfattning som bygger på ansvarskänsla, respekt för jämlikhet och förståelse för mångfald#11• förstå hur olika faktorer inverkar på formandet av den egna samhällsuppfattningen#11• bli motiverad att fördjupa sitt intresse för samhällsfrågor och sin förståelse av deras betydelse.#11#11Att förstå samhällsfenomen#11Målet är att den studerande ska#11• känna till grunderna för hur kunskap om samhället uppstår och behärska centrala samhälleliga och ekonomiska begrepp#11• behärska grunderna för och tillvägagångssätten i det finska samhällssystemet, rättssystemet och näringslivet och kunna placera dem i europeiska och internationella sammanhang#11• förstå sina möjligheter att påverka på lokal, nationell och internationell nivå som medlem i ett demokratiskt och föränderligt samhälle och vara motiverad att delta som en aktiv och ansvarsfull medborgare i enlighet med principen för hållbar utveckling.#11#11Att söka och tillämpa kunskap om samhällslivet#11Målet är att den studerande ska#11• kunna söka och hitta mångsidigt samhälls- och ekonomirelaterat och aktuellt material i olika källor, också med hjälp av digitala verktyg, samt kunna tolka och kritiskt granska verbal, visuell och statistisk information #11• kunna bilda sig mångsidigt motiverade åsikter om värdebaserade och kontroversiella samhälleliga och ekonomiska frågor#11• kunna beskriva samband mellan komplexa samhällsfenomen, jämföra alternativa modeller för samhällsutveckling och ekonomisk utveckling samt bedöma olika motiv bakom och följder av samhällsbeslut och -åtgärder ur olika befolkningsgruppers och miljöns perspektiv. LÄROÄMNETS UPPDRAG#11#11Undervisningen i samhällslära ska fördjupa den studerandes kunskaper om det omgivande samhället och ge hen förutsättningar att utvecklas till en aktiv och engagerad medborgare med intresse för samhällsfrågor. Medborgarsamhället samt samhällets struktur och centrala företeelser, makt, ekonomi och medborgarinflytande granskas ur finländsk, europeisk och global synvinkel. Samhällsläran bygger på samhällsvetenskaplig och juridisk vetenskap.#11#11Undervisningen i samhällslära ska ge den studerande förutsättningar för att kritiskt granska och bedöma aktuella företeelser samt reflektera över framtida trender och alternativ. Undervisningen ska också stärka den studerandes ekonomiska kunnande och juridiska förståelse samt uppmuntra hen till aktivt samhälleligt deltagande. Utgångspunkten för undervisningen är att väcka ett personligt intresse för samhällsfrågor och världshändelser. Särskild uppmärksamhet ska fästas vid att utveckla färdigheter av betydelse för det samhälleliga tänkandet, såsom att mångsidigt kunna söka och kritiskt tolka information och statistiskt material samt diskutera och argumentera.#11#11I undervisningen i samhällslära ska värdegrunden präglas av demokratiska principer, som jämlikhet, socialt ansvar, respekt för de mänskliga rättigheterna, åsiktsfrihet och aktivt medborgarskap samt uppskattning av arbete och företagsamhet.#11#11Delområdena inom mångsidig kompetens#11Undervisningen i samhällslära stödjer den studerande i formandet av den egna identiteten och utvecklingen till en aktiv, ansvarstagande och etiskt agerande medlem i det demokratiska samhället.#11#11Samhällslära utvecklar den studerandes kompetens i välbefinnande genom att den stärker livskompetensen och färdigheterna att sköta den egna ekonomin samt fördjupar den juridiska förståelsen. Läroämnet fördjupar den studerandes sociala färdigheter och förmåga att samarbeta samt aktivt delta i samhället och påverka demokratin för att främja det gemensamma välbefinnandet. Samtidigt främjas målen för kommunikativ kompetens.#11#11Undervisningen i samhällslära utvecklar den studerandes multilitteracitet i den digitala samtiden genom att den stärker förmågan att välja och kritiskt tolka samt tillämpa forskningsbaserad information. Samhällsläran stärker även den studerandes samhälleliga och kritiska textkompetens och argumentationsförmåga. Läroämnet sporrar den studerande till tvärvetenskapligt samarbete och att kombinera information på ett nytt sätt i enlighet med principen för kontinuerligt lärande och målen för tvärvetenskaplig och kreativ kompetens. Undervisningen i samhällslära ska i mån av möjlighet omfatta samarbete med högskolor.#11#11Samhällslära utgör det grundläggande läroämnet för den samhälleliga kompetensen och främjar den studerandes förutsättningar att kritiskt undersöka och analysera aktuella företeelser. Den studerande övar sig att agera i en värld som präglas av komplex information och informationspåverkan. Undervisningen fördjupar den studerandes mångsidiga samhälleliga kompetens genom att den stärker hens demokratiska färdigheter. Samhällslära sporrar den studerande att ta del i samhällelig verksamhet och verka för att främja en trygg, rättvis och hållbar framtid, både som finsk medborgare och EU-medborgare men även globalt. Läroämnet stärker den studerandes initiativförmåga och entreprenörsattityd samt hens färdigheter för fortsatta studier och arbetsliv.#11#11I samhällslära betonas individens värdebaserade och etiska agerande för det gemensamma goda med beaktande av det sociala ansvaret. Läroämnet fördjupar den studerandes förståelse av den cirkulära ekonomins principer och av hållbar konsumtion, såväl i näromgivningen som på global nivå. På det här sättet stärker samhällsläran den studerandes etiska kompetens och miljökompetens.#11#11Samhällsläran stödjer den studerandes globala och kulturella kompetens genom att den stärker hens internationella färdigheter och världsmedborgarattityd samt fördjupar förståelsen av kulturell och ideologisk mångfald. Läroämnet hjälper den studerande att agera etiskt i en global medie- och teknologimiljö. VGLP21 SIIRTO 21 SL01 5635 Det finländska samhället 2 1 gy21 obligatorisk modul Allmänbildande allmän VGLP21 Nej Modulen ger den studerande insikt i politiska system och samhällssystem och hur man kan påverka inom dem. Tyngdpunkten ska ligga på att analysera det finländska samhället med hjälp av statsvetenskapliga, socialpolitiska och sociologiska begrepp och teorier. Centrala aspekter är demokrati, mänskliga rättigheter, utvecklingen av samhällets grundstrukturer samt makt och påverkan med#11betoning på ett aktivt och engagerat medborgarskap.#11#11Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• kunna läsa och producera faktatext som är karakteristisk för läroämnet#11• förstå grundstrukturerna i det finländska samhället#11• känna till grundläggande medborgerliga rättigheter, medel och möjligheter att påverka samt kunna agera som en aktiv medborgare och bli intresserad av att delta i samhället#11• känna till välfärds- och rättsstatens grundpelare och kunna jämföra olika välfärdsmodeller i Norden, Europa och på andra håll i världen#11• kunna granska och bedöma samhällelig påverkan i medierna#11• kunna analytiskt granska demokratins möjligheter och utmaningar ur olika synvinklar#11• kunna kritiskt granska samhällsrelaterad kunskap och motiveringar till samhällsbeslut på lokal och nationell nivå samt bedöma hur de påverkar olika befolkningsgrupper och samhällsaktörer#11• kunna planera olika sätt att ändamålsenligt utöva politiskt medborgarinflytande för att lösa lokala, nationella och internationella frågor. Centralt innehåll#11#11Det finländska samhällets struktur#11• Finlands demografiska och sociala befolkningsstruktur#11• faktorer som påverkar förändringar i befolkningsstrukturen#11#11Demokrati och rättsstat#11• mänskliga rättigheter, grundläggande medborgerliga rättigheter och skyldigheter#11• rättsväsendet, domsrätten och ordningsmakten#11#11Välbefinnande och jämlikhet#11• jämlikhet, likabehandling och rättvisa i samhället#11• den nordiska välfärdsstatens uppgifter, fördelar och utmaningar#11#11Makt, deltagande och påverkan#11• olika former av maktutövande i samhället, demokratiskt beslutsfattande och det finländska avtalssamhället#11• medborgarnas påverkningsmedel och betydelsen av ett aktivt medborgarskap#11• den lokala och statliga beslutsprocessen i Finland#11• medias förändrade betydelse och mediepåverkan YH1 VGLP21 SIIRTO 21 SL02 5636 Ekonomikunskap 2 1 gy21 obligatorisk modul Allmänbildande allmän VGLP21 Nej Modulen grundar sig på ekonomiska vetenskaper och vägleder den studerande att förstå ekonomiska verksamhetsprinciper och den aktuella ekonomisk-politiska debatten. Mikro- och makroekonomiska frågor behandlas ur privathushållens, företagens och den offentliga ekonomins perspektiv. Den studerande undersöker samband mellan ekonomi och politik samt vilken betydelse arbete och företagande har för finansieringen av välfärdsstaten. Den studerande analyserar även sambandet mellan ekonomi och miljö ur ett hållbarhetsperspektiv.#11#11Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• förstå och bli intresserad av att följa nyheter som berör ekonomi#11• känna till samhällsekonomins principer och begrepp#11• kunna tolka statistik och diagram gällande ekonomi#11• förstå betydelsen av arbete och företagsamhet för ekonomin och samhället#11• kunna fatta välgrundade ekonomiska beslut samt ha kontroll över och planera sin egen ekonomi#11• kunna granska ekonomiska frågor även ur ett etiskt perspektiv samt förstå att Finland är en del av den globala ekonomin#11• kunna kritiskt analysera argument i en ekonomisk debatt och kunna analysera olika alternativ till ekonomisk-politiska lösningar samt bakgrunden till och följderna av dem. Centralt innehåll#11#11Samhällsekonomin och dess aktörer#11• grundläggande ekonomiska begrepp, den ekonomiska kunskapens natur och hur den uppstår#11• det samhällsekonomiska kretsloppet samt växelverkan mellan privathushåll, företag och samhällsekonomi#11• skötseln av den egna ekonomin: sparande, konsumtion och skuldsättning#11#11Marknader, konjunkturer och näringsliv#11• fri konkurrens och prisbildning på marknaden#11• arbete, företagsamhet och företag#11• Finland som del av den globala ekonomin#11• finansieringsmarknaden, sparande, placering och riskhantering#11• störningar i ekonomin, konjunkturväxlingar samt deras bakgrund och följder#11#11Ekonomisk politik#11• utgångspunkter, fördelar och problem med hållbar ekonomisk tillväxt#11• den offentliga ekonomin och dess balans#11• aktörer, metoder och utmaningar inom den ekonomiska politiken YH2 VGLP21 SIIRTO 21 SL03 5637 Finland, Europa och en värld i förändring 2 1 gy21 valfri nationell modul Allmänbildande allmän VGLP21 Nej Modulen fördjupar den studerandes kunskap om Finlands och Europas ställning i en globaliserad värld och Europas ekonomiska och politiska integration. Under modulens gång följer den studerande med aktuella händelser i världen med hjälp av mångsidiga källor. Den studerande sporras att delta i debatter om olika händelser inom internationell politik samt att agera som en världsmedborgare.#11Under modulens gång kan undersökande lärande tillämpas. #11#11Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• få en bred överblick av globaliseringen och Finlands ställning som en del av den#11• förstå europeiska och internationella avtalsbaserade former för samarbete och bildande av nätverk#11• få insikt i Europeiska unionens verksamhet och kunna söka och kritiskt bedöma information om den#11• förstå sina möjligheter att påverka och kunna agera som EU- och världsmedborgare#11• kunna analysera vilka fördelar och nackdelar globaliseringen och den europeiska integrationen medför i det egna livet och för Finlands ekonomiska och politiska system#11• kunna analysera och bedöma förändringar i och hot mot medborgarnas säkerhet och den internationella säkerhetsmiljön och möjligheter att avvärja dem. Centralt innehåll#11#11Globala utmaningar, globalisering och bildande av nätverk#11• miljön, klimatförändringen, befolkningen och en hållbar framtid#11• aktörer och möjligheter inom det internationella samarbetet#11• Finland och Norden som en del av globala nätverk#11• medborgarskap och medborgarinflytande i Europa och globalt#11#11Europeisk identitet och den europeiska integrationen#11• den europeiska identiteten, värderingar och pluralistiska samhällen#11• Finland som en del av EU:s beslutsfattande#11• EU:s ekonomiska politik och regionpolitik#11• EU som global aktör#11#11Säkerheten i en verksamhetsmiljö i förändring#11• lokal och nationell säkerhet#11• Finlands och EU:s säkerhetspolitik#11• nya hot mot säkerheten och möjligheter att avvärja dem YH3 VGLP21 SIIRTO 21 SL04 5638 Lagkunskap 2 1 gy21 valfri nationell modul Allmänbildande allmän VGLP21 Nej Under modulens gång fördjupar den studerande sig i grunderna för Finlands rättssystem och hur man utövar sina juridiska rättigheter. Den studerande tränar juridiskt tänkande och bekantar sig med juridiska avtal och informationskällor samt fördjupar sig i hur man behandlar allmänt förekommande juridiska frågor. Fokus ska ligga på juridiska aspekter som är av betydelse för individen.#11#11Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• känna till Finlands rättsordning och de principer för juridiskt tänkande som styr dess verksamhet#11• kunna söka, tolka och använda relevant juridisk information#11• känna till sina rättigheter och skyldigheter som medborgare, arbetstagare och konsument samt kunna tillämpa sin kunskap i frågor som berör vanliga rättsliga ärenden#11• kunna analysera juridiska frågor i den offentliga debatten samt de synpunkter som lyfts fram där. Centralt innehåll#11#11Rättsordningens grunder#11• juridiska grundbegrepp och grundläggande friheter och rättigheter#11• källor till juridisk information och användningen av dem#11• rätt och rättvisa som samhällsfenomen#11• rättsordningen och domstolsväsendet#11#11Grunderna för medborgarnas vanligaste rättshandlingar inom följande rättsområden#11• avtals- och skadeståndsrätt#11• familje- och kvarlåtenskapsrätt#11• förmögenhetsrätt#11• upphovsrätt och konsumenträtt#11• arbetsrätt#11• avtalsrätt som berör boende#11• förvaltningsrätt och god förvaltningssed#11• process- och straffrätt#11• miljörätt YH4 VGLP21 SIIRTO 21 SMO 5700 Undervisning i samiska som kompletterar gymnasieutbildningen gy21 lärokurs Allmänbildande allmän VGLP21 Medeltal vägt enligt studiepoäng Nej Modersmålsinriktat språk Samiska som modersmål BEDÖMNING#11Syftet med bedömningen är att främja och stödja lärandet och synliggöra olika aspekter av den studerandes kunnande och utveckling. Responsen och bedömningen är kopplade till de modulspecifika mål som grundar sig på lärokursens allmänna mål. Modulernas mål bildar målen för de lokala studieavsnitten eller sammanfogas till sådana. Bedömningen ska vara mångsidig, öppen och rättvis samt basera sig på delaktighet och uppmuntran och vägleda den studerande till självvärdering. Den studerandes lärande och kunnande ska bedömas på olika sätt, till exempel med hjälp av iakttagelser av den studerandes lärande och olika prestationer.#11#11Bedömningen under ett studieavsnitt kan bestå av till exempel respons samt självvärdering och kamratrespons som stödjer den studerande att utveckla sina färdigheter under lärprocessens gång. Med hjälp av bedömningsdialog och respons samt självvärderingsfärdigheter utvecklar den studerande en uppfattning om sig själv och hur hen talar och lyssnar samt producerar och tolkar text. #11#11Bedömningen i slutet av ett studieavsnitt ska grunda sig på målen för modulerna som ingår i studieavsnittet. Utöver målen för modulerna kan studieavsnittet också innehålla lokala mål för mångsidig kompetens. Då ett studieavsnitt inleds ska den studerande informeras om målen för studierna så att både läraren och den studerande kan följa upp framsteg i studierna. Bedömningen av ett studieavsnitt ska grunda sig på olika slags prestationer, till exempel skriftliga och muntliga prestationer och eventuella andra delprestationer samt på den studerandes aktivitet under studieavsnittets gång. Om studieavsnittet består av flera moduler från samma läroämne ges endast ett vitsord. UNDERVISNINGENS MÅL#11Målen för undervisningen i samiska som kompletterar gymnasieutbildningen berör den studerandes kommunikationsfärdigheter, förmåga att tolka och producera text samt utvecklingen av den studerandes språkliga och kulturella kännedom. Målen för undervisningen är följande:#11#11Kommunikationsfärdigheter#11Målet är att den studerande ska#11• kunna kommunicera målinriktat, ändamålsenligt och etiskt såväl enskilt som i grupp samt kunna analysera, bedöma och utveckla sina egna kommunikationsfärdigheter#11• kunna analysera och bedöma olika kommunikationssituationer och -relationer samt kommunikationsfenomen och -färdigheter och kommunikationsetik som ingår i kontexten.#11#11Att tolka texter#11Målet är att den studerande ska#11• utveckla sin kritiska och kulturella läskunnighet så att hen kan analysera och utvärdera multimodala texter och vara medveten om deras syften och kontexter, till exempel fakta- och medietext, litteratur och muntlig text, samt kan använda sig av relevanta begrepp för att analysera text#11• utveckla sin förmåga att tolka skön- och facklitteratur i estetiskt och funktionellt syfte, fördjupa sin förståelse för litterära medel och behärska relevanta begrepp för att analysera litteratur#11• kritiskt kunna granska olika informationskällor samt informationens syfte, tillförlitlighet och användbarhet.#11#11Att producera texter#11Målet är att den studerande ska#11• utveckla sin kritiska och kulturella läskunnighet så att hen kan producera och dra nytta av multimodala texter och vara medveten om deras syften och kontexter, kan uttrycka sig och motivera sina tankar samt använda ett för situationen lämpligt språk och uttryckssätt#11• kunna behärska de olika faserna i en skrivprocess och reflektera över sina egna skrivprocesser, kunna ge och ta emot respons samt tillämpa respons i sitt skrivande#11• stärka sina färdigheter att behärska standardspråket och dess normer i tal och skrift samt kunna använda olika källor på ett ändamålsenligt sätt och förstå och följa regler om upphovsrätt.#11#11Att utveckla språklig och kulturell medvetenhet#11Målet är att den studerande ska#11• bli medveten om vilken betydelse språket och olika kunskapsområden har för lärandet och tänkandet samt hur den språkliga och kulturella mångfalden inverkar på identiteten#11• fördjupa sina kunskaper om samiskans struktur, ordförråd, olika register, uttrycksformer och tonlägen och deras meningsskapande funktion samt om litteraturen och andra kulturprodukter#11• bekanta sig med de samiska språken som helhet samt förstå sin egen roll som upprätthållare av samiskan. UNDERVISNINGENS UPPDRAG#11Undervisningen i samiska ska handleda den studerande till att uttrycka sig själv mångsidigt, utveckla sina kommunikativa färdigheter, aktivt söka och kritiskt granska information och tolka texter samt till etiska reflektioner. Undervisningens uppdrag är att stödja och utveckla den studerandes språkliga medvetenhet vilket bidrar till att hens uppskattning för det samiska språket ökar och hen blir motiverad att fördjupa sina kunskaper i samiska. #11#11I undervisningen kombineras företeelser inom språk-, litteratur- och kulturforskning. Den studerandes kännedom om och mångsidiga användning av det samiska språket breddas och hen lär sig känna de språkliga rötterna samt utvecklar sin förmåga att jämföra språkets olika drag med andra språk som hen#11kan. Den studerande utvecklar samtidigt sitt ord- och begreppsförråd och sin multilitteracitet. Hen utvecklar sin kunskap om den egna kulturens litteratur, berättartradition, visuella kultur, musik och drama. VGLP21 SIIRTO 21 SMO01 5701 Att tolka och skriva text 2 1 gy21 valfri nationell modul Allmänbildande allmän VGLP21 Nej Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• kunna producera, tolka och analysera olika multimodala samiska texter samt deras språkliga strukturer och uttryck#11• uppmuntras som skribent och behärska de olika skedena av en skrivprocess#11• lära sig använda olika typer av texter som utgångspunkt för sitt eget skrivande#11• stärka sin uppfattning om sig själv i fråga om att tolka och producera text samt ge och ta emot respons. Centralt innehåll#11• centrala textgenrer: berättande, beskrivande, instruerande, ställningstagande och reflekterande texter och kombinationer av dessa#11• texters målgrupper, sammanställning av texthelheter; analys av textens syfte, kontext, innehåll, uppbyggnad, uttrycksformer och synvinklar#11• skriva olika typer av texter i process, kollaborativt och individuellt samt materialbaserat skrivande, referat av texter och kommentarer till texter#11• texters flerstämmighet och intertextualitet#11• språk- och textvård SÄI1 VGLP21 SIIRTO 21 SMO02 5702 Text och språklig medvetenhet 1 1/2 gy21 valfri nationell modul Allmänbildande allmän VGLP21 Nej Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• utveckla sin språkliga och textuella medvetenhet#11• fördjupa sin förståelse av språk och text som meningsskapande helheter#11• förstå de samiska språken som helhet bland språken i världen samt vilken inverkan kulturella kontakter har. Centralt innehåll#11• samiska och identitet, språklig variation, jämförelse mellan språk, språkens ställning, livskraftiga och utrotningshotade språk#11• språkpolitik, en- och flerspråkighet, språkideologier, språkvård#11• multilitteracitet och textgenre som begrepp, det vidgade textbegreppet SÄI2 VGLP21 SIIRTO 21 SMO03 5703 Kommunikation 1 1 1/2 gy21 valfri nationell modul Allmänbildande allmän VGLP21 Nej Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• uppmuntras att kommunicera aktivt, fördjupa sin kommunikationsprofil och sin medvetenhet om språk och identitet#11• fördjupa sina färdigheter i gruppkommunikation samt lära sig analysera och bedöma fenomen i anslutning till gruppkommunikation #11• lära sig analysera betydelsen av olika språkliga och icke-verbala medel och iaktta kontextbundna variationer i olika kommunikationssituationer. Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• uppmuntras att kommunicera aktivt, fördjupa sin kommunikationsprofil och sin medvetenhet om språk och identitet#11• fördjupa sina färdigheter i gruppkommunikation samt lära sig analysera och bedöma fenomen i anslutning till gruppkommunikation#11• lära sig analysera betydelsen av olika språkliga och icke-verbala medel och iaktta kontextbundna variationer i olika kommunikationssituationer. SÄI3 VGLP21 SIIRTO 21 SMO04 5704 Litteratur 1 2 1 gy21 valfri nationell modul Allmänbildande allmän VGLP21 Nej Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• fördjupa och utveckla mångsidigare läsvanor#11• känna till genrerna och uttrycksmedlen inom samisk skön- och facklitteratur samt film#11• bredda sina läsfärdigheter, analysera och tolka litteratur av och om samer med hjälp av lämpliga begrepp och metoder#11• lära känna samernas historia och det materiella och immateriella samiska kulturarvet. Centralt innehåll#11• litteraturens roll och olika sätt att läsa litteratur, i synnerhet läsning och skrivning i funktionellt och estetiskt syfte#11• centrala genrer, uttrycksformer och analysbegrepp#11• berättelser och narrativitet i skön- och facklitteratur, mytiska berättelser, jojkning och sångtradition#11• narrativitet i multimodala texter, till exempel teater, film och musik SÄI4 VGLP21 SIIRTO 21 SMO05 5705 Att tolka text 1 2 1 gy21 valfri nationell modul Allmänbildande allmän VGLP21 Nej Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• vidareutveckla sin kritiska läskunnighet, i synnerhet sin mediekunskap#11• lära sig tolka multimodala samiska texter, samt lära sig analysera deras uttrycksformer och växelverkan, även ur samiskt perspektiv#11• förstå hur medierna fungerar, deras betydelse för identiteten och deras roll som opinionsbildare i samhället#11• mångsidigt kunna motivera sina åsikter, förstå och analysera andras motiveringar samt kunna förhålla sig konstruktivt till avvikande åsikter Centralt innehåll#11• yttrandefrihet, mediekritik, medieetik#11• språkliga och audiovisuella medel som används för att påverka mottagaren samt argumentationsteknik och retoriska stilmedel#11• ideologiskt färgade texter och skillnaden mellan åsikter och vetenskaplig kunskap, minoriteters och minoritetsspråks synlighet i medierna#11• källkritik, informationssökning och -hantering, upphovsrätt#11• att analysera och producera skriftliga och muntliga texter som tar ställning och påverkar SÄI5 VGLP21 SIIRTO 21 SMO06 5706 Att producera text 1 1 1/2 gy21 valfri nationell modul Allmänbildande allmän VGLP21 Nej Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• uppmuntras som skribent och utveckla sina färdigheter i att behärska skrivprocessen i samiska#11• lära sig använda andra samiska texter som underlag för den egna skrivprocessen och kunna bedöma texternas tillförlitlighet#11• stärka sin uppfattning om vilken inverkan textens disposition, språk och uttrycksform har för dess betydelse. Centralt innehåll#11• skrivprocessen: idéfas, avgränsning av ämnet, val av perspektiv, disposition, bearbetning och finslipning; ge och ta emot respons#11• materialbaserat skrivande, språk- och textvård#11• ordkonstövningar som stärker skribentens egen röst SÄI6 VGLP21 SIIRTO 21 SMO07 5707 Kommunikation 2 1 1/2 gy21 valfri nationell modul Allmänbildande allmän VGLP21 Nej Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• öka tilltron till sin förmåga att framträda och sin förståelse för anspänning#11• utveckla sin färdighet att framträda samt sin förmåga att producera olika muntliga texter, även i digitala miljöer#11• fördjupa sin förmåga att analysera och bedöma talad text och audiovisuell kommunikation. Centralt innehåll#11• anspänning och koncentrationsnivå, publikkontakt och åhörarnas ansvar#11• särdrag för kommunikation på samiska#11• sammanställning och framförande av ett inlägg individuellt, i grupp eller som en audiovisuell text; färdigheter i att fokusera, ta kontakt, åskådliggöra och uttrycka sig#11• kommunikationsfärdigheter och -etik i olika kommunikationskanaler, till exempel sociala medier#11• analys och bedömning av talade och audiovisuella texter SÄI7 VGLP21 SIIRTO 21 SMO08 5708 Litteratur 2 2 1 gy21 valfri nationell modul Allmänbildande allmän VGLP21 Nej Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• öka sin kunskap om samisk litteratur och kunna granska skönlitteratur också som en del av ett samhälle i förändring#11• förstå betydelsen av olika kontexter för tolkningen av litteratur#11• kunna analysera inhemsk och utländsk litteratur som skrivits av eller handlar om samer samt annan konst som en del av den kulturella kontexten. Centralt innehåll#11• granska samisk litteratur i olika kontexter: författarens och genrens kontext, historisk och kulturell kontext, politisk och samhällelig kontext#11• granska texter ur olika synvinklar, till exempel med beaktande av olika människosyner, identiteter, världsbilder, värdegrunder och idévärldar#11• den samiska litteraturen och litteratur om och av samer som ett mångfacetterat, flerstämmigt och flerspråkigt fenomen SÄI8 VGLP21 SIIRTO 21 SV21 5373 Att tolka och producera text 2 1 gy21 obligatorisk modul Allmänbildande allmän VGLP21 Nej Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• lära sig producera, tolka och utvärdera multimodala texter, textstrukturer och uttrycksformer#11• behärska de olika faserna i en skrivprocess och uppmuntras som skribent#11• använda andra texter som underlag för den egna skrivprocessen#11• lära sig iaktta hur språkliga strukturer och uttryck används i olika texter och tillämpa dem i sina egna texter#11• stärka sin uppfattning om sig själv i fråga om att tolka och producera text samt ge och ta emot respons. Centralt innehåll#11• centrala textgenrer: berättande, beskrivande, instruerande, ställningstagande och reflekterande texter och kombinationer av dessa#11• att skapa texthelheter; analys av textens syfte, målgrupp, kontext, innehåll, struktur, uttrycksformer och synvinklar#11• att skriva olika typer av texter i process, kollaborativt och individuellt samt skriva, referera och kommentera med andra texter som underlag#11• strategier som behövs för att förstå det man läser, färdigheter och ord-, frasoch begreppsförråd för ett abstrakt språkbruk#11• ett helt skönlitterärt eller facklitterärt verk SV21 VGLP21 SIIRTO 21 SV210 5382 Att producera text 2 2 1 gy21 valfri nationell modul Allmänbildande allmän VGLP21 Nej Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• vidareutveckla sin förmåga att uttrycka sig i skrift och skriva längre sakprosatext med utgångspunkt i olika textmaterial#11• fördjupa sina kunskaper om skriftspråkets struktur och grundläggande normer och kunna välja lämplig språkform#11• medvetandegöra sin egen förmåga att hantera skrivprocessen och redigera texter. Centralt innehåll#11• att planera och producera ställningstagande och reflekterande texter#11• förmågan att hantera information, utvärdering av källor, källkritik, upphovsrätt#11• medvetandegöra olika faser i skrivprocessen och fokusera tidsanvändningen#11• avgränsning av tema, val av perspektiv och material samt olika sätt att använda material#11• redigering och finslipning av text, skribentens egen röst, text- och språkvård#11• aktuellt skönlitterärt eller facklitterärt verk SV210 VGLP21 SIIRTO 21 SV211 5383 Att tolka text 2 2 1 gy21 valfri nationell modul Allmänbildande allmän VGLP21 Nej Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• bredda och fördjupa sin kritiska och kulturella läskunnighet#11• kunna analysera, tolka och utvärdera multimodala texter#11• förstå innebörden av syfte och kontext vid tolkningen av texter Centralt innehåll#11• analys och tolkning av olika slag av fakta- och medietexter och fiktiva texter med hjälp av relevanta begrepp#11• olika sätt att tolka texter#11• relationen mellan en text och dess situationsbundna och kulturella kontext#11• diktsamling eller pjästext och fenomen i kultur och media SV211 VGLP21 SIIRTO 21 SV22 5374 Text och språklig medvetenhet 1 1/2 gy21 obligatorisk modul Allmänbildande allmän VGLP21 Nej Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• utveckla sin medvetenhet om text och språk#11• fördjupa sin förståelse för språket och olika texter som meningsskapande element#11• förstå språkets sociala funktion och betydelse både för individen och samhället. Centralt innehåll#11• olika uppfattningar om språk: språk som struktur, språk som ett meningsskapande element, språk som ett socialt och samhälleligt fenomen, språk som maktmedel#11• multilitteracitet och textgenre som begrepp, det vidgade textbegreppet#11• strategier som behövs för att förstå lärarens kommunikation i undervisningen, formellt tal och formell text#11• språkpolitik, en- och flerspråkighet, språkideologier, språkvård SV22 VGLP21 SIIRTO 21 SV23 5375 Kommunikation 1 1 1/2 gy21 obligatorisk modul Allmänbildande allmän VGLP21 Nej Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• uppmuntras att kommunicera aktivt, vidareutveckla sin kommunikationsprofil och sin uppfattning om språk och identitet#11• lära sig att kommunicera i grupp och iaktta, förstå och analysera olika fenomen i anslutning till gruppkommunikation#11• lära sig granska betydelsen av språkliga och icke-verbala medel och iaktta kontextbunden variation i olika kommunikationssituationer. Centralt innehåll#11• reflektioner över den egna kommunikativa kompetensen, förmåga att ge och ta emot respons, förmågan att lyssna samt målinriktat och konstruktivt delta i gruppens kommunikation#11• analys av olika kommunikationssituationer, konstruktion av samtal, betydelseförhandlingar, språket och icke-verbal kommunikation samt roller, anspänning, talängslan och kohesion i anslutning till gruppkommunikation#11• språk och identitet samt hur språket är föränderligt och kontextbundet SV23 VGLP21 SIIRTO 21 SV24 5376 Litteratur 1 2 1 gy21 obligatorisk modul Allmänbildande allmän VGLP21 Nej Mål#11Målen för modulen är att de studerande ska#11• utveckla mångsidiga läsvanor och fatta intresse för och lära sig njuta av litteratur#11• känna till skön- och facklitterära genrer och deras olika uttrycksformer#11• lära sig motivera sin tolkning av texter, både muntligt och skriftligt#11• utveckla sin förmåga att behärska språkliga strukturer och ordförråd genom att läsa skönlitteratur på svenska. Centralt innehåll#11• litteraturens roller och olika sätt att läsa och uppleva litteratur, att läsa och skriva i funktionellt och estetiskt syfte#11• berättelser och narrativitet i skön- och facklitteratur samt andra texter, till exempel teater, film, spel eller andra medietexter#11• centrala litterära genrer, uttrycksformer och begrepp som används för att analysera#11• den finlandssvenska litteraturen som en del av den nordiska litteraturen#11• den studerande ska läsa ett helt skön- eller facklitterärt verk, självständigt eller tillsammans SV24 VGLP21 SIIRTO 21 SV25 5377 Att tolka text 1 2 1 gy21 obligatorisk modul Allmänbildande allmän VGLP21 Nej Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• utveckla sin kritiska läskunnighet, i synnerhet gällande mediekunskap #11• förstå hur medierna fungerar, deras betydelse för identiteten och deras roll som opinionsbildare i samhället#11• lära sig tolka multimodala texter, i synnerhet medietexter samt lära sig analysera texternas olika former och uttryck#11• göra sig förtrogen med olika sätt att påverka och argumentera samt få färdigheter i anslutning till det#11• kunna analysera skönlitteratur som förmedlar olika åsikter och världsbilder. Centralt innehåll#11• yttrandefrihet, mediekritik, medieetik#11• ideologiskt färgade texter och skillnaden mellan åsikter och texter baserade på en vetenskaplig grund#11• verbala och visuella medel som används i syfte att påverka mottagaren samt argumentation och retoriska stilmedel#11• källkritik, informationssökning och -hantering, upphovsrätt#11• att analysera och producera skriftliga och muntliga texter som tar ställning och påverkar#11• läsa ett samhälleligt betydande eller aktuellt verk SV25 VGLP21 SIIRTO 21 SV26 5378 Att producera text 1 1 1/2 gy21 obligatorisk modul Allmänbildande allmän VGLP21 Nej Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• uppmuntras som skribent och fördjupa sina tidigare insikter om olika faser av skrivprocessen#11• fördjupa sin uppfattning om vilken inverkan disposition, språk och uttrycksform har för textens betydelse och struktur#11• fördjupa sin förmåga att utgå från andra texter i sitt eget skrivande och bedöma materialets tillförlitlighet. Centralt innehåll#11• skrivprocessen: val och avgränsning av tema, val av perspektiv, disposition, redigering och finslipning, ge och ta emot respons#11• skriva med annat material som underlag, text- och språkvård#11• textbindning, förmåga att behärska språkliga strukturer som är typiska för sakprosatext#11• ordkonstövningar och kreativt skrivande som stärker skribentens egen röst SV26 VGLP21 SIIRTO 21 SV27 5379 Kommunikation 2 1 1/2 gy21 obligatorisk modul Allmänbildande allmän VGLP21 Nej Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• vidareutveckla sina färdigheter och strategier för att förstå talat språk och lyssna och analysera olika kommunikationssituationer#11• öka sin förståelse för anspänning, talängslan och tilltron till sin förmåga att framträda#11• utveckla sin färdighet att framträda samt sin förmåga att producera olika muntliga texter, även i digitala miljöer#11• fördjupa sin förmåga att analysera och bedöma talade texter samt audiovisuell kommunikation. Centralt innehåll#11• färdigheter och strategier för att lyssna och förstå talat språk, analys av kommunikationssituationer#11• anspänning och koncentrationsnivå, publikkontakt och åhörarnas ansvar#11• sammanställning och framförande av ett inlägg individuellt, i grupp eller som en audiovisuell text; färdighet i att fokusera, ta kontakt, åskådliggöra och uttrycka sig#11• kommunikationsfärdigheter och -etik i olika kommunikationskanaler, till exempel sociala medier#11• analys och bedömning av muntliga och audiovisuella texter SV27 VGLP21 SIIRTO 21 SV28 5380 Litteratur 2 2 1 gy21 valfri nationell modul Allmänbildande allmän VGLP21 Nej Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• fördjupa sin kunskap om litteratur och kunna granska och analysera skönlitteratur som en del av ett samhälle i förändring#11• förstå kontextens betydelse för hur litteraturen upplevs och tolkas#11• bekanta sig med centrala verk och teman i den finländska litteraturen och i världslitteraturen och kunna bedöma deras betydelse. Centralt innehåll#11• finländsk litteratur som en del av världslitteraturen#11• analys och tolkning av litteratur i förhållande till olika kontexter, till exempel författaren och genren, den historiska och kulturella kontexten eller den samhälleliga och politiska kontexten#11• granskning av texter ur olika synvinklar, till exempel utgående från olika människosyner, identiteter, världsbilder, värdegrunder och idévärldar#11• ett betydande eller aktuellt skönlitterärt verk SV28 VGLP21 SIIRTO 21 SV29 5381 Kommunikation 3 2 1 gy21 valfri nationell modul Allmänbildande allmän VGLP21 Nej Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• utveckla mångsidiga kommunikationsfärdigheter, i synnerhet med tanke på fortsatta studier och arbetsliv#11• utveckla färdigheter att förstå och lösa problem som uppstår i samband med kommunikation samt kunna agera ändamålsenligt och etiskt i olika, även utmanande kommunikationssituationer och förstå kommunikationens kulturella särdrag och kontextbundenhet#11• fördjupa förmågan att analysera kommunikation ur olika synvinklar#11• fördjupa sin förståelse för situationsbundna variationer i olika kommunikationssituationer. Centralt innehåll#11• utveckla förmågan att förstå talat språk och lyssna samt mångsidigare färdigheter för att tala och uppträda#11• kommunikationsfärdigheter som krävs i samband med studier och arbetsliv, till exempel sådana som relaterar till möten, förhandlingar och arbetsintervjuer#11• framförandet av en egen idé eller synpunkt på ett övertygande sätt, argumentationsteknik och retoriska medel#11• analys av olika faktorer som påverkar kommunikationssituationer och -relationer samt konflikter och problemlösning i grupp#11• dialogisk och uppmuntrande kommunikation, etiska spelregler för kommunikation#11• eventuellt deltagande i slutprovet för muntlig kommunikation SV29 VGLP21 SIIRTO 21 TEGD8 5699 Gymnasiediplom i teaterkonst 2 1 gy21 gymnasiediplom Allmänbildande allmän VGLP21 Nej Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• genom en särskild prestation visa prov på sitt intresse för teaterkonst och de kunskaper och färdigheter som den studerande har utvecklat under gymnasiestudierna#11• stärka sina färdigheter i drama och teaterkonst samt utveckla de kommunikativa färdigheterna och förmågan att utvärdera sina prestationer. Centralt innehåll#11• ett tema som den studerande själv valt inom något område av teaterkonst och en föreställning som anknyter till temat#11• att hantera arbetsprocessen#11• förmåga att utvärdera den konstnärliga processen#11• förmåga att förstå den konstnärliga helheten#11• teaterkonstens metoder#11• samarbets- och kommunikationsfärdigheter#11• helhet som består av föreställningen och en portfölj TELD8 VGLP21 SIIRTO 21 TKFIA1 5397 Finska, A-lärokurs gy21 lärokurs Allmänbildande allmän VGLP21 Medeltal vägt enligt studiepoäng Suomi A1-lärokurs Ja finska BEDÖMNING#11Bedömningens uppdrag i det andra inhemska språket finska är att stödja den studerandes utveckling att fungera på finska. Mångsidig bedömning och uppmuntrande respons stödjer den studerandes tilltro till sina förmågor och stärker studiemotivationen.#11#11Bedömningen och den övriga responsen ska grunda sig på den studerandes förmåga att behärska de färdigheter och centrala innehåll som ställs upp som mål för lärokursen. För att förstå och utveckla det egna kunnandet och gruppens kunnande och lärprocesser används självvärdering och kamratrespons.#11#11Bedömningen ska grunda sig på målen för kommunikationsfärdigheter, färdigheter att tolka och producera text samt målen som är kopplade till kulturell och språklig mångfald. Föremål för bedömningen är även den studerandes studiefärdigheter, till exempel utvecklingen av studiestrategier och arbetssätt som stödjer lärandet.#11#11Nivåskalan för språkkunskap och språkutveckling (bilaga 2) som grundar sig på den gemensamma europeiska referensramen (CEFR) ska i tillämpliga delar användas som stöd för bedömningen och som verktyg för läraren och för den studerandes självvärdering och för kamratrespons. Som stöd för bedömningen kan man också använda nationellt erkända examenssystem för det andra inhemska språket finska.#11#11I början av studierna ska man speciellt ge respons på den studerandes förmåga att utveckla sina färdigheter att studera språk. I takt med att studierna framskrider ska man i tilltagande grad använda sig av nivåskalan då man definierar nivån på den studerandes förmåga att kommunicera samt att tolka och producera texter.#11#11Vitsordet ska systematiskt beakta samtliga målområden, inklusive målen som är kopplade till utvecklingen av studiefärdigheter, även om det förekommer skillnader mellan vad de olika studieavsnitten betonar.#11#11BEDÖMNING AV MUNTLIG SPRÅKFÄRDIGHET#11#11I språkundervisningen ska den studerandes muntliga språkkunskaper bedömas utöver de övriga delområdena inom språkkunskaperna. De muntliga språkkunskaperna kan bedömas genom ett separat prov. (Gymnasielagen 714/2018, 37 § 4 mom.)