Bedömning av kunnandet
Uppdaterad: 29.8.2019
I bedömning av kunnandet gör man en bedömning om hur studeranden enligt examensgrunderna behärskar krav på yrkesskicklighet samt mål i kunnande. Bedömningen görs genom att jämföra kunnandet med de krav på yrkesskicklighet, mål för kunnande och kriterier som ställs i examensgrunderna. Bedömningen täcker alla krav på yrkesskicklighet och mål för kunnande i examensdelarna.
Bedömning av kunnandet ger studeranden information om kunnandets nivå. Bedömning av kunnandet säkerställer att studeranden har det kunnande som förutsätts i examensgrunderna.
Kunnandet bedöms per examensdel samt också per delområde när det gäller gemensamma examensdelar. Om kunnandet i en helhet bevisas i flera separata yrkesprov, examensdelens vitsord formas på basis av helheten (med bedömarens beslut).
Bedömningen av inlärning ska ges muntligt och/eller skriftligen redan innan yrkesprovet. Examensdelarna är stora helheter, så de kan i Primus delas upp i mindre bitar antingen genom att använda övriga vitsords ämnen eller genom att lägga till delområden under examensdelarna i läroplanen.
Övriga vitsord ämnen i Primus
I Primus och Wilma kan bedömningen av inlärningen göras med hjälp av övriga vitsord. Ange i Undervisningsutbud-registret för examensdelen eller delområdet vilka teman dessa övriga vitsord gäller. Som teman kan man också använda de krav på yrkesskicklighet som finns i eGrunder. Dessa krav i kombination med en lämplig bedömningsskala för verbal bedömning fungerar som bedömning av hur målen för kunnandet eller kraven på yrkesskicklighet uppnås i examensdelen eller delområdet.
Också i Wilma kan man följa upp inlärningen med hjälp av övriga vitsords ämnen och se hur studerandens inlärning utvecklas. Detta fungerar bäst om examensdelen är indelad i mindre delområden och det därmed inte finns för många uppföljningsobjekt i en och samma del. Om det finns tio eller fler objekt så blir t.ex. blanketten i Wilma eller vyn över bedömningslistan svårhanterlig.
Ett exempel på en studerandespecifik bedömningsblankett för lärare finns i vår anvisning om arbetskapacitetsintyg för yrkesutövare. Blankettens databas ska vara Studerandens bedömning. Bedömningen sker via studerandens ePSP i Wilma.
Det andra alternativet är att bedöma via bedömningslistan, men just nu är det inte möjligt att få fram studerandens självvärdering där. De övriga vitsordens ämnen visas i separata kolumner på bedömningslistan. Studerandena ser bedömningarna på sidan Prestationer i Wilma. Se närmare anvisningar i Övriga vitsord (ämne) - en utvidgning av bedömningsfunktionen.
Studerandens självvärdering
De inlärningsobjekt som ska följas upp (övriga vitsords ämnen) kan också användas i studerandens självvärdering. Detta görs med blanketten för studerandespecifika kursuppgifter, med vilken man ger studeranden rätt att göra självvärderingen enligt samma verbala bedömningsskala som lärarna använder för att följa utvecklingen.
I det allra enklaste utförandet registrerar studeranden alltså sin uppfattning om vad han/hon redan tillägnat sig. Studeranden kan också ge en skriftlig redogörelse över sitt kunnande. Självvärdering används också t.ex. i lärmiljöer, och då kan man helt enkelt gå in i Wilma och kvittera en viss utvecklingsfas i studierna.
Ett exempel på en självvärderingsblankett för studerande är blanketten studerandens arbetskapacitetsintyg för yrkesutövare, där blankettens databas ska vara Studerandespecifika kursuppgifter.
Alternativt förfarande
Alternativt kan du dela upp examensdelarna i mindre bitar i läroplanen, så behöver du inte göra någon indelning av uppföljningsobjekt i dem. Vad gäller delområdena så måste de krav på yrkesskicklighet som det är tänkt att man ska lära sig inom respektive delområde vara kända. För självvärderingen kan man använda ett enskilt memofält.
När alla mål för kunnande och krav på yrkesskicklighet är uppnådda, kan studeranden gå vidare till yrkesprovet/examenstillfället för att visa sitt kunnande. Inlärningen ska alltså inte bedömas numeriskt och inte heller statistikföras – det viktigaste är att säkerställa att studierna framskrider och ge studeranden respons antingen muntligen eller skriftligen.
Bedömningen av kunnandet görs i examensdelen i samband med yrkesprov. Kunnandet bedöms numeriskt enligt skalan 1-5, i yrkes- och specialyrkesexamina enligt skalan godkänd/underkänd.
Det vitsord som kommer in på yrkesprovsbetyget för yrkesinriktade grundexamina är i allmänhet det vitsord som är helhetsvitsord för yrkesprovet. Yrkesproven bedöms i de examensdelar som finns i läroplanen, dvs. yrkesprovet registreras via examensdelen och yrkesprovets vitsord överförs till examensdelens bedömning. Bedömningarna sparas automatiskt i Yrkesprov-registret. Uppgifterna om yrkesprovet överförs samtidigt som examensdelens prestation också till Koski. Se närmare Koski-anvisningar om att registrera yrkesprovens uppgifter.