#11#11En studerande som slutfört gymnasieutbildningens lärokurs ges ett avgångsbetyg. För slutförande av lärokursen för utbildning som förbereder för gymnasieutbildning ges ett betyg. Som bilaga till betygen som avses i [Gymnasielagens 39 §] 1 och 2 mom. ges därtill ett separat betyg om slutförande av gymnasiediplom och provet i muntliga språkkunskaper. (Gymnasielagen 714/2018, 39 § 3 mom.)#11#11I samband med de obligatoriska och valfria studierna i det andra inhemska språket finska bedöms även den studerandes muntliga språkfärdighet.#11#11I den valfria modulen 8 i A-lärokursen och den valfria modulen 8 i lärokursen i modersmålsinriktad finska samt i den valfria modulen 6 i B1-lärokursen ska bedömningen basera sig på prestationer som den studerande visat under studierna och på vitsordet i det prov i muntlig språkfärdighet som Utbildningsstyrelsen utarbetar eller på vitsordet för andra prestationer som den studerande visat i enlighet med Utbildningsstyrelsens separata anvisningar. Förutsättningarna för bedömning av studieavsnitten som bildas av ovannämnda moduler uppfylls när den studerande har visat sådant kunnande som krävs för studieavsnittet och avlagt det prov i muntlig språkfärdighet som Utbildningsstyrelsen utarbetar eller visat andra prestationer i enlighet med Utbildningsstyrelsens anvisningar.#11#11I B3-lärokursen bedöms den studerandes muntliga språkfärdighet i enlighet med Utbildningsstyrelsens separata anvisningar.#11#11Provet i muntlig språkfärdighet som ingår i studierna eller andra prestationer i enlighet med Utbildningsstyrelsens anvisningar bedöms i förhållande till målen som ställts upp för språket och lärokursen i fråga i grunderna för gymnasiets läroplan.#11#11Intyg över provet i muntlig språkfärdighet som Utbildningsstyrelsen utarbetar eller prestationer i enlighet med separata anvisningar ges som bilagor till avgångsbetyget från gymnasiet. ALLMÄNNA MÅL FÖR UNDERVISNINGEN I FINSKA#11De allmänna målen för undervisningen i finska är kopplade till kulturell och språklig mångfald, studiefärdigheter, kommunikationsfärdigheter och färdigheter att tolka och producera text. De allmänna målen för undervisningen är följande:#11#11Kulturell och språklig mångfald#11Målet är att den studerande ska#11• uppmuntras att använda det finska språket och fungera i en språkligt och kulturellt mångsidig värld där man möter andra människor i nationella, nordiska och internationella kontexter i vilka det är möjligt att använda sina kunskaper i finska och där målet inte är kunskaper på modersmålsnivå utan ökad konstruktiv kommunikation och ömsesidig förståelse#11• förstå det finska språkets betydelse som nationalspråk#11• visa att hen har kunskaper, färdigheter och vilja att fungera konstruktivt och kreativt i en kulturellt mångsidig värld#11• uppleva att det är meningsfullt att utöka sin språkliga repertoar.#11#11Studiefärdigheter#11Målet är att den studerande ska#11• kunna ställa upp mål och utvärdera sin utveckling som en del av den pågående lärprocessen#11• identifiera sina egna styrkor och utvecklingsområden som språkstuderande#11• effektivt kunna använda olika strategier och verktyg för att lära sig språk#11• bilda sig en uppfattning om att utvecklingen av språkkunskaperna som process fortsätter också efter gymnasiestudierna.#11#11Kommunikationsfärdigheter, färdigheter att tolka och producera text#11Målet är att den studerande ska#11• vänja sig vid att och våga använda finska språket i olika situationer och på ett mångsidigt sätt#11• få erfarenhet av många olika finskspråkiga studiemiljöer och miljöer för språkanvändning#11• kunna ställa sin språkkunskap i relation till den nivå som ställts upp i nivåskalan för språkkunskap och språkutveckling (bilaga 2) enligt tabellen nedan samt ställa upp sina egna mål, utvärdera utvecklingen av sina kunskaper och vidareutveckla dem. Språkämnen är både kunskaps- och färdighetsämnen och ett eget vetenskapsområde. Undervisningen i språk ska fördjupa och utveckla de språkkunskaper och den språkliga medvetenhet som den studerande har tillägnat sig inom den grundläggande utbildningen.#11#11Det andra inhemska språket finska är en del av gymnasiets språkpedagogik, som syftar till att identifiera och lyfta fram de gemensamma uppdrag som språkundervisningen i gymnasiet har samt att synliggöra språkens betydelse för undervisningen och lärandet överlag. Språkundervisningen i gymnasiet ska utveckla den studerandes flerspråkighet, vilket innebär kunskaper i modersmålet, nationalspråken och främmande språk samten förmåga att på olika nivåer behärska dialekter och register av dessa. Språkpedagogiken stärker den studerandes språkutveckling, språkliga medvetenhet och förmåga att använda olika språk parallellt, samt utvecklar hens multilitteracitet och förmåga att fungera i olika språkgemenskaper. Den studerande ska uppmuntras att använda olika språk på ett mångsidigt sätt med beaktande av språkkunskapens olika delområden och att värdesätta all språkkunskap.#11#11Undervisningen i det andra inhemska språket finska grundar sig på det vidgade textbegreppet, som omfattar till exempel skrivna, talade, visuella och audiovisuella texter eller kombinationer av dessa uttryckssätt. Texterna kan vara berättande, beskrivande, reflekterande, instruerande eller ställningstagande, fiktiva texter eller faktatexter samt vardagliga eller institutionella situationer som kräver olika slags kommunikationsfärdigheter.#11#11Finskundervisningens uppdrag är att på ett mångsidigt sätt utveckla den studerandes kunskaper i finska. Den studerande utvecklar mångsidiga språkkunskaper genom att tolka och producera olika typer av texter inom olika genrer. Den studerande framskrider från grundläggande till mångsidiga färdigheter och tillägnar sig först ett vardagligt språk för att sedan lära sig ett mera formellt och vetenskapligt språk. Den studerande handleds att utveckla sina kunskaper i olika språk, att vidga sin flerspråkiga kompetens och utveckla sina metaspråkliga färdigheter, det vill säga förmågan att förstå språket och utnyttja sin kunskap om språket, dess strukturer och funktioner samt sambanden mellan olika språk. Den studerande tränar ett mångsidigt språkbruk med hjälp av olika texter och kontexter. Den studerande lär sig söka och bearbeta, producera, dela samt värdera information.#11#11Delområdena inom mångsidig kompetens#11I undervisningen i det andra inhemska språket finska ska man behandla teman som bidrar till att språkinlärningen utgör en del av gymnasieundervisningens ämneshelheter och arbetet över läroämnesgränserna. I undervisningen i det andra inhemska språket kan man samarbeta inom lärokurserna och med andra lärokurser i främmande språk samt med andra läroämnen. Samtidigt bidrar undervisningen till att skapa en förståelse för och kopplingar till livsskeden efter gymnasiet, studier och arbetsliv. Språkämnena utgör kunskaps- och färdighetsämnen som ger den studerande verktyg för att känna igen, utveckla och tillämpa sina färdigheter i mångsidig kompetens och för att analysera värderingar och attityder. Språkundervisningen grundar sig också på egna fack- och vetenskapsområden, till exempel sociolingvistik, kognitiv språkvetenskap eller textforskning. Dessa kan utnyttjas då man behandlar temahelheter som ingår i den mångsidiga kompetensen. Språken ger den studerande möjlighet att utveckla sin kreativa verksamhet genom att pröva på olika sätt att studera språk samt att granska de teman som behandlas ur ett intellektuellt och estetiskt perspektiv. De olika delområden som utgör den mångsidiga kompetensen bildar innehåll för undervisningen, mål för arbetet och grunder för valet av olika lärmiljöer, arbetssätt eller metoder. Mångsidig kompetens i undervisningen i det andra inhemska språket syns bland annat i att den studerande ska lära sig ifrågasätta och reflektera över orsakssamband.#11#11Genom studier i det andra inhemska språket får den studerande bekanta sig med och analysera hur individens och gemenskapens identiteter byggs upp och hur man fungerar i grupp. Målet är att använda och värdesätta all språkkunskap de studerande har, vilket ger möjlighet att stärka den studerandes kompetens för välbefinnande och kommunikativa kompetens och tilltro till sina egna förmågor. Empati, gott uppförande och element som ingår i konstruktiv kommunikation (mediering) ska synas i alla språkämnen som en del av den mångsidiga kompetensen. Genom att granska olika faktorer som inverkar på konstruktiv kommunikation och tillämpa dylika färdigheter fördjupar den studerande sin förståelse av det obekanta och blir bättre på att bygga förståelse i situationer där det inte av språkliga eller kulturella orsaker finns gemensam förståelse.#11#11Den studerande utvecklar sina färdigheter att lära sig språk genom att känna igen vilka lärstrategier som passar hen bäst och genom att utvärdera sina framsteg i studierna. Den studerande handleds i att förstå vilken betydelse mångsidiga språkkunskaper har för de fortsatta studierna och arbetslivet och för att bygga sin språkliga identitet.#11#11Språkämnena kombinerar olika fack-, vetenskaps- och konstämnen och skapar kontaktytor till andra läroämnen och tvärvetenskaplig och kreativ kompetens. Temastudier och studier som överskrider läroämnesgränserna uppmuntrar den studerande att även använda sina begränsade kunskaper i olika språk samt sin flerspråkiga kompetens. Det är viktigt att temahelheter, olika frågor och lösningar behandlas kollaborativt. I undervisningen eftersträvar man situationer i vilka den studerande under trygga omständigheter ges möjlighet att utmana de egna färdigheterna. Studier och kunskaper i det andra inhemska språket finska ger den studerande möjlighet att bekanta sig med olika slag av diskurser, information, informationskällor och konstformer. Samtidigt kan man ifrågasätta vedertagna förfaringssätt och hitta nya, kreativa synsätt samt identifiera och förstå mångfald. I språkundervisningen är målsättningen att utveckla de kognitiva färdigheterna och den analytiska förmågan genom att använda mångsidiga undervisningsmetoder som fokuserar på den studerande samt genom att erbjuda meningsfulla, produktiva och tillräckligt utmanande uppgifter.#11#11Studierna i det andra inhemska språket stärker den studerandes samhälleliga kompetens. Undervisningen ger den studerande språkliga och kulturella färdigheter och verktyg för att delta och aktivt påverka i samhället och den globala världen. Samtidigt skapar man kopplingar till demokratifostran och jämlikhetsperspektiv samt till frågor som gäller språk, till exempel minoriteter och majoriteter, språkpolitik eller minskningen av den språkliga diversiteten. De färdigheter och kontakter den studerande får av studier i det andra inhemska språket finska underlättar hens övergång till fortsatta studier, arbetsliv och uppgifter som förutsätter medborgaraktivitet.#11#11Studierna i det andra inhemska språket stärker etisk kompetens och miljökompetens genom att ge den studerande möjlighet att leva sig in i och förstå problem ur ett bredare perspektiv än det egna språket tillåter. Globala miljöfrågor, som till exempel klimatförändringen, ohållbara konsumtionsvanor och att naturens mångfald minskar är både individuella och kollektiva problem. Under studierna stärks den studerandes färdigheter att i samråd med andra finna kopplingar och bearbeta tänkbara lösningar på problem. Utöver att söka och producera information handleds den studerande att reflektera över attityder och värderingar och att utveckla sin ansvarskänsla och agera konstruktivt i olika sammanhang.#11#11Global och kulturell kompetens som en del av studierna i det andra inhemska språket ska öka den studerandes nyfikenhet, motivation och färdigheter att fungera i olika slags kulturella och språkliga miljöer och sammanhang. Mångsidiga språkkunskaper och förståelse för hur kunskaperna i det andra inhemska språket finska är användbara i nationellt, nordiskt och internationellt samarbete och för att granska globala frågor. De fördjupar den studerandes färdigheter att fungera som världsmedborgare och ger hen möjligheter till mångsidigt och kreativt samarbete. Språkstudierna stärker den studerandes kännedom om det finska kulturarvet och erbjuder på ett naturligt sätt många olika synvinklar för att granska olika frågor.#11#11OBLIGATORISKA STUDIER#11I modulerna 1–3 i de obligatoriska studierna ska tyngdpunkten ligga på att utveckla den studerandes färdigheter för språkstudier samt studie- och kommunikationsstrategier utgående från den studerandes egna förutsättningar. Den studerande blir medveten om sina styrkor och utvecklingsområden, samt#11stärker den grund som lagts för fortsatta studier i språk i den grundläggande utbildningen. För detta ändamål ska den studerande utarbeta en personlig språkprofil under den första modulen. Profilen bearbetas efter hand under gymnasiestudiernas gång.#11#11I modulerna 1–2 skapar den studerande en helhetsbild av det finska språket som nationalspråk och sin egen utveckling i egenskap av den som kan och lär sig finska. Samtidigt ska den kulturella och språkliga mångfalden analyseras ur gemenskapens men också ur den studerandes personliga perspektiv. Den#11studerande ska också granska sin språkprofil i egenskap av den som både använder, kan och lär sig också andra språk, modersmålet medräknat. #11#11Från och med modul 3 ska man i tilltagande grad fästa uppmärksamhet vid olika textgenrer och det uttryckssätt som språket förutsätter i olika situationer. I modulerna 4–6 ska man betona språket som verktyg för att söka, sammanfatta och dela information genom att beakta den kunskapsnivå för gymnasiestudierna i finska som definieras i nivåskalan för språkkunskap och språkutveckling. #11#11I slutet av de obligatoriska studierna ska uppmärksamheten riktas på att stärka de färdigheter som den studerande behöver för att självständigt utveckla sitt kunnande.#11#11Under studiernas gång ska man reservera tillräckligt med tid för att behandla aktuella eller lokala frågor som man kan komma överens om tillsammans. Muntlig och skriftlig kommunikation övas på ett mångsidigt sätt i alla moduler. VGLP21 SIIRTO 21 TKFIB1 5415 Finska, B1-lärokurs gy21 lärokurs Allmänbildande allmän VGLP21 Medeltal vägt enligt studiepoäng Suomi B1-lärokurs Ja finska BEDÖMNING#11Bedömningens uppdrag i det andra inhemska språket finska är att stödja den studerandes utveckling att fungera på finska. Mångsidig bedömning och uppmuntrande respons stödjer den studerandes tilltro till sina förmågor och stärker studiemotivationen.#11#11Bedömningen och den övriga responsen ska grunda sig på den studerandes förmåga att behärska de färdigheter och centrala innehåll som ställs upp som mål för lärokursen. För att förstå och utveckla det egna kunnandet och gruppens kunnande och lärprocesser används självvärdering och kamratrespons.#11#11Bedömningen ska grunda sig på målen för kommunikationsfärdigheter, färdigheter att tolka och producera text samt målen som är kopplade till kulturell och språklig mångfald. Föremål för bedömningen är även den studerandes studiefärdigheter, till exempel utvecklingen av studiestrategier och arbetssätt som stödjer lärandet.#11#11Nivåskalan för språkkunskap och språkutveckling (bilaga 2) som grundar sig på den gemensamma europeiska referensramen (CEFR) ska i tillämpliga delar användas som stöd för bedömningen och som verktyg för läraren och för den studerandes självvärdering och för kamratrespons. Som stöd för bedömningen kan man också använda nationellt erkända examenssystem för det andra inhemska språket finska.#11#11I början av studierna ska man speciellt ge respons på den studerandes förmåga att utveckla sina färdigheter att studera språk. I takt med att studierna framskrider ska man i tilltagande grad använda sig av nivåskalan då man definierar nivån på den studerandes förmåga att kommunicera samt att tolka och producera texter.#11#11Vitsordet ska systematiskt beakta samtliga målområden, inklusive målen som är kopplade till utvecklingen av studiefärdigheter, även om det förekommer skillnader mellan vad de olika studieavsnitten betonar.#11#11BEDÖMNING AV MUNTLIG SPRÅKFÄRDIGHET#11#11I språkundervisningen ska den studerandes muntliga språkkunskaper bedömas utöver de övriga delområdena inom språkkunskaperna. De muntliga språkkunskaperna kan bedömas genom ett separat prov. (Gymnasielagen 714/2018, 37 § 4 mom.)#11#11En studerande som slutfört gymnasieutbildningens lärokurs ges ett avgångsbetyg. För slutförande av lärokursen för utbildning som förbereder för gymnasieutbildning ges ett betyg. Som bilaga till betygen som avses i [Gymnasielagens 39 §] 1 och 2 mom. ges därtill ett separat betyg om slutförande av gymnasiediplom och provet i muntliga språkkunskaper. (Gymnasielagen 714/2018, 39 § 3 mom.)#11#11I samband med de obligatoriska och valfria studierna i det andra inhemska språket finska bedöms även den studerandes muntliga språkfärdighet.#11#11I den valfria modulen 8 i A-lärokursen och den valfria modulen 8 i lärokursen i modersmålsinriktad finska samt i den valfria modulen 6 i B1-lärokursen ska bedömningen basera sig på prestationer som den studerande visat under studierna och på vitsordet i det prov i muntlig språkfärdighet som Utbildningsstyrelsen utarbetar eller på vitsordet för andra prestationer som den studerande visat i enlighet med Utbildningsstyrelsens separata anvisningar. Förutsättningarna för bedömning av studieavsnitten som bildas av ovannämnda moduler uppfylls när den studerande har visat sådant kunnande som krävs för studieavsnittet och avlagt det prov i muntlig språkfärdighet som Utbildningsstyrelsen utarbetar eller visat andra prestationer i enlighet med Utbildningsstyrelsens anvisningar.#11#11I B3-lärokursen bedöms den studerandes muntliga språkfärdighet i enlighet med Utbildningsstyrelsens separata anvisningar.#11#11Provet i muntlig språkfärdighet som ingår i studierna eller andra prestationer i enlighet med Utbildningsstyrelsens anvisningar bedöms i förhållande till målen som ställts upp för språket och lärokursen i fråga i grunderna för gymnasiets läroplan.#11#11Intyg över provet i muntlig språkfärdighet som Utbildningsstyrelsen utarbetar eller prestationer i enlighet med separata anvisningar ges som bilagor till avgångsbetyget från gymnasiet. ALLMÄNNA MÅL FÖR UNDERVISNINGEN I FINSKA#11De allmänna målen för undervisningen i finska är kopplade till kulturell och språklig mångfald, studiefärdigheter, kommunikationsfärdigheter och färdigheter att tolka och producera text. De allmänna målen för undervisningen är följande:#11#11Kulturell och språklig mångfald#11Målet är att den studerande ska#11• uppmuntras att använda det finska språket och fungera i en språkligt och kulturellt mångsidig värld där man möter andra människor i nationella, nordiska och internationella kontexter i vilka det är möjligt att använda sina kunskaper i finska och där målet inte är kunskaper på modersmålsnivå utan ökad konstruktiv kommunikation och ömsesidig förståelse#11• förstå det finska språkets betydelse som nationalspråk#11• visa att hen har kunskaper, färdigheter och vilja att fungera konstruktivt och kreativt i en kulturellt mångsidig värld#11• uppleva att det är meningsfullt att utöka sin språkliga repertoar.#11#11Studiefärdigheter#11Målet är att den studerande ska#11• kunna ställa upp mål och utvärdera sin utveckling som en del av den pågående lärprocessen#11• identifiera sina egna styrkor och utvecklingsområden som språkstuderande#11• effektivt kunna använda olika strategier och verktyg för att lära sig språk#11• bilda sig en uppfattning om att utvecklingen av språkkunskaperna som process fortsätter också efter gymnasiestudierna.#11#11Kommunikationsfärdigheter, färdigheter att tolka och producera text#11Målet är att den studerande ska#11• vänja sig vid att och våga använda finska språket i olika situationer och på ett mångsidigt sätt#11• få erfarenhet av många olika finskspråkiga studiemiljöer och miljöer för språkanvändning#11• kunna ställa sin språkkunskap i relation till den nivå som ställts upp i nivåskalan för språkkunskap och språkutveckling (bilaga 2) enligt tabellen nedan samt ställa upp sina egna mål, utvärdera utvecklingen av sina kunskaper och vidareutveckla dem. Språkämnen är både kunskaps- och färdighetsämnen och ett eget vetenskapsområde. Undervisningen i språk ska fördjupa och utveckla de språkkunskaper och den språkliga medvetenhet som den studerande har tillägnat sig inom den grundläggande utbildningen.#11#11Det andra inhemska språket finska är en del av gymnasiets språkpedagogik, som syftar till att identifiera och lyfta fram de gemensamma uppdrag som språkundervisningen i gymnasiet har samt att synliggöra språkens betydelse för undervisningen och lärandet överlag. Språkundervisningen i gymnasiet ska utveckla den studerandes flerspråkighet, vilket innebär kunskaper i modersmålet, nationalspråken och främmande språk samten förmåga att på olika nivåer behärska dialekter och register av dessa. Språkpedagogiken stärker den studerandes språkutveckling, språkliga medvetenhet och förmåga att använda olika språk parallellt, samt utvecklar hens multilitteracitet och förmåga att fungera i olika språkgemenskaper. Den studerande ska uppmuntras att använda olika språk på ett mångsidigt sätt med beaktande av språkkunskapens olika delområden och att värdesätta all språkkunskap.#11#11Undervisningen i det andra inhemska språket finska grundar sig på det vidgade textbegreppet, som omfattar till exempel skrivna, talade, visuella och audiovisuella texter eller kombinationer av dessa uttryckssätt. Texterna kan vara berättande, beskrivande, reflekterande, instruerande eller ställningstagande, fiktiva texter eller faktatexter samt vardagliga eller institutionella situationer som kräver olika slags kommunikationsfärdigheter.#11#11Finskundervisningens uppdrag är att på ett mångsidigt sätt utveckla den studerandes kunskaper i finska. Den studerande utvecklar mångsidiga språkkunskaper genom att tolka och producera olika typer av texter inom olika genrer. Den studerande framskrider från grundläggande till mångsidiga färdigheter och tillägnar sig först ett vardagligt språk för att sedan lära sig ett mera formellt och vetenskapligt språk. Den studerande handleds att utveckla sina kunskaper i olika språk, att vidga sin flerspråkiga kompetens och utveckla sina metaspråkliga färdigheter, det vill säga förmågan att förstå språket och utnyttja sin kunskap om språket, dess strukturer och funktioner samt sambanden mellan olika språk. Den studerande tränar ett mångsidigt språkbruk med hjälp av olika texter och kontexter. Den studerande lär sig söka och bearbeta, producera, dela samt värdera information.#11#11Delområdena inom mångsidig kompetens#11I undervisningen i det andra inhemska språket finska ska man behandla teman som bidrar till att språkinlärningen utgör en del av gymnasieundervisningens ämneshelheter och arbetet över läroämnesgränserna. I undervisningen i det andra inhemska språket kan man samarbeta inom lärokurserna och med andra lärokurser i främmande språk samt med andra läroämnen. Samtidigt bidrar undervisningen till att skapa en förståelse för och kopplingar till livsskeden efter gymnasiet, studier och arbetsliv. Språkämnena utgör kunskaps- och färdighetsämnen som ger den studerande verktyg för att känna igen, utveckla och tillämpa sina färdigheter i mångsidig kompetens och för att analysera värderingar och attityder. Språkundervisningen grundar sig också på egna fack- och vetenskapsområden, till exempel sociolingvistik, kognitiv språkvetenskap eller textforskning. Dessa kan utnyttjas då man behandlar temahelheter som ingår i den mångsidiga kompetensen. Språken ger den studerande möjlighet att utveckla sin kreativa verksamhet genom att pröva på olika sätt att studera språk samt att granska de teman som behandlas ur ett intellektuellt och estetiskt perspektiv. De olika delområden som utgör den mångsidiga kompetensen bildar innehåll för undervisningen, mål för arbetet och grunder för valet av olika lärmiljöer, arbetssätt eller metoder. Mångsidig kompetens i undervisningen i det andra inhemska språket syns bland annat i att den studerande ska lära sig ifrågasätta och reflektera över orsakssamband.#11#11Genom studier i det andra inhemska språket får den studerande bekanta sig med och analysera hur individens och gemenskapens identiteter byggs upp och hur man fungerar i grupp. Målet är att använda och värdesätta all språkkunskap de studerande har, vilket ger möjlighet att stärka den studerandes kompetens för välbefinnande och kommunikativa kompetens och tilltro till sina egna förmågor. Empati, gott uppförande och element som ingår i konstruktiv kommunikation (mediering) ska synas i alla språkämnen som en del av den mångsidiga kompetensen. Genom att granska olika faktorer som inverkar på konstruktiv kommunikation och tillämpa dylika färdigheter fördjupar den studerande sin förståelse av det obekanta och blir bättre på att bygga förståelse i situationer där det inte av språkliga eller kulturella orsaker finns gemensam förståelse.#11#11Den studerande utvecklar sina färdigheter att lära sig språk genom att känna igen vilka lärstrategier som passar hen bäst och genom att utvärdera sina framsteg i studierna. Den studerande handleds i att förstå vilken betydelse mångsidiga språkkunskaper har för de fortsatta studierna och arbetslivet och för att bygga sin språkliga identitet.#11#11Språkämnena kombinerar olika fack-, vetenskaps- och konstämnen och skapar kontaktytor till andra läroämnen och tvärvetenskaplig och kreativ kompetens. Temastudier och studier som överskrider läroämnesgränserna uppmuntrar den studerande att även använda sina begränsade kunskaper i olika språk samt sin flerspråkiga kompetens. Det är viktigt att temahelheter, olika frågor och lösningar behandlas kollaborativt. I undervisningen eftersträvar man situationer i vilka den studerande under trygga omständigheter ges möjlighet att utmana de egna färdigheterna. Studier och kunskaper i det andra inhemska språket finska ger den studerande möjlighet att bekanta sig med olika slag av diskurser, information, informationskällor och konstformer. Samtidigt kan man ifrågasätta vedertagna förfaringssätt och hitta nya, kreativa synsätt samt identifiera och förstå mångfald. I språkundervisningen är målsättningen att utveckla de kognitiva färdigheterna och den analytiska förmågan genom att använda mångsidiga undervisningsmetoder som fokuserar på den studerande samt genom att erbjuda meningsfulla, produktiva och tillräckligt utmanande uppgifter.#11#11Studierna i det andra inhemska språket stärker den studerandes samhälleliga kompetens. Undervisningen ger den studerande språkliga och kulturella färdigheter och verktyg för att delta och aktivt påverka i samhället och den globala världen. Samtidigt skapar man kopplingar till demokratifostran och jämlikhetsperspektiv samt till frågor som gäller språk, till exempel minoriteter och majoriteter, språkpolitik eller minskningen av den språkliga diversiteten. De färdigheter och kontakter den studerande får av studier i det andra inhemska språket finska underlättar hens övergång till fortsatta studier, arbetsliv och uppgifter som förutsätter medborgaraktivitet.#11#11Studierna i det andra inhemska språket stärker etisk kompetens och miljökompetens genom att ge den studerande möjlighet att leva sig in i och förstå problem ur ett bredare perspektiv än det egna språket tillåter. Globala miljöfrågor, som till exempel klimatförändringen, ohållbara konsumtionsvanor och att naturens mångfald minskar är både individuella och kollektiva problem. Under studierna stärks den studerandes färdigheter att i samråd med andra finna kopplingar och bearbeta tänkbara lösningar på problem. Utöver att söka och producera information handleds den studerande att reflektera över attityder och värderingar och att utveckla sin ansvarskänsla och agera konstruktivt i olika sammanhang.#11#11Global och kulturell kompetens som en del av studierna i det andra inhemska språket ska öka den studerandes nyfikenhet, motivation och färdigheter att fungera i olika slags kulturella och språkliga miljöer och sammanhang. Mångsidiga språkkunskaper och förståelse för hur kunskaperna i det andra inhemska språket finska är användbara i nationellt, nordiskt och internationellt samarbete och för att granska globala frågor. De fördjupar den studerandes färdigheter att fungera som världsmedborgare och ger hen möjligheter till mångsidigt och kreativt samarbete. Språkstudierna stärker den studerandes kännedom om det finska kulturarvet och erbjuder på ett naturligt sätt många olika synvinklar för att granska olika frågor.#11#11OBLIGATORISKA STUDIER#11I modulerna 1–3 i de obligatoriska studierna ska tyngdpunkten ligga på att utveckla den studerandes färdigheter för språkstudier samt studie- och kommunikationsstrategier från den studerandes egna förutsättningar. Den studerande blir medveten om sina styrkor och utvecklingsområden samt stärker den grund som lagts för fortsatta studier i språk i den grundläggande utbildningen. För detta ändamål ska den studerande utarbeta en personlig språkprofil eller komplettera den under den första modulen. Profilen bearbetas efter hand under gymnasiestudierna.#11#11I modulerna 1–2 skapar den studerande en helhetsbild av det finska språket som nationalspråk och sin egen utveckling i att lära sig finska och att använda språket. Samtidigt ska den kulturella och språkliga mångfalden analyseras ur gemenskapens men också ur den studerandes personliga perspektiv. Den#11studerande ska också granska sin språkprofil i egenskap av den som både använder, kan och lär sig också andra språk, modersmålet medräknat. #11#11Från och med modul 3 ska man i tilltagande grad fästa uppmärksamhet vid olika textgenrer och det uttryckssätt som språket förutsätter i olika situationer. I modulerna 4–5 ska man betona språket som verktyg för att söka, sammanfatta och dela information genom att beakta den kunskapsnivå för gymnasiestudierna i finska som definieras i nivåskalan för språkkunskap och språkutveckling. #11#11I slutet av de obligatoriska studierna ska uppmärksamheten riktas på att stärka de färdigheter som den studerande behöver för att självständigt utveckla sitt kunnande.#11#11Under studiernas gång ska man reservera tillräckligt med tid för att behandla aktuella eller lokala frågor som man kan komma överens om tillsammans. Muntlig och skriftlig kommunikation övas på ett mångsidigt sätt i alla moduler. VGLP21 SIIRTO 21 TKFIB3 5423 Finska, B3-lärokurs gy21 lärokurs Allmänbildande allmän VGLP21 Medeltal vägt enligt studiepoäng Suomi B3-lärokurs Ja finska BEDÖMNING#11Bedömningens uppdrag i det andra inhemska språket finska är att stödja den studerandes utveckling att fungera på finska. Mångsidig bedömning och uppmuntrande respons stödjer den studerandes tilltro till sina förmågor och stärker studiemotivationen.#11#11Bedömningen och den övriga responsen ska grunda sig på den studerandes förmåga att behärska de färdigheter och centrala innehåll som ställs upp som mål för lärokursen. För att förstå och utveckla det egna kunnandet och gruppens kunnande och lärprocesser används självvärdering och kamratrespons.#11#11Bedömningen ska grunda sig på målen för kommunikationsfärdigheter, färdigheter att tolka och producera text samt målen som är kopplade till kulturell och språklig mångfald. Föremål för bedömningen är även den studerandes studiefärdigheter, till exempel utvecklingen av studiestrategier och arbetssätt som stödjer lärandet.#11#11Nivåskalan för språkkunskap och språkutveckling (bilaga 2) som grundar sig på den gemensamma europeiska referensramen (CEFR) ska i tillämpliga delar användas som stöd för bedömningen och som verktyg för läraren och för den studerandes självvärdering och för kamratrespons. Som stöd för bedömningen kan man också använda nationellt erkända examenssystem för det andra inhemska språket finska.#11#11I början av studierna ska man speciellt ge respons på den studerandes förmåga att utveckla sina färdigheter att studera språk. I takt med att studierna framskrider ska man i tilltagande grad använda sig av nivåskalan då man definierar nivån på den studerandes förmåga att kommunicera samt att tolka och producera texter.#11#11Vitsordet ska systematiskt beakta samtliga målområden, inklusive målen som är kopplade till utvecklingen av studiefärdigheter, även om det förekommer skillnader mellan vad de olika studieavsnitten betonar.#11#11BEDÖMNING AV MUNTLIG SPRÅKFÄRDIGHET#11#11I språkundervisningen ska den studerandes muntliga språkkunskaper bedömas utöver de övriga delområdena inom språkkunskaperna. De muntliga språkkunskaperna kan bedömas genom ett separat prov. (Gymnasielagen 714/2018, 37 § 4 mom.)#11#11En studerande som slutfört gymnasieutbildningens lärokurs ges ett avgångsbetyg. För slutförande av lärokursen för utbildning som förbereder för gymnasieutbildning ges ett betyg. Som bilaga till betygen som avses i [Gymnasielagens 39 §] 1 och 2 mom. ges därtill ett separat betyg om slutförande av gymnasiediplom och provet i muntliga språkkunskaper. (Gymnasielagen 714/2018, 39 § 3 mom.)#11#11I samband med de obligatoriska och valfria studierna i det andra inhemska språket finska bedöms även den studerandes muntliga språkfärdighet.#11#11I den valfria modulen 8 i A-lärokursen och den valfria modulen 8 i lärokursen i modersmålsinriktad finska samt i den valfria modulen 6 i B1-lärokursen ska bedömningen basera sig på prestationer som den studerande visat under studierna och på vitsordet i det prov i muntlig språkfärdighet som Utbildningsstyrelsen utarbetar eller på vitsordet för andra prestationer som den studerande visat i enlighet med Utbildningsstyrelsens separata anvisningar. Förutsättningarna för bedömning av studieavsnitten som bildas av ovannämnda moduler uppfylls när den studerande har visat sådant kunnande som krävs för studieavsnittet och avlagt det prov i muntlig språkfärdighet som Utbildningsstyrelsen utarbetar eller visat andra prestationer i enlighet med Utbildningsstyrelsens anvisningar.#11#11I B3-lärokursen bedöms den studerandes muntliga språkfärdighet i enlighet med Utbildningsstyrelsens separata anvisningar.#11#11Provet i muntlig språkfärdighet som ingår i studierna eller andra prestationer i enlighet med Utbildningsstyrelsens anvisningar bedöms i förhållande till målen som ställts upp för språket och lärokursen i fråga i grunderna för gymnasiets läroplan.#11#11Intyg över provet i muntlig språkfärdighet som Utbildningsstyrelsen utarbetar eller prestationer i enlighet med separata anvisningar ges som bilagor till avgångsbetyget från gymnasiet. ALLMÄNNA MÅL FÖR UNDERVISNINGEN I FINSKA#11De allmänna målen för undervisningen i finska är kopplade till kulturell och språklig mångfald, studiefärdigheter, kommunikationsfärdigheter och färdigheter att tolka och producera text. De allmänna målen för undervisningen är följande:#11#11Kulturell och språklig mångfald#11Målet är att den studerande ska#11• uppmuntras att använda det finska språket och fungera i en språkligt och kulturellt mångsidig värld där man möter andra människor i nationella, nordiska och internationella kontexter i vilka det är möjligt att använda sina kunskaper i finska och där målet inte är kunskaper på modersmålsnivå utan ökad konstruktiv kommunikation och ömsesidig förståelse#11• förstå det finska språkets betydelse som nationalspråk#11• visa att hen har kunskaper, färdigheter och vilja att fungera konstruktivt och kreativt i en kulturellt mångsidig värld#11• uppleva att det är meningsfullt att utöka sin språkliga repertoar.#11#11Studiefärdigheter#11Målet är att den studerande ska#11• kunna ställa upp mål och utvärdera sin utveckling som en del av den pågående lärprocessen#11• identifiera sina egna styrkor och utvecklingsområden som språkstuderande#11• effektivt kunna använda olika strategier och verktyg för att lära sig språk#11• bilda sig en uppfattning om att utvecklingen av språkkunskaperna som process fortsätter också efter gymnasiestudierna.#11#11Kommunikationsfärdigheter, färdigheter att tolka och producera text#11Målet är att den studerande ska#11• vänja sig vid att och våga använda finska språket i olika situationer och på ett mångsidigt sätt#11• få erfarenhet av många olika finskspråkiga studiemiljöer och miljöer för språkanvändning#11• kunna ställa sin språkkunskap i relation till den nivå som ställts upp i nivåskalan för språkkunskap och språkutveckling (bilaga 2) enligt tabellen nedan samt ställa upp sina egna mål, utvärdera utvecklingen av sina kunskaper och vidareutveckla dem. För en studerande som befriats från studier i det andra inhemska språket på basis av 29 § i gymnasielagen kan undervisning i det andra inhemska språket ordnas enligt lärokursen för B3-språk. (Statsrådets förordning om gymnasieutbildning 810/2018, 13 § 2 mom.)#11#11#11Språkämnen är både kunskaps- och färdighetsämnen och ett eget vetenskapsområde. Undervisningen i språk ska fördjupa och utveckla de språkkunskaper och den språkliga medvetenhet som den studerande har tillägnat sig inom den grundläggande utbildningen.#11#11Det andra inhemska språket finska är en del av gymnasiets språkpedagogik, som syftar till att identifiera och lyfta fram de gemensamma uppdrag som språkundervisningen i gymnasiet har samt att synliggöra språkens betydelse för undervisningen och lärandet överlag. Språkundervisningen i gymnasiet ska utveckla den studerandes flerspråkighet, vilket innebär kunskaper i modersmålet, nationalspråken och främmande språk samten förmåga att på olika nivåer behärska dialekter och register av dessa. Språkpedagogiken stärker den studerandes språkutveckling, språkliga medvetenhet och förmåga att använda olika språk parallellt, samt utvecklar hens multilitteracitet och förmåga att fungera i olika språkgemenskaper. Den studerande ska uppmuntras att använda olika språk på ett mångsidigt sätt med beaktande av språkkunskapens olika delområden och att värdesätta all språkkunskap.#11#11Undervisningen i det andra inhemska språket finska grundar sig på det vidgade textbegreppet, som omfattar till exempel skrivna, talade, visuella och audiovisuella texter eller kombinationer av dessa uttryckssätt. Texterna kan vara berättande, beskrivande, reflekterande, instruerande eller ställningstagande, fiktiva texter eller faktatexter samt vardagliga eller institutionella situationer som kräver olika slags kommunikationsfärdigheter.#11#11Finskundervisningens uppdrag är att på ett mångsidigt sätt utveckla den studerandes kunskaper i finska. Den studerande utvecklar mångsidiga språkkunskaper genom att tolka och producera olika typer av texter inom olika genrer. Den studerande framskrider från grundläggande till mångsidiga färdigheter och tillägnar sig först ett vardagligt språk för att sedan lära sig ett mera formellt och vetenskapligt språk. Den studerande handleds att utveckla sina kunskaper i olika språk, att vidga sin flerspråkiga kompetens och utveckla sina metaspråkliga färdigheter, det vill säga förmågan att förstå språket och utnyttja sin kunskap om språket, dess strukturer och funktioner samt sambanden mellan olika språk. Den studerande tränar ett mångsidigt språkbruk med hjälp av olika texter och kontexter. Den studerande lär sig söka och bearbeta, producera, dela samt värdera information.#11#11Delområdena inom mångsidig kompetens#11I undervisningen i det andra inhemska språket finska ska man behandla teman som bidrar till att språkinlärningen utgör en del av gymnasieundervisningens ämneshelheter och arbetet över läroämnesgränserna. I undervisningen i det andra inhemska språket kan man samarbeta inom lärokurserna och med andra lärokurser i främmande språk samt med andra läroämnen. Samtidigt bidrar undervisningen till att skapa en förståelse för och kopplingar till livsskeden efter gymnasiet, studier och arbetsliv. Språkämnena utgör kunskaps- och färdighetsämnen som ger den studerande verktyg för att känna igen, utveckla och tillämpa sina färdigheter i mångsidig kompetens och för att analysera värderingar och attityder. Språkundervisningen grundar sig också på egna fack- och vetenskapsområden, till exempel sociolingvistik, kognitiv språkvetenskap eller textforskning. Dessa kan utnyttjas då man behandlar temahelheter som ingår i den mångsidiga kompetensen. Språken ger den studerande möjlighet att utveckla sin kreativa verksamhet genom att pröva på olika sätt att studera språk samt att granska de teman som behandlas ur ett intellektuellt och estetiskt perspektiv. De olika delområden som utgör den mångsidiga kompetensen bildar innehåll för undervisningen, mål för arbetet och grunder för valet av olika lärmiljöer, arbetssätt eller metoder. Mångsidig kompetens i undervisningen i det andra inhemska språket syns bland annat i att den studerande ska lära sig ifrågasätta och reflektera över orsakssamband.#11#11Genom studier i det andra inhemska språket får den studerande bekanta sig med och analysera hur individens och gemenskapens identiteter byggs upp och hur man fungerar i grupp. Målet är att använda och värdesätta all språkkunskap de studerande har, vilket ger möjlighet att stärka den studerandes kompetens för välbefinnande och kommunikativa kompetens och tilltro till sina egna förmågor. Empati, gott uppförande och element som ingår i konstruktiv kommunikation (mediering) ska synas i alla språkämnen som en del av den mångsidiga kompetensen. Genom att granska olika faktorer som inverkar på konstruktiv kommunikation och tillämpa dylika färdigheter fördjupar den studerande sin förståelse av det obekanta och blir bättre på att bygga förståelse i situationer där det inte av språkliga eller kulturella orsaker finns gemensam förståelse.#11#11Den studerande utvecklar sina färdigheter att lära sig språk genom att känna igen vilka lärstrategier som passar hen bäst och genom att utvärdera sina framsteg i studierna. Den studerande handleds i att förstå vilken betydelse mångsidiga språkkunskaper har för de fortsatta studierna och arbetslivet och för att bygga sin språkliga identitet.#11#11Språkämnena kombinerar olika fack-, vetenskaps- och konstämnen och skapar kontaktytor till andra läroämnen och tvärvetenskaplig och kreativ kompetens. Temastudier och studier som överskrider läroämnesgränserna uppmuntrar den studerande att även använda sina begränsade kunskaper i olika språk samt sin flerspråkiga kompetens. Det är viktigt att temahelheter, olika frågor och lösningar behandlas kollaborativt. I undervisningen eftersträvar man situationer i vilka den studerande under trygga omständigheter ges möjlighet att utmana de egna färdigheterna. Studier och kunskaper i det andra inhemska språket finska ger den studerande möjlighet att bekanta sig med olika slag av diskurser, information, informationskällor och konstformer. Samtidigt kan man ifrågasätta vedertagna förfaringssätt och hitta nya, kreativa synsätt samt identifiera och förstå mångfald. I språkundervisningen är målsättningen att utveckla de kognitiva färdigheterna och den analytiska förmågan genom att använda mångsidiga undervisningsmetoder som fokuserar på den studerande samt genom att erbjuda meningsfulla, produktiva och tillräckligt utmanande uppgifter.#11#11Studierna i det andra inhemska språket stärker den studerandes samhälleliga kompetens. Undervisningen ger den studerande språkliga och kulturella färdigheter och verktyg för att delta och aktivt påverka i samhället och den globala världen. Samtidigt skapar man kopplingar till demokratifostran och jämlikhetsperspektiv samt till frågor som gäller språk, till exempel minoriteter och majoriteter, språkpolitik eller minskningen av den språkliga diversiteten. De färdigheter och kontakter den studerande får av studier i det andra inhemska språket finska underlättar hens övergång till fortsatta studier, arbetsliv och uppgifter som förutsätter medborgaraktivitet.#11#11Studierna i det andra inhemska språket stärker etisk kompetens och miljökompetens genom att ge den studerande möjlighet att leva sig in i och förstå problem ur ett bredare perspektiv än det egna språket tillåter. Globala miljöfrågor, som till exempel klimatförändringen, ohållbara konsumtionsvanor och att naturens mångfald minskar är både individuella och kollektiva problem. Under studierna stärks den studerandes färdigheter att i samråd med andra finna kopplingar och bearbeta tänkbara lösningar på problem. Utöver att söka och producera information handleds den studerande att reflektera över attityder och värderingar och att utveckla sin ansvarskänsla och agera konstruktivt i olika sammanhang.#11#11Global och kulturell kompetens som en del av studierna i det andra inhemska språket ska öka den studerandes nyfikenhet, motivation och färdigheter att fungera i olika slags kulturella och språkliga miljöer och sammanhang. Mångsidiga språkkunskaper och förståelse för hur kunskaperna i det andra inhemska språket finska är användbara i nationellt, nordiskt och internationellt samarbete och för att granska globala frågor. De fördjupar den studerandes färdigheter att fungera som världsmedborgare och ger hen möjligheter till mångsidigt och kreativt samarbete. Språkstudierna stärker den studerandes kännedom om det finska kulturarvet och erbjuder på ett naturligt sätt många olika synvinklar för att granska olika frågor.#11#11NATIONELLA VALFRIA STUDIER#11I början av studierna ska tyngdpunkten ligga på muntliga kommunikationssituationer och enkel skriftlig kommunikation som på ett naturligt sätt anknyter till dem. Andelen skriftlig kommunikation ska så småningom öka men den muntliga kommunikationen har en central roll under hela lärokursen och man ska från början fästa vikt vid uttalet.#11#11I studierna ska vid behov reserveras tid för att behandla gemensamt överenskomna eller aktuella teman. Den studerandes multilitteracitet ska utvecklas under studierna genom att man i undervisningen behandlar litteratur, film, musik, teater, bildkonst eller medier samt genom att bekanta sig med olika#11textgenrer.#11#11Från och med modul 3 kan den studerande ges ett intyg över muntlig språkfärdighet i enlighet med Utbildningsstyrelsens separata anvisningar.#11#11Under studiernas gång kompletterar den studerande sin språkprofil, som hen utarbetade under den första modulen i A-lärokursen i främmande språk. VGLP21 SIIRTO 21 TKRUA1 5432 Svenska, A-lärokurs gy21 lärokurs Allmänbildande allmän VGLP21 Medeltal vägt enligt studiepoäng Ruotsi A1-lärokurs Ja svenska BEDÖMNING#11Bedömningens uppdrag i det andra inhemska språket svenska är att stödja den studerandes utveckling att fungera på svenska. Mångsidig bedömning och uppmuntrande respons stödjer den studerandes tilltro till sina förmågor och stärker studiemotivationen.#11#11Bedömningen och den övriga responsen ska grunda sig på den studerandes förmåga att behärska de färdigheter och centrala innehåll som ställts upp som mål för lärokursen. För att förstå och utveckla det egna och gruppens kunnande och lärprocesser används självvärdering och kamratrespons.#11#11Bedömningen ska grunda sig på målen för kommunikationsfärdigheter, färdigheter att tolka och producera text samt målen som är kopplade till kulturell och språklig mångfald. Föremål för bedömningen är även den studerandes studiefärdigheter, till exempel utvecklingen av studiestrategier och arbetssätt som stödjer lärandet.#11#11Nivåskalan för språkkunskap och språkutveckling (bilaga 2) som grundar sig på den gemensamma europeiska referensramen (CEFR) ska i tillämpliga delar användas som stöd för bedömningen och som verktyg för läraren och för den studerandes självvärdering och för kamratrespons. Som stöd för bedömningen kan man också använda nationellt erkända examenssystem för det andra#11inhemska språket svenska.#11#11I början av studierna ska man speciellt ge respons på den studerandes förmåga att utveckla sina färdigheter att studera språk. I takt med att studierna framskrider ska man i tilltagande grad använda sig av nivåskalan då man definierar nivån på den studerandes kommunikationsfärdigheter och färdigheter att tolka och producera texter. #11#11Vitsordet ska systematiskt beakta samtliga målområden, inklusive målen som är kopplade till utvecklingen av studiefärdigheter, även om det förekommer skillnader mellan vad de olika studieavsnitten betonar.#11#11BEDÖMNING AV MUNTLIG SPRÅKFÄRDIGHET#11I språkundervisningen ska den studerandes muntliga språkkunskaper bedömas utöver de övriga delområdena inom språkkunskaperna. De muntliga språkkunskaperna kan bedömas genom ett separat prov. (Gymnasielagen 714/2018, 37 § 4 mom.)#11#11En studerande som slutfört gymnasieutbildningens lärokurs ges ett avgångsbetyg. För slutförande av lärokursen för utbildning som förbereder för gymnasieutbildning ges ett betyg. Som bilaga till betygen som avses i [Gymnasielagens 39 §] 1 och 2 mom. ges därtill ett separat betyg om slutförande av gymnasiediplom och provet i muntliga språkkunskaper. (Gymnasielagen 714/2018, 39 § 3 mom.)#11#11I samband med de obligatoriska och valfria studierna i det andra inhemska språket svenska bedöms även den studerandes muntliga språkfärdighet. #11#11I den valfria modulen 8 i A-lärokursen och den valfria modulen 6 i B1-lärokursen i det andra inhemska språket svenska samt i den valfria modulen 8 i lärokursen i modersmålsinriktad svenska ska bedömningen basera sig på prestationer som den studerande visat under studierna och på vitsordet i det prov i muntlig språkfärdighet som Utbildningsstyrelsen utarbetar eller på vitsordet för andra prestationer som den studerande visat i enlighet med Utbildningsstyrelsens separata anvisningar. Förutsättningarna för bedömning av studieavsnitten som bildas av ovannämnda moduler uppfylls när den studerande har visat sådant kunnande som krävs för studieavsnittet och avlagt det prov i muntlig språkfärdighet som Utbildningsstyrelsen utarbetar eller visat andra prestationer i enlighet med Utbildningsstyrelsens anvisningar.#11#11I B3-lärokursen bedöms den studerandes muntliga språkfärdighet i enlighet med Utbildningsstyrelsens separata anvisningar.#11#11Provet i muntlig språkfärdighet som ingår i studierna eller andra prestationer i enlighet med Utbildningsstyrelsens anvisningar bedöms i förhållande till målen som ställts upp för språket och lärokursen i fråga i grunderna för gymnasiets läroplan.#11#11Intyg över provet i muntlig språkfärdighet som Utbildningsstyrelsen utarbetar eller prestationer i enlighet med separata anvisningar ges som bilagor till avgångsbetyget från gymnasiet. LÄROÄMNETS UPPDRAG#11#11Språkämnen är både kunskaps- och färdighetsämnen och ett eget vetenskapsområde. Undervisningen i språk ska fördjupa och utveckla de språkkunskaper och den språkliga medvetenhet som den studerande har tillägnat sig inom den grundläggande utbildningen.#11#11Det andra inhemska språket svenska är en del av gymnasiets språkpedagogik, som syftar till att identifiera och lyfta fram de gemensamma uppdrag som språkundervisningen i gymnasiet har samt att synliggöra språkens betydelse för undervisningen och lärandet överlag. Språkundervisningen i gymnasiet ska utveckla den studerandes flerspråkighet, vilket innebär kunskaper i modersmålet, nationalspråken och främmande språk samt språkliga varianter av dessa såsom dialekter och register. Språkpedagogiken stärker den studerandes språkliga medvetenhet och förmåga att använda olika språk parallellt, samt utvecklar hens multilitteracitet och förmåga att fungera i olika språkgemenskaper. Den studerande ska uppmuntras att använda olika språk på ett mångsidigt sätt med beaktande av språkkunskapens olika delområden och att värdesätta all språkkunskap.#11#11Undervisningen i det andra inhemska språket svenska grundar sig på det vidgade textbegreppet, som omfattar till exempel skrivna, talade, visuella och audiovisuella texter eller kombinationer av dessa. Texterna kan vara berättande, beskrivande, reflekterande, instruerande eller ställningstagande, fiktiva eller faktatexter samt vardagliga eller institutionella situationer som kräver olika slags kommunikationsfärdigheter.#11#11Uppdraget för undervisningen i svenska språket är att på ett mångsidigt sätt utveckla den studerandes kunskaper i svenska. Den studerande utvecklar mångsidiga språkkunskaper genom att tolka och skriva olika typer av texter inom olika genrer. Den studerande framskrider från grundläggande till mångsidiga färdigheter och tillägnar sig först ett vardagligt språk för att sedan lära sig ett mera formellt och vetenskapligt språk. Den studerande handleds att utveckla sina kunskaper i olika språk, att vidga sin flerspråkiga kompetens och utveckla sina metaspråkliga färdigheter, det vill säga förmågan att förstå och använda sig av språkets strukturer och funktioner samt sambanden mellan olika språk. Den studerande tränar ett mångsidigt språkbruk med hjälp av olika texter och kontexter. Den studerande handleds att utveckla sina kunskaper i olika språk, att vidga sin flerspråkiga kompetens och utveckla sina metaspråkliga färdigheter, det vill säga förmågan att förstå språket och utnyttja sin kunskap om språket, dess strukturer och funktioner samt sambanden mellan olika språk. Den studerande tränar ett mångsidigt språkbruk med hjälp av olika texter och kontexter. Den studerande lär sig söka och bearbeta, producera, dela samt värdera information.#11#11Delområdena inom mångsidig kompetens#11I undervisningen i det andra inhemska språket svenska behandlas teman som bidrar till att språkinlärningen utgör en del av gymnasieundervisningens ämneshelheter och arbetet över läroämnesgränserna. I undervisningen i det andra inhemska språket kan man samarbeta inom lärokurserna och med andra lärokurser i främmande språk samt med andra läroämnen. Samtidigt bidrar undervisningen till att skapa en förståelse för och kopplingar till livsskeden utanför och efter gymnasiet, studier och arbetsliv. Språkämnena utgör kunskaps- och färdighetsämnen som ger den studerande verktyg för att känna igen, utveckla och tillämpa sina färdigheter i mångsidiga kompetenser och för att analysera värderingar och attityder. Språkundervisningen grundar sig också på egna fack- och vetenskapsområden, till exempel sociolingvistik, kognitiv språkvetenskap eller textforskning. Dessa kan utnyttjas då man behandlar delområdena inom den mångsidiga kompetensen.#11#11De olika delområden som utgör den mångsidiga kompetensen bildar innehåll för undervisningen, mål för arbetet och grunder för valet av olika lärmiljöer, arbetssätt eller metoder. Mångsidig kompetens i undervisningen i det andra inhemska språket syns bland annat i att den studerande ska lära sig ifrågasätta och reflektera över orsakssamband. Språken ger den studerande möjlighet att utveckla sin kreativa verksamhet genom att pröva på olika sätt att studera språk samt att granska de teman som behandlas ur ett intellektuellt och estetiskt perspektiv.#11#11Genom studier i det andra inhemska språket får den studerande bekanta sig med och analysera hur individens och gemenskapens identiteter byggs upp och hur man fungerar i grupp. Målet är att använda och värdesätta all kunskap den studerande har i språket, vilket ger möjlighet att stärka den studerandes kompetens för välbefinnande och kommunikativa kompetens och tilltro till sina egna förmågor. Empati, gott uppförande och element som ingår i konstruktiv kommunikation (mediering) ska synas i alla språkämnen som en del av den mångsidiga kompetensen. Genom att granska olika faktorer som inverkar på konstruktiv kommunikation och tillämpa dylika färdigheter fördjupar den studerande sin förståelse av det obekanta och blir bättre på att bygga förståelse i situationer där det inte av språkliga eller kulturella orsaker finns gemensam förståelse.#11#11Den studerande utvecklar sina färdigheter att lära sig språk genom att känna igen vilka lärstrategier som passar hen bäst och genom att utvärdera sina framsteg i studierna. Den studerande handleds i att förstå vilken betydelse mångsidiga språkkunskaper har för de fortsatta studierna och arbetslivet och för att bygga sin språkliga identitet.#11#11Språkämnena kombinerar olika fack-, vetenskaps- och konstämnen och skapar kontaktytor till andra läroämnen och tvärvetenskaplig och kreativ kompetens. Temastudier och studier som överskrider läroämnesgränserna uppmuntrar den studerande att även använda sina begränsade kunskaper i olika språk samt sin flerspråkiga kompetens. Det är viktigt att temahelheter, olika frågor och lösningar behandlas kollaborativt. I undervisningen eftersträvar man situationer i vilka den studerande under trygga omständigheter ges möjlighet att utmana de egna färdigheterna. Studier och kunskaper i det andra inhemska språket finska ger den studerande möjlighet att bekanta sig med olika slag av diskurser, information, informationskällor och konstformer. Samtidigt kan man ifrågasätta vedertagna förfaringssätt och hitta nya, kreativa synsätt samt identifiera och förstå mångfald. I språkundervisningen är målsättningen att utveckla de kognitiva färdigheterna och den analytiska förmågan genom att använda mångsidiga undervisningsmetoder som fokuserar på den studerande samt genom att erbjuda meningsfulla, produktiva och tillräckligt utmanande uppgifter.#11#11Studierna i det andra inhemska språket stärker den studerandes samhälleliga kompetens. Undervisningen ger den studerande språkliga och kulturella färdigheter och verktyg för att delta och aktivt påverka i samhället och den globala världen. Samtidigt skapar man kopplingar till demokratifostran och jämlikhetsperspektiv samt till frågor som gäller språk, till exempel minoriteter och majoriteter, språkpolitik eller minskningen av den språkliga diversiteten. De färdigheter och kontakter den studerande får av studier i det andra inhemska språket svenska underlättar hens övergång till fortsatta studier, arbetsliv och uppgifter som förutsätter medborgaraktivitet.#11#11Studierna i det andra inhemska språket stärker etisk kompetens och miljökompetens genom att ge den studerande möjlighet att leva sig in i och förstå problem ur ett bredare perspektiv än det egna språket tillåter. Globala miljöfrågor, som till exempel klimatförändringen, ohållbara konsumtionsvanor och att naturens mångfald minskar är både individuella och kollektiva problem. Under studierna stärks den studerandes färdigheter att i samråd med andra finna kopplingar och bearbeta tänkbara lösningar på problem. Utöver att söka och producera information handleds den studerande att reflektera över attityder och värderingar och att utveckla sin ansvarskänsla och agera konstruktivt i olika sammanhang.#11#11Global och kulturell kompetens som en del av studierna i det andra inhemska språket ska öka den studerandes nyfikenhet, motivation och färdigheter att fungera i olika slags kulturella och språkliga miljöer och sammanhang. Mångsidiga språkkunskaper och förståelse för hur kunskaperna i det andra inhemska språket finska är användbara i nationellt, nordiskt och internationellt samarbete och för att granska globala frågor. De fördjupar den studerandes färdigheter att fungera som världsmedborgare och ger hen möjligheter till mångsidigt och kreativt samarbete. Språkstudierna stärker den studerandes kännedom om det finska kulturarvet och erbjuder på ett naturligt sätt många olika synvinklar för att granska olika frågor.#11#11ALLMÄNNA MÅL FÖR UNDERVISNINGEN I SVENSKA#11De allmänna målen för undervisningen i svenska är kopplade till kulturell och språklig mångfald, studiefärdigheter, kommunikationsfärdigheter och färdigheter att tolka och producera text. De allmänna målen för undervisningen är följande:#11#11Kulturell och språklig mångfald#11Målet är att den studerande ska#11• uppmuntras att använda det svenska språket och fungera i en språkligt och kulturellt mångsidig värld där man möter andra människor i nationella, nordiska, europeiska och internationella kontexter i vilka det är möjligt att använda sina kunskaper i svenska och där målet inte är kunskaper på modersmålsnivå utan ökad konstruktiv kommunikation och ömsesidig förståelse#11• förstå det svenska språkets betydelse som Finlands andra nationalspråk#11• visa att hen har kunskaper, färdigheter och vilja att fungera konstruktivt och kreativt på svenska#11• uppleva att det är roligt att utöka sin språkliga repertoar.#11#11Studiefärdigheter#11Målet är att den studerande ska#11• kunna ställa upp mål och utvärdera sin utveckling som en del av den pågående lärprocessen#11• identifiera sina egna styrkor och utvecklingsområden som språkstuderande#11• effektivt kunna använda olika strategier och verktyg för att lära sig språk#11• bilda sig en uppfattning om att utvecklingen av språkkunskaperna som process fortsätter också efter gymnasiestudierna.#11#11Kommunikationsfärdigheter, färdigheter att tolka och producera text#11Målet är att den studerande ska#11• vänja sig vid och att våga använda svenska språket i olika situationer och på ett mångsidigt sätt#11• få erfarenhet av många olika svenskspråkiga studiemiljöer och miljöer för språkanvändning#11• kunna ställa sin språkkunskap i relation till den nivå som ställts upp i nivåskalan för språkkunskap och språkutveckling (bilaga 2) enligt tabellen nedan samt ställa upp sina egna mål, utvärdera utvecklingen av sina kunskaper och vidareutveckla dem. OBLIGATORISKA STUDIER#11I modulerna 1–3 i de obligatoriska studierna ska tyngdpunkten ligga på att utveckla den studerandes färdigheter för språkstudier samt studie- och kommunikationsstrategier utgående från den studerandes egna förutsättningar. Den studerande blir medveten om sina styrkor och utvecklingsområden, samt stärker den grund som lagts för fortsatta studier i språk i den grundläggande utbildningen. För detta ändamål ska den studerande utarbeta en personlig språkprofil i den första modulen. Profilen bearbetas efter hand som lärprocessen framskrider under gymnasiestudierna.#11#11I modulerna 1–2 skapar den studerande en helhetsbild av det svenska språket som nationalspråk och sin egen utveckling i egenskap av den som kan och lär sig svenska. Samtidigt ska den kulturella och språkliga mångfalden analyseras ur samhällets men också ur den studerandes personliga perspektiv. I sin språkprofil ska den studerande granska sin språkprofil i egenskap av den som både använder, kan och lär sig också andra språk, modersmålet medräknat.#11#11Från och med modul 3 ska man i tilltagande grad fästa uppmärksamhet vid olika textgenrer och det uttryckssätt som språket kräver i olika situationer. I modulerna 4–6 ska man betona språket som verktyg för att söka, sammanfatta och dela information genom att beakta den kunskapsnivå för gymnasiestudierna i svenska som definieras i nivåskalan för språkkunskap och språkutveckling.#11#11I slutet av de obligatoriska studierna ska uppmärksamheten riktas på att stärka de färdigheter som den studerande behöver för att utveckla sitt kunnande självständigt.#11#11Under studiernas gång ska man reservera tillräckligt med tid för att behandla aktuella eller lokala frågor som man kan komma överens om tillsammans.#11#11Muntlig och skriftlig kommunikation övas på ett mångsidigt sätt i alla moduler. VGLP21 SIIRTO 21 TKRUAI 5458 Svenska, modersmålsinriktad lärokurs gy21 lärokurs Allmänbildande allmän VGLP21 Medeltal vägt enligt studiepoäng Modersmålsinriktad svenska Modersmålsinriktat språk Ja Modersmål svenska BEDÖMNING#11Bedömningens uppdrag i det andra inhemska språket svenska är att stödja den studerandes utveckling att fungera på svenska. Mångsidig bedömning och uppmuntrande respons stödjer den studerandes tilltro till sina förmågor och stärker studiemotivationen.#11#11Bedömningen och den övriga responsen ska grunda sig på den studerandes förmåga att behärska de färdigheter och centrala innehåll som ställts upp som mål för lärokursen. För att förstå och utveckla det egna och gruppens kunnande och lärprocesser används självvärdering och kamratrespons.#11#11Bedömningen ska grunda sig på målen för kommunikationsfärdigheter, färdigheter att tolka och producera text samt målen som är kopplade till kulturell och språklig mångfald. Föremål för bedömningen är även den studerandes studiefärdigheter, till exempel utvecklingen av studiestrategier och arbetssätt som stödjer lärandet.#11#11Nivåskalan för språkkunskap och språkutveckling (bilaga 2) som grundar sig på den gemensamma europeiska referensramen (CEFR) ska i tillämpliga delar användas som stöd för bedömningen och som verktyg för läraren och för den studerandes självvärdering och för kamratrespons. Som stöd för bedömningen kan man också använda nationellt erkända examenssystem för det andra#11inhemska språket svenska.#11#11I början av studierna ska man speciellt ge respons på den studerandes förmåga att utveckla sina färdigheter att studera språk. I takt med att studierna framskrider ska man i tilltagande grad använda sig av nivåskalan då man definierar nivån på den studerandes kommunikationsfärdigheter och färdigheter att tolka och producera texter. #11#11Vitsordet ska systematiskt beakta samtliga målområden, inklusive målen som är kopplade till utvecklingen av studiefärdigheter, även om det förekommer skillnader mellan vad de olika studieavsnitten betonar.#11#11BEDÖMNING AV MUNTLIG SPRÅKFÄRDIGHET#11I språkundervisningen ska den studerandes muntliga språkkunskaper bedömas utöver de övriga delområdena inom språkkunskaperna. De muntliga språkkunskaperna kan bedömas genom ett separat prov. (Gymnasielagen 714/2018, 37 § 4 mom.)#11#11En studerande som slutfört gymnasieutbildningens lärokurs ges ett avgångsbetyg. För slutförande av lärokursen för utbildning som förbereder för gymnasieutbildning ges ett betyg. Som bilaga till betygen som avses i [Gymnasielagens 39 §] 1 och 2 mom. ges därtill ett separat betyg om slutförande av gymnasiediplom och provet i muntliga språkkunskaper. (Gymnasielagen 714/2018, 39 § 3 mom.)#11#11I samband med de obligatoriska och valfria studierna i det andra inhemska språket svenska bedöms även den studerandes muntliga språkfärdighet. #11#11I den valfria modulen 8 i A-lärokursen och den valfria modulen 6 i B1-lärokursen i det andra inhemska språket svenska samt i den valfria modulen 8 i lärokursen i modersmålsinriktad svenska ska bedömningen basera sig på prestationer som den studerande visat under studierna och på vitsordet i det prov i muntlig språkfärdighet som Utbildningsstyrelsen utarbetar eller på vitsordet för andra prestationer som den studerande visat i enlighet med Utbildningsstyrelsens separata anvisningar. Förutsättningarna för bedömning av studieavsnitten som bildas av ovannämnda moduler uppfylls när den studerande har visat sådant kunnande som krävs för studieavsnittet och avlagt det prov i muntlig språkfärdighet som Utbildningsstyrelsen utarbetar eller visat andra prestationer i enlighet med Utbildningsstyrelsens anvisningar.#11#11I B3-lärokursen bedöms den studerandes muntliga språkfärdighet i enlighet med Utbildningsstyrelsens separata anvisningar.#11#11Provet i muntlig språkfärdighet som ingår i studierna eller andra prestationer i enlighet med Utbildningsstyrelsens anvisningar bedöms i förhållande till målen som ställts upp för språket och lärokursen i fråga i grunderna för gymnasiets läroplan.#11#11Intyg över provet i muntlig språkfärdighet som Utbildningsstyrelsen utarbetar eller prestationer i enlighet med separata anvisningar ges som bilagor till avgångsbetyget från gymnasiet. LÄROÄMNETS UPPDRAG#11#11Språkämnen är både kunskaps- och färdighetsämnen och ett eget vetenskapsområde. Undervisningen i språk ska fördjupa och utveckla de språkkunskaper och den språkliga medvetenhet som den studerande har tillägnat sig inom den grundläggande utbildningen.#11#11Det andra inhemska språket svenska är en del av gymnasiets språkpedagogik, som syftar till att identifiera och lyfta fram de gemensamma uppdrag som språkundervisningen i gymnasiet har samt att synliggöra språkens betydelse för undervisningen och lärandet överlag. Språkundervisningen i gymnasiet ska utveckla den studerandes flerspråkighet, vilket innebär kunskaper i modersmålet, nationalspråken och främmande språk samt språkliga varianter av dessa såsom dialekter och register. Språkpedagogiken stärker den studerandes språkliga medvetenhet och förmåga att använda olika språk parallellt, samt utvecklar hens multilitteracitet och förmåga att fungera i olika språkgemenskaper. Den studerande ska uppmuntras att använda olika språk på ett mångsidigt sätt med beaktande av språkkunskapens olika delområden och att värdesätta all språkkunskap.#11#11Undervisningen i det andra inhemska språket svenska grundar sig på det vidgade textbegreppet, som omfattar till exempel skrivna, talade, visuella och audiovisuella texter eller kombinationer av dessa. Texterna kan vara berättande, beskrivande, reflekterande, instruerande eller ställningstagande, fiktiva eller faktatexter samt vardagliga eller institutionella situationer som kräver olika slags kommunikationsfärdigheter.#11#11Uppdraget för undervisningen i svenska språket är att på ett mångsidigt sätt utveckla den studerandes kunskaper i svenska. Den studerande utvecklar mångsidiga språkkunskaper genom att tolka och skriva olika typer av texter inom olika genrer. Den studerande framskrider från grundläggande till mångsidiga färdigheter och tillägnar sig först ett vardagligt språk för att sedan lära sig ett mera formellt och vetenskapligt språk. Den studerande handleds att utveckla sina kunskaper i olika språk, att vidga sin flerspråkiga kompetens och utveckla sina metaspråkliga färdigheter, det vill säga förmågan att förstå och använda sig av språkets strukturer och funktioner samt sambanden mellan olika språk. Den studerande tränar ett mångsidigt språkbruk med hjälp av olika texter och kontexter. Den studerande handleds att utveckla sina kunskaper i olika språk, att vidga sin flerspråkiga kompetens och utveckla sina metaspråkliga färdigheter, det vill säga förmågan att förstå språket och utnyttja sin kunskap om språket, dess strukturer och funktioner samt sambanden mellan olika språk. Den studerande tränar ett mångsidigt språkbruk med hjälp av olika texter och kontexter. Den studerande lär sig söka och bearbeta, producera, dela samt värdera information.#11#11Delområdena inom mångsidig kompetens#11I undervisningen i det andra inhemska språket svenska behandlas teman som bidrar till att språkinlärningen utgör en del av gymnasieundervisningens ämneshelheter och arbetet över läroämnesgränserna. I undervisningen i det andra inhemska språket kan man samarbeta inom lärokurserna och med andra lärokurser i främmande språk samt med andra läroämnen. Samtidigt bidrar undervisningen till att skapa en förståelse för och kopplingar till livsskeden utanför och efter gymnasiet, studier och arbetsliv. Språkämnena utgör kunskaps- och färdighetsämnen som ger den studerande verktyg för att känna igen, utveckla och tillämpa sina färdigheter i mångsidiga kompetenser och för att analysera värderingar och attityder. Språkundervisningen grundar sig också på egna fack- och vetenskapsområden, till exempel sociolingvistik, kognitiv språkvetenskap eller textforskning. Dessa kan utnyttjas då man behandlar delområdena inom den mångsidiga kompetensen.#11#11De olika delområden som utgör den mångsidiga kompetensen bildar innehåll för undervisningen, mål för arbetet och grunder för valet av olika lärmiljöer, arbetssätt eller metoder. Mångsidig kompetens i undervisningen i det andra inhemska språket syns bland annat i att den studerande ska lära sig ifrågasätta och reflektera över orsakssamband. Språken ger den studerande möjlighet att utveckla sin kreativa verksamhet genom att pröva på olika sätt att studera språk samt att granska de teman som behandlas ur ett intellektuellt och estetiskt perspektiv.#11#11Genom studier i det andra inhemska språket får den studerande bekanta sig med och analysera hur individens och gemenskapens identiteter byggs upp och hur man fungerar i grupp. Målet är att använda och värdesätta all kunskap den studerande har i språket, vilket ger möjlighet att stärka den studerandes kompetens för välbefinnande och kommunikativa kompetens och tilltro till sina egna förmågor. Empati, gott uppförande och element som ingår i konstruktiv kommunikation (mediering) ska synas i alla språkämnen som en del av den mångsidiga kompetensen. Genom att granska olika faktorer som inverkar på konstruktiv kommunikation och tillämpa dylika färdigheter fördjupar den studerande sin förståelse av det obekanta och blir bättre på att bygga förståelse i situationer där det inte av språkliga eller kulturella orsaker finns gemensam förståelse.#11#11Den studerande utvecklar sina färdigheter att lära sig språk genom att känna igen vilka lärstrategier som passar hen bäst och genom att utvärdera sina framsteg i studierna. Den studerande handleds i att förstå vilken betydelse mångsidiga språkkunskaper har för de fortsatta studierna och arbetslivet och för att bygga sin språkliga identitet.#11#11Språkämnena kombinerar olika fack-, vetenskaps- och konstämnen och skapar kontaktytor till andra läroämnen och tvärvetenskaplig och kreativ kompetens. Temastudier och studier som överskrider läroämnesgränserna uppmuntrar den studerande att även använda sina begränsade kunskaper i olika språk samt sin flerspråkiga kompetens. Det är viktigt att temahelheter, olika frågor och lösningar behandlas kollaborativt. I undervisningen eftersträvar man situationer i vilka den studerande under trygga omständigheter ges möjlighet att utmana de egna färdigheterna. Studier och kunskaper i det andra inhemska språket finska ger den studerande möjlighet att bekanta sig med olika slag av diskurser, information, informationskällor och konstformer. Samtidigt kan man ifrågasätta vedertagna förfaringssätt och hitta nya, kreativa synsätt samt identifiera och förstå mångfald. I språkundervisningen är målsättningen att utveckla de kognitiva färdigheterna och den analytiska förmågan genom att använda mångsidiga undervisningsmetoder som fokuserar på den studerande samt genom att erbjuda meningsfulla, produktiva och tillräckligt utmanande uppgifter.#11#11Studierna i det andra inhemska språket stärker den studerandes samhälleliga kompetens. Undervisningen ger den studerande språkliga och kulturella färdigheter och verktyg för att delta och aktivt påverka i samhället och den globala världen. Samtidigt skapar man kopplingar till demokratifostran och jämlikhetsperspektiv samt till frågor som gäller språk, till exempel minoriteter och majoriteter, språkpolitik eller minskningen av den språkliga diversiteten. De färdigheter och kontakter den studerande får av studier i det andra inhemska språket svenska underlättar hens övergång till fortsatta studier, arbetsliv och uppgifter som förutsätter medborgaraktivitet.#11#11Studierna i det andra inhemska språket stärker etisk kompetens och miljökompetens genom att ge den studerande möjlighet att leva sig in i och förstå problem ur ett bredare perspektiv än det egna språket tillåter. Globala miljöfrågor, som till exempel klimatförändringen, ohållbara konsumtionsvanor och att naturens mångfald minskar är både individuella och kollektiva problem. Under studierna stärks den studerandes färdigheter att i samråd med andra finna kopplingar och bearbeta tänkbara lösningar på problem. Utöver att söka och producera information handleds den studerande att reflektera över attityder och värderingar och att utveckla sin ansvarskänsla och agera konstruktivt i olika sammanhang.#11#11Global och kulturell kompetens som en del av studierna i det andra inhemska språket ska öka den studerandes nyfikenhet, motivation och färdigheter att fungera i olika slags kulturella och språkliga miljöer och sammanhang. Mångsidiga språkkunskaper och förståelse för hur kunskaperna i det andra inhemska språket finska är användbara i nationellt, nordiskt och internationellt samarbete och för att granska globala frågor. De fördjupar den studerandes färdigheter att fungera som världsmedborgare och ger hen möjligheter till mångsidigt och kreativt samarbete. Språkstudierna stärker den studerandes kännedom om det finska kulturarvet och erbjuder på ett naturligt sätt många olika synvinklar för att granska olika frågor.#11#11ALLMÄNNA MÅL FÖR UNDERVISNINGEN I SVENSKA#11De allmänna målen för undervisningen i svenska är kopplade till kulturell och språklig mångfald, studiefärdigheter, kommunikationsfärdigheter och färdigheter att tolka och producera text. De allmänna målen för undervisningen är följande:#11#11Kulturell och språklig mångfald#11Målet är att den studerande ska#11• uppmuntras att använda det svenska språket och fungera i en språkligt och kulturellt mångsidig värld där man möter andra människor i nationella, nordiska, europeiska och internationella kontexter i vilka det är möjligt att använda sina kunskaper i svenska och där målet inte är kunskaper på modersmålsnivå utan ökad konstruktiv kommunikation och ömsesidig förståelse#11• förstå det svenska språkets betydelse som Finlands andra nationalspråk#11• visa att hen har kunskaper, färdigheter och vilja att fungera konstruktivt och kreativt på svenska#11• uppleva att det är roligt att utöka sin språkliga repertoar.#11#11Studiefärdigheter#11Målet är att den studerande ska#11• kunna ställa upp mål och utvärdera sin utveckling som en del av den pågående lärprocessen#11• identifiera sina egna styrkor och utvecklingsområden som språkstuderande#11• effektivt kunna använda olika strategier och verktyg för att lära sig språk#11• bilda sig en uppfattning om att utvecklingen av språkkunskaperna som process fortsätter också efter gymnasiestudierna.#11#11Kommunikationsfärdigheter, färdigheter att tolka och producera text#11Målet är att den studerande ska#11• vänja sig vid och att våga använda svenska språket i olika situationer och på ett mångsidigt sätt#11• få erfarenhet av många olika svenskspråkiga studiemiljöer och miljöer för språkanvändning#11• kunna ställa sin språkkunskap i relation till den nivå som ställts upp i nivåskalan för språkkunskap och språkutveckling (bilaga 2) enligt tabellen nedan samt ställa upp sina egna mål, utvärdera utvecklingen av sina kunskaper och vidareutveckla dem. LÄROÄMNETS UPPDRAG#11Syftet med den modersmålsinriktade lärokursen i svenska är att ge tvåspråkiga studerande i finskspråkiga gymnasier en möjlighet att vidareutveckla sina kunskaper i svenska och stärka den egna mångfasetterade språkliga och kulturella identiteten. Modulerna är uppbyggda kring samma teman som A-lärokursen.#11#11Obligatoriska studier#11I modulerna 1–3 i de obligatoriska studierna ska tyngdpunkten ligga på att utveckla den studerandes färdigheter för språkstudier samt studie- och kommunikationsstrategier från den studerandes egna förutsättningar. Den studerande blir medveten om sina styrkor och utvecklingsområden samt stärker den grund som lagts för fortsatta studier i språk i den grundläggande utbildningen. För detta ändamål ska den studerande utarbeta en personlig språkprofil under den första modulen. Profilen bearbetas efter hand som lärprocessen framskrider under gymnasiestudierna.#11#11I modulerna 1–2 skapar den studerande en helhetsbild av det svenska språket som nationalspråk och sin egen utveckling i egenskap av den som kan och lär sig svenska. Samtidigt ska den kulturella och språkliga mångfalden analyseras ur gemenskapens men också ur den studerandes personliga perspektiv. Den studerande ska också granska sin språkprofil i egenskap av den som både använder, kan och lär sig också andra språk, modersmålet medräknat.#11#11Från och med modul 3 ska man i tilltagande grad fästa uppmärksamhet vid olika textgenrer och det uttryckssätt som språket förutsätter i olika situationer.#11#11I modulerna 4–6 ska man utveckla den studerandes förmåga att analysera och använda språket kritiskt som verktyg för att söka, sammanfatta och dela information.#11#11I slutet av de obligatoriska studierna ska uppmärksamheten riktas på att stärka de färdigheter som den studerande behöver för att självständigt utveckla sitt kunnande.#11#11Under studiernas gång ska man reservera tillräckligt med tid för att behandla aktuella eller lokala frågor som man kan komma överens om tillsammans. Muntlig och skriftlig kommunikation övas på ett mångsidigt sätt i alla moduler. VGLP21 SIIRTO 21 TKRUB1 5441 Svenska, B1-lärokurs gy21 lärokurs Allmänbildande allmän VGLP21 Medeltal vägt enligt studiepoäng Ruotsi B1-lärokurs Ja svenska BEDÖMNING#11Bedömningens uppdrag i det andra inhemska språket svenska är att stödja den studerandes utveckling att fungera på svenska. Mångsidig bedömning och uppmuntrande respons stödjer den studerandes tilltro till sina förmågor och stärker studiemotivationen.#11#11Bedömningen och den övriga responsen ska grunda sig på den studerandes förmåga att behärska de färdigheter och centrala innehåll som ställts upp som mål för lärokursen. För att förstå och utveckla det egna och gruppens kunnande och lärprocesser används självvärdering och kamratrespons.#11#11Bedömningen ska grunda sig på målen för kommunikationsfärdigheter, färdigheter att tolka och producera text samt målen som är kopplade till kulturell och språklig mångfald. Föremål för bedömningen är även den studerandes studiefärdigheter, till exempel utvecklingen av studiestrategier och arbetssätt som stödjer lärandet.#11#11Nivåskalan för språkkunskap och språkutveckling (bilaga 2) som grundar sig på den gemensamma europeiska referensramen (CEFR) ska i tillämpliga delar användas som stöd för bedömningen och som verktyg för läraren och för den studerandes självvärdering och för kamratrespons. Som stöd för bedömningen kan man också använda nationellt erkända examenssystem för det andra#11inhemska språket svenska.#11#11I början av studierna ska man speciellt ge respons på den studerandes förmåga att utveckla sina färdigheter att studera språk. I takt med att studierna framskrider ska man i tilltagande grad använda sig av nivåskalan då man definierar nivån på den studerandes kommunikationsfärdigheter och färdigheter att tolka och producera texter. #11#11Vitsordet ska systematiskt beakta samtliga målområden, inklusive målen som är kopplade till utvecklingen av studiefärdigheter, även om det förekommer skillnader mellan vad de olika studieavsnitten betonar.#11#11BEDÖMNING AV MUNTLIG SPRÅKFÄRDIGHET#11I språkundervisningen ska den studerandes muntliga språkkunskaper bedömas utöver de övriga delområdena inom språkkunskaperna. De muntliga språkkunskaperna kan bedömas genom ett separat prov. (Gymnasielagen 714/2018, 37 § 4 mom.)#11#11En studerande som slutfört gymnasieutbildningens lärokurs ges ett avgångsbetyg. För slutförande av lärokursen för utbildning som förbereder för gymnasieutbildning ges ett betyg. Som bilaga till betygen som avses i [Gymnasielagens 39 §] 1 och 2 mom. ges därtill ett separat betyg om slutförande av gymnasiediplom och provet i muntliga språkkunskaper. (Gymnasielagen 714/2018, 39 § 3 mom.)#11#11I samband med de obligatoriska och valfria studierna i det andra inhemska språket svenska bedöms även den studerandes muntliga språkfärdighet. #11#11I den valfria modulen 8 i A-lärokursen och den valfria modulen 6 i B1-lärokursen i det andra inhemska språket svenska samt i den valfria modulen 8 i lärokursen i modersmålsinriktad svenska ska bedömningen basera sig på prestationer som den studerande visat under studierna och på vitsordet i det prov i muntlig språkfärdighet som Utbildningsstyrelsen utarbetar eller på vitsordet för andra prestationer som den studerande visat i enlighet med Utbildningsstyrelsens separata anvisningar. Förutsättningarna för bedömning av studieavsnitten som bildas av ovannämnda moduler uppfylls när den studerande har visat sådant kunnande som krävs för studieavsnittet och avlagt det prov i muntlig språkfärdighet som Utbildningsstyrelsen utarbetar eller visat andra prestationer i enlighet med Utbildningsstyrelsens anvisningar.#11#11I B3-lärokursen bedöms den studerandes muntliga språkfärdighet i enlighet med Utbildningsstyrelsens separata anvisningar.#11#11Provet i muntlig språkfärdighet som ingår i studierna eller andra prestationer i enlighet med Utbildningsstyrelsens anvisningar bedöms i förhållande till målen som ställts upp för språket och lärokursen i fråga i grunderna för gymnasiets läroplan.#11#11Intyg över provet i muntlig språkfärdighet som Utbildningsstyrelsen utarbetar eller prestationer i enlighet med separata anvisningar ges som bilagor till avgångsbetyget från gymnasiet. LÄROÄMNETS UPPDRAG#11#11Språkämnen är både kunskaps- och färdighetsämnen och ett eget vetenskapsområde. Undervisningen i språk ska fördjupa och utveckla de språkkunskaper och den språkliga medvetenhet som den studerande har tillägnat sig inom den grundläggande utbildningen.#11#11Det andra inhemska språket svenska är en del av gymnasiets språkpedagogik, som syftar till att identifiera och lyfta fram de gemensamma uppdrag som språkundervisningen i gymnasiet har samt att synliggöra språkens betydelse för undervisningen och lärandet överlag. Språkundervisningen i gymnasiet ska utveckla den studerandes flerspråkighet, vilket innebär kunskaper i modersmålet, nationalspråken och främmande språk samt språkliga varianter av dessa såsom dialekter och register. Språkpedagogiken stärker den studerandes språkliga medvetenhet och förmåga att använda olika språk parallellt, samt utvecklar hens multilitteracitet och förmåga att fungera i olika språkgemenskaper. Den studerande ska uppmuntras att använda olika språk på ett mångsidigt sätt med beaktande av språkkunskapens olika delområden och att värdesätta all språkkunskap.#11#11Undervisningen i det andra inhemska språket svenska grundar sig på det vidgade textbegreppet, som omfattar till exempel skrivna, talade, visuella och audiovisuella texter eller kombinationer av dessa. Texterna kan vara berättande, beskrivande, reflekterande, instruerande eller ställningstagande, fiktiva eller faktatexter samt vardagliga eller institutionella situationer som kräver olika slags kommunikationsfärdigheter.#11#11Uppdraget för undervisningen i svenska språket är att på ett mångsidigt sätt utveckla den studerandes kunskaper i svenska. Den studerande utvecklar mångsidiga språkkunskaper genom att tolka och skriva olika typer av texter inom olika genrer. Den studerande framskrider från grundläggande till mångsidiga färdigheter och tillägnar sig först ett vardagligt språk för att sedan lära sig ett mera formellt och vetenskapligt språk. Den studerande handleds att utveckla sina kunskaper i olika språk, att vidga sin flerspråkiga kompetens och utveckla sina metaspråkliga färdigheter, det vill säga förmågan att förstå och använda sig av språkets strukturer och funktioner samt sambanden mellan olika språk. Den studerande tränar ett mångsidigt språkbruk med hjälp av olika texter och kontexter. Den studerande handleds att utveckla sina kunskaper i olika språk, att vidga sin flerspråkiga kompetens och utveckla sina metaspråkliga färdigheter, det vill säga förmågan att förstå språket och utnyttja sin kunskap om språket, dess strukturer och funktioner samt sambanden mellan olika språk. Den studerande tränar ett mångsidigt språkbruk med hjälp av olika texter och kontexter. Den studerande lär sig söka och bearbeta, producera, dela samt värdera information.#11#11Delområdena inom mångsidig kompetens#11I undervisningen i det andra inhemska språket svenska behandlas teman som bidrar till att språkinlärningen utgör en del av gymnasieundervisningens ämneshelheter och arbetet över läroämnesgränserna. I undervisningen i det andra inhemska språket kan man samarbeta inom lärokurserna och med andra lärokurser i främmande språk samt med andra läroämnen. Samtidigt bidrar undervisningen till att skapa en förståelse för och kopplingar till livsskeden utanför och efter gymnasiet, studier och arbetsliv. Språkämnena utgör kunskaps- och färdighetsämnen som ger den studerande verktyg för att känna igen, utveckla och tillämpa sina färdigheter i mångsidiga kompetenser och för att analysera värderingar och attityder. Språkundervisningen grundar sig också på egna fack- och vetenskapsområden, till exempel sociolingvistik, kognitiv språkvetenskap eller textforskning. Dessa kan utnyttjas då man behandlar delområdena inom den mångsidiga kompetensen.#11#11De olika delområden som utgör den mångsidiga kompetensen bildar innehåll för undervisningen, mål för arbetet och grunder för valet av olika lärmiljöer, arbetssätt eller metoder. Mångsidig kompetens i undervisningen i det andra inhemska språket syns bland annat i att den studerande ska lära sig ifrågasätta och reflektera över orsakssamband. Språken ger den studerande möjlighet att utveckla sin kreativa verksamhet genom att pröva på olika sätt att studera språk samt att granska de teman som behandlas ur ett intellektuellt och estetiskt perspektiv.#11#11Genom studier i det andra inhemska språket får den studerande bekanta sig med och analysera hur individens och gemenskapens identiteter byggs upp och hur man fungerar i grupp. Målet är att använda och värdesätta all kunskap den studerande har i språket, vilket ger möjlighet att stärka den studerandes kompetens för välbefinnande och kommunikativa kompetens och tilltro till sina egna förmågor. Empati, gott uppförande och element som ingår i konstruktiv kommunikation (mediering) ska synas i alla språkämnen som en del av den mångsidiga kompetensen. Genom att granska olika faktorer som inverkar på konstruktiv kommunikation och tillämpa dylika färdigheter fördjupar den studerande sin förståelse av det obekanta och blir bättre på att bygga förståelse i situationer där det inte av språkliga eller kulturella orsaker finns gemensam förståelse.#11#11Den studerande utvecklar sina färdigheter att lära sig språk genom att känna igen vilka lärstrategier som passar hen bäst och genom att utvärdera sina framsteg i studierna. Den studerande handleds i att förstå vilken betydelse mångsidiga språkkunskaper har för de fortsatta studierna och arbetslivet och för att bygga sin språkliga identitet.#11#11Språkämnena kombinerar olika fack-, vetenskaps- och konstämnen och skapar kontaktytor till andra läroämnen och tvärvetenskaplig och kreativ kompetens. Temastudier och studier som överskrider läroämnesgränserna uppmuntrar den studerande att även använda sina begränsade kunskaper i olika språk samt sin flerspråkiga kompetens. Det är viktigt att temahelheter, olika frågor och lösningar behandlas kollaborativt. I undervisningen eftersträvar man situationer i vilka den studerande under trygga omständigheter ges möjlighet att utmana de egna färdigheterna. Studier och kunskaper i det andra inhemska språket finska ger den studerande möjlighet att bekanta sig med olika slag av diskurser, information, informationskällor och konstformer. Samtidigt kan man ifrågasätta vedertagna förfaringssätt och hitta nya, kreativa synsätt samt identifiera och förstå mångfald. I språkundervisningen är målsättningen att utveckla de kognitiva färdigheterna och den analytiska förmågan genom att använda mångsidiga undervisningsmetoder som fokuserar på den studerande samt genom att erbjuda meningsfulla, produktiva och tillräckligt utmanande uppgifter.#11#11Studierna i det andra inhemska språket stärker den studerandes samhälleliga kompetens. Undervisningen ger den studerande språkliga och kulturella färdigheter och verktyg för att delta och aktivt påverka i samhället och den globala världen. Samtidigt skapar man kopplingar till demokratifostran och jämlikhetsperspektiv samt till frågor som gäller språk, till exempel minoriteter och majoriteter, språkpolitik eller minskningen av den språkliga diversiteten. De färdigheter och kontakter den studerande får av studier i det andra inhemska språket svenska underlättar hens övergång till fortsatta studier, arbetsliv och uppgifter som förutsätter medborgaraktivitet.#11#11Studierna i det andra inhemska språket stärker etisk kompetens och miljökompetens genom att ge den studerande möjlighet att leva sig in i och förstå problem ur ett bredare perspektiv än det egna språket tillåter. Globala miljöfrågor, som till exempel klimatförändringen, ohållbara konsumtionsvanor och att naturens mångfald minskar är både individuella och kollektiva problem. Under studierna stärks den studerandes färdigheter att i samråd med andra finna kopplingar och bearbeta tänkbara lösningar på problem. Utöver att söka och producera information handleds den studerande att reflektera över attityder och värderingar och att utveckla sin ansvarskänsla och agera konstruktivt i olika sammanhang.#11#11Global och kulturell kompetens som en del av studierna i det andra inhemska språket ska öka den studerandes nyfikenhet, motivation och färdigheter att fungera i olika slags kulturella och språkliga miljöer och sammanhang. Mångsidiga språkkunskaper och förståelse för hur kunskaperna i det andra inhemska språket finska är användbara i nationellt, nordiskt och internationellt samarbete och för att granska globala frågor. De fördjupar den studerandes färdigheter att fungera som världsmedborgare och ger hen möjligheter till mångsidigt och kreativt samarbete. Språkstudierna stärker den studerandes kännedom om det finska kulturarvet och erbjuder på ett naturligt sätt många olika synvinklar för att granska olika frågor.#11#11ALLMÄNNA MÅL FÖR UNDERVISNINGEN I SVENSKA#11De allmänna målen för undervisningen i svenska är kopplade till kulturell och språklig mångfald, studiefärdigheter, kommunikationsfärdigheter och färdigheter att tolka och producera text. De allmänna målen för undervisningen är följande:#11#11Kulturell och språklig mångfald#11Målet är att den studerande ska#11• uppmuntras att använda det svenska språket och fungera i en språkligt och kulturellt mångsidig värld där man möter andra människor i nationella, nordiska, europeiska och internationella kontexter i vilka det är möjligt att använda sina kunskaper i svenska och där målet inte är kunskaper på modersmålsnivå utan ökad konstruktiv kommunikation och ömsesidig förståelse#11• förstå det svenska språkets betydelse som Finlands andra nationalspråk#11• visa att hen har kunskaper, färdigheter och vilja att fungera konstruktivt och kreativt på svenska#11• uppleva att det är roligt att utöka sin språkliga repertoar.#11#11Studiefärdigheter#11Målet är att den studerande ska#11• kunna ställa upp mål och utvärdera sin utveckling som en del av den pågående lärprocessen#11• identifiera sina egna styrkor och utvecklingsområden som språkstuderande#11• effektivt kunna använda olika strategier och verktyg för att lära sig språk#11• bilda sig en uppfattning om att utvecklingen av språkkunskaperna som process fortsätter också efter gymnasiestudierna.#11#11Kommunikationsfärdigheter, färdigheter att tolka och producera text#11Målet är att den studerande ska#11• vänja sig vid och att våga använda svenska språket i olika situationer och på ett mångsidigt sätt#11• få erfarenhet av många olika svenskspråkiga studiemiljöer och miljöer för språkanvändning#11• kunna ställa sin språkkunskap i relation till den nivå som ställts upp i nivåskalan för språkkunskap och språkutveckling (bilaga 2) enligt tabellen nedan samt ställa upp sina egna mål, utvärdera utvecklingen av sina kunskaper och vidareutveckla dem. OBLIGATORISKA STUDIER#11I modulerna 1–3 i de obligatoriska studierna ska tyngdpunkten ligga på att utveckla den studerandes färdigheter för språkstudier samt studie- och kommunikationsstrategier utifrån den studerandes egna förutsättningar. Den studerande blir medveten om sina styrkor och utvecklingsområden samt stärker den grund som lagts för fortsatta studier i språk i den grundläggande utbildningen. För detta ändamål ska den studerande utarbeta en personlig språkprofil eller komplettera den under den första modulen. Språkprofilen bearbetas efter hand som lärprocessen framskrider under gymnasiestudierna.#11#11I modulerna 1–2 skapar den studerande en helhetsbild av det svenska språket som nationalspråk och sin egen utveckling i egenskap av den som kan och lär sig svenska. Samtidigt ska den kulturella och språkliga mångfalden analyseras ur gemenskapens men också den studerandes perspektiv. Den studerande ska också granska sin språkprofil i egenskap av den som både använder, kan och lär sig också andra språk, modersmålet medräknat.#11#11Från och med modul 3 ska man i tilltagande grad fästa uppmärksamhet vid olika textgenrer och det uttryckssätt som språket förutsätter i olika situationer. I modulerna 4–5 ska man betona språket som verktyg för att söka, sammanfatta och dela information genom att beakta den kunskapsnivå för gymnasiestudierna i svenska som definieras i nivåskalan för språkkunskap och språkutveckling.#11#11I slutet av de obligatoriska studierna ska uppmärksamheten riktas på att stärka de färdigheter som den studerande behöver för att självständigt utveckla sitt kunnande.#11#11Under studiernas gång ska man reservera tillräckligt med tid för att behandla aktuella eller lokala frågor som man kan komma överens om tillsammans.#11#11Muntlig och skriftlig kommunikation övas på ett mångsidigt sätt i alla moduler. VGLP21 SIIRTO 21 TKRUB3 5449 Svenska, B3-lärokurs gy21 lärokurs Allmänbildande allmän VGLP21 Medeltal vägt enligt studiepoäng Ruotsi B3-lärokurs Ja svenska BEDÖMNING#11Bedömningens uppdrag i det andra inhemska språket svenska är att stödja den studerandes utveckling att fungera på svenska. Mångsidig bedömning och uppmuntrande respons stödjer den studerandes tilltro till sina förmågor och stärker studiemotivationen.#11#11Bedömningen och den övriga responsen ska grunda sig på den studerandes förmåga att behärska de färdigheter och centrala innehåll som ställts upp som mål för lärokursen. För att förstå och utveckla det egna och gruppens kunnande och lärprocesser används självvärdering och kamratrespons.#11#11Bedömningen ska grunda sig på målen för kommunikationsfärdigheter, färdigheter att tolka och producera text samt målen som är kopplade till kulturell och språklig mångfald. Föremål för bedömningen är även den studerandes studiefärdigheter, till exempel utvecklingen av studiestrategier och arbetssätt som stödjer lärandet.#11#11Nivåskalan för språkkunskap och språkutveckling (bilaga 2) som grundar sig på den gemensamma europeiska referensramen (CEFR) ska i tillämpliga delar användas som stöd för bedömningen och som verktyg för läraren och för den studerandes självvärdering och för kamratrespons. Som stöd för bedömningen kan man också använda nationellt erkända examenssystem för det andra#11inhemska språket svenska.#11#11I början av studierna ska man speciellt ge respons på den studerandes förmåga att utveckla sina färdigheter att studera språk. I takt med att studierna framskrider ska man i tilltagande grad använda sig av nivåskalan då man definierar nivån på den studerandes kommunikationsfärdigheter och färdigheter att tolka och producera texter. #11#11Vitsordet ska systematiskt beakta samtliga målområden, inklusive målen som är kopplade till utvecklingen av studiefärdigheter, även om det förekommer skillnader mellan vad de olika studieavsnitten betonar.#11#11BEDÖMNING AV MUNTLIG SPRÅKFÄRDIGHET#11I språkundervisningen ska den studerandes muntliga språkkunskaper bedömas utöver de övriga delområdena inom språkkunskaperna. De muntliga språkkunskaperna kan bedömas genom ett separat prov. (Gymnasielagen 714/2018, 37 § 4 mom.)#11#11En studerande som slutfört gymnasieutbildningens lärokurs ges ett avgångsbetyg. För slutförande av lärokursen för utbildning som förbereder för gymnasieutbildning ges ett betyg. Som bilaga till betygen som avses i [Gymnasielagens 39 §] 1 och 2 mom. ges därtill ett separat betyg om slutförande av gymnasiediplom och provet i muntliga språkkunskaper. (Gymnasielagen 714/2018, 39 § 3 mom.)#11#11I samband med de obligatoriska och valfria studierna i det andra inhemska språket svenska bedöms även den studerandes muntliga språkfärdighet. #11#11I den valfria modulen 8 i A-lärokursen och den valfria modulen 6 i B1-lärokursen i det andra inhemska språket svenska samt i den valfria modulen 8 i lärokursen i modersmålsinriktad svenska ska bedömningen basera sig på prestationer som den studerande visat under studierna och på vitsordet i det prov i muntlig språkfärdighet som Utbildningsstyrelsen utarbetar eller på vitsordet för andra prestationer som den studerande visat i enlighet med Utbildningsstyrelsens separata anvisningar. Förutsättningarna för bedömning av studieavsnitten som bildas av ovannämnda moduler uppfylls när den studerande har visat sådant kunnande som krävs för studieavsnittet och avlagt det prov i muntlig språkfärdighet som Utbildningsstyrelsen utarbetar eller visat andra prestationer i enlighet med Utbildningsstyrelsens anvisningar.#11#11I B3-lärokursen bedöms den studerandes muntliga språkfärdighet i enlighet med Utbildningsstyrelsens separata anvisningar.#11#11Provet i muntlig språkfärdighet som ingår i studierna eller andra prestationer i enlighet med Utbildningsstyrelsens anvisningar bedöms i förhållande till målen som ställts upp för språket och lärokursen i fråga i grunderna för gymnasiets läroplan.#11#11Intyg över provet i muntlig språkfärdighet som Utbildningsstyrelsen utarbetar eller prestationer i enlighet med separata anvisningar ges som bilagor till avgångsbetyget från gymnasiet. LÄROÄMNETS UPPDRAG#11#11Språkämnen är både kunskaps- och färdighetsämnen och ett eget vetenskapsområde. Undervisningen i språk ska fördjupa och utveckla de språkkunskaper och den språkliga medvetenhet som den studerande har tillägnat sig inom den grundläggande utbildningen.#11#11Det andra inhemska språket svenska är en del av gymnasiets språkpedagogik, som syftar till att identifiera och lyfta fram de gemensamma uppdrag som språkundervisningen i gymnasiet har samt att synliggöra språkens betydelse för undervisningen och lärandet överlag. Språkundervisningen i gymnasiet ska utveckla den studerandes flerspråkighet, vilket innebär kunskaper i modersmålet, nationalspråken och främmande språk samt språkliga varianter av dessa såsom dialekter och register. Språkpedagogiken stärker den studerandes språkliga medvetenhet och förmåga att använda olika språk parallellt, samt utvecklar hens multilitteracitet och förmåga att fungera i olika språkgemenskaper. Den studerande ska uppmuntras att använda olika språk på ett mångsidigt sätt med beaktande av språkkunskapens olika delområden och att värdesätta all språkkunskap.#11#11Undervisningen i det andra inhemska språket svenska grundar sig på det vidgade textbegreppet, som omfattar till exempel skrivna, talade, visuella och audiovisuella texter eller kombinationer av dessa. Texterna kan vara berättande, beskrivande, reflekterande, instruerande eller ställningstagande, fiktiva eller faktatexter samt vardagliga eller institutionella situationer som kräver olika slags kommunikationsfärdigheter.#11#11Uppdraget för undervisningen i svenska språket är att på ett mångsidigt sätt utveckla den studerandes kunskaper i svenska. Den studerande utvecklar mångsidiga språkkunskaper genom att tolka och skriva olika typer av texter inom olika genrer. Den studerande framskrider från grundläggande till mångsidiga färdigheter och tillägnar sig först ett vardagligt språk för att sedan lära sig ett mera formellt och vetenskapligt språk. Den studerande handleds att utveckla sina kunskaper i olika språk, att vidga sin flerspråkiga kompetens och utveckla sina metaspråkliga färdigheter, det vill säga förmågan att förstå och använda sig av språkets strukturer och funktioner samt sambanden mellan olika språk. Den studerande tränar ett mångsidigt språkbruk med hjälp av olika texter och kontexter. Den studerande handleds att utveckla sina kunskaper i olika språk, att vidga sin flerspråkiga kompetens och utveckla sina metaspråkliga färdigheter, det vill säga förmågan att förstå språket och utnyttja sin kunskap om språket, dess strukturer och funktioner samt sambanden mellan olika språk. Den studerande tränar ett mångsidigt språkbruk med hjälp av olika texter och kontexter. Den studerande lär sig söka och bearbeta, producera, dela samt värdera information.#11#11Delområdena inom mångsidig kompetens#11I undervisningen i det andra inhemska språket svenska behandlas teman som bidrar till att språkinlärningen utgör en del av gymnasieundervisningens ämneshelheter och arbetet över läroämnesgränserna. I undervisningen i det andra inhemska språket kan man samarbeta inom lärokurserna och med andra lärokurser i främmande språk samt med andra läroämnen. Samtidigt bidrar undervisningen till att skapa en förståelse för och kopplingar till livsskeden utanför och efter gymnasiet, studier och arbetsliv. Språkämnena utgör kunskaps- och färdighetsämnen som ger den studerande verktyg för att känna igen, utveckla och tillämpa sina färdigheter i mångsidiga kompetenser och för att analysera värderingar och attityder. Språkundervisningen grundar sig också på egna fack- och vetenskapsområden, till exempel sociolingvistik, kognitiv språkvetenskap eller textforskning. Dessa kan utnyttjas då man behandlar delområdena inom den mångsidiga kompetensen.#11#11De olika delområden som utgör den mångsidiga kompetensen bildar innehåll för undervisningen, mål för arbetet och grunder för valet av olika lärmiljöer, arbetssätt eller metoder. Mångsidig kompetens i undervisningen i det andra inhemska språket syns bland annat i att den studerande ska lära sig ifrågasätta och reflektera över orsakssamband. Språken ger den studerande möjlighet att utveckla sin kreativa verksamhet genom att pröva på olika sätt att studera språk samt att granska de teman som behandlas ur ett intellektuellt och estetiskt perspektiv.#11#11Genom studier i det andra inhemska språket får den studerande bekanta sig med och analysera hur individens och gemenskapens identiteter byggs upp och hur man fungerar i grupp. Målet är att använda och värdesätta all kunskap den studerande har i språket, vilket ger möjlighet att stärka den studerandes kompetens för välbefinnande och kommunikativa kompetens och tilltro till sina egna förmågor. Empati, gott uppförande och element som ingår i konstruktiv kommunikation (mediering) ska synas i alla språkämnen som en del av den mångsidiga kompetensen. Genom att granska olika faktorer som inverkar på konstruktiv kommunikation och tillämpa dylika färdigheter fördjupar den studerande sin förståelse av det obekanta och blir bättre på att bygga förståelse i situationer där det inte av språkliga eller kulturella orsaker finns gemensam förståelse.#11#11Den studerande utvecklar sina färdigheter att lära sig språk genom att känna igen vilka lärstrategier som passar hen bäst och genom att utvärdera sina framsteg i studierna. Den studerande handleds i att förstå vilken betydelse mångsidiga språkkunskaper har för de fortsatta studierna och arbetslivet och för att bygga sin språkliga identitet.#11#11Språkämnena kombinerar olika fack-, vetenskaps- och konstämnen och skapar kontaktytor till andra läroämnen och tvärvetenskaplig och kreativ kompetens. Temastudier och studier som överskrider läroämnesgränserna uppmuntrar den studerande att även använda sina begränsade kunskaper i olika språk samt sin flerspråkiga kompetens. Det är viktigt att temahelheter, olika frågor och lösningar behandlas kollaborativt. I undervisningen eftersträvar man situationer i vilka den studerande under trygga omständigheter ges möjlighet att utmana de egna färdigheterna. Studier och kunskaper i det andra inhemska språket finska ger den studerande möjlighet att bekanta sig med olika slag av diskurser, information, informationskällor och konstformer. Samtidigt kan man ifrågasätta vedertagna förfaringssätt och hitta nya, kreativa synsätt samt identifiera och förstå mångfald. I språkundervisningen är målsättningen att utveckla de kognitiva färdigheterna och den analytiska förmågan genom att använda mångsidiga undervisningsmetoder som fokuserar på den studerande samt genom att erbjuda meningsfulla, produktiva och tillräckligt utmanande uppgifter.#11#11Studierna i det andra inhemska språket stärker den studerandes samhälleliga kompetens. Undervisningen ger den studerande språkliga och kulturella färdigheter och verktyg för att delta och aktivt påverka i samhället och den globala världen. Samtidigt skapar man kopplingar till demokratifostran och jämlikhetsperspektiv samt till frågor som gäller språk, till exempel minoriteter och majoriteter, språkpolitik eller minskningen av den språkliga diversiteten. De färdigheter och kontakter den studerande får av studier i det andra inhemska språket svenska underlättar hens övergång till fortsatta studier, arbetsliv och uppgifter som förutsätter medborgaraktivitet.#11#11Studierna i det andra inhemska språket stärker etisk kompetens och miljökompetens genom att ge den studerande möjlighet att leva sig in i och förstå problem ur ett bredare perspektiv än det egna språket tillåter. Globala miljöfrågor, som till exempel klimatförändringen, ohållbara konsumtionsvanor och att naturens mångfald minskar är både individuella och kollektiva problem. Under studierna stärks den studerandes färdigheter att i samråd med andra finna kopplingar och bearbeta tänkbara lösningar på problem. Utöver att söka och producera information handleds den studerande att reflektera över attityder och värderingar och att utveckla sin ansvarskänsla och agera konstruktivt i olika sammanhang.#11#11Global och kulturell kompetens som en del av studierna i det andra inhemska språket ska öka den studerandes nyfikenhet, motivation och färdigheter att fungera i olika slags kulturella och språkliga miljöer och sammanhang. Mångsidiga språkkunskaper och förståelse för hur kunskaperna i det andra inhemska språket finska är användbara i nationellt, nordiskt och internationellt samarbete och för att granska globala frågor. De fördjupar den studerandes färdigheter att fungera som världsmedborgare och ger hen möjligheter till mångsidigt och kreativt samarbete. Språkstudierna stärker den studerandes kännedom om det finska kulturarvet och erbjuder på ett naturligt sätt många olika synvinklar för att granska olika frågor.#11#11ALLMÄNNA MÅL FÖR UNDERVISNINGEN I SVENSKA#11De allmänna målen för undervisningen i svenska är kopplade till kulturell och språklig mångfald, studiefärdigheter, kommunikationsfärdigheter och färdigheter att tolka och producera text. De allmänna målen för undervisningen är följande:#11#11Kulturell och språklig mångfald#11Målet är att den studerande ska#11• uppmuntras att använda det svenska språket och fungera i en språkligt och kulturellt mångsidig värld där man möter andra människor i nationella, nordiska, europeiska och internationella kontexter i vilka det är möjligt att använda sina kunskaper i svenska och där målet inte är kunskaper på modersmålsnivå utan ökad konstruktiv kommunikation och ömsesidig förståelse#11• förstå det svenska språkets betydelse som Finlands andra nationalspråk#11• visa att hen har kunskaper, färdigheter och vilja att fungera konstruktivt och kreativt på svenska#11• uppleva att det är roligt att utöka sin språkliga repertoar.#11#11Studiefärdigheter#11Målet är att den studerande ska#11• kunna ställa upp mål och utvärdera sin utveckling som en del av den pågående lärprocessen#11• identifiera sina egna styrkor och utvecklingsområden som språkstuderande#11• effektivt kunna använda olika strategier och verktyg för att lära sig språk#11• bilda sig en uppfattning om att utvecklingen av språkkunskaperna som process fortsätter också efter gymnasiestudierna.#11#11Kommunikationsfärdigheter, färdigheter att tolka och producera text#11Målet är att den studerande ska#11• vänja sig vid och att våga använda svenska språket i olika situationer och på ett mångsidigt sätt#11• få erfarenhet av många olika svenskspråkiga studiemiljöer och miljöer för språkanvändning#11• kunna ställa sin språkkunskap i relation till den nivå som ställts upp i nivåskalan för språkkunskap och språkutveckling (bilaga 2) enligt tabellen nedan samt ställa upp sina egna mål, utvärdera utvecklingen av sina kunskaper och vidareutveckla dem. LÄROÄMNETS UPPDRAG#11För en studerande som befriats från studier i det andra inhemska språket på basis av 29 § i gymnasielagen kan undervisning i det andra inhemska språket ordnas enligt lärokursen för B-språk. (Statsrådets förordning om gymnasieutbildning 810/2018,13 § 2 mom.)#11#11Moduler#11Nationella valfria studier#11I början av studierna ska tyngdpunkten ligga på muntliga kommunikationssituationer och enkel skriftlig kommunikation som anknyter till dem på ett naturligt sätt. Andelen skriftlig kommunikation ska småningom öka men muntlig kommunikation har en central roll under hela lärokursen och man ska från början fästa vikt vid uttalet.#11#11I studierna ska vid behov reserveras tid för att behandla gemensamt överenskomna eller aktuella teman. Den studerandes multilitteracitet ska utvecklas under studierna genom att man i undervisningen behandlar litteratur, film, musik, teater, bildkonst eller medier samt genom att bekanta sig med olika textgenrer.#11#11Från och med modul 3 kan den studerande ges ett intyg över muntlig språkfärdighet i enlighet med Utbildningsstyrelsens separata anvisningar.#11#11Under studiernas gång kompletterar den studerande sin språkprofil, som hen utarbetade under den första modulen i A-lärokursen i främmande språk. VGLP21 SIIRTO 21 TO 5690 Temastudier gy21 temastudier VGLP21 Nej Gymnasieutbildningens lärokurs kan innefatta temastudier som utvecklar#11mångsidig kompetens. Målen och innehållet för temastudierna ska fastställas i#11den lokala läroplanen. VGLP21 SIIRTO 21 ÄI01 5361 Att tolka och producera text 2 1 gy21 obligatorisk modul Allmänbildande allmän VGLP21 Nej Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• kunna producera, tolka och utvärdera multimodala texter, textstrukturer och uttrycksformer#11• uppmuntras som skribent och behärska de olika faserna i en skrivprocess#11• använda andra texter som underlag för den egna skrivprocessen#11• stärka sin uppfattning om sig själv i fråga om att tolka och producera text samt ge och ta emot respons. Centralt innehåll#11• centrala textgenrer: berättande, beskrivande, instruerande, ställningstagande och reflekterande texter och kombinationer av dessa#11• att skapa texthelheter; analys av textens syfte, målgrupp, kontext, innehåll, struktur, uttrycksformer och synvinklar#11• att skriva olika typer av texter i process, kollaborativt och individuellt samt skriva, referera och kommentera med andra texter som underlag#11• textens flerstämmighet och intertextualitet#11• text- och språkvård ÄI1 VGLP21 SIIRTO 21 ÄI02 5362 Text och språklig medvetenhet 1 1/2 gy21 obligatorisk modul Allmänbildande allmän VGLP21 Nej Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• utveckla sin medvetenhet om text och språk#11• fördjupa sin förståelse för språket och texter som meningsskapande element#11• förstå språkets sociala funktion och betydelse både för individen och samhället. Centralt innehåll#11• olika uppfattningar om språk: språk som struktur, språk som ett meningsskapande element, språk som ett socialt och samhälleligt fenomen, språk som maktmedel#11• multilitteracitet och textgenre som begrepp, det vidgade textbegreppet#11• språkpolitik, en- och flerspråkighet, språkideologier, språkvård ÄI2 VGLP21 SIIRTO 21 ÄI03 5363 Kommunikation 1 1 1/2 gy21 obligatorisk modul Allmänbildande allmän VGLP21 Nej Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• uppmuntras att kommunicera aktivt, vidareutveckla sin kommunikationsprofil och sin uppfattning om språk och identitet#11• fördjupa sina färdigheter i gruppkommunikation och lära sig analysera och bedöma fenomen i anslutning till gruppkommunikation#11• lära sig granska betydelsen av språkliga och icke-verbala medel och iaktta kontextbundna variationer i olika kommunikationssituationer. Centralt innehåll#11• reflektioner över den egna kommunikativa kompetensen, förmåga att ge och ta emot respons, förmågan att lyssna samt målinriktat och konstruktivt delta i gruppens kommunikation#11• analys av olika kommunikationssituationer, konstruktion av samtal, betydelseförhandlingar, språket och icke-verbal kommunikation samt roller, anspänning, talängslan och kohesion i anslutning till gruppkommunikation#11• språk och identitet samt kontextbundna variationer i språket ÄI3 VGLP21 SIIRTO 21 ÄI04 5364 Litteratur 1 2 1 gy21 obligatorisk modul Allmänbildande allmän VGLP21 Nej Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• fördjupa och utveckla mångsidigare läsvanor#11• känna till skön- och facklitterära genrer och deras olika uttrycksformer#11• bredda sina läsfärdigheter, kunna närma sig litterära multimodala texter på ett ändamålsenligt sätt och analysera och tolka dem med hjälp av relevanta begrepp#11• förstå att litteratur kan tolkas på många sätt. Centralt innehåll#11• litteraturens roller och olika sätt att läsa och uppleva litteratur, att läsa och skriva i funktionellt och estetiskt syfte#11• centrala litterära genrer, uttrycksformer och begrepp som används för att analysera#11• berättelser och narrativitet i skön- och facklitteratur samt i andra texter, till exempel teater, film, spel eller andra medietexter#11• olika sätt att tolka litteratur ÄI4 VGLP21 SIIRTO 21 ÄI05 5365 Att tolka text 1 2 1 gy21 obligatorisk modul Allmänbildande allmän VGLP21 Nej Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• vidareutveckla sin kritiska läskunnighet, i synnerhet gällande mediekunskap#11• förstå hur medierna fungerar, deras betydelse för identiteten och deras roll som opinionsbildare i samhället#11• lära sig tolka multimodala texter, i synnerhet medietexter, samt lära sig analysera texternas olika former och uttryck#11• göra sig förtrogen med olika sätt att påverka och argumentera samt stärka sina kunskaper och färdigheter i anslutning till det. Centralt innehåll#11• yttrandefrihet, mediekritik, medieetik#11• ideologiskt färgade texter och skillnaden mellan åsikter och vetenskaplig kunskap#11• verbala och visuella medel som används i syfte att påverka mottagaren samt argumentationsteknik och retoriska stilmedel#11• källkritik, informationssökning och -hantering, upphovsrätt#11• att analysera och producera skriftliga och muntliga texter som tar ställning och påverkar ÄI5 VGLP21 SIIRTO 21 ÄI06 5366 Att producera text 1 1 1/2 gy21 obligatorisk modul Allmänbildande allmän VGLP21 Nej Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• uppmuntras som skribent och fördjupa sina tidigare insikter om olika skeden av skrivprocessen#11• fördjupa sin uppfattning om vilken inverkan disposition, språk och uttrycksform har för textens betydelse och struktur#11• fördjupa sin förmåga att utgå från andra texter i sitt eget skrivande och bedöma materialets tillförlitlighet. Centralt innehåll#11• skrivprocessen: val och avgränsning av tema, val av perspektiv, disposition, redigering och finslipning, ge och ta emot respons#11• skriva med annat material som underlag, text- och språkvård#11• ordkonst och kreativt skrivande som stärker skribentens egen röst ÄI6 VGLP21 SIIRTO 21 ÄI07 5367 Kommunikation 2 1 1/2 gy21 obligatorisk modul Allmänbildande allmän VGLP21 Nej Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• öka tilltron till sin förmåga att framträda och sin förståelse för anspänning#11• utveckla sina färdigheter i att framträda samt förmåga att producera olika muntliga texter, även i digitala miljöer#11• fördjupa sin förmåga att analysera och bedöma talade texter samt audiovisuell kommunikation. Centralt innehåll#11• anspänning, talängslan och koncentrationsnivå, publikkontakt och åhörarnas ansvar#11• sammanställning och framförande av ett inlägg individuellt, i grupp eller som en audiovisuell text; färdigheter i att fokusera, ta kontakt, åskådliggöra och uttrycka sig#11• kommunikationsfärdigheter och -etik i olika kommunikationskanaler, till exempel sociala medier#11• analys och bedömning av muntliga och audiovisuella texter ÄI7 VGLP21 SIIRTO 21 ÄI08 5368 Litteratur 2 2 1 gy21 valfri nationell modul Allmänbildande allmän VGLP21 Nej Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• fördjupa sin kunskap om litteratur och kunna granska och analysera skönlitteratur som en del av ett samhälle i förändring#11• förstå kontextens betydelse för hur litteraturen tolkas#11• känna till centrala verk och teman i den finländska litteraturen och i världslitteraturen och kunna analysera dem utgående från en kulturell kontext. Centralt innehåll#11• finländsk litteratur som en multimodal, flerstämmig och flerspråkig del av världslitteraturen#11• analys och tolkning av litteratur i förhållande till olika kontexter, till exempel författarens och genrens kontext, den historiska och kulturella kontexten, den politiska och samhälleliga kontexten#11• granskning av texter ur olika synvinklar, till exempel utgående från olika människosyner, identiteter, världsbilder samt hur värdegrunder och idévärldar förändrats ÄI8 VGLP21 SIIRTO 21 ÄI09 5369 Kommunikation 3 2 1 gy21 valfri nationell modul Allmänbildande allmän VGLP21 Nej Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• utveckla mångsidiga kommunikationsfärdigheter, i synnerhet med tanke på fortsatta studier och arbetsliv#11• utveckla färdigheter att förstå och lösa problem som uppstår i samband med kommunikation samt kunna agera konstruktivt och etiskt i olika, även utmanande kommunikationssituationer och förstå kommunikationens kulturella särdrag och kontextbundenhet#11• fördjupa förmågan att analysera kommunikation ur olika synvinklar. Centralt innehåll#11• kommunikationsfärdigheter som krävs i samband med studier och arbetsliv, till exempel sådana som relaterar till möten, förhandlingar och arbetsintervjuer#11• framförandet av egna idéer eller synpunkter på ett övertygande sätt, argumentationsteknik och retoriska medel#11• analys av olika kommunikationssituationer och -relationer samt av faktorer som påverkar dem, konflikter och problemlösning i grupp#11• dialogisk och konstruktiv kommunikation, etiska spelregler för kommunikation#11• eventuellt deltagande i slutprovet för muntlig kommunikation ÄI9 VGLP21 SIIRTO 21 ÄI10 5370 Att producera text 2 2 1 gy21 valfri nationell modul Allmänbildande allmän VGLP21 Nej Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• vidareutveckla sin förmåga att uttrycka sig i skrift och skriva mer omfattande sakprosatext med utgångspunkt i olika textmaterial#11• medvetandegöra sin egen förmåga att hantera skrivprocessen och redigera texten. Centralt innehåll#11• planering och produktion av ställningstagande och reflekterande texter#11• förmågan att hantera material, utvärdering av källor, källkritik, upphovsrätt#11• olika faser i skrivprocessen och att fokusera tidsanvändningen#11• avgränsning av tema, val av perspektiv och material samt olika sätt att använda material#11• redigering och finslipning av text, skribentens egen röst, text- och språkvård ÄI10 VGLP21 SIIRTO 21 ÄI11 5371 Att tolka text 2 2 1 gy21 valfri nationell modul Allmänbildande allmän VGLP21 Nej Mål#11Målen för modulen är att den studerande ska#11• bredda och fördjupa sin kritiska och kulturella läskunnighet#11• kunna analysera, tolka och utvärdera multimodala texter#11• förstå innebörden av syfte och kontext vid tolkningen av texter#11• kunna använda sig av relevanta begrepp för att framföra och motivera sin tolkning av texter. Centralt innehåll#11• analys och tolkning av multimodala fack- och medietexter samt fiktiva texter med hjälp av relevanta begrepp#11• olika sätt att tolka texter#11• relationen mellan en text och dess situationsbundna och kulturella kontext#11• olika sätt att skapa mening i texter, till exempel genom olika uttryckssätt och -former samt struktur ÄI11 VGLP21